Instuderingsfrågor 3.0 Flashcards
(75 cards)
1
Q
1.
Statens förvaltningsmodell visar hur staten är organiserad. Organisationen består utav ett antal myndigheter och statliga bolag som ska utföra verksamhet för landets invånare.
a) Vad kännetecknar förvaltningsmodellen?
A
Myndigheterna har stor beslutsfrihet genom att ansvar och befogenheter överförs lokalt.
2
Q
1.
b) Hur ser den finansiella styrningen ut, dvs vem beslutar?
A
- Riksdagen beslutar
- Regeringen verkställer beslut
- Myndigheterna utför verksamheten.
3
Q
- c) Vilken övergripande uppgift har myndigheterna?
A
Genomför regeringens politik med medel från statsbudgeten, där budgetprocessen är central.
4
Q
1.
d) På vilka olika sätt styr riksdag och regering myndigheterna?
A
- Mål- och resultatstyrning
- Resurstilldelning
- Utnämning, organisation och lagar.
- Utövar också kontroll
5
Q
- a) Vad är det finanspolitiska ramverket?
A
Ett verktyg för att säkerställa långsiktig och transparent finanspolitik.
6
Q
2.
b) Vilka fyra delar består ramverket utav?
A
- Budgetpolitiska mål
- En stram statlig budgetprocess
- Extern uppföljning av finanspolitiken
- Öppenhet och tydlighet.
7
Q
2.
c) Vilka delar ingår i de budgetpolitiska målen och vad menas med dessa?
A
- Skuldankare: Gräns för offentlig sektors skuld som andel av BNP
- Överskottmål: mål för den offentliga sektorns finansiella sparande
- Kommunal ekonomi i balans: balanskrav
- Utgiftstak: högsta nivå för statens utgifter
8
Q
3.
a) Ange ett urval av de viktigaste regelverk som styr statens förvaltning som man bör känna till som ekonomi i statlig tjänst.
A
- Förvaltningslag
- Intern styrning och kontroll
- Budgetlag
- Regeringsformen kap 9 Finansmakten
- Myndighetsförordning
- Riksdagsordning
9
Q
- a) Vad innehåller kap 9, Finansmakten?
A
- Bestämmelser för budget
- Användning av anslag och inkomster
- Beslut om statens inkomster och utgifter
- Statens tillgångar och åtaganden
- Årsredovisning för staten
- Riksbanken
- Valutapolitik
10
Q
4.
b) Hur ska 11 § tolkas?
A
Hänvisar till Riksdagsordningen och Budgetlagen, viktiga för budgethantering.
11
Q
5.
a) Vilka tre specifika regelverk gäller för en myndighet?
A
- Myndighetsförordning
- Myndighetsinstruktion
- Regleringsbrev
12
Q
- Vilka tre specifika regelverk gäller för en myndighet.
b) Förklara vad de olika regelverken innehåller.
A
- Myndighetsförordning:
Ekonomisk styrning och skyldigheter. - Instruktion:
Långsiktiga förutsättningar för myndighetens uppdrag. - Regleringsbrev:
Årligen, innehåller pengar, uppdrag, prioriteringar och återrapportering.
13
Q
6.
a) På vilka olika sätt kan en myndighet finansiera sin verksamhet?
A
- Bidrag och donationer
- Anslag
- Lån i Riksgälden
- Sponsring
- Avgifter
14
Q
6.
En statlig myndighet har ett flertal finansieringskällor
b) Vilket av dessa är det vanligaste?
A
Anslag
15
Q
7.
a) Vad menas med anslag?
A
Medel från statens budget för specifika ändamål.
16
Q
7.
b) Vem bestämmer vad om anslagen?
A
- Riksdagen: anslagets storlek och ändamål.
- Regeringen: användning och villkor.
- Myndigheten: genomför regeringens politik med anslaget.
17
Q
7.
c) Anslag delas in i två kategorier efter vad de ska användas till. Vilka kategorier samt förklara hur de får användas.
A
- Förvaltningsanslag: Finansierar driftkostnader. Ex hyra, lön
- Sakanslag: Finansierar transfereringar och investeringar. Ex infrastruktur
18
Q
8.
a) Alla anslag ska ses som en ram vilken myndigheten ska hålla sig inom. Vad gäller om en myndighet inte håller sig inom den givna ramen, dvs över- eller underförbrukning?
A
- Anslagssparande: Max 3% av förvaltningsanslag får sparas.
- Anslagskredit: Myndighet får överskrida anslag med 3% (förvaltningsanslag).
19
Q
8.
b) Vad menas med ett beställningsbemyndigande?
A
Anslag ges årligen, långsiktiga åtaganden hanteras med beställningsbemyndigande.
20
Q
9.
En myndighet har rätt att ta ut avgifter för sin verksamhet. Dessa avgifter kan delas in i två kategorier.
a) Vilka två kategorier kan de delas in i?
A
- Offentligrättsliga avgifter, tvingande
- Avgifter för uppdragsverksamhet, frivilliga
21
Q
9.
En myndighet har rätt att ta ut avgifter för sin verksamhet. Dessa avgifter kan delas in i två kategorier.
b) Förklara vad som kännetecknar respektive kategori.
A
- Offentligrättsliga avgifter: Tvingande, monopol, regleras i lag.
- Avgifter för uppdragsverksamhet: Frivilliga, efterfrågade, flera producenter.
22
Q
9.
En myndighet har rätt att ta ut avgifter för sin verksamhet. Dessa avgifter kan delas in i två kategorier.
c) Ge exempel på varje kategori.
A
- Offentligrättsliga avgifter (tvingande): pass, tillsynsavgifter
- Avgifter för uppdragsverksamhet (frivilliga): uppdragstjänster, konsultuppdrag
23
Q
9.
En myndighet har rätt att ta ut avgifter för sin verksamhet. Dessa avgifter kan delas in i två kategorier.
d) Får myndigheterna ta ut avgifter hur som helst?
A
Nej, tas ut enligt lag med kostnadstäckning och årlig ESV-genomgång.
24
Q
9.
En myndighet har rätt att ta ut avgifter för sin verksamhet. Dessa avgifter kan delas in i två kategorier.
e) Hur får intäkterna från avgifter användas?
A
- Offentligrättsliga avgifter (tvingande): Ska gå till statskassan.
- Frivilliga avgifter: Myndigheten får disponera medel för varor eller tjänster.
25
10.
a) Beskriv syftet med införande av lånemodellen.
- Förbättra styrning
- Öka kostnadsmedvetenhet
- Jämna ut anslagsnivåer
- Ge valfrihet vid investeringar
26
10.
b) Vad är låneramen och vad innebär den?
- Lån för inventarier inom låneramen
- Regleras i regleringsbrevet
- Ränta betalas kvartalsvis.
27
11.
a) Hur finansieras anskaffning av anläggningstillgångar i staten? Finns undantag från regeln?
- Investeringar finansieras med lån från Riksgälden
- Ej vid icke-statliga bidrag.
28
12.
a) Vilka tre lagar är de viktigaste som rör Riksdagen och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budget för staten?
- Regeringsform
- Riksdagsordningen
- Budgetlag
29
12.Vilka tre lagar är de viktigaste som rör Riksdagen och regeringens befogenheter och skyldigheter i fråga om budget för staten.
b) Hur ser deras inbördes förhållande ut?
- Regeringsform – Riksdagsordningen – Budgetlag
- De två första hänvisar till Budgetlagen
30
13.
a) På vilket sätt ska statens verksamhet bedrivas? Kan jämföras med god hushållning hos kommunen
Effektivitet och god hushållning ska eftersträvas i statlig verksamhet.
31
14.
a) Vad gäller övergripande för hur statens budget ska göras.
Budgeten ska delas på inkomster och utgifter, enligt fullständighetsprincipen.
32
14.
b) Hur ska inkomster och utgifter budgeteras i statens budget, och vad händer om utgifterna är högre än inkomsterna?
Inkomster och utgifter budgeteras separat m ramanslag; lån krävs vid underskott.
33
15.
a) Förklara vad inkomsttitel resp utgiftsområde är.
Inkomster redovisas under inkomsttitlar, och utgifter budgeteras på 27 utgiftsområden med riksdagens ändamål.
34
16.
a) Vad menas med rambeslutsmodellen som används i den statliga budgetprocessen?
Riksdagen beslutar först om utgiftstak, sedan utgiftsramar och anslag.
35
17.
Inom den statliga sektorn finns ett flertal regelverk inom redovisningsområdet.
a) Vilka är de viktigaste?
- Budgetlagen
- Myndighetsförordningen
- Förordning om myndigheters bokföring
- Förordning om årsredovisning och budgetunderlag
36
17.
Inom den statliga sektorn finns ett flertal regelverk inom redovisningsområdet.
b) Finns någon likhet med bestämmelser i bokföringslagen resp årsredovisningslagen?
- Förordningarna anpassar bokförings- och redovisningsregler från bokföringslagen
- Och årsredovisningslagen till statliga förhållanden.
37
18.
Det finns specifika begrepp/företeelser i statlig redovisning som i sin tur påverkar själva redovisningen. Finns varken inom kommunala eller privata området.
a) Ge exempel på sådana.
- Myndighetskapital:
Nettoförmögenhet.
- Intäktsredovisning:
Uppbörd och transfereringar.
- Redovisning av anslag/inkomsttitlar: Principer för hantering.
- Momsredovisning:
Hantering av moms.
- Räntekontomodellen:
Specifik hantering av räntekonton.
- Särdrag för statliga betalningar: Två betalningsflöden.
38
18.
Det finns specifika begrepp/företeelser i statlig redovisning som i sin tur påverkar själva redovisningen. Finns varken inom kommunala eller privata området.
b) Vad är det för speciellt med myndighetskapitalet?
Statlig verksamhet har inget ekonomiskt resultat: "Nettoförmögenhet" ersätter myndighetskapital i årsredovisningen.
39
19.
Uppbörd och transferering är begrepp inom statens redovisningsmodell.
a) Förklara vad de båda begreppen innebär.
- Uppbörd: Myndighet redovisar inkomster för statens räkning utan att använda dem själva.
- Transferering: Myndighet förmedlar pengar från statens budget till mottagare.
40
19.
Uppbörd och transferering är begrepp inom statens redovisningsmodell.
b) Ge exempel.
- Uppbörd: Skatter, socialavgifter och tullar.
- Transferering: Bidrag till hushåll, jordbrukare, organisationer och länder, t.ex. barnbidrag.
41
20.
Inom den sk räntekontomodellen finns det två särdrag för statliga betalningar.
a) Vika två särdrag är det?
Bruttoredovisning och två transaktionsflöden
42
20.
Inom den sk räntekontomodellen finns det två särdrag för statliga betalningar.
b) Vad innebär respektive särdrag?
- Bruttoredovisning: Skilda konton för in- och utbetalningar, töms till Riksbankens konto.
- Två flöden: Ett räntebelagt, ett ej räntebelagt.
43
20.
Inom den sk räntekontomodellen finns det två särdrag för statliga betalningar.
c) Ge exempel på respektive betalningsflöde och hur de får användas.
- Räntebelagt flöde: Inbetalningar som förvaltningsanslag och avgifter, utbetalningar som hyra och löner.
- Icke räntebelagt flöde: Inbetalningar som skatter, utbetalningar som barnbidrag och transfereringar.
44
21.
a) Vad är Riksgälden och vilket uppdrag?
Statens centrala finansförvaltning hanterar statsskulden, garantier, lån och betalningar som skatter, löner och pensioner.
45
22.
a) Beskriv den nuvarande redovisningsmodellen.
- Redovisning som fångar kostnader och intäkter, kopplad till statens budget.
- Redovisningsplanen kan anpassas efter interna behov.
46
22.
b) Hur ser baskontoplanen ut för statliga myndigheter?
- Bygger på Bas-kontoplanen, anpassad för statliga behov.
- Inkluderar en Objektplan för intern redovisning.
- Rekommenderas för enhetlig statlig redovisning.
47
22.
c) Visa hur objektplanen kan utformas utifrån en myndighets styrnings- och uppföljningsbehov.
- Konto
- Organisation
- Verksamhet
- Projekt
- Finansiering
- Motpart
48
22.
d) Vad menas med motpart?
Visar myndighetens mellanhavanden och används vid statsredovisning och bokslut.
49
23.
a) Vilken lag reglerar bokföringsskyldigheten för myndigheter?
Förordning om myndigheters bokföring
50
23.
b) I lagen hänvisas till andra bestämmelser, vilka?
Paragraf 1: I denna förordning finns bestämmelser i anslutning till 10 kap, paragraf 2 i budgetlagen.
51
23.
c) Hur ska bokföring och redovisning ske enligt budgetlagen?
Enligt god redovisningssed och ge en rättvisande bild.
52
23.
d) Vem är normgivare för de statliga myndigheterna? Hur uttrycks det i lagen?
§6: Bokföring enligt god redovisningssed och statliga bestämmelser.
§23: Ekonomistyrningsverket får utfärda föreskrifter.
53
24.
a) Vad är Hermes?
Ett gemensamt system för rapportering enligt statens budgetkoder för uppföljning.
54
24. Vad är hermes
b) Vad används det till?
Rapportering till statsredovisningen, månadsvis, kvartalsvis och årsvis.
55
25.
a) Får vem som helst i organisationen förfoga över en myndighets medel?
Nej, myndigheten förordnar tjänstemän, godkänns med signatur.
Ekonomiska ärenden hanteras av två personer.
56
26.
Det finns två olika statliga årsredovisningar.
a) Vilka två finns?
1. Myndigheternas årsredovisning och budgetunderlag (enligt förordning 2000:605).
2. Statens årsredovisning (enligt förordning 2011:231).
57
27.
Myndigheternas årsredovisning
a) Vilka krav ställs på årsredovisningen?
- Överskådlig och följa god redovisningssed.
- Ge en rättvisande bild och uppfylla helhetskrav.
- Får inte ändras efter inlämning.
- Lämnas in senast 22 februari.
- Följa 7 grundläggande redovisningsprinciper.
58
27.
Myndigheternas årsredovisning
b) Vad ska årsredovisningen innehålla?
- Uppgift om låneram, anslagskredit och vissa nyckeltal
- Resultatredovisning
- Resultaträkning
- Balansräkning
- Anslagsredovisning och Noter
- Eventuell Finansieringsanalys
59
27.
Myndigheternas årsredovisning
c) Hur ska årsredovisningen undertecknas?
Ska underskrivas av myndighetens ledning med intyg: "Jag/vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av..."
60
27.
Myndigheternas årsredovisning
d) Vad innebär denna underskriftsmening?
Ledningen intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av resultat och ekonomisk ställning.
61
27.
Myndigheternas årsredovisning
e) Vad mer ska ledningen göra i samband med underskriften?
Ge bedömning av intern styrning och kontroll
62
28.
a) Behöver myndigheten lämna en delårsrapport? Vad ska den innehålla i så fall?
- Regeringen kan besluta om delårsrapport från myndighet.
- Resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning
63
29.
a) Hur ska statens årsredovisning vara?
- Följa god redovisningssed
- Ge en rättvisande bild av verksamheten och ekonomin
- Jämföra utfall med budget
- Sammanställa myndigheternas årsredovisningar
64
30.
a) Vad menas med budgetunderlag som myndigheterna ska lämna?
Redovisa åtgärder för att minska kostnader vid ökade utgifter eller minskade intäkter
Senast 1 mars lämna budgetunderlag med:
- Finansiering de kommande tre åren
- Investeringsplan
- Förslag till bemyndiganden
- Avgiftsbelagd verksamhet
- Förändringar av lokalbehov
65
31.
a) Vad menas med intern styrning och kontroll?
Process som säkerställer att verksamheten följer instruktioner, regleringsbrev, lagar, EU-förpliktelser och god hushållning med statens medel.
66
31.
b) Kan myndighetens ledning delegera ansvaret för intern styrning och kontroll?
Nej
67
31. Vad menas m intern styrning o kontroll.
c) Vad ska myndighetens ledning säkerställa?
Att myndigheten har fungerande intern styrning och kontroll.
68
32.
a) Vilka myndigheter ska ha en Internrevision?
Om det finns inskrivet i myndighetens instruktion, annars inte
69
32.
b) Vilken är internrevisionens uppgift?
Granska och lämna förslag till förbättringar av myndighetens process för intern styrning och kontroll.
70
32.
c) Vem är internrevisionens uppdragsgivare?
Myndighetens styrelse
71
32. Vem är internrevisionens uppdragsgivare
d) Vad ska de/uppdragsgivarna besluta om?
- Riktlinjer för internrevisionen
- Revisionsplan
- Åtgärder baserade på internrevisionens iakttagelser och rekommendationer
72
33.
a) Vilken uppgift har Riksrevisionen?
- Granska statens verksamhet och ge riksdagen en oberoende revision.
Självständig myndighet under riksdagen, oberoende och grundlagsskyddad.
73
33.
b) Vilka tre huvudsakliga uppgifter har Riksrevisionen?
- Årlig revision
- Effektivitetsrevision
- Internationellt utvecklingsarbete
74
33.Vilken uppgift har Riksrevisionen?
c) Vad innebär dessa uppgifter?
- Årlig revision:
Granskar om myndigheters årsredovisningar är tillförlitliga, korrekta och följer regler.
- Effektivitetsrevision:
Granskar statens budget, verksamhetens resultat och effektivitet, samt om reformer och skattepengar ger avsedd effekt.
75
34.
Efter den årliga revisionen lämnas en revisionsberättelse.
a) Vad ska revisorerna uttala sig om?
- Årsredovisningen följer regelverk och ger en rättvisande bild.
- Resultatredovisningen stämmer överens med årsredovisningen.
- Ledningens förvaltning följer vissa regelverk.
- Ledningens bedömning av intern styrning och kontroll.
