Inför kemtest februari 2025 Flashcards
Kemtest i farliga ämnen, skyddsutrustning, transport och initial insats (69 cards)
1
Q
Vad innebär ADR?
A
ADR är det regelverk som efterföljs vid transport av farligt gods på väg.
2
Q
Vad innebär CLP?
A
Den märkning av produkter som innehåller farliga ämnen. Märkningen gäller vid överlåtelse av produkter som innehåller farliga ämnen. Den riktar sig främst mot arbetsgivare och konsumenter
3
Q
Hur ska Tank och Bulkfordon märkas?
A
De märks med farlighetsnummer och de ämnesklasser som medföljer ämnets risk. Ämnen i bulk, enbart ett ämne, märks fram och bak till på fordonet
4
Q
Var innebär faroklass 1?
A
Explosiva ämnen och föremål
5
Q
Var innebär faroklass 2?
A
Gaser
6
Q
Var innebär faroklass 3?
A
Brandfarliga vätskor
7
Q
Var innebär faroklass 4.1?
A
Brandfarliga fasta ämnen
8
Q
Var innebär faroklass 4.2?
A
Självantändande ämnen
9
Q
Var innebär faroklass 4.3?
A
Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
10
Q
Var innebär faroklass 5.1?
A
oxiderande ämnen
11
Q
Var innebär faroklass 5.2?
A
organiska peroxider
12
Q
Var innebär faroklass 6.2?
A
smittförande ämnen
13
Q
Var innebär faroklass 7?
A
Radioaktiva ämnen
14
Q
Var innebär faroklass 8?
A
frätande ämnen
15
Q
Var innebär faroklass 9?
A
Övriga farliga ämnen och föremål. Kan exempelvis vara ämnen som saknar primär risk men transporteras vid hög temperatur
16
Q
Vad betyder farlighetsnummret 2?
A
- Gasutveckling p.g.a. tryck eller kemisk reaktion
17
Q
Vad betyder farlighetsnummret 3?
A
3.Brandfarlighet hos vätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska
18
Q
Vad betyder farlighetsnummret 4?
A
4.Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne
19
Q
Vad betyder farlighetsnummret 5?
A
5.Oxiderande (brandunderstödjande) verkan
20
Q
Vad betyder farlighetsnummret 6?
A
- Giftighet eller smitta
21
Q
Vad betyder farlighetsnummret 7?
A
- Radioaktivitet
22
Q
Vad betyder farlighetsnummret 8?
A
- Frätande egenskaper
23
Q
Vad betyder farlighetsnummret 9?
A
- Risk för spontan, häftig reaktion
Omfattar även möjlig explosionsfara, farlig sönderfalls- eller polymerisationsreaktion med avsevärd värmeutveckling eller utveckling av brandfarliga och/eller giftiga gaser utifrån ett ämnes egenskaper.
24
Q
Vad betyder farlighetsnummret X?
A
Reagerar farligt med vatten
25
Vad innebär fördubbling av siffra, exempelvis 33, 333?
Innebär en förstärkning av fara
ex 33. mycket brandfarlig och 333. självantändande
26
Vad betyder 0 som farlighetsnummer?
Om en ämnes risk kan beskrivas med en siffra så fylld det ut med en 0a. Exempelvis 30 eller X0
27
Vad är det för skillnad på Faroklasser, Faroangivelser och Faropiktogram?
ett ämne kan ha flera olika faroklasser, en produkt kan uppfylla kriterierna för flera olika av dessa. Faroklasser kan ytterligare delas in i faroangivelser vilka har tresiffriga koder ex H330. Faroangivelserna är oftast kopplat till ett faropiktogram, de har samma uppgifter som varningsettikerna i ADR.
28
Vad skiljer CLP och ADR?
CLP har ytterligare information utöver ADR som långtidseffekter
29
Vem kan svara på frågor om akuta förgiftningar och ge råd om lämplig behandling vid inträffade förgiftningstillbud?
Giftinformationscentralen och 112
30
Vad betyder följande
- RID
- IMDG
- ICAO
Regelverk av transport av farligt gods på
RID - på järnväg
IMDG - till sjöss
ICAO - med flyg
31
Hur placeras Storetiketter med en storlek på 25x25cm
Storettiketter placeras på utsidan av tankfordon, containrar, tankcontainrar och järnvägsvagnar
32
Vad innebär märkning med orangefärgad skylt?
Transport enheter med farligt gods ska ha två rektangulära reflekterande orangefärgade skyltar placerade fram och baktill. Mest troligt är transporten uppdelad i facktransport och innehåller olika ämnen
33
Vad är UN-nummer?
Det är ofta ett unikt ID av ämnet
34
Vilka handlingar kan man förväntas ska medföras vid transport av farligt gods?
Godsdeklaration och skriftliga instruktioner
35
Vad betyder farlighetsnummer 22?
Kyld kondensera gas, kvävningsframkallande
36
Vad betyder farlighetsnummer 44?
Brandfarlig fast ämne i smält tillstånd vid förhöjd temperatur
37
Vad betyder farlighetsnummer 90?
miljöfarligt ämne, övriga farliga ämnen
38
Vad betyder farlighetsnummer 99?
Olika farliga ämnen som transporteras vi förhöjd temperatur
39
Vad betyder farlighetsnummer 423?
Fast ämne eller brandfarligt fast ämne eller självupphettande fast ämne som reagerar med vatten så att brandfarliga gaser bildas
40
Denna fråga gäller den del av AFS 2007:7 som handlar om kemdykning:
a. När gäller denna föreskrift?
b. Vad är definitionen på kemdykning?
c. Vad är definitionen på kemikaliedräkt?
d. Vad gäller för bemanningen vid kemdykning?
e. Vad föreskrivs gällande riskbedömning?
a, Vid rök eller kemdykning
b, Def. Inträngande i område där luftföroreningar sprids okontrollerat eller i område där syrebrist för att rädda liv, bekämpa utflöde av kemikalier eller liknande klädd i kemskyddsdräkt med aningsapparat på.
c, särkskilda skyddskläder som används vid kemdykning
d, Normalt sätt två kemdykaren, en kemdykarledare och en arbetsledare
e, att arbetsledaren ska genomföra en riskbedömning
41
Kan vätgas resp. svaveldioxid överföras till en vätska vid rumstemperatur genom att man höjer
trycket? I så fall, hur högt ska trycket vara? Nödvändiga data hämtas från
”RIB på webben”. Välj ”Farliga Ämnen” uppe i menyn och sök på respektive ämne.
En gas kan tryckkondenseras till en vätska vid temperaturer som ligger under den kritiska temperaturen. Trycket måste då höjas till ångtrycket vid aktuell temperatur.
Vätgas har en kritisk temperatur på –240⁰C. Kan inte tryckkondenseras.
Svaveldioxid har en kritisk temperatur på 157⁰C. Kan tryckkondenseras. 330 kPa krävs.
42
a) En cistern med volymen 10 m3 fylls till 95 % med en vätska med temperaturen 20°C som har
en volymsutvidgning på 0,16 %/grad. Temperaturen på vätskan höjs därefter till 80°C.
Blir cisternen stumfylld?
b) Varför observeras ingen större volymsökning när man sätter en kastrull med vatten på spisen
och värmer upp vattnet till en temperatur strax under kokpunkten?
c) Varför fyller man inte en tank med vätska till 100 %?
a) Cisternen innehåller från början 9,5 m3. Temperaturen höjs med 60 ⁰C. Då ökar volymen med 60 0,16% = 9,6%, vilket ger förändringsfaktorn 1,096.
Ny volym: 9,5 m3 x 1,096 = 10,4 m3 > 10,0 m3 dvs cisternen är stumfylld.
b) Vatten har en låg värmeutvidgning jämfört med de flesta andra ämnen.
c) Om temperaturen stiger i en stumfylld tank fås en kraftig tryckstegring och risk
för kärlsprängning föreligger, alternativt att en säkerhetsventil el. dyl. öppnar
och den expanderande vätskan läcker ut
43
På bild 27-32 och framåt i pdf:n ”Viktiga data 1” finns en ventil som släpper ut luft/ånga vid
övertryck och släpper in luft vid undertryck. En sådan ventil finns i tex tankbilar som
transporterar bensin.
a) Varför har man en sådan ventil?
b) För vilken typ av vätskor tror du det är olämpligt/otillåtet att ha en sådan ventil?
c) Hur löser man då det ”problem” som ventilen är tänkt att ta hand om?
a) Tankskalet vid transport av tex bensin är relativt tunt och tål vare sig något större övertryck eller undertryck. Om ventilerna inte fanns skulle över- resp. undertryck uppstå vid naturliga temperaturvariationer pga att ångtrycket varierar med temperaturen.
b) Ämnen vars ångor är giftiga eller frätande vid inandning.
c) Man använder en kraftigare tank som klarar dessa över- och undertryck.
44
Mindre volymer flytande kväve (kylkondenserad kväve) förvaras i termoskärl som endast är tillslutna med en porös plugg som släpper igenom gas och ånga. Därvid kan inget övertryck byggas upp i kärlet. Vilken temperatur har det flytande kvävet i kärlet?
Den ligger på kvävets normala (vid 1 bar) kokpunkt, -196°C. Så länge det finns flytande kväve kvar stiger temperaturen inte över kokpunkten. Jämför temperaturen på kokande vatten i en kastrull på spisen som inte kan stiga över 100 ⁰C.
45
Etylenoxid har vid 20 °C ett ångtryck på 145 kPa.
a) Hur stort är trycket i en tank med tryckkondenserad etylenoxid vid 20 °C? Tanken är fylld till 80 % med vätska. Resten utgör gasformig etylenoxid. Tanken innehåller ingen luft.
b) Man pumpar in kvävgas i tanken. Detta görs för att undvika att etylenoxiden sönderfaller. Hur förändras etylenoxidens partialtryck? Hur förändras totaltrycket? Temperaturen förblir 20 °C.
c) Hur stor blir andelen etylenoxid i gasfasen i % då man pumpat in kvävgas så att kvävgasens partialtryck är 600 kPa
a) 145 kPa = dess ångtryck
b) Etylenoxidens partialtryck blir oförändrat 145 kPa.
Totaltrycket = 145 kPa + kvävets partialtryck.
c) Totaltryck 145 + 600 kPa = 745 kPa. Andel etylenoxid i gasfas:
145/745 ∙ 100 % ≈ 19%
46
Hur märks en styckegodstransport utvändigt
a. vid transport av ämnesklass 1 eller 7
b. vid transport av övriga ämnesklasser
a. Blank orange skylt fram och bak, storetiketter för klass 1 resp. 7 bak och på båda långsidorna
b. Blank orange skylt fram och bak, inga storetiketter.
47
En fackindelad tanktransport är märkt med UN 1203 fram och bak. Vad kan finnas i de olika facken?
Det finns bensin i minst ett av facken Det kan finnas diesel och/eller fotogen i ett eller flera fack. Inga andra ämnen kan förekomma. Innehållet i de olika facken kan utläsas i en lastplan som finns i förarhytten.
48
Läs om begränsad mängd och värdeberäknad mängd i ”Transport av farligt gods: väg och
järnväg”, sid 98 ff.
a. Titta under fliken ”Transport” i RIB och se hur stor den begränsade mängden är för koldisulfid respektive etanol.
b. Vad gäller angående godsdeklaration och utvändig märkning vid en
styckegodstransport enligt lättnaden ”begränsad mängd”?
c. Titta under fliken ”Transport” i RIB och se hur stor den värdeberäknade mängden är för koldisulfid under förutsättning att inget annat farligt gods transporteras. Gör samma sak för vätefluorid.
d. Vad gäller angående godsdeklaration och utvändig märkning vid en
styckegodstransport enligt lättnaden ”värdeberäknad mängd”?
a. Koldisulfid: 0 liter, dvs får inte transporteras som begränsad mängd Etanol: 1 liter
b. Ingen utvändig märkning krävs. Ingen godsdeklaration krävs.
Om lasten överstiger 8 ton ska dock en särskild skylt för begränsad
mängd sättas på fram och bak.
c. Koldisulfid: transportkategori 1, 1000/50 = 20 liter
Etanol: transportkategori 2, 1000/3 = 333 liter
d. Ingen utvändig märkning krävs. Godsdeklaration ska finnas
49
Man har en homogen blandning av vätgas och luft innesluten i en behållare. Kommer
koncentrationen av vätgas att förändra sig i olika delar av behållaren med tiden?
Nej. Gaserna är fullständigt blandbara med varandra och ingen separation kommer
att ske.
50
I vilket koncentrationsintervall (NTP) ger vätgas och luft en brännbar blandning?
Vid vätgaskoncentrationer mellan 4-76% - brännbarhetsområdet (UB-ÖB).
Förutsätter 21% syre i luften
51
Vid vilken temperatur (vid trycket 1 bar) kan som lägst en blandning av vätgas och
luft självantända, d.v.s. antända utan en tändkälla?
Vid den termiska tändpunkten, 560 ⁰C.
52
Inom vilket temperaturintervall är (i) aceton en vätska (II) ångorna från aceton brännbara?
Är luft/ånga blandningen i en sluten tank med aceton brännbara vid 20 grader?
(i) mellan -95⁰C och 56⁰C (II) > -19⁰C (flampunkten).
Nej. Mättnadskoncentrationen > ÖB.
OBS! Det måste finnas tillräckligt med vätska i tanken så att koncentrationen kan överstiga ÖB
53
Vad är viskositeten för vatten resp. gräsklipparolja (SAE 30) vid 20 grader?
Tabell över oljeviskositeter finns i Tolkning av viktiga data som ni läste till lektionen
”Viktiga data I” och som ni hittar på den sidan.
Vatten har viskositeten 1 cSt och SAE 30 ca 400 cSt.
54
Det har skett ett utsläpp av koldisulfid. Du befinner dig i närheten av uttsläppsplatsen och känner ingen lukt av ämnet. Är det då säkert (från arbetsmiljöverkets synvinkel) att vistas på platsen i 15 minuter utan andningsskydd?
Ja. Förnimbarhetsgränsen = 1 ppm,
hygieniska gränsvärdet avseende 15 minuter (KGV) = 8 ppm.
55
Bensen, aceton resp. koldisulfid har läckt ut i en sjö. Är det meningsfullt att länsa in någon av vätskorna? Kan någon av vätskorna ansamlas på sjöbotten och pumpas upp?
Bensen – svårlöslig i vatten, densitet < 1000 kg/m3. Samlas på ytan. Kan länsas.
Aceton – helt löslig i vatten. Kan varken länsas eller pumpas upp.
Koldisulfid – svårlöslig i vatten, densitet > 1000 kg/m3
. Samlas på botten. Kan pumpas upp.
56
Kan man alltid göra livräddande insats i branddräkt och andningsapparat?
Vilka två typer av ämnen kan man inte göra livräddande insats i enligt FOI?
Ja, det kan man.
Vid risk för att utsätta personalen för organiska fosforföreningar (Nervgaser) och Karbamater (Pesticider) ska man undvika livräddande insats i branddräkt. Man kan inte garantera personalens säkerhet.
57
När ska man bära kemskyddsdräkt?
Generellt sett kan det bli aktuellt att använda kemskyddsdräkter vid följande typer av
situationer:
Vid risk för direkt kontakt med vätskor eller finfördelade fasta ämnen.
Vid utsläpp av giftiga/frätande vätskor eller gaser inomhus där höga koncentrationer av ångor/gas kan förväntas.
Vid utsläpp av giftiga/frätande gaser utomhus i närheten av utsläppet där höga koncentrationer kan förväntas.
58
Skadliga ämnen kan tränga in i kroppen via fyra inträngningsvägar, vilka?
Förtäring, inandning, ögon och hud, se figur 3.2 sidan 21. Anledningen till att ögonen räknas som en särskild inträngningsväg är att de är fuktiga. Fukten gör att det blir lättare för ämnet att ta sig in i kroppen.
59
Andningsapparaten har en skyddsfaktor på minst?
Andningsapparaten har en skyddsfaktor på minst 100.000. Det betyder att koncentrationen innanför masken är minst 100.000 gånger lägre än utanför masken.
60
Andningsapparatens stora fördel jämfört med filtermasken är? Vilken skyddsfaktor har en Filtermask?
Andningsapparatens stora fördel jämfört med filtermasken är den höga skyddsfaktorn, minst 100.000. Filtermasken har betydligt lägre skyddsfaktor, mindre än 10.000.
61
Vad är en Typ - 1 dräkt? Vad skyddar de mot? Vad är skillnaden på Typ 1a, 1b, 1c?
Typ 1-dräkterna är gastäta och ger högsta skydd mot genomträngning.
Dräkterna definieras som gastäta, men skyddar även mot vätskor och fasta ämnen.
De är också tåliga mot mekaniska påfrestningar. Det vanligaste sättet att skapa gastäthet i dräkten, är att leda in luft från andningsapparaten och skapa ett övertryck inne i dräkten, och på så sätt motverka inträngning av farliga ämnen.
Typ 1-dräkterna delas in i tre underklasser:
- 1a - Andningsapparat på insidan av dräkten (så kallad helkapslad dräkt)
- 1b - Andningsapparat på utsidan av dräkten (Typ 1b-dräkten rymmer inte en branddräkt, och ska därför inte användas om det finns risk för brand.)
- 1c - Extern luftförsörjning via slang
62
Vad är en Typ 3-dräkt? Vad skyddar de mot?
Typ 3-dräkterna är vätsketäta. De ska skydda mot vätskor som sprutas mot dräkten från olika vinklar under ett kortare tidsintervall.
63
Varför är det lämpligt att använda
undersökningshandskar (nitrilhandskar) under kemhandskarna?
I samband med egensanering efter en keminsats finns det risk att man kontaminerar sig själv när man tar av sig skyddsutrustningen.
Om det handlar om livrädddande personsanering är det också bra att komplettera med undersökningshandskar. På så sätt är man direkt utrustad med undersökningshandskar när man ska hantera patienten efter saneringen.
Om det finns risk att kemhandskarna skärs sönder vid arbetet, kan det vara bra att bära brandhandskar över kemhandskarna som extra skydd.
64
Vad är en Typ 4-dräkt? Vad skyddar de mot?
Typ 4-dräkterna är stänktäta. De ska skydda mot vätskor som sprayas/duschas mot dräkten.
65
Skadeområdet är indelat i tre zoner. Vilken typ av skyddsutrustning finns det krav på i de olika zonerna?
Kall Zon - Inga krav.
Varm Zon - Skyddsutrustning.
Het Zon - Särskild skyddsutrustning.
66
Kemskyddsdräkt 1B kan kompletteras med ytterligare utrustning, vilka? Vilka krav finns för att en 1B dräkt ska vara certifierad som en 1B dräkt?
Kemskyddsdräkt 1B kan kompletteras med köldskydd, apparatskydd eller minihood.
1b-dräkten måste kompletteras med en så kallad minihood eller ett översköljningskydd för att den ska vara certifierad som en 1b-dräkt
67
Vad behöver man särskilt beakta vid användandet av en Filtermask?
En filtermask har betydligt lägre skyddsfaktor än en andningsapparat, mindre än 10000.
Filtret ska skydda mot aktuellt ämne (se sista sidan) och får inte användas vid okänt ämne.
Koncentrationen av gas ånga ska inte överstiga filtrets förmåga, 1 volym % för ett klass 3 filter.
Inga filter skyddar mot syrebrist.
Filtermask skyddar inte mot het luft, tex vid brand.
Ämnet ska kunna förnimmas innan det blir ”farligt”, t.ex. vid otät mask
eller om filtret blir mättat
68
När ska absorptionsmedel inte användas och hur kan de påverka ämnets fysdata?
Absorptionsmedel:
Brännbara vätskor får lägre flampunkt
Ej använda organiska absorptionsmedel för oxiderande ämnen
Ej använda absorptionsmedel för kondenserade gaser
69
Vad betyder faroklass 6.1?
Giftigta ämnen
