Immunologi del 3

Question 1

Proinflammatoriska cytokiner drar igång inflammationen och känner framförallt igen bakteriella agens (verkande ämne)
Typ 1 interferoner produceras framförallt vid infektioner med virus. De kan inducera ett antiviralt stadie i cellen. Celler i närheten av Typ 1 interferonet kommunicerar och ser till att viruset inte kan föröka sig.
Cellerna kan känna igen strukturerna hos främmande agens (verkande ämne) och det styr vilka cytokiner de producerar. De cytokiner som produceras kommer att styra vilken typ av immunsvar vi får.

Dessa två är jätteviktiga tidigt vid en infektion. De kan verka lokalt och skapa inflammation på platsen där skadan skett. Om de når höga nivåer verkar de då också på distans.
De kan påverka hypotalamus, frisättning av prostaglandiner och inducering av feber kan ske.
De kan påverka binjuren och ge upphov till produktion av kortikosteroider (dämpar inflammation).

Answer 1

Proinflammatoriska cytokiner drar igång inflammationen och känner framförallt igen bakteriella agens.
Typ 1 interferoner produceras framförallt vid infektioner med virus. De kan inducera ett antiviralt stadie i cellen. Celler i närheten av Typ 1 interferonet kommunicerar och ser till att viruset inte kan föröka sig.
Cellerna kan känna igen strukturerna hos främmande agens och det styr vilka cytokiner de producerar. De cytokiner som produceras kommer att styra vilken typ av immunsvar vi får.

Dessa två är jätteviktiga tidigt vid en infektion. De kan verka lokalt och skapa inflammation på platsen där skadan skett. Om de når höga nivåer verkar de då också på distans.
De kan påverka hypotalamus, frisättning av prostaglandiner och inducering av feber kan ske.
De kan påverka binjuren och ge upphov till produktion av kortikosteroider (dämpar inflammation).

Question 2

vilka 2 är jätteviktiga vid en infektion

Answer 2

• Proinflammatoriska cytokiner -drar igång inflammationen och känner framförallt igen bakteriella agens. (verkande ämne)
• Typ 1 interferoner (virus)

Question 3

Proinflammatoriska cytokiner
typ 1 interferoner
vart kan dem påverka

Answer 3

dem kan påverka lokalt och skappa inflammation på plats, eller verka långt bort om det är höga nivåer. ex hypotalamus frisättning av prostaglandiner och inducering av feber kan ske.
De kan påverka binjuren och ge upphov till produktion av kortikosteroider (dämpar inflammation). och kotikokosteroiderna kan påverka levern att blida akut proteiner.

Question 4

vad händer med benmärgen vid en infektion

Answer 4

produktionen av leukocyter, främst neutrofiler kommer att öka, och skickas ut i blodomloppet

Question 5

vad händer om vi har en mikrobiell infektion (ledsna röda hunden med gul text)

Answer 5

Vi har en mikrobiell infektion som påverkar cellen. t ex makrofager, dendriter har PAMP receptorer som känner igen de generella strukturerna på mikroorganismerna. Det leder till proinflammatoriska cytokiner (om virusinfektion även interferoner).
Vi får feber, nedsatt allmäntillstånd, ofta inappetens, akutfasproteiner och ökat antalet neutrofiler i blodet.

Question 6

ökat blodflöde ledde till

Answer 6

till rodnad

Question 7

vätska i vävnaden blir

Answer 7

blir svullnad

Question 8

akut inflammation leder till vävnadsskada som leder till att PAMP binder in till makrofager att producera -

Answer 8

proinflammatoriska cytokiner

Question 9

vad är chemokiner

Answer 9

andra kominikatörer

Question 10

vad kan påverka kärlpermeabiliteten

Answer 10

• thight junction kan öppna upp det

* mastceller som frisätter ämnen ex histaminer

Question 11

I kärlväggen aktiveras protein som gör att molekyler (neutrofiler) fastnar och rullar läng kärlväggen. Eftersom det är större glapp så kan de ta sig igenom kärlväggen och följa signalerna från chemokinerna (kemotaxiska) och vandrar till platsen där det finns mest av chemokiner d v s där skada har skett och den bakteriella infektionen finns.

Answer 11

I kärlväggen aktiveras protein som gör att molekyler (neutrofiler) fastnar och rullar läng kärlväggen. Eftersom det är större glapp så kan de ta sig igenom kärlväggen och följa signalerna från chemokinerna (kemotaxiska) och vandrar till platsen där det finns mest av chemokiner d v s där skada har skett och den bakteriella infektionen finns.

Question 12

i kärlväggen aktiveras protein som gör att

Answer 12

att molekyler (neutrofiler) fastnar och rullar längst kärlväggen

Question 13

vad händer om neutrofilerna äter upp bakteriern

Answer 13

infektionen kommer lägga sig och såret läker

Question 14

vad händer om neutrfilerna inte kommer klara av att äta upp bakterierna

Answer 14

så kommer monocyter ut ur blodkärlen. De är bra på att fagocytera och presentera antigen (för T-cellerna).

Question 15

vad händer om inte monocyterna klarar av att fagocytera

Answer 15

då kommer lymfocyter att skickas till infektionsstället och specifika antikroppar som producerats av B-lymocyterna.

Question 16

mina anteckningar-
cytokinerna som produceras skadar en miljö för dendriterna som ska vara t-cell. PAMP och DAMP påverkar vilka tceller som ska bli….?

Answer 16

m

Question 17

primära lymforgan

Answer 17

benmärg och thymus

Question 18

benmärgen utvecklar

Answer 18

b- lymfocyter

Question 19

thymus

Answer 19

här utvecklas t lymfocyter. dem är naiva när dem lämnar . vandrar tilllymfkärlen eller mjälten, eller lymffoliklar.

Question 20

sekundära lymforgan

Answer 20

lymfknutor och mjälten. där aktiveras dem (naiva b+t) av antigensceller (dendtŕitceller, makrofager, b-lymfosyter) så dem blir efftektor celler

Question 21

vissa lymfkärl är palperbara-

Answer 21

är dem stora pågår en immuninfektion

Question 22

ödem

Answer 22

vätskeansamling av lymfam

Question 23

lymfknuta

Answer 23

aktiverar t/b celler. åker ut till skadan via blodet, till den lokala inflammationen

Question 24

blodlymfocyter tid

Answer 24

går på 30 min att aktiver

Question 25

mjälten tid

Answer 25

tar 5 timmar att aktiver

Question 26

lympf körtlar tid

Answer 26

tar längst tid att aktiveras, 12 timmar