Instuderingsfrågor Flashcards
VARFÖR FINNS KRAV PÅ EXTERN REDOVISNING OCH VILKA ÄR DE VIKTIGA INTRESSENTER TILL DEN EXTERNA REDOVISNINGEN?
Extern redovisnings syfte: Externa intressenters intresse av att kunna fatta EKONOMISKT RIKTIGA BESLUT står bakom externredovisningens existens och regleringen därtill.
”Tillhandahålla info om företagets resultat och finansiella ställning samt om förändringen av den ekonomiska ställningen. Infon är användbar för olika användare som underlag för beslut i ekonomiska frågor.”
Intressentgrupper till de finansiella rapporterna är:
- Investerare
- Långivare
- Leverantörer
- Kunder
- Skattemyndigheter
- Anställda
- Allmänheten
HUR KAN REDOVISNINGSREGLERINGEN UTFORMAS?
Redovisningsregleringen kan utformas antingen
- genom statlig reglering (lagar),
- med experter som reglerare (rekommendationer), eller
- genom praxis (hur gör andra företag?).
Anm:
LAGAR: lätt att övervaka, stiftas av juridiskt kompetenta personer eller politiker (kanske inte de som är bäst på just redovisning), en nackdel är att det går långsamt att ändra
regleringen.
REKOMMENDATIONER: svårare att övervaka, fördel är att ekonomer och specialister på
redovisning författar dessa, går något snabbare att ändra reglering.
PRAXIS: svårast att övervaka, fördel att ekonomer (kompetenta på redovisning) utformar
regleringen, går snabbt att ändra reglering. Dynamiskt.
VILKA REGLER SKA ONOTERADE SVENSKA FÖRETAG FÖLJA?
- Dels ÖVERORDNADE REDOVISNINGSPRINCIPER, vilka finns med i lag, kompletterande normgivning eller utgör grundantaganden, mätprinciper eller kvalitativa principer.
- Dels LAGAR, såsom BFL, ÅRL och ABL,
- dels KOMPLETTERANDE NORMGIVNING, såsom rekommendationer från BFN och FAR.
VAD FINNS DET FÖR OLIKA TYPER AV BOKSLUT? VILKA FÖRETAG UPPRÄTTAR RESPEKTIVE TYP AV BOKSLUT?
Företag delas in i tre kategorier
- Företag som ska göra ett FÖRENKLAT BOKSLUT. (Endast för enskilda firmor med en omsättning under tre miljoner kronor)
- Övriga företag (dvs. alla aktiebolag, ekonomiska föreningar, vissa handelsbolag samt övriga företag som uppfyller två av tre gränser nedan ska upprätta en ÅRSREDOVISNING
- omsättning mer än 80 MKR
- antalet anställda mer än 50 st.
- balansomslutning mer än 40 MKR
- eller ett ÅRSBOKSLUT (för övriga företag som inte överskrider två av tre gränser ovan)
VILKA SVENSKA KOMPLETTERANDE NORMGIVARE FINNS OCH VAD HAR DE FÖR UPPGIFT?
Gemensamt för lagstiftningen är att det är en grundläggande reglering (s.k. ramlagar) som är tänkt att kompletteras av allmänna råd och rekommendationer, vilka behandlar redovisningsfrågor mer i detalj.
Ex:
- FAR
- BFN
- RFR
Matilda:
FAR – ger inte längre ut några nya rekommendationer. FAR RedR1 tolkar ÅRL. Bra hjälpmedel för att använda ÅRL. Denna ska vi använda!
Rådet för finansiell rapportering (RFR) – ger ut regler för hur de internationella normerna ska appliceras i svenska företag i juridisk person. Partssammansatt organ, representanter från företag, jurister, etc. Vi använder inte några av deras rekommendationer
Bokföringsnämnden (BFN) – Beslutsnämnd som utses av regeringen. Tyckte att Rådets rekommendationer var lite för komplicerade för mindre företag. Viktigaste organet för
onoterade bolag. BFN ansvarar för utvecklingen av god redovisningssed. Ansvarar för kategoriregelverken K1, K2 och K3.
VILKA REGLER SKA NOTERADE SVENSKA FÖRETAG FÖLJA?
- IASB, och
- RFR
VILKA DELAR BESTÅR EN ÅRSREDOVISNING AV?
En årsredovisning ska bestå av - en balansräkning - en resultaträkning - noter, och - en förvaltningsberättelse I årsredovisningen för ett större företag ska det även ingå en kassaflödesanalys
Se ÅRL 2:1
BESKRIV REDOVISNINGSENHETERNA KONCERN RESPEKTIVE JURIDISK PERSON
En koncern är benämningen på en grupp företag med gemensam ledning av ett av dem, moderbolaget. Varje företag, dotterbolag, inom en koncern är en självständig juridisk enhet – eller med andra ord juridisk person – vilken kan åta sig självständiga rättigheter och förpliktelser.
Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Anm:
Varje juridisk person ska upprätta eget bokslut.
Moderbolag ska även göra sammanställning över koncernen och göra bokslut för denna. “Koncernredovisning”
Tar då bort alla interna mellanhavanden ”eliminerar interna transaktioner” och ser på enheterna som om de vore ett gentemot omvärlden.
HUR DEFINIERAS EN TILLGÅNG?
K3 2.12: ”En tillgång är en resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytandet till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett inflöde av resurser som innefattar framtida ekonomiska fördelar.”
HUR DEFINIERAS EN SKULD?
K3 kap 2. 13: ”En skuld är en befintlig förpliktelse för företaget till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett utflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar.”
HUR DEFINIERAS INTÄKTER RESPEKTIVE KOSTNADER?
K3 2.16 ”En INTÄKT är en ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde som medför en ökning av eget kapital. Tillskott från ägare som ökar eget kapital är inte en intäkt.”
K3 2.17: ”En KOSTNAD är en minskning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av utbetalningar eller en minskning av tillgångars värde eller en ökning av skulders värde som medför en minskning av eget kapital. Överföringar till ägare som minskar eget kapital är inte en kostnad.”
VILKA KRITERIER TILLKOMMER FÖR ATT KUNNA REDOVISA EN TILLGÅNG/SKULD, INTÄKT/ KOSTNAD PÅ BALANS- RESPEKTIVE RESULTATRÄKNINGEN?
K3 2.18: ”En tillgång eller skuld enligt punkt 2.12 respektive punkt 2.13 samt en intäkt eller kostnad enligt punkt 2.16 respektive punkt 2.17 ska redovisas i balansräkningen respektive resultaträkningen endast om
a) De ekonomiska fördelarna som är förknippade med posten sannolikt kommer att tillfalla eller lämna företaget i framtiden, samt
b) postens anskaffningsvärde eller värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt.”
VARFÖR DEFINIERAS INTÄKTER OCH KOSTNADER UTIFRÅN ETT BALANSRÄKNINGSPERSPEKTIV?
Man gick över till ett balansräkningsperspektiv med anledning av att tidigare definitioner (vilka istället utgick från resultaträkningen) inte tog hänsyn till orealiserade intäkter och kostnader.
Om man exempelvis köpte aktier för 100K och dessa gick upp i värde (upp till exempelvis 120K), så fick man inte ta upp värdeökningen (den orealiserade värdeförändringen á 20K) som en intäkt, men det får man nu.
På motsvarande sätt funkar det om aktierna hade gått ner i värde, då redovisar man den orealiserade värdeförändringen som en kostnad.
Det är alltså för att man ska kunna ta upp orealiserade tillgångsökningar/minskningar man utgår från ett balansräkningsperspektiv. Alla intäkter och kostnader fångas med.
GE EXEMPEL PÅ NÅGRA GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN OCH FÖRKLARA DESS INNEHÅLL.
”Principer som uttrycker grundläggande antaganden är sådana som sitter i ryggmärgen och är självklara” /Lumman.
- Fortlevnadsprincipen (ÅRL 2kap 4 § p.1, K3 p 2.2, FAR Red R 1 avsnitt 2.3.1)
- Periodavgränsning eller kontinuitet (ÅRL 2 kap 4 § p.7, K3 p 2.6, FAR Red R 1 avsnitt 2.3.7)
- Periodisering eller bokföringsmässiga grunder (ÅRL 2 kap 4 § p. 4, K3 p 2.4, FAR Red R 1 avsnitt 2.3.4)
De står tydligt beskrivna i FAR Red R1
EXEMPLIFIERA NÅGRA MÄTPRINCIPER OCH FÖRKLARA DESS INNEBÖRD?
”Principer som konkret påverkar siffrorna i BR och RR” /ML
- Försiktighet (ÅRL 2 kap 4 § p.3, K3 p 2.4, FAR Red R 1 avsnitt 2.3.3)
- Realisationsprincipen
- Matchningsprincipen
- Post för post värdering eller individuell värdering (ÅRL 2 kap 4 § p.5, K3p 2.4, FAR Red R 1 avsnitt 2.3.5)
- Bruttoredovisning – kvittningsförbud (ÅRL 2 kap 4 § p.6 och K3 kap 2 p.5 FAR Red R1 2.3.6)
OBS! Realisationsprincipen och matchningsprincipen framkommer varken i lag eller kompletterande normer, men de gäller givetvis ändå.
De står tydligt beskrivna i FAR Red R1.
Anm Matilda:
Realisationsprincipen – koppling till försiktighet. Handlar om när intäkter ska redovisas.
Detta ska göras när risker och förmåner har övergått från säljare till köpare. Finns varken i lag eller K3. När denna princip tillämpas är vi försiktiga.
Matchningsprincipen – Vi utgår från intäkten och utgiften vi haft på denna ska redovisas som en kostnad när intäkten uppkommer. Finns varken i lag eller K3. Exempel: vi köper
in varor i december med säljer ingenting. Först i januari säljs varorna. Kostnaden uppkommer inte i december, utan i januari, i enlighet med matchningsprincipen.
EXEMPLIFIERA NÅGRA KVALITATIVA EGENSKAPER OCH FÖRKLARA DESS INNEBÖRD.
”Kvalitativa egenskaper uttrycker målet med redovisningen.” /ML
- Begriplighet (K3 p. 2.8-2.9)
- Tillförlitlig (K3 p. 2.8 -2.9)
- Relevant information (K3 p. 2.10)
- Väsentlig information (K3 p. 2.11)
o Samtliga ovan finns även i FAR Red R1 2.5. - Konsekvent tillämpning och jämförbarhet (ÅRL 2 kap 4 § p.2, K3 p. 2.3 FAR Red R1 2.3.2)
De står tydligt beskrivna i FAR Red R1
FÖRKLARA BEGREPPEN GOD REDOVISNINGSSED OCH RÄTTVISANDE BILD.
God redovisningssed innebär att man följer lagar och den kompletterande normgivning som finns (om kompl. norm. saknas, följer man praxis).
“God redovisningssed är en rättslig standard som grundas på lag, praxis och normgivning. Den innebär en skyldighet att följa lagen och de redovisningsprinciper som anges i lagen. Särskild betydelse tillmäts också allmänna råd och rekommendationer från normgivande organ såsom BFN”
Följer man god redovisningssed, så leder det till rättvisande bild. Rättvisande bild kan sägas vara helhetsperspektivet.
Om det behövs för att rättvisande bild ska ges, så ska
tilläggsupplysningar lämnas.
”Principen om rättvisande bild gäller balansräkning, resultaträkning och noter. I normalfallet förutsätts det att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild.”
Tillåter även avvikelser från kompletterande normgivning,
dock inte från lag. Måste även förklara varför det inte skulle ge en rättvisande bild att tillämpa kompletterande normgivning.
KAN ETT FÖRETAG GÖRA AVSTEG FRÅN GOD REDOVISNINGSSED?
Svaret på den frågan är ja, det kan man, om man bokstavstolkar det som står i lagen.
Men man kan enbart avvika från en rekommendation, och i så fall måste man lämna en notupplysning om detta och förklara varför man avviker
(Går i teorin, förekommer inte i praktiken /ML)
NÄR SKALL EN INTÄKT REDOVISAS VID FÖRSÄLJNING AV VAROR?
Ett företag ska redovisa en intäkt från försäljning av varor när följande allmänna förutsättningar är uppfyllda (K3 2.18):
- de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget, och
- inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
samt (K3 23.8)
- företaget har överfört de väsentliga risker och fördelar som är förknippad med varornas ägande till köparen
- företaget inte längre har något sådant engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägande och inte heller utövar någon reell kontroll över de sålda varorna, och
- de utgifter som uppkommit eller förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
MATILDA:
“Vid försäljning av varor ska detta göras enligt realisationsprincipen; när risker och förmåner har övergått från säljare till köpare (K3 23.8). Kan vara problematiskt att
bestämma denna tidpunkt. Om t ex installation ingår ska det redovisas när ”hela paketet” är färdigt. Vid öppet köp – beakta hur det har sett ut tidigare år, hur många som lämnat
tillbaka. Vid transport: vad finns för avtal med transportören?”
VILKET SYFTE HAR FAR RED R 1?
“FAR vill tillhandahålla en praktisk vägledning…” Se s. 18 i kompendiet.
VAD INNEBÄR SUCCESSIV VINSTAVRÄKNING?
När företag utför uppdrag på FAST pris och uppdraget sträcker sig över en lång period kan redovisningstekniken “Successiv vinstavräkning” tillämpas. Man MÅSTE rentav använda den på koncernnivå, medan redovisningstekniken är frivillig och FÅR användas i den juridiska personen.
Successiv vinstavräkning är en redovisningsteknik som innebär att redovisa pågående arbeten som upplupna intäkter istället för att redovisa dem när hela arbetet är färdigställt.
Successiv vinstavräkning är särskilt lämpligt för företag som fakturerar på långt efter att arbeten genomförs. Fördelen är att intäkterna redovisas enligt beläggningsgraden på arbetsstyrkan. Man får samtidigt ett jämnare flöde i redovisningen. Risken om man inte tillämpar metoden är annars, när företagen jobbar med längre projekt, att man får väldig variation i resultatet. De åren man är färdiga med projekten är resultaten höga, medan mellanåren är låga. På så vis ger inte rapporterna en klar bild av hur företaget går.
Om exempelvis ett projekt eller ett uppdrag blir långsträckt i tid och fakturering endast sker efter helt slutfört arbete kan successiv vinstavräkning göra det enklare att jämföra företagets resultat från en period till en annan. Man får med andra ord ett jämnare flöde i redovisningen. Risken om man inte tillämpar metoden är, när företagen jobbar med längre projekt, att man får väldig variation i resultatet. De åren man är färdiga med projekten är resultaten höga, medan mellanåren är låga. På så vis ger inte rapporterna en klar bild av hur företaget går.
Exempel: 3 års uppdrag, Totala intäkter: 3 mkr. Totala beräknade utgifter: 2 mkr. Första året har vi haft faktiska utgifter (nedlagda utgifter) om 500 K
Färdigställandegrad: Nedlagda utgifter dividerade med totala utgifterna för hela projektet. Dvs. 500 / 2000 = 0,25 = 25 %
Successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden multiplicerat med projektets totala beräknade intäkter. I.e. 25 % av totala värdet = 0,25 x 3 MKR = 750 K. Nedlagda utgifter = Kostnaderna = 500 K. Vinst första året = 750-500 = 250K.
VILKA TVÅ TYPER AV RESULTATRÄKNINGAR FÖREKOMMER OCH VAD ÄR DET FÖR PRINCIPIELL SKILLNAD MELLAN UPPSTÄLLNINGSFORMERNA?
- Funktionsindelad resultaträkning, samt
- Kostnadsslagsindelad resultaträkning
Skillnaden är att den funktionsindelade delar upp verksamhetens KOSTNADER i tre huvudFUNKTIONER: tillverkning, försäljning och administration.
Den kostnadslagsindelade är istället uppdelad utefter, som namnet antyder, KOSTNADSSLAG. Kostnadsslag är direkta kostnader som hör till samma utgiftsområde, t.ex. löner, material, försäkringar respektive värdeminskningar på maskiner.
VAD ÄR AKTIVERAT ARBETE FÖR EGEN RÄKNING (KOSTNADSSLAGSINDELADE RESULTATRÄKNING)?
I posten ”Aktiverat arbete för egen räkning” redovisar tillverkande företag utgifter för det arbete som lagts ner på anläggningstillgångar som ska användas i den egna verksamheten.
Posten inkluderar exempelvis utgifter för inköpta komponenter och förnödenheter som inte kunnat aktiveras direkt som anläggningstillgång samt lön avseende egen personal som tillverkat tillgången.
Hur funkar redovisningen?
Under rubriken aktiverat arbete för egen räkning redovisar man en intäkt som motsvarar det belopp som har kostnadsförts.
Utgifterna redovisas även som en kostnad under någon av ”rörelsens kostnader”.
Nettoeffekten på resultaträkningen blir således 0.
”Vem redovisar under denna rubrik?
- Företag som producerar en anläggningstillgång som skall användas i den egna verksamheten
Varför redovisas en intäktspost (aktiverat arbete för egen räkning)?
- Företaget har redovisat utgifter som man har haft för tillverkningen av tillgången och dessa utgifter har kostnadsförts vid bokslutet. Utgifter får inte kostnadsföras direkt eftersom det är en tillgång som skall användas för stadigvarande bruk.”
VARFÖR FINNS POSTEN FÖRÄNDRINGAR AV LAGER (EGENTILLVERKADE VAROR PÅGÅENDE ARBETE MM) I DEN KOSTNADSSLAGSINDELADE RESULTATRÄKNINGEN?
EU direktivet kräver att lagerförändringen redovisas öppet för att signalera tydligt om företag har problem med att få avsättning för sina produkter. Varukostnaden är utgiften +/- lagerförändringen (saldo av två rubriker på RR).
