immunförsvar Flashcards
(91 cards)
1
Q
Medfött försvar/ospecifikt
A
nivå 2, går på allt kroppsfrämmande
2
Q
Adaptivt försvar/specifikt
A
nivå 3, går på specifika patogener
3
Q
Antigener/epitoper
A
de kroppsfrämmande molekylerna på patogener
4
Q
HLA-antigen/MHC
A
proteinkomplex som sitter på alla celler (förutom röda blodkroppar) och visar att cellen tillhör kroppen
5
Q
Patogen
A
sjukdomsframkallande mikroorganismer
6
Q
Allergen
A
allergener är ämnen som immunförsvaret reagerar onormalt på trots att de normalt sett inte är skadliga (allergi)
7
Q
Infektion
A
patogener har tagit sig in i kroppen
8
Q
Inflammation
A
kroppens reaktion på alla typer av skadliga påverkan
9
Q
Normalflora
A
kallas de mikroorganismer (framförallt bakterier + svampar) som har anpassats till miljön på vår hud och våra slemhinnor. Skyddar oss genom att hindra patogener från att etablera sig på våra kroppsytor
10
Q
Leukocyter
A
vita blodkroppar, skiljer på kroppens egna celler och på patogener, kan känna igen att cellernas MHC är förändrat (skadade och infekterade kroppsceller har förändrat MHC)
11
Q
Makrofager
A
utför fagocytos (endocytos, äter upp patogenen och förstör den) finns bla i slemhinnor, levern och lymfknutor. Visar upp främmande molekyler för det specifika försvaret
12
Q
Granulocyter
A
innehåller granula, små korn med olika ämnen (bla enzymer) som bekämpar patogener. Delas in i basofila, neutrofila och eosinofila och har olika uppgifter i försvaret
13
Q
Mastceller
A
bildas framförallt i bindväven, frisätter histamin i inflammerade områden och bekämpar patogener mha olika enzymer.
14
Q
Monocyter
A
makrofager och dendritiska celler
15
Q
Makrofager/dendritiska celler
A
rör sig från infekterade områden till närmsta lymfknuta och visar upp patogener
16
Q
NK-celler
A
natural killer, är en lymfocyt som tillhör det medfödda försvaret, de angriper redan infekterade celler och utlöser apoptos hos dessa, lockar till sig fagocyter till platsen mha signalämnen, kan även identifiera och döda cancerceller
17
Q
Komplementsystemet
A
består av proteiner som hjälper till att förstöra patogenernas cellmembran eller locka till sig fagocyter
18
Q
Cytokiner
A
ett samlingsnamn på peptider som fungerar som signalämnen mellan olika celler
19
Q
Antigenreceptorer
A
binder till antigen, bindning mellan B/T-lymfocyt recetor och antigen sätter igång det adaptiva försvaret
20
Q
Antikroppar
A
fäster på patogenernas antigener och gör så att patogenerna klumpar ihop sig
21
Q
B-lymfocyter
A
blir till plasmaceller (som producerar antikroppar) och minnesceller
22
Q
Plasmaceller
A
producerar antikroppar
23
Q
T-lymfocyter
A
delas in i T-mördarceller,
24
Q
T-mördarceller
A
angriper och dödar kroppsegna celler som har infekterats av virus eller bakterier eftersom dessa visar upp främmande fragment i sina MHC-komplex
25
T-hjälparceller
samordnar aktiviteten av makrofager eller dendritceller, B-lymfocyter och T-mördarceller
26
regulatoriska T-celler
dämpar aktiviteten i immunförsvaret genom att frisätta olika signalämnen
27
Minnesceller
celler som "kommer ihåg" patogener för att sedan kunna slås emot de snabbt så att man inte blir sjuk
28
Immunbrist
kan bero på att någon eller några delar av immunförsvaret saknas eller inte fungerar som det ska, kan vara medfödt, orsakas av läkemedelsbehandling eller orsakas av sjukdom
29
Allergi
en onormal reaktion hos immunförsvaret mot ämnen som normalt inte är skadliga
30
Autoimmuna sjukdomar
immunförsvaret angriper kroppsegna celler t ex glutenintolerans, diabetes 1 och reumatism
31
1:a försvarsnivån
det yttre försvaret;
huden - första försvarslinje, ytskickt betsår av döda förhornade celler
svettkörtlar och talgkörtlar - finns i huden och ger ett kemiskt försvar
slemhinnor - vid direkt öppning till omvärlden, slemmet har olika sammansättningar beroende var i kroppen de finns.
flimmerhår -finns i luftvägarnas slemhinnor
normalflora - mikroorgansimer (bakterier och svampar) som har anpassats till miljön på vår hud och slemhinnor, skyddar genom att hindra patogenerna från att etablera sig på våra kroppsytor
32
2:a försvarsnivån
inre medfödda försvaret, ospecifiserat, leukocyter ger sig på allt kroppsfrämmande
33
3:e försvarsnivån
inre adaptiva försvaret, specificerat, B- och T-lymfocyter läser av och ger sig på specifika molekyler
34
Lymfsystemet – mycket enkelt
blodplasma utan röda blodkroppar pressas ut genom porer i kapillärerna till kroppens vävnader → där tas vävnadsvätskan in i lymfsystemet av lymfkärlen → lymfan pumpas vidare genom lymfkärlen och lymfknutorna mot hjärtat när vi rör våra armar och ben (klaffar hindrar från att åka bakåt) → rinner tillbaka till blodomloppet genom lymfgången till nyckelbensvenen på vänster sida om hjärtat
Blodplasma → vävnadsvätska → lymfa
Viktig uppgift är att återföra vävnadsvätska till blodcirkulationen.
35
B-lymfocyternas aktivering
makrofager eller dendritceller tar upp patogener, B-lymfocyter → T-hjälparceller aktiveras av antigenpresenterande celler → B-lymfocyter binder till aktiverade T-hjälparceller → B-lymfocyter aktiveras av cytokiner från T-hjälparceller → B-lymfocyter börjar dela sig klonalt → B-lymfocyter utvecklas till antikroppsproducerande plasmaceller → B-lymfocyter bildar B-minnesceller → T-hjälparceller frisätter cytokiner som rekryterar fler fagocyterande leukocyter → T-hjälparceller bildar T-minnesceller
36
T-lymfocyternas aktivering
makrofager fagocyterar virus och kroppsceller infekteras av virus → T-hjälparceller aktiveras av antigenpresenterande celler → T-hjälparceller frisätter cytokiner som rekryterar fler fagocyterande leukocyter → T-hjälparceller bildar T-minnesceller → T-mördarceller binder till infekterade kroppsceller → T-mördarceller aktiveras av cytokiner från T-hjälparceller → T-mördarceller frisätter lyserande ämnen som försör den infekterade cellens membran → cellen lyserar, spricker, på grund av inströmmande vatten och joner → T-mördarceller bildar T-minnesceller
37
Aktiv immunisering
aktiv immunisering - patogen kommer in och processen av att bilda plasmaceller drar igång och det bildas antikroppar och minnesceller. Patogenen besegras och plasmacellerna dör men minnescellerna stannar kvar för att underlätta nästa gång det kommer in
38
passiv immunisering
antikroppar tillförs - varar 2-3 månader och inga minnesceller bildas
39
Allergisk reaktion – mycket enkelt
onormal reaktion hos immunförsvaret mot ämnen som normalt inte är skadlig
40
Bakteries uppbyggnad
ringomsluten DNA-molekyl bakteriekromosom, plasmider - ectra gener, ribosomer, nukleoid, inklusion, cytoplasma, cellmembran, cellvägg, kapsel, fimbreir, flagell
41
Konjugation
fili, ett tunt rör från en bakterie till en annan
42
transformation
upptag av en annan plastid
43
transduktion
en bakteriofag överför DNA från en tidigare infekterad cell
44
Virus uppbyggnad
DNA/RNA, proteinskal, membranhölje, glykoproteiner
45
Virus förökning
en bakteriofob (virus) fäster på bakterie → sprutar in sitt DNA → virus DNA blir till mRNA → blir protein av mRNA → partiklarna samlas i värdcellen som spricker och viruspartiklarna glider ut i kroppen
46
Gälar
är en anpassning till gasutbyte i H2O, finns både yttre och inre gälar → fiskar
47
Trakéer
är en anpassning till gasutbyte på land, rörledningssystem som leder luft in via öppningar i kroppen → insekter
48
Lungor
landlevande ryggradsdjuren andningsorgan
49
Näshåla och svalg
luften värms och fuktas till av slemhinnorna i näshålan, smuts och bakterier fastnar i näshålan så att de inte kommer ner i de nedre luftvägarna
50
Luftstrupe, struphuvud och struplock
struphuvud sitter mellan svalget och luftstrupen, består av broskbitar, här finns stämband som består av skelettmuskulatur som vibrerar när man pratar
struplock - lägger sig över luftstrupen när man sväljer för att hindra mat från att åka i fel strupe
luftstrupe, luften åker ner till lungorna via luftstrupen, finns flimmerhår på väggarna som för bort smuts, luftstrupen delar sig längre ner till huvudbronker som i sin tur förgrenas till broker och sedan bronkioler (när diameter är mindre än 1 mm)
51
alveoler
blåsorna på lungorna
52
Cilier
flimmerhår, det finns slemlager i luftrör/luftstrupe där det sitter flimmerhår som puttar upp slem med smuts från luftvägarna till matsäcken
53
Diafragma
muskel som också kallas mellangärde, behövs till andning
54
Vitalkapacitet
den maximala luftvolymen som man kan andas in och ut i ett andetag
55
Rest- och tidalvolym
Restvolym är att när man andas ut så långt det går så finns det alltid en restvolym kvar i lungorna på ca 1 liter. Medan tidalvolym är hur mycket luft som rör sig in och ur lungorna vid varje normala andetag.
56
Människans andningsorgan
näshåla, bihåla, mun, svalg, struplock, (matstrupen), struphuvud, luftstrupe, huvudbronk, bronker, bronkiol, aveol → lungor
57
Hur inandning respektive utandning sker
inandning: diafragmamuskeln kontraheras och rör sig nedåt mot bukhålan → bildas ett undertryck → brösthålans volym ökar→ luft sugs in i kroppen → samtidigt höjs revbenen
utandning: alla muskler slappnar av
58
Syrets väg från luft till blod
vid inandning fylls lungorna med luft, alveolerna omsluts av kapillärer, väggarna är så tunna så att gaser som O2 och CO2 enkelt diffunderar mellan luften och blodet
59
Slutet kärlsystem
kärlen är helt avgränsade
60
Öppet kärlsystem
kärlen är inte helt avgränsade
61
Enkelt och dubbelt blodomlopp
enkelt - blodet passerar hjärtat en gång (t ex fiskar), hjärtat - andningsorgan - kroppsdelar - hjärtat
dubbelt - blodet passerar hjärtat två gånger, hjärtat - andningsorgan - hjärtat - kroppsorgan - hjärtat
62
Minutvolym
4-5 liter, hur mycket blod hjärtat pumpar på en minut
63
Slagvolym
i vila ca 70 ml, hur mycket som pumpas per slag
64
Blodtryck
blodtrycket bestäms av hur mycket blod hjärtat pumpar ut per minut och hur stort motståndet i kärlen är
65
Systoliskt/Diastoliskt
systoliska är när hjärtkamrarna drar ihop sig och det diastoliska är när kamrarna slappnar av → hjärtats rytm
66
Lymfa
vävnadsvätskan åker in i lymfsystemet där kallas den lymfa
67
Lymfkärl/lymfknutor
lymfkärlen transporterar lymfan genom lymfknutor
68
Sfinktrar
styr blodflödet, kan stänga kärl
69
Artärer
största blodkärlen, påväg från hjärtat
70
Vener
mellersta blodkärlen, påväg till hjärtat
71
Kapillärer
minsta blodkärlen, ut till alla celler och organ
72
Kranskärl
förser hjärtat med syre och näring samt transporterar bort oönskade ämnen.
73
Venklaffar
hindrar blodet i venerna från att rinna bakåt
74
Förmak
tar emot blod, höger tar syrefattigt från kroppens vener, vänster tar syrerikt från lungorna
75
Kammare
pumpar ut blodet, höger pumpar ut syrefattigt till lungorna, vänster pumpar ut syrerikt till artärerna och organen
76
Segel- och fickklaff
segelklaffar - mellan förmak och kammare
fickklaff - mellan höger kammare och lungartären
77
Sinusknutan och AV-knutan
sinusknutan - samling hjärtmuskelceller som har extra god förmåga att skapa aktionspotentialer, styr normalt hjärtats sammandragningar. Sinusknutan (i höger förmaksvägg) sänder ut elektrisk impuls → impulsen går via AV-knutan (i skiljeväggen mellan höger och vänster förmak) och fortsätter längs His-bunt (mellan kamrarna) och vidare ut till purkinjefiber, muskeltrådar, som förgrenar sig i de båda kamrarna från hjärtspetsen och uppåt
AV-knutan - samling celler i skiljeväggen
78
His bunt
cellerna fortsätter mellan kamrarna
79
Purkinjefibrer
hisbunt övergår till purkinjefiber som sprider sig till båda kamrarnas muskelväggar
80
Olika blodkroppar
röda blodkroppar - erytrocyter - transporterar syret i blodet
blodplättar - trombocyter - viktiga för blodets förmåga att levra sig (klumpa ihop sig) för att stoppa en blödning
vita blodkroppar - leukocyter - deltar i kroppens försvar mot främmande ämnen, patogener och defekta celler
81
Olika blodgrupper
A- antigen A, antikropp B
B- antigen B, antikropp A
AB- antigen AB, antikropp ingen
0 - antigen ingen, antikropp AB
82
RH-faktorn
Rh+ - antigen ja, antikropp nej
Rh- antigen nej, antikropp ja, efter exponering
83
Fibrinogen / fibrin
proteintrådar i blodplastman
84
Koagulera / agglutinera
Båda menar att blodet börjar tjockna eller stelna. Koagulation sker pga av proteiner medan agglutination sker genom att celler eller partiklar binds till antikroppar
85
Jämföra olika cirkulationssystem
öppet - blodet pumpas ut i kroppshålan, slutet - kärlsystem som blodet åker i, enkelt - blodet passerar hjärtat en gång, stängt - blodet passerar hjärtat två gånger
86
Blodets funktion
transportera syre och viktiga ämnen genom kroppen
87
Blodets väg från tå till tumme
tå → hjärtat → lungor → hjärtat → tumme
88
Blodkropparnas olika funktion
röda blodkroppar - erytrocyter - transporterar syret i blodet
blodplättar - trombocyter - viktiga för blodets förmåga att levra sig (klumpa ihop sig) för att stoppa en blödning
vita blodkroppar - leukocyter - deltar i kroppens försvar mot främmande ämnen, patogener och defekta celler
89
Blodets levring
klumpar ihop sig för att stoppa blödning
90
Hur blodgruppssystemet fungerar
antigen + antikroppar
91
Sjukdomar kopplade till blodkärlssystemet
Stroke
hjärninfarkt/propp i kärlen
hjärnblödning
Hjärtinfarkt
stopp i kranskärlen
Blodpropp
stopp i kälen
Högt blodtryck → kan orsaka de tre ovanstående
rökning
stress
högt saltintag
åderförfettning
Anemi → färre röda blodkroppar
brist av järn
Högt vitamin C intag är bra!
