imperialism och industrialiseringen, del 5 Flashcards
imperialismen
Tog fart under 1850-talet
Då första världskriget bröt ut var 2/3 av jorden kolonier
Kommer som en fortsättning på kolonialismen, men med vissa skillnader:
Politiska intressen, man ville kontrollera land utöver handeln
Hård kulturell ”påtvingning”
vad motiverade imperialismen
Växande industri innebar ett krav på råvaror
Ökande levnadsstandard i Europa ökade efterfrågan på exotiska varor
Prestigekamp mellan stormakterna
”Den vita mannens börda”, sågs som en slags plikt att ”civilisera” kolonierna
imperialismens följder
Förstärker effekten av monokulturer, dvs. satsningen på endast en eller få råvaror
Kolonialmakterna så att säga ”mjölkade” kolonierna
Pga. den monokulturella näringsstrukturen bröts koloniernas egna näringsstrukturer sönder, har långtgående konsekvenser som även idag tydligt syns
Europeiseringen tas en nivå uppåt
Förhållandet mellan de europeiska stormakterna blir allt mer spända
hur kolonialismen och imperialismen syns idag
- Från de strukturer som uppstod som följd av upptäcktsfärderna och imperialismen har dagens näringslivsstruktur på global nivå formats
- Faktorer som t.ex. resursernas ändlighet beaktades inte, fokuset var endast på att göra pengar
- Miljön tog hårda smällar av människans aktiviteter i kolonierna
- Imperialismen har starkt kulturellt präglat kolonierna, vilket på många sätt går att se i dagens värld
industrisamhället föds
- Kolonierna försåg Europa med råvaror
- Modernisering - en konsekvens av industrialism
- -> Både konsekvens och förutsättning: demokratisering av ståndssamhället - stora förändringar 1789 & 1848
- USA också en symbol för demokrati och frihet
- Förutom demokratin är också infrastrukturen en viktig följd av moderniseringen
industriella revolutionen, definiton på industrialisering
= mänsklig arbetskraft ersätts av maskiner
Började i Storbritannien på 1700-talet, spreds under 1800-talet till europeiska kontinenten och Nordamerika
följder av industriella rev.
- Tidigare hantverkare tappar sina jobb -> näringslivet måste anpassa sig
- Förutsättning för massproduktion
- -> eliminerar behovet för slavarbetskraft, åtminstone industriellt
varför just Storbritannien
- Attityden till företagsamhet (religionen spelade roll)
- Liberalt klimat, öppet för innovationer - också nya ekonomiska ideer
- Utvecklat bankväsende, London ett finanscentrum: kapital
- Sjöfart och geografiskt läge: bra förutsättningar för handel & kolonier, efterfrågan…
- Logistik: kanaler & floder
- Jordbruket välutvecklat, befolkningstillväxt - mera arbetskraft
utvecklingar under industrialiseringen
- Nya innovationer först inom textilindustrin (t.ex. Spinning Jenny)
- Tygproduktionen ökar, men många också arbetslösa
- Ångmaskinen på 1760-talet: revolutionerar energiförsörjningen!
- Innebar att fabriker inte blev bundna till vattenfall för energi, utan kunde placeras strategiskt vid råvarukällor
- Avslutade människans beroende av naturens krafter, eftersom ångmaskinerna kunde drivas med stenkol
- Innebär stor utbrytning av stenkol och konkurrerar ut träkol, håll bakom örat
- Ökad produktionen kräver hållbarare metaller - nya sätt att producera järn
arbetsprocessen förändras
- Allting snurrade runt maskinerna, med tiden växte fabrikerna i storlek
- Arbetarna står personligen för små delar av tillverkningsprocesserna istället för hela processen
- Maskinerna var under företagarens kontroll, vilket krävde investeringar av företagaren
- Anskaffning av kapital blir enklare genom uppkomsten av aktiebolag, vilket innebär att många ägare kunde sätta in sin egen insats i företaget
den ekonomiska liberalismen
- Adam Smith (1776) ifrågasätter i sin bok Nationernas välstånd den hårda statliga kontrollen över ekonomin
- Förespråkade fri konkurrens, frihandel och slopandet av statlig makt över ekonomin
- Följd: regleringar slopas i England
- ->Tullar slopas
- -> Frihandelsavtal uppstår, skapar ett frihandelsområde i Europa
industrialiseringen sprider sig
såväl till Europa som Nordamerika
- USA växer under 1800-talet till en av de största industristaterna
- Den andra industriella revolutionen sker främst i staterna: fokus främst på stål & elektricitet
- El innebär att kolberoendet minskar
- Nya råvaror: olja (efter att bränslemotorn kommer till)
- Verkstadsindustrin växer
USA:s utvecklingar och framsteg pga industrialiseringen
- Säkert för investeringar
- Utvecklingar i infrastrukturen förenade hela kontinenten
- Migrationsströmmar innebar arbetskraft -
- Stora ytor och resurser
- USA går på 1880-talet förbi Storbritannien som världens ledande industristat
- “Löpande bandet” - standardisering, lägre priser
Jordbruket i USA moderniseras
- blir dominerande inom spannmålsproduktionen under slutet av 1800-talet, konkurrerar ut den europeiska produktionen
- > Leder till skyddstullar i Europa, bara Storbritannien och Skandinavien har tullfrihet för lantbruksprodukukter
- I Norden börjar man satsa på animaliska produkter (från djurriket)
- Vetenskapliga upptäckter
industrialismens följder för samhället
- “ Världen krymper”: nya transport- och kommunikationsmedel (den tredje industriella revolutionen)
- Ståndssamhället kollapsar, nya samhällsklasser: medelklassen (jämför med borgarna) med sin urbana livsstil, småbönderna utvandrar ofta, industriarbetarna allt fler…
- Nya könsroller
- Miljön: stenkol & olja, blind framstegstro
