Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Tenta 1 > Hydrologi och geologi > Flashcards

Hydrologi och geologi Flashcards

1
Q

Grundvattenavrinning

A

Vattenförsörjningssynpunkt av speciellt intresse på grund av sin stabilitet och är oftast tidsstabil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ytvattenavrinning

A

kraftiga årtidsvariationer och speglar faktorer som nederbördsfördelning, avdunstning/transpiration och snösmältning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vattenföring

A

vattenflödet i ett vattendrag; framrunnen volym per tidsenhet, t.ex. L/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

P korr

A

mättningsförlusts korregering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hydrologist nyår

A

sker i månadsskiftet sep-okt och är den tid på året då vattenmagasinet brukar vara lika stort varje år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Magasinintermen

A

Kan försummas om man gör en mätning under en lång tisintervall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När är nederbörden störst i sverige?

A

Juli - september

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När är avdunstningen störst?

A

juni - juli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Flodregim

A

Den årsvariationen i vattenföringen som är typisk för en viss region

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Amazonas vattenföring

A

220 000 kubikmeter per sekund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Göta Älvs vattenföring

A

551 kubikmeter per sekund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Infiltration

A

När vatten tränger sig igenom jordlagret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Infiltrationskapacitet

A

Jordens förmåga att ta emot vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vattenhalt

A

Vattnets volymandel av den totala jordvolymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Grundvattenyta

A

Den nivån där man når en vatten yta om man gräver i jorden. Den nivån vattnets tryck är detsamma som atmosfärstrycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Grundvatten

A

Det vatten som finns i den del av marken där alla porer är fyllda med vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Markvatten

A

Det vatten som finns i marken ovanför grundvattenytan, som växter tar sitt vatten ifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vittring

A

Sönderdelning av bergarter, kan ske mekaniskt, kemiskt och biologiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Erosion

A

nednötning och transport av berg, jord och annat material p.g.a. medium som vind och vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Erosions processerna:

A

Fluviala (vatten), eoliska (vind), kust och glaciala processer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Massrörelser

A

Berg och jordmassor som förflyttar sig med hjälp av tyngdkraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Exogena processer

A

Yttre faktorer som påverkar och bryter ned jordskorpan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Massrörelse: Ras

A

Frostsprängning, solsprängning etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Massrörelse: Slammströmmar

A

Finkornig jord med hög vattenhalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Massrörelse: Jordkrympning

A

Höjning, sänkning, vänting och torkning som förflyttar jorden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Massrörelse: Jordflytning

A

Uppblödning av jordar som består av mo, mjäla eller ler vid kraftigt regn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Massrörelse: Ravinbildning

A

Skred, slamströmmar och jordkrympning i sidodalar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Erosionsbas

A

Vattnets gradient kommer alltid att försöka anpassa sig efter havsnivån som är erosionsbasen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Kemisk vittring

A

Oxidation sker när mineraler som bildats under låga syreförhållanden kommer i kontakt med syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Biologisk vittring

A

Sker via växters organiska syror och deras upptag av näringsämnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Mekanisk vittring

A

När bergarter sönderdelas utan en kemisk reaktion, t.ex. frostsprängning etc.

32
Q

Endogena processer

A

Krafterna inne i jordklotet som bygger upp en berggrund

33
Q

Vanligaste grundämnena i jordskorpan

A

Syre, kisel, aluminium, järn, magnesium

34
Q

Hur är jordklotet uppbyggt

A

Inre kärna, yttre kärna, manteln, jordskorpa (kontinent- och oceanskorpa)

35
Q

Litosfär

A

De yttersta ca 100km av jordskorpan och den översta delen av manteln

36
Q

Astenosfären

A

Det skits som ligger under litosfären i manteln och är till viss mån mjuk och uppsmält

37
Q

Mafiska

A

Oceanbotten

38
Q

Felfiska

A

Kontinenten

39
Q

Konvektionen

A

När varmt material i manteln stiger och svalnar för att sedan pressar undan av ny varmt material osv. Detta gör att litosfärplattorna kan röra på sig

40
Q

Spridningszon

A

När två litosfärplathtor glider ifrån varandra och magma trycks upp och bildar en oceanrygg i havet eller bygger på plattornas kanter på land

41
Q

Kollisionszon

A

När en platta trycks ner under en annan platta varpå den ena litosfärplattan smälter. Detta ger upphov till magnetiska bergarter

42
Q

Jordbävning

A

Sker främst vid plattornas gränser. Vanligast i kollisionszoner.

43
Q

Vulkanism

A

De lugna sker främst i kollisionszoner medan de mer explosiva utbrotten förekommer i spridningszoner. Förloppet beror på om magman är lätt- eller trögflytande. Kan skapa bergsskedjor som Anderna

44
Q

Veckningar

A

När plattor rör sig mot varandra och jordskorpan veckas ihop

45
Q

Sprickbildningar

A

Bildas genom särdragning, tension och kompression.

46
Q

Tensionssprickor

A

Uppträder där litosfärplattor glider isär

47
Q

Kompressionssprickor

A

När slutna sprickor påverkas av vittring och erosion vilket leder till att sprickorna utvidgas till dalar och fördjupningar

48
Q

Förkastningar

A

När berggrundsblock rör sig längs sprickorna kan blocket förskjutas i sidled, höjas eller sänkas

49
Q

Orogenes

A

Litosfärplattor kolliderar och veckar berggrunden i en kollisionszon, som sedan höjs samtidigt som bergen nöts ner. T.ex. Himalaya

50
Q

Epeirogenes

A

När ett större landområde höjs upp, skapade av långsamma strömmar från manteln som stiger upp mot litosfären.

51
Q

Deformationstryck

A

När trycket är för högt vid en epeirogenes kan delar av berggrunden skjutas över varandra (skollor)

52
Q

Mineral

A

En kemisk förening, består av flera olika grundämnen som är bunta till varandra och bildas vid geologiska processer. Kristallstruktur som kännetecken

53
Q

Magmatisk bergart

A

Bildas genom kristallisation från magma, på djupet av jordskorpan, t.ex. gabbro, porfyr

54
Q

Sedimentär bergart

A

Bildas genom avsättning och cementerna av lösa sediment, vanligen på havsbotten och har ofta en skiktad struktur. t.ex. lerskiffer, kalksten

55
Q

Metamorfa

A

Bildas genom omvandling och omkristallisation av sedimentära eller magnetiska bergarter vid höga tryck och temperaturer djupt nere i jordskorpan. ex. amfibolit, marmor. Sker vid en litosfär kollision.

56
Q

Djupbergart

A

Bergarter som stelnat på djupet av jordskorpan, ex. basalt

57
Q

Ytbergart

A

Bergarter som är uppbyggda av skikt och bildats nära jordytan, ex. gabbro

58
Q

Gångbergarter

A

Samlingsnamn för magnetiska bergarter som bildats när magma trängt in i andra bergarter via sprickzoner och stelnat. ex. Diabas

59
Q

Mohs Hårdhetsskala

A

Används för att mäta en minerals reptålighet. Hårdare mineraler kan repa mjukare mineraler. 1 är mjuk som talk och 10 är hård som diamant

60
Q

Varför finns inga bergarter från jordens födelse?

A

Dessa jordarter har brutits ner eller omvandlats av processer ism ständigt påverkar jorden

61
Q

Varifrån kommer jordens vatten förråd?

A

Vatten ångor från meteoritbombardemang och vattenånger från jordens inre via vulkanutbrott

62
Q

Två sätt att tidsbestämma bergarter?

A

Radio metrisk tidbestämning och stratigrafisk tidsbestämning

63
Q

Radio metrisk tidbestämning

A

Grundämnen är radioaktiva och sönderfaller med en konstant hastighet. Genom att mäta radioaktiviteten och sönderfallsprodukter kan beräkna hur lång tid sedan det bildades

64
Q

Stratigrafisk tidsbestämning

A

Genom att se lagringsförhållanden inom ostörda lagerföljder kan man bestämma ålder ungefärligt

65
Q

Tre eon

A

Kenzoikum, Mesozoikum, Paleozoikum

66
Q

Kenzoikums eror

A

Kvartär, tertiär

67
Q

Mesozoikums eror

A

Krita, Jura, Trias

68
Q

Paleozoikums eror

A

Perm, Karbon, Devon, Silur, Ordovicium, Kambrium

69
Q

Hur påverkade syre organismer?

A

Skapade möjlighet för organismer att bilda hårda vävnader som skal och skelett

70
Q

Hur bildas kalkbergarter?

A

Kalksten består av mineralet kalkspar och bildas genom kemisk utfällning av kalcit

71
Q

Förutsättningar för att en inlandsis ska bildas?

A

Korta svala somrar, kallare klimat och hög nederbörd i form av snö

72
Q

Hur bildas inlandsis?

A

Isen hinner inte smältas bort under sommaren och packas på varandra som sedan omvandlas till glaciärer om det fortsätter

73
Q

Hur bredde inlandsisen ut sig och när började den avsmälta?

A

Den bredda ut sig ända ner till berlin och började retirera för 18 000 år sedan

74
Q

Hur påverkade havsnivån av inlandsisen?

A

Havsnivån låg ca 120 m lägre än vad den gör idag.

75
Q

Definer jordart

A

Begreppet jordart ger information om både hur marken bildats och vilken kornstorlekssammansättning den har

76
Q

Vad är morän

A

Kännetecknas av oregelbundet formade partiklar av alla storlekar och ligger huller om buller. Osorterad bergart

77
Q

Moränlera

A

Innehåller mjuka bergarter som kalksten och lerskiffer som krossats och malts och har en hög halt av lerpartiklar

Tenta 1 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions