Instuderingsfrågor Flashcards
Varför var 1900-talets första del en omrövning av förtroendet för det etablerade samhället?
1900-talets första del innebar en omprövning av för troendet för det etablerade samhället p.g.a. att det första världskriget bröt ut vid sekelskiftet. Vetenskapsmän, filosofer, konstnärer och författare bröt med erkända antagandet och tradtioner och förde fram en ny syn på människan och tillvaron.
La Belle Epoque, kallas perioden 1890-1914 och betyder den vackra tiden för att det var en period då många i Europa såg positivt på tillvaron och var optimistiska för framtiden. Det rådde fred och den ekonomiska och tekniska utvecklingen hade bidragit till att den materiella levnadsstandarden hade ökat. Men under detta växte motsättningarna och 1914 bröt det första världskriget ut. Aldrig tidigare hade de väpnade konflikterna varit så omfattande och blodiga som under 1900-talet.
Moderna vetenskapen ställdes i krigets tjänst och snabbt utvecklades, nya, effektiva strids- och massförstörelsevapen som berövade miljontals människors liv. Man tappade förtroendet för det gamla samhället.
Även demokratin utmanades i flera länder: Spanien och Italien utvecklades till fascistiska diktaturer, i Tyskland byggde Hitler upp det nazistiska tredje riket och i Ryssland störtades tsarväldet och en kommunistisk enpartistat växte fram. Konflikterna mellan demokratierna och diktaturerna trappades upp och andra världskriget var ett faktum 1939. Det innebar större fasor än vad man upplevt tidigare. Dödstalen ökade genom koncentrationsläger och atombomben. För Västeuropa innebar krigsslutet en seger för demokratin, medan Östeuropas länder tvingades bli kommunistiska lydstater under Sovjetunion.
1900-talets första årtionden innebar en omprövning av äldre vedertagna “sanningar” Ge exempel på hur denna omprövning tog sig uttryck när det gäller naturvetenskapen och psykologin.
Innan dessa förändringar var tilltron till teknik och vetenskap stor, framstegen gjorde livet bekvämare för flertalet. Naturvetenskapen hade presenterat en bild av människan som verkade logisk och begriplig. Människan hade bevisats vara ett djur och inte Guds unika skapelse, men var den mest utvecklade arten genom sitt förnuft.
Newton hade tidigare visat att universum styrdes av mekaniska lagar som gjorde det möjligt att logiskt förklara alla skeenden.
Men under 1900-talets första årtionden lade fysikerna Albert Einstein fram sina relativitetsteorier som omkullkastade den tidigare uppfattningen om tid, rum och föremåls rörelser inom fysiken. Han kom fram till att tid, rum och rörelse inte är absoluta eller oföränderliga. Detta innebar dock inte ett brott mot tanken att universum var helt igenomstyrt av lagbundenheter. Han var övertygad om att vetenskapen kunde nå exakt kunskap om dessa lagar, men Newtons teorier var inte tillräckliga.
På 1920-talet publicerade den tyske fysikern Werner Heisenberg den s.k osäkerhetsprincipen, som innebär att det alltid finns mått av osäkerhet med när vi ska mäta eller studera partiklar på atomnivå. Sedan 1600-talets empirism hade det funnits en övertygelse om att vetenskapliga observationer av verkligheten var grunden för sann, objektiv kunskap. Men enligt Heisenberg leder alla försök att observera partiklar på atomnivå till att partiklarna påverkas. Försökte man t.ex. mäta elektronernas hastighet påverkades deras läge.
Plötsligt var då världsbilden mer komplicerad än tidigare, detsamma gäller synen på människan. Enligt Frueds teorier var hon inte en förnuftstyrd individ, utan istället en irrationell varelse, styrd av sina drifter. Inom filosofin fick Ludwig Wittgenstein och hans teorier om språkets betydelse stort inflytande.
Hur hade läkaren Freud ett stort inflytande på psykologins vetenskapliga utveckling? Även för männniskosynen?
Läkaren Sigmund Freud fick ett enormt inflytande för psykologins vetenskapliga utveckling och hans teorier fick i stor utsträckning även i människosynen under 1900-talet.
Freud menade att människan inte enbart är en förnuftig varelse, i själva verket styrs hon av sin ursprungliga drifter, framför allt av sexualiteten men också av aggressioner. Drifterna stred ofta mot samhällets moraliska värderingar och därför lär man sig att kontrollera dem. Om man inte behandlar dessa minnen från barndomen och när man förtränger sina drifter finns en risk för neuroser menade han – psykiska störningar. Eftersom upphovet till dessa neuroser finns i det omedvetna måste läkaren locka fram det som förträngs och detta kallas psykoanalys. Han fick inflytande i psykologin. Även på kulternas område fick Freud genomslag, inte minst i litteratur och måleri skildrades människans omedvetna själsliv, trots kritiken. Han gav en ny, ökad förståelse för människans mångfacetterade personlig och ibland de irrationella handlandet.
Den psykologiska vetenskapen vid sekelskiftet var fortfarande relativt outvecklad. Intresset för att beskriva och förklara människans tankar och handlingar var emmerltid stort, inom litteraturen hade bl.a. Strindberg och Dostojevskij gjort djupdykningar i det mänskliga psyket.
Vilken uppgift har den analytiska filosofin, enligt sina företrädare?
En av det mest betydelsefulla filosofiska riktningar hör den analytiska filosofin, som växte fram i cambridge och wein strax efter sekelskiftet. Två av dessa viktigaste företrädare, Bertrand Russel och G.E. Moore, ansåg att filosofin inte bara ska studeras som en teoritsk vetenskap, utan också tillämpas aktivt. Den analytiska filosfofin tar avstånd från metafysiska spekulationer, som de betraktar som ologoiska och därmed inte användbara-
Filosofins främsta uppgift är istället att skapa klarhet kring termer och begrepp, eftersom språket är vagt och mångtydigt och kan därför lätt ge upphov till missförstånd. Ett ord kan ha olika betydelse och innebörd för olika personer. Detta är ett problem, inte minst inom filosofin där diskussionerna ofta rör sig på en abstrakt nivå. Det mångtydiga språket kan leda till onödiga problem och feltolkningar. Innan man tar ställning i en diskussion måste man därför analysera vad personerna egentligen menar med sina påståenden. Vilken innebörd lägger människor i de ord de använder? Detta måste kartläggas, annars kan ingen fruktbar diskussion komma till stånd.
Vem var Wittengenstein? Beskriv hans syn på språket.
Han var en av det mest framstående företrädarna inom den analytiska filosofin. Han föddes i österriker men var huvudsakligen verksam vid universitet i Cambridge. Han fick mycket inflytande över 1900-talets filosfi, men han var svårtolkad. Det gäller inte misnt hans största verk Tractatus logico-philosophicus (1922).
Eftersom han ansåg att filosofiska problem var ett reslutat av språkliga och logiska missförstån försökte han utarbeta ett vetenskapligt språk, så att verkligeheten skulle kunna beskrivas utan risk för missuppfattningar.
Istället ansåg han att ordens betydelse beror på vilket socialt sammanhang de används. Språket används för att uppnå olika syften och ett ord får olika innebörd om det används för att t.ec. vädja eller övertyga. Han kallade detta för “språkspel”. Ord kan inte enbart fungera som objektiva förmedlare av fakta och ha en bestämd betydelse, de måste tolkas utifrån sammanhang.
Tidigare var för Wittgenstein fungerade orden som bilder av verkligheten, deras innebörd kopplade han till vissa specifika fakta och därför fick orden en, enligt honom, objektiv betydelse oavsett vem som använde dem. Denna uppfattning tog Wittgenstein emellertid avstånd till seanre i livet.
Vilka gemensamma drag kan man finna i modernismens olika ismer? Hur reagerade samtiden på de nya strömningar?
Omkring 1910 kom en reaktion mot det tidigare kulturens borgerliga smak och ideal som tidigare hade representerats inder 1800-talet. Man brukar säga att kulturlivet hade stannat upp tills 1910-talet trots att samhället hade genomgått stora förändringar så hade den kulturella utvecklingen nästan helt avstannat. Så 1910 kom en reaktion mot det etablerade samhället. En ny generation konstnärer, författare, och kompositörer ville skapa en kultur som bättre gav uttryck för den moderna människans världsbild, människosyn, känsloliv och värderingar. Det utvecklades då flertal “-ismer” - kulturella rörelser - som på olika sätt angrep den etablerade kulturen men även det hela borgerliga samhället. Dessa –ismer, t.ex. expressionismen, futurismen och surrealismen, brukar samlas under begreppet modernismen.
Det var i måleriet och litteraturen som modernismen blev tydligast. De olika rörelserna skiljer sig åt i flera avseenden, men de har gemensamt är uppropet mot den etablerade smaken och de traditionella konstnärliga skönhetsidealen. De vände sig mot realismens och naturalismens strävan efter objektiva verklighetsskildringar, och lade istället tonvikten vid den inre, subjektiva upplevelsen av verkligheten. För att beskriva denna arbetade de med nya uttrycksmedel och experimenterade respektlöst med färger, former, motiv, språk och rytmer. Slutresultaten bjöd inte på någon självklar tolkning, istället gjordes betraktaren, läsaren och åhöraren till en sorts medskapare, med sin personliga tolkning bidrog hon till slutresultat.
För det vanliga medborgarna var effekterna från modernismen chockerande med sina ofta experimentella uttrycksformer och hade svårt att nå ut till den vanliga medborgaren. De flesta blev då istället som reaktion delaktiga i den mer lättillgängliga populärkulturen som snabbt spred sig över världen på 1920-talet i form av bl.a. jazzmusik och biograffilm. Även mycket av populärkulturen hade sitt ursprung i USA, och bi kan här se början på den amerikanska kulturdominans som blivit ännu tydligare efter andar världskriget.
Vad kännetecknar funktionalismen?
I tidigare jugendstil hade pilastrar, friser, valv och andra dekorativa utsmyckningar varit vanliga och även i de äldre arkitetkurstilarna. Men runt 1925 började en rad unga arkitekter i framför allt Tyskland och Österrike ifrågasätta användandet av dekorationer som inte fyllde någon arkitektonisk funktion. Dessa var kallade funktionalister och de lanserade en ny syn på byggandet. Byggnader skulle betraktas som bruksföremål som skulle användas och därför skulle det vara så praktiska och enkla som möjligt. Den ändamålsenliga funktionen betraktades som viktigare än formen, allt som inte fyllde någon användbarfunktion skulle rensas bort. Funktionalismen, utmärks därför av släta ytor, enkla geometriska former, plana tak och ljusa färger. Genom att utnyttja den industriella teknikens standardisering och massproduktion kunde man tillverka stora mängder bra och billiga hus. Detta hoppades man på skulle bidra till en ökad välfärd - inte minst för arbetarklassen som i regel fått nöja sig med undermåliga bostäder. Funktionalismen kan alltså även betraktas som ett socialprogram – genom att förbättra boendemiljön ville man höja livskvaliteten för den stora allmänheten. Funktionalismens rena former slog igenom stort i Europa, och blev synlig även i möbler och bruksföremål. Många anser att den funktionella formen är estetiskt tilltalande, andra tycker den är ful och tråkig. Efter andra världskriget tog funktionalismens storhetstid slut, men stilen ideal ändå kvar in på 1970-talet.
Vad kännetecknar funktionalismen? Beskriv både idéerna bakom stilen och själv själva utförandet. Utgå från Bauhaus
Han skapade en skola “den tyska bauhausskolan” år 1010 med hjälp av Walter Gropius som arkitekt. Denna skola fick stor betydelse för utvecklandet av funktionalismens idéer. 1919 samlades konstnärer, arkitekter och formgivare som arbetade fram funktionalismens estetiska och sociala program. När nazisterna kom till makten stängde de ner Bauhaus – skolan symboliserade den moderna konst som de betraktade som urartad och fördärvlig. Nazisterna hyllade istället den antika arkitekturen och visade upp sin makt genom att uppföra storslagna, kolonnprydda byggnader.
Vad kännetecknar funktionalismen? Beskriv både idéerna bakom stilen och själv själva utförandet. Utgå från Le Corbusier.
Le Corbuiser var den främste företradern för funktionalismen - en av 1900-talets mest inflytelserika arkitekter. Han publicerade en rad skrifter där han bl.a. lade fram sin syn på bostaden, som han betraktade som en maskin att leva i. den skulle därför vara praktisk i sitt utförande så att den enkelt kunde tillfredsställa människans behov. Varje rum i bostaden skulle ha en tydlig funktion. Han hade många djärva idéer för såväl enskilda byggnader som för stadsplanering av b.la. Stockholm, men många av hans idéer förverkligades aldrig.
På vilket sätt revolutionerade Duchamp synen på konsten och konstnären? Vad menas med ready-made?
För att 1900-talets tidiga skulpturkonst fortsatte i stor utsträckning i samma stil som tidigare – tradiotionella avbildningar av människokroppen. Trots den experimentlusten som fanns i t.ex. måleriet, blev det senare synligt i bildhuggarkonsten. När Marchel Duchamp ställde ut sina massproducerade bruksföremål på galleriorna och kallade de för konst revolutionerade det konsten. Urinoarer och cykelhjul förvandlades enligt Duchamp till konstverk genom att han, konstnärerna, valde ut dem och placerade dem i ett konstnärligt sammanhang. Det var också viktigt att publiken uppfattade de utställda föremålen som konst, så bara för att man t.ex. hängde sina ytterplagg på en rockhängare kunde det inte längre uppfattas som konst. Objekten ska alltså direkt inte ses som sina egentliga funktioner utan direkt kopplas samman till att det är ett konstverk. Denna form av konst kallas ready-made, det var en ny tolkning av vad som är att betrakta som konst, men han lanserade även en ny defenition av begreppet kosntnär. En konstnär behövde enligt honom inte framställa ett konstverk i traditionell mening, de räckte med att finna en konstnärlig omgivning och där upphöja ett redan producerat föremål till konstverket.
Hur såg skulptur konsten ut i totalitära stater som Tyskland och Sovjet Unionen?
Den offentliga monumental skulpturkosnten fick stort värde. Stora mängder skulpturer föreställande atletiska krigare, arbetare, och jordbrukare producerades på beställning av statsmakten. Dessa storslagna skildringar av sundhet, självuppoffring och patriotism hade ett stort propagandavärde. Även måleriet kom att fylla samma funktion. I nazityskland framställdes judarna som omänskliga varelser som, om inte hundrades, skulle medföra det tyska folkets undergång. Som motsats ställdes arierna och nazismen. Tysklands framtid. i sovjet införde Stalin det socialrealistiska måleriet, färgstarka skildringar av hängivna kommunister och revolutionens positiva effekter.
Vad kännetecknade: expressionismen, ge exempel på konstnärer
Expressionismen kan ses som den första modernistiska rörelsen och dess ursprung kan man hitta van Gogh uttrycksfulla måleri.
Van gogh hade vänt sig mot impressionismens verklighetsåtergivning och istället försökt beskriva sitt känslotillstånd och sin subjektiva upplevelse av verkligheten. Det är det själsliga tillståndet som expressionisterna förmedlar, de betonar alltså uttrycket istället för intrycket. Ofta är det oharmoniska känslor som beskrivs - ångest, svartsjuka och förtvivlan. För att kunna förmedla känslorna på ett trovärdigt sätt så gick det inte att måla på et tradionellt sätt. De expressionistiska målarna använda sig därför av starka färger och målade med kraftiga penseldrag samt förvrängda perspektiv och former.
En av de tidigast expressionisterna var norrmannen Edvard Much. Hans berömda målning Skriet (1893) förmedlar på ett mycket suggestivt sätt en stark känsla av ångest.
j
j
Vad kännetecknade: fauvismen, ge exempel på konstnärer
I paris samlades mängder av konstnärer, musiker och författare från hela Europa. Detta ledde till ett ovanligt öppet och stimulerande kulturklimat. Men publiken var ändå oförstående inför den nya moderna konsten. En grupp konstnärer 1905 ställde ut målningar med staka, intensiva färger och förskjutna perspektiv kallade en konstkritiker dem för vilddjur )franka=fauves). En av utställarna, Herni Matisse, kom att bli ledargestalt för denna riktning, fauvismen. Det som upprörde publiken var fauvisternas våldsamma färgkombitionation som fullständigt avvek från den naturliga färgskalan. Matisse avbildade t.ex. sin hustru med blålila hår och grön rand över ansiktet. Men det fanns en tanke bakom detta. Fauvisterna ansåg att känslor kunde översättas till färger och genom olika färgsammanställning kunde konstnären förmedla sina innersta känslor. Om färgerna inte överensstämmer med verkligheten spelade de ingen roll. Det var en mycket snabbt övergående riktning, men med sin fria färgbehandling blev den mycket viktigt för den fortsatta utvecklingen av måleriet.
Vad kännetecknade: kubismen, ge exempel på konstnärer
Paul Cézanne hade varit den första konstnären som försökt återge sina motiv med hjälp av förenklade geometriska former. Han menade att allt i naturen kunde reduceras till någon av de tre formerna cylindern, klotet eller konen. Med utgångspunkt i denna tanke utvecklade fransmannen Georges Braque och spanjoren Pablo Picasso den första abstrakta konststilen, kubismen. Kubisterna utgick från trationella motiv som porträtt, stilleben och landskap, men bröt sönder motiven i geometriska former som de sedan satte samman. Ofta visas föremålet från flera olika sidor – ett ansikte kan vara målat i profil och framifrån samtidigt resultat kan därför upplevas som splittrat. Första kubistiska målningar brukar man betrakta Picassos Flickorna från AVingnon 1907. Kvinnorna på målningen väckte anstöt pga. hur deras kroppar var avbildade. Formera är kantiga och platta och det trationella perspektivet saknas. Picasso var vid denna tid influerad av afrikans konst, vilket syns i några v kvinnornas antiskten, de ser ut att bära masker. Trots de förvridna formerna kan man ändå se att målningen föreställer fem kvinnor, den senare kubismen skulle bli mer abstrakt och svårtolkad. I motsats till fauvismen hade inte färgen någon större betydelse för kubisterna, många av deras verk är målade i dämpande, nästan enfärgade toner. Kubisterna arbetade även en hel del med collage, dvs. Utklippta bitar av papper klistrades på kartong eller duk. De avvecklades som rörelse omkring 1920, men med sitt frigjorda sätt att återge form fick den stor betydelse för den konstnärliga utvecklingen.
