idrotttsprov Flashcards
(40 cards)
Vad är en drog?
En definition av drog är att det är något sinnesförändrande, en annan att det är något som man kan bli beroende av. Vissa säger droger när de egentligen menar narkotika. Narkotika är ett tydligare definierat begrepp: ämnen som är narkotikaklassade och som då faller under narkotikastrafflagen. Exempel på sådana är: Cannabis (hasch & marijuana), ecstasy/amfetamin/kokain, morfin och heroin.
narkotika och lagen
All narkotika är förbjuden att köpa, sälja, tillverka, förpacka, transportera och använda. Det mesta som har att göra med narkotika, förutom inom forskning eller vården, är förbjudet. I Sverige har vi en särskild lag för det, narkotikastrafflagen. Ett ringa brott mot lagen kan ge böter eller fängelse i högst 6 månader. För ett grovt brott kan man dömas till fängelse i 2-10 år.
hur påverkas hjärnan av droger
Alla droger påverkar direkt eller indirekt hjärnans belöningssystem genom överösa systemet med dopamin. Dopamin är en signalsubstans som finns i regioner av hjärnan som reglerar rörelse, känslor, tankar, motivation och känslor av glädje. Överstimulering av detta system, som är till för att belöna våra naturliga beteenden, producerar de euforiska effekter som den som tar droger kanske önskar. Samtidigt lär det dem att upprepa beteendet.
Våra hjärnor är konstruerade för att vi ska upprepa livsuppehållande verksamhet genom att associera dessa verksamheter med nöje eller belöning. När detta belöningssystem aktiveras, konstaterar hjärnan som något viktigt hänt som vi behöver komma ihåg och upprepa igen och igen, utan att tänka på det. Eftersom droger stimulerar samma krets, lär vi oss att använda droger på samma sätt.
allt annat i livet blir oviktigt
Sådant som glatt dig tidigare ex vänskap, ett biobesök, olika aktiviteter, musik etc blir efter en tid med drogberoende inte längre viktigt. Det enda som till slut gör dig glad/nöjd för stunden är att ta drogen. Kroppens eget belöningssystem försvinner och ersätts av drogens ersättningssystem.
Abstinens
Ibland beskrivs fysiskt och psykiskt beroende felaktigt som om det vore två olika saker. Beroende är alltid psykiskt i den meningen att man har ett sug, att man har svårt att kontrollera intaget och att man får psykiska symtom, som till exempel oro och ångest, när man slutar. Dessa symtom kallas abstinens. Vissa droger kan även ge kroppsliga, fysiska, abstinensbesvär.
Om du är beroende av en drog kan du känna ett starkt sug eller längtan när du inte har tillgång till drogen. I takt med att du ökar intaget tål du mer och mer. Hela tiden behöver du högre doser eller lägger ner mer tid för att uppnå effekt eller känna tillfredsställelse. Om du inte tar drogen på ett tag kan du få olika kroppsliga besvär som skakiga händer, illamående, trötthet, feber och frossa. Du kan även få psykiska abstinensbesvär som ångest, nedstämdhet eller sömnproblem.
Svårt att sluta
När du tar drogen igen eller fortsätter med beteendet försvinner abstinensbesvären tillfälligt, men de kommer tillbaka. Det leder till att du tar eller ägnar dig åt drogen oftare än du tänkt dig.
Tecken på beroende är att dina försök att sluta eller minska misslyckas och allt mer av din tid går åt till att få tag på drogen och att konsumera den. De delar av hjärnan som påverkas av droger har då påverkats så mycket att de reagerar annorlunda och allt mer styr ditt beteende mot att fortsätta använda drogerna.
Ett sätt att beskriva detta är att hjärnan har kidnappats av drogerna. Ditt arbete och ditt sociala liv fungerar allt sämre och trots att du far illa fysiskt eller psykiskt fortsätter du med drogen eller beteendet.
Det tar olika lång tid att utveckla ett beroende.
Vilken drog du använder har stor betydelse.
Olika människor är olika känsliga för att utveckla beroende.
övriga risker med droger
Den som är beroende av narkotika riskerar ofta att hamna i kriminalitet och prostitution för att få pengar till narkotika. För den som använder sprutor ökar också risken att smittas av gulsot, hiv eller andra sjukdomar som smittar via blodöverföring.
Hur kan man se om en människa blivit beroende av droger?
- Kontrollförlust: Användaren av drogen kan inte längre styra över hur mycket eller hur länge han/hon tar drogen.
- Sociala livet påverkas: Användaren börjar strunta i saker som tidigare var viktigt såsom sitt jobb, skola, vänner, familj, träning osv. Allt annat blir oviktigt och det enda som betyder något tillslut är att få ta drogen!
- Toleransökning: Användaren behöver mer och mer för att uppleva ”den glada känslan”. (Ruset)
- Abstinens: Användaren behöver ta en ”återställare” för att kunna fungera igen när ruset gått ur kroppen. Annars får användaren abstinens som kan vara mycket allvarlig!
- Ögonen: Användare av heroin har t.ex. mycket små pupiller. Av hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy och kokain får användaren så stora pupiller att de nästan inte syns. Dessutom kan man få rödsprängda ögon av Cannabis
TOBAK
NYFIKENHET:
Många ungdomar vill testa hur det är att vara vuxen. En del tonåringar lockas mer än andra av att vara vuxna. De börjar experimentera tidigare och blir därför lättare beroende. Även om många fortfarande testar att röka, fortsätter inte alla i vuxen ålder.
TRÖST:
Ungdomar som söker uppmärksamhet och önskar bli sedda kan visa detta på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kan vara att röka. Man kanske vill göra ett uppror mot någon, ex sina föräldrar och söker då uppmärksamheten ex genom att börja röka.
GRUPPTRYCK:
Tonåringar har svårt att erkänna att de blir påverkade av grupptryck eller att de har fel. Inte alla men väldigt många vill känna den där gemenskapen av att alla röker och dricker. Man vill inte vara utanför. Begreppet grupptryck kan ibland vara missvisande. D12et handlar inte alltid om att gruppen pressar den enskilde individen till att göra något den inte vill.
Begreppet syftar oftare på att individen hänger med och gör det gruppen, alternativt vännen, gör. Forskning visar även att tobaken är som mest lockande för ungdomar under början av högstadietiden och att rökningen är något som ungdomarna framför allt associerar med socialt umgänge. Den period då rökningen lockar är ändå kort – i slutet av högstadietiden vill många av de ungdomar som börjat röka sluta, men det kan då vara mycket svårt då man blivit beroende.
Vad är tobaksberoende?
Lätt att fastna:
Nikotin är ett starkt beroendeframkallande gift som finns i tobak. Nikotinet skapar en obalans i hjärnans belöningssystem. Det gör att man känner ett sug efter att röka eller snusa. Problemet är att det är väldigt lätt att bli beroende. Dessutom tror de flesta att det är mycket lättare att sluta än vad det faktiskt är. Det är alltså ett problem med denna okunskap, som inte finns från början när man börjar ta de första cigaretterna. Rökning är ett av de största hoten mot vår hälsa. Det beror på att rökning både är skadligt och väldigt vanligt. Inställningen till rökning har blivit mer negativ. Tobak är mycket beroendeframkallande och forskning tyder på att barn och ungdomar är mera känsliga och har lättare för att utveckla ett nikotinberoende än vuxna
Beroende på olika sätt
Beroende på olika sätt:
Tobaksberoende innebär fyra olika slags beroenden:
Fysiologiskt beroende - nikotinbristen gör att man känner “sug”, man får abstinensbesvär.
Psykologiskt beroende - man känner att man saknar något, man har en identitet som rökare.
Vaneberoende - man behöver röka i vissa sinneslägen eller sammanhang, exempelvis efter lunch eller då man talar i telefon. Vanan att hantera cigaretten, tobaksdoften, själva tändandet, känslan då röken träffar svalget, röken som blåses ut i rummet är sådant som rökare beskriver som njutningsfyllt.
Socialt beroende - man behöver röka i vissa sociala situationer som fikapauser och fester.
Varför är cigarettröken så farlig?
När man drar ner cigarettröken i lungorna vid ett halsbloss kommer mer än 8000 skadliga ämnen som finns i röken snabbt in i blodet. Ett 60-tal av ämnena kan orsaka cancer. När man röker får man ökad puls och ökat blodtryck, blodkärlen drar ihop sig och man får sämre kondition. Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år. Rökningen ökar risken för att få en rad sjukdomar och är ofta den främsta riskfaktorn för:
Lungsjukdomar som astma, lunginflammation, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) och lungemfysem.
Hjärt- och kärlsjukdomar som kärlkramp i benen, åderförfettning, stroke och hjärtinfarkt.
Cancer i till exempel lungor, urinblåsa, matstrupe, bukspottkörtel och tarm.
Rökning ökar även risken för sjukdomar som reumatism, diabetes och benskörhet. Dessutom försämras immunförsvaret och behandlingsresultaten vid all slags behandling. Rökning kan minska möjligheten att få barn. Uppskattningsvis dör varannan vanerökare i förtid och förkortar livet i genomsnitt med tio år. Socialstyrelsen uppskattar att ca 36 000 personer dog i Sverige mellan år 2010 och 2012 i dödsfall relaterade till rökning, det vill säga ca 12 000 personer per år. Fyra av de stora folksjukdomarna lungcancer, KOL, stroke och hjärtinfarkt stod för omkring 8 000 av dödsfallen. Under samma tid vårdades ca 100 000 personer per år på sjukhus på grund av rökning.
Passiv rökning
Om man andas in andras tobaksrök, så kallad passiv rökning, kan man också bli sjuk. Passiv rökning kan förvärra allergi och astma. Den ökar risken för att få hjärtinfarkt, stroke och lungcancer.
Barn är känsliga för passiv rökning och de kan få allvarliga infektioner och astma.
Risker med snusning
Det är vanligt att få skador på tandköttet om man snusar. Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Snusning ger en ökad risk för diabetes typ 2 och cancer i bukspottskörteln. Det finns också ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel och minskad möjlighet att bli gravid.
Långvarig snusning kan öka risken för död i hjärtinfarkt och stroke men definitiva bevis saknas.
Hur vanligt är tobaksberoende?
En knapp miljon människor i Sverige röker varje dag och lika många röker då och då. De som började röka som unga på 1960- och 70-talen utgör ännu idag den största gruppen rökare, men allra mest röker socialt utsatta personer.
Hjälp att sluta
Det finns många vinster med att sluta röka och snusa. Det viktigaste för att lyckas bryta nikotinberoendet är att man är motiverad. Råd och stöd förbättrar utsikterna att bli rök- och snusfri
ALKOHOL
Alkohol är, till skillnad från narkotika, en drog som är tillåten i vårt samhälle. Det betyder dock inte att alkohol är ofarligt. Alkoholkonsumtion kan leda till fysiska och psykiska skador, precis som andra droger. Om man dricker mycket under en längre tid ökar risken att bli beroende. Då har man svårt att kontrollera sitt drickande. Alkohol orsakar inte bara skador på individer utan även på närstående och samhället i stort.
Man kan säga att alkohol orsakar problem på tre olika sätt. För det första har alkohol en allmänt giftig effekt på kroppens alla vävnader och organ och kan ge upphov till ett stort antal sjukdomar och skador. För det andra finns det en berusande effekt där bland annat vårt omdöme påverkas, vilket kan leda till att vi gör saker vi inte skulle göra när vi är nyktra. Det vi gör i berusat tillstånd kan i värsta fall orsaka akuta olycksfall eller våld. För det tredje har alkohol en beroendeskapande effekt som gör att människor riskerar att tappa kontrollen över sitt drickande.
Hur mycket man kan dricka utan risk är omöjligt att säga, det finns med andra ord inget helt riskfritt alkoholdrickande.
Under ruset kan alkoholen vara ångestlindrande, lyckobringande och muskelavslappnande vilket är förrädiskt då alkoholen ofta har motsatt effekt på lång sikt. Upplevelsen av ruset är individuell och kan skilja sig från gång till gång. En person som ibland känner sig avslappnad kan andra gånger bli mer aggressiv eller nedstämd av alkohol. Alkoholen förstärker ofta det känslomässiga grundtillstånd personen befinner sig i för tillfället, därför är det svårt att förutse hur en person ska reagera under ett rus.
Cancer
Alkohol ökar risken för cancer i flera organ. Klara samband finns till cancer i mun och svalg, levercancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. För kvinnor under 50 år är det extra farligt att dricka ofta, då det har visat sig att även små mängder alkohol varje dag ökar risken för bröstcancer.
Hjärnan
Redan små mängder alkohol gör att du får sämre omdöme, tankeförmåga, minne och reaktionsförmåga. Du sover sämre och känslorna påverkas. Vid mycket hög och långvarig konsumtion krymper hjärnan och du kan drabbas av olika hjärnsjukdomar.
Hjärtat och kärlen
Att dricka stora mängder alkohol medför dock alltid risk för skador.
Pulsen och blodtrycket ökar när du dricker alkohol.
Risken för hjärtarytmier ökar.
Att alkohol skulle förebygga kranskärlssjukdomar är en vanlig missuppfattning som det saknas vetenskapliga bevis för.
Graviditet
Fertiliteten – både hos kvinnor och hos män – minskar vid hög alkoholkonsumtion. Är du kvinna och är gravid eller planerar att bli det, gör du bäst i att avstå helt från alkohol, då det inte finns någon säker gräns för alkoholkonsumtion under graviditet utan att riskera fosterskador. Forskare har visat att fostret påverkas mycket negativt av att modern dricker alkohol under graviditeten.
Magen, Levern, huden, skelettet
Hög alkoholkonsumtion ökar risken för magkatarr, sur mage, levercancer, skrumplever, psoriasis, eksem och andra hudbesvär. Hög alkoholkonsumtion ökar också risken för benskörhet.
Infektioner
Genom alkoholens effekt på benmärgen påverkas de vita blodkroppar som ska skydda kroppen från infektioner. Detta leder till fler infektioner, exempelvis upprepade och långdragna förkylningar.
Depression och självmord
Risken att drabbas av depressionssjukdomar ökar starkt vid hög alkoholkonsumtion. Hälften av alla självmord i Sverige är alkoholrelaterade.
