Instuderingsfrågor

Question 1

Vilka var vikingarnas viktigaste rutter? På vilka olika sätt yttrade sig nordbornas inflytande i Europa?

Answer 1

Vikingar från Norge och Danmark seglade västerut till Storbritannien, Irland, Grönland och Nordamerika. De grundade bosättningar och påverkade språket och kulturen, bland annat genom Normandie i Frankrike.

Svenska vikingar seglade österut till Kiev, Novgorod och Konstantinopel, där de blev livvakter och bidrog till grundandet av Ryssland.

Vikingarna påverkade Europa genom plundringar, handel och kulturell integration. Deras inflytande syns fortfarande i ortnamn och språk.

Question 2

Hur styrdes Sverige för tusen år sedan? Hur förhöll sig stormän, kyrka och kungamakt till varandra?

Answer 2

För 1000 år sedan var Sverige i en övergångsperiod mellan lokalt styre och en centraliserad kungamakt. Stormän hade makt i sina bygder, baserad på rikedom, släktnätverk och kontroll över jordbruk och handel. De organiserade försvar och rättskipning. Kungarna hade begränsad makt och var beroende av stormännen för stöd. Deras roll var främst att leda arméer och hålla religiösa ceremonier.

Under 1000-talet stärktes kungamakten genom kristendomens införande. Kyrkan gav kungen legitimitet, medan kungen stödde kyrkan genom att ge mark och privilegier. Kyrkan och kungamakten hade ett ömsesidigt förhållande, vilket bidrog till en mer enad stat.

Stormännen bibehöll mycket av sin makt, men kyrkan började utmana deras inflytande, särskilt genom rättskipning och krav på tionde. Konflikterna mellan kungamakt, kyrka och stormän fortsatte under lång tid, men kristendomen var en viktig faktor för att långsamt ena landet. Det dröjde dock århundraden innan Sverige blev ett centralstyrt kungarike.

Question 3

Hur och när uppkom adeln i Sverige? Peka på andra viktiga steg i rikets enande.

Answer 3

Adeln i Sverige uppstod 1280 genom Alsnö stadga, då stormän fick skattefrihet i utbyte mot militärtjänst för kungen. Detta markerade början på adeln som en privilegierad samhällsgrupp.
Viktiga steg i rikets enande:
Kristnandet (900 - 1100-talet): Enade folket genom en gemensam religion och stärkte kungamakten.
Landskapslagar och rikslagar (1200 - 1300-talet): Magnus Erikssons landslag (ca 1350) skapade en rättslig enhet.
Stockholms framväxt (1200-talet och framåt): Stockholm blev ett centrum för handel och administration.
Riksrådet (1200-talet och framåt): Stormän och biskopar hjälpte till att centralisera makten.
Dessa steg förvandlade Sverige från lokalt styrda bygder till ett enat rike.

Question 4

Frälsebonde:

Answer 4

En bonde som brukade jord som ägdes av adeln (frälset).
Frälsebonden betalade avgifter eller dagsverken till jordägaren men var befriad från att betala skatt till staten, eftersom adelns mark var skattefri.

Question 5

Kyrkobonde:

Answer 5

En bonde som brukade jord som ägdes av kyrkan.
Kyrkobönder betalade avgifter och ibland dagsverken till kyrkan men var annars liknande andra typer av bönder.

Question 6

Kronobonde:

Answer 6

En bonde som brukade jord som ägdes av kronan (staten).
Kronobonden betalade arrende i form av pengar eller varor till kronan.

Question 7

Skattebonde:

Answer 7

En bonde som ägde sin egen jord och betalade skatt direkt till staten.
Skattebönder hade större frihet än andra bönder eftersom de ägde sin mark, men de var skyldiga att bidra till statens inkomster.

Question 8

Den starka kungamakten bidrog till att landet enades. Men den hade också en inneboende svaghet. Förklara.

Answer 8

Den starka kungamakten bidrog till Sveriges enande genom central styrning och en gemensam rättsordning, men den hade en svaghet i att kungavalet inte var strikt ärftligt.

Problem med kungamakten:

1.	Valkungadöme: Kungen valdes ofta av stormän och riksrådet, vilket ledde till maktkamper mellan olika kandidater och släkter.
2.	Arvsstrider: Även efter att kungamakten blev mer ärftlig fanns ofta strider om tronen mellan familjemedlemmar.
3.	Stormännens inflytande: Kungens makt var beroende av stormännens stöd, vilket gav dem stort inflytande och möjlighet att utmana kungen.

Konsekvenser:

*	Inbördeskrig och maktkamper ledde till politisk instabilitet.
*	Kungar kunde avsättas eller möta uppror om de inte balanserade stormännens krav och folkets förtroende.

Trots kungamakten som enande kraft ledde dessa interna konflikter till en försvagad rikets stabilitet.

Question 9

Vad var Kalmarunionen? Hur och varför bildades den?

Answer 9

Kalmarunionen var en politisk union mellan Danmark, Norge och Sverige som bildades 1397. Unionen samlade de tre rikena under en gemensam monark, men varje rike behöll sina egna lagar och självstyre.

Bakgrund och bildande:

Drottning Margareta av Danmark förenade Danmark och Norge genom dynastiska äktenskap och politiska allianser. Efter att ha besegrat kung Albrekt av Mecklenburg 1389 tog Margareta också kontroll över Sverige. År 1397 kröntes hennes adoptivson, Erik av Pommern, till gemensam kung över de tre rikena i Kalmar, vilket markerade unionens grundande.

Syfte:

1.	Motverka yttre hot: Unionen skapades för att stå emot Hansan och Tyska orden, som hotade Nordens stabilitet.
2.	Stärka regionen: En gemensam kung och samordnad politik skulle stärka Nordens inflytande och skapa ekonomiska fördelar genom minskade konflikter och effektivare handel.

Trots sina ambitiösa mål underminerades Kalmarunionen av interna motsättningar och maktkamper, vilket ledde till dess instabilitet.

Question 10

Vad var Hansan? Varför tror du att Hansan motsatte sig en stark nordisk stat?

Answer 10

Hansan var ett handelsförbund som dominerade handeln i Östersjön och Nordsjön från 1200-talet till 1500-talet, med centrum i Lübeck och Hamburg.

De motsatte sig en stark nordisk stat eftersom:
1. Enad nordisk stat kunde utmana Hansans monopol och kontroll över handelsvägar.
2. Splittring i Norden gynnade Hansan, som kunde spela ut länderna mot varandra.
3. En stark stat kunde höja tullar och begränsa Hansans handel.
4. En nordisk flotta skulle hota Hansans sjökontroll.

Sammanfattningsvis var Hansan rädd för att en stark nordisk stat skulle hota deras ekonomiska och politiska makt.

Question 11

Bakom Engelbrektsupproret låg missnöje hos flera samhällsgrupper. Varför var bönder, bergsmän och högadel missnöjda med Erik av Pommerns styre? Vad ville de uppnå med resningen?

Answer 11

Engelbrektsupproret (1434-1436) var ett uppror mot Erik av Pommern, och ett missnöje fanns bland flera samhällsgrupper:
Bönder: De var missnöjda med de höga skatterna och det tunga tvångsarbete som de tvingades utföra för kronan, vilket förvärrade deras ekonomiska situation.
Bergsmän: De kände att Erik inte skyddade deras handelsrättigheter och intressen, vilket gjorde det svårare för dem att bedriva sin verksamhet på ett lönsamt sätt.
Högadel: Adeln ogillade kungens centralisering av makten, där Erik tog kontroll över viktiga positioner och minskade adelns inflytande i rikets styre.
Mål med upproret:
Att avsätta Erik av Pommern och minska kungamakten.
Att förbättra böndernas, bergsmännens och adelns villkor genom att få ned skatterna och stärka deras rättigheter.
Engelbrektsupproret blev ett uttryck för de sociala och politiska spänningarna i Sverige under denna tid.

Question 12

Hur styrdes Sverige efter Engelbrektsupproret? Vilken roll spelade den danske kungen, adeln, riksföreståndare samt bönderna?

Answer 12

Efter Engelbrektsupproret 1436 förändrades maktbalansen i Sverige:
* Riksföreståndare: Karl Knutsson Bonde blev riksföreståndare och styrde landet i praktiken, då Sverige inte hade en stark kung.
* Den danske kungen: Erik av Pommern förlorade mycket inflytande i Sverige och hade svårt att återta kontrollen, även om han formellt var kung över Kalmarunionen.
* Adeln: Fick större makt genom samarbetet med riksföreståndaren och riksrådet, vilket stärkte deras inflytande.
* Bönderna: Förblev viktiga för rikets ekonomi och ordning, både genom jordbruk och försvar.

Sammanfattning: Efter upproret stärktes riksföreståndaren och adeln, medan den danske kungen förlorade makt. Bönderna behöll sin viktiga roll i samhället, vilket markerade en vändpunkt mot större intern självständighet i Sverige.

Question 13

Hur kunde Gustav Vasa ta makten inom Sverige? På vilka grupper stödde han sig?

Answer 13

Gustav Vasa kunde ta makten i Sverige genom att leda ett framgångsrikt uppror mot Kristian II, som var kung av Sverige men var inte populär efter händelser som Stockholms blodbad. Gustav Vasa fick stöd från alla samhällsgrupper. Han utnyttjade sitt förtroende hos folket, sin skicklighet som ledare och sitt samarbete med utomstående krafter som Hansan, som såg honom som en motståndare till danskt inflytande. En till viktig faktor var hans propaganda, som framhöll honom som en befriare av Sverige från dansk tyranni.

Question 14

Förklara följande händelser eller begrepp och förklara varför de var viktiga:
Stockholms blodbad:

Answer 14

var ett massmord av svenska adelsmän och andra motståndare till Kristian Tyrann 1520. Blodbadet väckte stort hat mot Kristian och bidrog till att Gustav Vasa kunde samla stöd för sitt uppror.

Question 15

Riksdagen i Västerås 1527:

Answer 15

var mötet där det beslutades att kyrkan skulle ge sin egendom till staten. Det var en vändpunkt för reformationen i Sverige och förstärkte Gustav Vasas ekonomiska och politiska makt.

Question 16

Jordeböcker:

Answer 16

var register över jordägande och skattebetalning som Gustav Vasa använde för att effektivisera skatteuppbörden. De förbättrade statens kontroll över ekonomin.

Question 17

Dackefejden:

Answer 17

var ett bondeuppror ledd av Nils Dacke 1542, orsakat av missnöje med höga skatter och centraliseringen av makten. Gustav Vasa slog ner upproret brutalt och använde det som ett tillfälle att ytterligare stärka sin kontroll.

Question 18

Vasaborgar:

Answer 18

var slott som Gustav Vasa byggde för att säkra sin makt och kontrollera landet. De symboliserade den nya starka centralmakten.

Question 19

Man brukar säga att Gustav Vasa skötte Sverige som en husbonde styr över sin gård. Vad menar man med det? Ge exempel.

Answer 19

Man menar att han hade ett mycket personligt sätt att regera. Han såg sig själv som den högst ansvariga för landet och ville ha kontroll över alla detaljer. Exempel på detta är hans strikta skattepolitik, hans användning av jordeböcker för att kontrollera resurser och hans personliga inblandning i konflikter som Dackefejden.

Question 20

Vilka områden var det som Sverige erövrade under stormaktstiden? Vad finns kvar idag?

Answer 20

Delar av Baltikum (Estland, Lettland, Ösel), Tyskland (Pommern, Bremen), Danmark/Norge (Skåne, Blekinge, Halland, Jämtland, Härjedalen). Av dessa är det endast Skåne, Blekinge, Halland, Jämtland, Härjedalen som är svenskt idag.

Question 21

Historikerna har pekat på olika orsaker bakom den svenska krigspolitiken. Hur förklarades krigen i samtiden? Hur har senare forskare förklarat dem? Hur kom det sig att Sverige var så framgångsrikt?

Answer 21

I samtiden förklarades krigen som ett försvar av protestantismen och rikets ära. Senare forskning pekar på ekonomiska motiv och maktbalans i Europa. Framgångarna berodde på stark militärledning, innovativa strategier och Sveriges geografiska fördelar. Även andra stormakters svaghet under denna tid, t.ex Ryssland och Tyskland.

Question 22

Under stormaktsväldets framväxt stärkte adeln sin ställning, både politiskt och ekonomiskt. Hur gick det till? Vilka förlorade på krigen?

Answer 22

Adeln stärkte sin makt genom att få jord och privilegier i utbyte mot krigstjänst. De dominerade även förvaltningen och riksrådet. Bönderna och invånarna i erövrade områden var de som förlorade mest, då de drabbades av höga skatter, tvångstjänstgöring och plundring.

Question 23

Man kan säga att adeln bidrog till bygget av en stark svensk stat. Man kan också säga att adelns stärkta ställning bidrog till att den ekonomiska grunden för staten underminerades. Förklara.

Answer 23

Adeln bidrog till en stark stat genom sin roll i krigsorganisationen. Samtidigt försämrades statens ekonomi av adelns skattefrihet och stora jordegendomar, vilket tvingade staten att senare genomföra reduktionen.

Question 24

Karl XI genomförde flera viktiga reformer. Vilka problem löste de? Vem vann och vem förlorade på dem?

Answer 24

Karl XI löste ekonomiska problem genom reduktionen, som gav tillbaks jord från adeln till staten, och genom indelningsverket, som effektiviserade armén. Vinnarna var kungen och staten, medan adeln och bönderna förlorade privilegier och fick ökade belastningar.

Question 25

Förklara följande företeelser och varför de var viktiga: Westfaliska freden (1648)

Answer 25

gav Sverige territorier i norra Tyskland och stärkte dess stormaktsstatus.

Question 26

Tåget över Bält (1658)

Answer 26

var ett fälttåg mot Danmark och ledde tillslut att Danmark förlorade Skåne, Blekinge och Halland.

Question 27

Skattefrälsejord

Answer 27

var adelns skattefria egendom, vilket minskade statens inkomster.

Question 28

Reduktionen

Answer 28

var en politisk insats av Karl XI som återförde jord till staten och stärkte ekonomin.

Question 29

Indelningsverket

Answer 29

skapade en effektiv armé genom bondesamhällets vilja att strida.

Question 30

Slaget vid Poltava (1709)

Answer 30

var Sveriges stora militära förlust som markerade stormaktstidens slut.

Question 31

Hur styrdes Sverige under frihetstiden? Vilken makt hade kungen, rådet och riksdagen? Hur demokratiskt var systemet? Vilka stod utanför?

Answer 31

Under frihetstiden hade kungen väldigt lite politisk makt, medan rådet och riksdagen, där de fyra samhällsgrupperna (adel, präster, borgare och bönder) satt, styrde landet. Systemet var långt ifrån demokratiskt eftersom bara de med rösträtt inom stånden hade inflytande. Kvinnor, fattiga och många andra grupper stod helt utanför beslutsfattandet. Inom systemet var det även orättvist, då samhällsklasserna var oproportioneligt valda. Andelen adelsmän var betydligt högre inom riksdagen jämfört med över hela landet, vilket gynnade dem.

Question 32

Hattar och mössor var de första politiska partierna i Sverige. Hur uppkom de? Vilken politik stod det för?

Answer 32

Hattar och mössor uppstod ur konflikter kring Sveriges ekonomi och utrikespolitik. Hattarna bestod av främst adel och borgare som förespråkade en aggressiv utrikespolitik och var för handel. Mössorna var människor som var trötta på krig och förespråkade sparsamhet och fredlig politik. Deras politik gynnade bönder och borgare som drabbades hårt av höga skatter och krig.

Question 33

Jämför “de äldre” och “de yngre” mössorna. Vilken politik förde de? Vilka grupper stödde de sig på?

Answer 33

De äldre mössorna fokuserade på strikt ekonomisk sparsamhet och fredlig utrikespolitik. De representerade framför allt bönder och borgare som ville undvika nya krig. De yngre mössorna var mer öppna för liberala idéer om reformer inom ekonomi och politik, och därmed lite mer åt hattarnas håll. De ville ha en mer jämlik samhällsordning och ville gynna industri och handel.

Question 34

Böndernas ställning förbättrades under 1700-talet. På vilka sätt? Varför?

Answer 34

Bönderna fick större ekonomiskt inflytande genom förbättrade jordbruksmetoder, vilket ökade produktionen. Spannmålspriserna steg, vilket ledde till ökad vinst för bönder och många kunde köpa loss sina gårdar och blev ej beroende av adeln. Dessutom gav riksdagens struktur dem viss politisk makt.

Question 35

Vilka faktorer bidrog till att Gustav III kunde ta makten? Från vilka grupper fick han stöd och varför?

Answer 35

Gustav III kunde ta makten på grund av splittringen mellan hattar och mössor, som försvagade riksdagen och skapade missnöje med frihetstidens demokratiska system. Han fick stöd från militären, som ville ha en starkare centralmakt, och från delar av adeln, som var missnöjd med sin minskade makt. Gustav III utnyttjade detta missnöje för att genomföra en statskupp 1772, där han återtog mycket av kungamakten.

Question 36

På vilka olika sätt speglades upplysningen i Frihetstidens Sverige?

Answer 36

Upplysningen speglades i Sverige genom ett ökat intresse för vetenskap och utbildning. Kungliga Vetenskapsakademien grundades 1739 för att främja forskning. Frihetstidens författare, som Anders Chydenius, påverkades av idéer om pressfrihet och individens rättigheter. I praktiken infördes även reformer som stärkte böndernas ställning och främjade ekonomisk utveckling, till exempel inom jordbruket. Samtidigt präglades samhället av en växande kritik mot maktmissbruk och social orättvisa, vilket speglar upplysningens ideal om förnuft och jämlikhet.

Question 37

Gustav III kallas ibland en upplyst monark. Vad menas med detta? Peka på några av kungens reformer.

Answer 37

Han styrde landet utifrån en del av upplysningens tankar och idéer. Exmepl på kungens reformer som stödjer detta är: Avskaffandet av tortyren och delvis dödsstraff. Judar och katoliker välkommnades in i Sverige. Såg till att operan och dramaten i Stockholm byggdes. Instiftade Svenska Akademien. Kulturmän som musiker och konstnärer fick ekonomiskt understöd av kungen.

Question 38

Man brukar säga att Gustav III var en politisk balans- konstnär, som kunde stödja sig på skilda grupper i samhället. Jämför de båda statskupperna 1772 och 1789.

Answer 38

Statskuppen 1772 har sin bakgrund i det utbredda missnöjet i Sverige samt det militära stödet han fick. Adeln stödde honom också i detta då han lovade att inskränka deras makt och privilegier. Resultatet var att kungen fick ökad makt, medan adeln behöll en stark ställning. 1789 såg han till att få med de ofrälse stånden på sin sida. Genom att beskylla adeln och lova att avskaffa de viktigaste adelsprivilegierna kunde han se till att få en våldsmakt genom riksdagen. I båda statskupperna stärktes Gustav II kungamakten genom att utnyttja splittringen i samhället och förlita sig på olika samhällsgrupper.

Question 39

Vilken vad bakgrunden till kungamordet? Vilka låg bakom attentater? Varför var de emot kungen?

Answer 39

Det var adeln som låg bakom mordet. Det som låg bakom händelsen var missnöjet och adeln bitterhet efter att ha förlorat sina privilegier. Detta var en av anledningarna att de ville göra sig av med Gustav III, men det var också upplysningen.

Question 40

Hur påverkades Sverige av Napoleonkrigen? Följ utvecklingen över tid och peka på viktiga händelser och brytpunkter

Answer 40

Sverige förlorade Finland vilket innebar en stor förlust. Gustav IV Adolf avsattes och Sverige fick en ny regeringsform där kungen hade mindre makt. Union startade med Norge som kompensation, den varade till 1905. Handeln för järn och trä försämrades och statens ekonomi hade blivit belastad under krigen.

Question 41

Åren 1809-10 var på flera sätt viktiga i Sveriges historia. Hur?

Answer 41

Åren 1809–1810 var avgörande för Sverige på flera sätt. Landet genomgick en politisk omvälvning med en ny konstitution, förlorade Finland till Ryssland och påbörjade en ny dynasti med valet av Bernadotte som tronföljare. Dessa förändringar lade grunden för Sveriges moderna politiska system och framtida roll i Europa.

Question 42

Fram till början av 1800-talet var jordbruket organiserat i byar. Hur fungerade dessa? Vad innebar skiftet? Vilken var tanken med reformen?

Answer 42

När man pratar om att jordbruket var organiserat i byar menar man att bönderna bodde tätt tillsammans i byar och den brukade jorden var nära bebyggelsen. Åkrar var uppdelade i smala remsor, tegar, så att varje bonde kunde få din andel i både torr och fuktig, bördig och mager jordmån. Tryggheten med detta typ av jordbruk var att de garanterade alla en knapp men tillräcklig försörjning. 1827 utfärdade riksdagen en förordning om skifte. Det innebar att jorden skulle omfördelas och att varje gård skulle få sin mark i så stora sammanhängande stycken som möjligt. Även allmänningen delades ut till gårdarna. Om en gård fick mark längre bort än den ursprungliga byn” fick de tvingas att bygga en ny bostad. På detta sätt kunde den enskilda bonden införa nya brukningsmetoder och jordbruket blir mer effektivt.

Question 43

Under 1800-talet ökade folkmängden i Sverige snabbt Peka på olika sätt att förklara folkökningen

Answer 43

Plogen och andra redskap som användes i jordbruket kunde efter industrialiseringen produceras billigt helt i järn. Detta tillsammans med skrifterna gjorde det möjligt att bruka tidigare obrukbar mark. Bönderna lärde sig att om de odlade olika grödor behövde jorden inte ligga i träda lika ofta. Åkerarealen fyrdubblades under 1800-talet. Potatisen kom även under 1800-talet till Sverige och hade ett mycket högre näringsutbyte än tidigare brödsäden. Freden är också en förklaring, utan krigets påfrestningar lever människorna längre. Även vaccin är en tänkbar anledning till befolkningsökningen.

Question 44

Inom vilka delar av landet växte hemslöjden fram? Hur var tillverkningen organiserad? På vilka sätt var den viktig för landets modernisering?

Answer 44

Befolkningen i skogstrakter utvecklade hemslöjden. Ett gammalt centrum för textilslöjden var Sjuhäradsbygden i södra Västergötland. I Bergslagen och delaer av småland hade metallslöjden större betydelse med tillverkning av järntråd och spik. Hemslöjden var den första typen av industri som man kunnat påstå. Till en början var det bönderna själva som organiserade uppköp av råvaror och försäljning och ibland tog köpmän från städerna rollen som mellanhänder. Varför hemslöjden var viktig för moderniseringen är för att det gjorde att alla inte behövde vara självförsörjande bönder, på grund av jordbruksöverskottet. Det var början till industrialiseringen och gjorde att Sverige hade den arbetskraft som krävs för att starta en fabrik.

Question 45

Ge några exempel på Sveriges första industrier. Varför började utvecklingen i just dessa branscher?

Answer 45

Textiltillverkningen - för att det fanns en inhemsk efterfrågan av konsumtionsvaror. Järnindustrin - Varorna som tillverkades i masugnar och hammarsmedjor var överlägsna mot vad som producerades i England. Järnets andel av den totala exporten minskade dock. Träindustrin - Blev Sveriges viktigaste exportvara. I England fanns ett stort behov av sågade trävaror.

Question 46

Vilka var avsikterna med folkskolan? När genomfördes reformen?

Answer 46

Man ville ge alla grundläggande kunskaper inom läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap och fosterlandskärlek. Dessutom var det ett sätt att inordna de växande skaran av fattiga barn i samhället så att oron och missnöjet inte skulle rubba samhällsordningen.

Question 47

Peka på politiska och ekonomiska skäl som fick svenskar att emigrera. Vad var det i USA som lockade?

Answer 47

Religiöst förtryck, medborgarna levde med en präst och länsman i socken, som övervakade deras levnad och tankesätt. Politiskt förtryck Bättre chanser för överlevnad, i USA lockade bördiga jordar och chanser till bra jobb. Svältkatastrofer, bland annat 1868. 1880-talet sjönk spannmålspriserna i europa pga konkurrensen från USA vilket gjorde att bönder emigrerade under 1990-talet var det hög arbetslöshet och strejker vilket gjorde att arbetarklassen emigrerade

Question 48

Vad var utmärkande för "snilleindustrierna"? Ge exempel på snilleindustrier och förklara hur de hänger samman med den industriella utvecklingen i stort.

Answer 48

Ett exempel på en snilleindustri var AB separator, som byggde på att skilja grädde från mjölken. Under decennierna utvecklade företaget en rad produkter för den växande mejeriindustrin. Snilleindustrierna var en av anledningarna att Sverige blev ett framgångsrikt industriland. Företagen kunde snabbt ta till och utveckla ny teknik genom samverkan mellan företagare, uppfinnare och tekniker.

Question 49

På vad sätt påverkade industrialiseringen jordbruket? Hur påverkade utvecklingen inom jordbruket industrialiseringen?

Answer 49

Industrialiseringen gjorde att reallön ökade. Detta gjorde i sin tur att marknaden växte. Bönderna kunde sälja mer kött och smör till arbetarna och på så sätt kompensera för de sjunkande världsmarknadspriserna på spannmål. Industrialiseringen gjorde också att större gårdar kunde mekanisera sin produktion med hjälp av maskiner. Jordbruket blev effektivt och kunde försörja fler människor samtidigt som industrin expanderade och befolkningen ökade.

Question 50

Vilka var de viktigaste folkrörelserna? Vad var deras mål? Vad förenade dem? Vad skilde dem åt?

Answer 50

Frikyrkorörelsen - Obligatoriskt för alla att vara medlem i kyrkan och delta i dess aktiviteter. Religiösa sammankomster utanför kyrkan var förbjudna. Målet var att bilda fristående församlingar. Detta var även ett steg på vägen för individen att frigöra sig från auktoriteten och religionsfriheten. Nykterhetsrörelsen - Svenska folket, speciellt männen, drack mycket starksprit. Detta var en del av den sociala misären och rörelsen menade att om man får bukt på alkoholismen kommer flera problem lösas. Nykterhetslogerna skapade ett socialt alternativ till krogen. Arbetarrörelsen - Arbetarna hade dåliga arbetsvillkor och löner. Socialistiska tankar väcktes i samhället. Socialistiska föreningar och fackföreningar bildades runt om i landet. Målet med arbetarrörelsen var att förhandla och sluta avtal med arbetsgivaren.

Question 51

Förklara följande begrepp: Strejk:

Answer 51

När anställda gemensamt vägrar att arbeta för att protestera mot arbetsvillkor, löner eller andra frågor. Det är ett sätt att sätta press på arbetsgivaren.

Question 52

Kollektivavtal:

Answer 52

En överenskommelse mellan arbetsgivare och fackföreningar som bestämmer löner, arbetstider och andra arbetsvillkor. Det skapar stabilitet på arbetsmarknaden och en trygghet för både arbetstagare och abetsgivare.

Question 53

Fackförening

Answer 53

En organisation som representerar arbetstagare och arbetar för att förbättra deras arbetsvillkor, löner och rättigheter.

Question 54

Lock-out:

Answer 54

När arbetsgivaren stänger ute arbetstagarna från arbetsplatsen, ofta som svar på en strejk eller för att försvaga arbetarnas position i en konflikt.

Question 55

Strejkbrytare

Answer 55

Personer som arbetar under en pågående strejk. De ses som kontroversiella eftersom de motverkar strejkens syfte.

Question 56

Svartlistning:

Answer 56

Det innebär att en arbetsgivare undviker att anställa personer som varit aktiva i strejker eller andra konflikter. Detta används för att avskräcka arbetstagare från att organisera sig. Olagligt i dagens Sverige.

Question 57

På vilka sätt var folkrörelserna viktiga för utvecklingen mot demokrati?

Answer 57

Folkrörelser var viktiga för att Sverige skulle bli mer demokratiskt. De samlade människor från olika samhällsgrupper och lärde ut hur man kan arbeta tillsammans i möten och föreningar. Rörelserna utmanade det gamla samhället där vissa hade mer makt än andra. De krävde att fler skulle få vara med och bestämma, vilket ledde till allmän och lika rösträtt. De var också viktiga för att ge människor kunskap om politik och hur man kan samarbeta för att förändra samhället.

Question 58

Frikyrko-, nykterhets- och arbetarrörelsen betydde mycket för framväxten av en demokratisk “anda” i Sverige. Men vilken roll spelar de idag? Har de vuxit fram några nya folkrörelser? Lever folkrörelsetanken?

Answer 58

Frikyrko- och nykterhetsrörelser är inte lika viktiga idag som förr, men de spelar fortfarande en roll för ideella och etiska frågor. Arbetarrörelsen är fortfarande aktiv, särskilt genom fackföreningar och Socialdemokraterna, men den har det svårare i dagens arbetsliv som förändras snabbt. Nya folkrörelser har växt fram, till exempel miljörörelsen, klimataktivism, feminism och digitala gräsrotsrörelser. Även om de inte alltid är lika organiserade som de äldre rörelserna, visar de att idén om folkrörelser lever kvar. De nya rörelserna handlar om viktiga frågor i vår tid och använder ofta sociala medier för att nå ut och få fler att engagera sig.

Question 59

Hur uppstod de olika partierna? Vilka var deras viktigaste frågor? Vilka grupper stödde de sig på? Hur såg de på rösträttsfrågan?

Answer 59

Socialdemokratiska arbetarparti SAP uppstod 1889 och deras viktigaste frågor var allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag. SAP stödde sig på arbetare som ville kämpa för sina arbetsvillkor. Partiet bildades i och med de tidigare årtiondens arbetarrörelse i Sverige. Liberalerna blev ett landsomfattande parti 1900 och allmän rösträtt var också en central fråga inom partiet. Liberalerna hade sin folkrörelse förankring i nykterhets- och frikyrkorörelsen. De fick framförallt sitt stöd från medelklassen. Liberalerna ville med förbättrad utbildning minska klyftan mellan fattig och rik i samhället. De konservativas (högern) viktigaste fråga var att stärka militären. Högern ville främja sammanhållningen kring nationen och det bestående samhället, där var och en visste sin plats. De konservativa ville bromsa utan att helt motsätta sig frågan om allmän rösträtt. De kan acceptera allmän rösträtt så länge reformen garanterar att de förmögna och välutbildade behåller sitt inflytande.

Question 60

Kraven på kvinnlig rösträtt var viktigare inom medelklassen än inom arbetarklassen. Hur kunde detta komma sig?

Answer 60

Arbetarkvinnor fokuserade på att förbättra livsvillkoren, som bättre löner och kortare arbetstid, medan rösträtt var en mer långsiktig fråga. Deras kamp var nära kopplad till arbetarrörelsen. Medelklasskvinnor, med bättre ekonomiska förutsättningar, kunde fokusera på rättigheter och jämställdhet, där rösträtt ansågs viktig för att förändra samhället och få erkännande som likställda med män. De hade bättre tillgång till utbildning och var medvetna om politiska idéer, vilket gjorde rösträtt till ett verktyg för förändring. Samtidigt mötte medelklasskvinnor begränsningar i könsroller, medan arbetarkvinnor redan hade en dubbel börda av arbete och familjeansvar.

Question 61

Vad menar vi med begreppet parlamentarism? Varför var Sverige vid sekelskiftet 1900 inte parlamentariskt?

Answer 61

Regeringen måste ha stöd av parlamentet för att kunna styra. Det vill säga inte en kung, statschef eller en president. Sverige var inte parlamentariskt för att kungen fortfarande hade makt över regeringen, den var begränsad, men fortfarande inflytelserik. Större delen av Sverige hade fortfarande inte rösträtt, vilket gjorde att riksdagen inte representerade folkets vilja.

Question 62

Vad var bondetåget 1914? På vad sätt var det brott i utvecklingen mot demokrati och parlamentarism?

Answer 62

Bondetåget 1914 var en demonstration där 30 000 bönder marscherade till Stockholm för att kräva ett stärkt försvar. Detta var ett brott mot demokratin och parlamentarismen för att kungen tog aktivt politisk ställning, där han kritiserade den liberala regeringen under Karl Staaff för dess försvarspolitik, vilket bröt mot principen att monarken skulle vara opolitisk. Regeringen, som enligt parlamentarismen skulle ansvara inför riksdagen, underminerades av kungens agerande, vilket försvagade det demokratiska styret.

Question 63

Under första världskriget rådde brist på livsmedel Sverige. Vad var orsaken till matbristen? Varför ledde den till så omfattande oroligheter?

Answer 63

Britterna anklagade Sverige för att fungera som mellanhand när tyskarna kringgick den blockad som var en del av ententens krigföring. Därför stoppade britterna nästan helt importen av olja, fotogen, konstgödsel och spannmål till Sverige. 1917 bröt missnöjet ut fullständigt. Året innan hade skörden slagit fel och det var svårt för arbetarfamiljer att få mat för dagen. Varför matkrisen ledde till så omfattande oroligheter kan bland annat ha sin grund i att det drabbade just arbetarklassen som hårdast. Deras situation, som redan innan var hårt pressad, skapade stor frustration. Andra grupper i samhället gynnas dock av kriget. Storbönder och affärsmän exporterade till Tyskland och kunde snabbt skaffa sig stora förmögenheter. Ojämlikheten skapade ilska mot staten och skärpte klass motsättningarna.

Question 64

Hästen 1918 beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Tidigare hade detta varit omöjligt att genomföra, eftersom högen och första kammaren gick emot. Varför gick det nu?

Answer 64

Beslutet om allmän och lika rösträtt blev möjligt 1918 på grund av starkt folkligt tryck, revolutionära strömningar i Europa och insikten hos konservativa krafter att reformer behövdes för att undvika social oro. Dessutom skapade samarbetet mellan liberaler och socialdemokrater en politisk majoritet för att driva igenom reformen, medan monarkins inflytande hade försvagats. Reformen speglade tidens breda förändringar mot ökad demokrati och jämlikhet i samhället.