Instuderingsfrågor Flashcards Preview

TIG113 Social kognition > Instuderingsfrågor > Flashcards

Flashcards in Instuderingsfrågor Deck (63):
1

KAPITEL 7 (GL)
Vad innebär expected utility theory?
Vilka problem finns med denna teori?

The expected utility theory är en teori som söker beskriva hur människor går till väga i beslutsprocessen. Teorin beskriver hur hon beräknar sannolikheten hos de tillgängliga alternativen samt värdet av de resultat som de utlovar (dvs sannolikhet och värde). Hon beräknar också nyttan hos varje utfall (dvs produkten av varje utfalls sannolikhet och värde) och utefter dessa beräkningar väljer det alternativ som maximerar nyttan. Alltså kommer hon välja det alternativ som har störst sannolikhet att ge de fördelar som hon söker.

Problem med denna teori är att den ser människan som en optimizer, dvs någon som söker optimera sina beslut, och även om det är en god tanke, är det i praktiken dock inte praktiskt möjligt i och med att sådant som tid, komplexitet och volym utgör begränsningar för beslutsprocessen. The social perceiver är således i många fall snarare en satisficer som nöjer sig med att göra tillräckliga beräkningar, slutsatser och beslut.

2

KAPITEL 7 (GL)
Vad innebär representativeness heuristisk?

Representativeness är en heuristik vi använder när vi gör olika sannolikhetsbedömningar. Detta görs genom att beräknar sannolikheten för ett event genom att jämföra det mot en prototyp vi har i vårt mind. Prototypen baseras på vad vi anser mest relevant eller typiskt för ett visst event/objekt. Vi matchar alltså information om ett specifikt objekt X mot essentiella karaktärsdrag hos en generell kategori, för att dra en slutsats om X's sannolikhet att ingå i kategorin.

EXEMPEL: Steve är väldigt blyg och tillbakadragen, .....
Jobbar Steve som bonde eller bibliotekarie?

--> Man uppskattar hur mycket Steve representerar eller liknar den genomsnittliga personen i varje kategori (bonde; bibliotekarie) och baserar sitt beslut på så sätt, dvs att man helt enkelt baserar sitt beslut på den stereotypiska bild (prototypen) man har för kategorin. Detta gör att man bortser från relevant information (så som statistik för sannolikheten som är mkt större för att han är bonde) och istället baserar sin slutsats på likhet --> man svarar "bibliotekarie".

3

KAPITEL 7 (GL)
Vad innebär availability heuristisk?

Används för att bedöma sannolikhet eller frekvens. Sannolikheten för eller frekvensen av ett event baseras på hur snabbt/enkelt man kan minnas tillfällen för det eventet. Information av händelser som lätt återkallas från minnet värderas som viktig/högfrekvent. (Samma tenderar att gälla för ny (recent) information.)

EXEMPEL: Uppskatta frekvensen för skilsmässa baserat på hur snabbt och hur många exempel man kan komma på på folk man vet har skiljt sig. Så om jag har många vänner som skiljt sig kan jag komma att överskatta skilsmässofrekvensen.

Bias-faktorer kan påverka heuristikens träffsäkerhet, även om den ofta leder till hyfsat korrekta beräkningar, eftersom om jag nyss skiljt mig kanske jag tenderar att lägga märke till fler som skiljt sig.

4

KAPITEL 7 (GL)
Vad innebär simulation heuristisk?

Används för att göra förutsägelser, på så sätt att man simulerar ett event genom att skapa ett hypotetiskt sådant i sitt mind för att kunna förutsäga konsekvenserna.

EXEMPEL: om jag krockar med min pappas bil, och ska förutsäga hur han kommer reagera så kommer jag simulera vad jag tror kommer hända genom att ta i beaktning hur min pappa brukar hantera liknande situationer.

5

KAPITEL 7 (GL)
Vad innebär anchoring?

Anchoring kan användas när vi ska dra slutsatser baserat på osäker, eller obefintlig, kunskap. En referenspunkt, anchor, används som utgångsläge och justeras för att nå en slutsats.

EXEMPEL 1: om jag ska gissa hur många personer som kollade på matchen mellan IFK - GAIS igår utan att egentligen ha en aning. Jag vet att det var 8 000 på IFK - AIK sist, och då drar jag slutsatsen att det borde vara fler personer igår eftersom ett derby borde dra fler personer och svarar 10 000.

EXEMPEL 2: projicering av sina egna egenskaper i bedömningen av andra, alltså en egen egenskap används som anchor. Exempelvis uppskattning av/slutsatser om en annan persons nivå av produktivitet baserat på sin egen nivå av produktivitet.
Om man själv inte har något relevant anchor att använda, kan man använda andra människor som anchor istället.

6

KAPITEL 7 (GL)
Vad säger prospect theory om människors beslutsfattande?

Människor följer de facto inte principen om MFN (maximera förväntad nytta) i beslutsfattnade, utan de följer istället en “viktad preferenskurva”: ju mer du har desto mindre intresserad är du av att vinna mer.
Teorin menar på att värdering av alternativ kräver en (neutral) referenspunkt, dvs en intern standard mot vilken man jämför ett objektivt värde för ett alternativ för att dra slutsats om huruvida det är positivt(bättre än referens) eller negativt(sämre än referens) och till vilken grad.

Detta är alltså kopplat till risk aversion och risk seeking: människor har olika benägenhet till riskpreferenser, dvs de föredrar riskfyllda beslut (kontra säkra beslut) i olika utsträckning. Generellt sätt föredrar människan riskfyllda beslut i en kontext av förlust, men säkra beslut i en kontext av vinst.

Hur valalternativen presenteras (positivt eller negativt) påverkar beslutsfattandet: samma alternativ upplevs som bättre om det är positivt framed, jämfört om det är negativt framed. Exempelvis: det är mer tillfredställande att höra att 70% av gästerna kom till festen, än att höra att 30% faktiskt inte kom.

7

KAPITEL 7 (GL)
Vad innebär base-rate neglect?

Base rate information utgörs av bred och generell information om populationer karaktärsdrag (characteristics). Detta tenderar dock människor att ignorera, för att istället beakta enklare och mer konkret, men mindre valid och reliable information.

Base rate neglect uppstår när man felbedömer sannolikheten för någonting, t.ex. en händelse, pga att man bortser från viktig base rate information, och enbart ser till förhållandena gällande en specifik situation.

EXEMPEL: påståendet "De flesta bilolyckor sker inom några minuter från hemmet" får en att se sannolikheten för att råka ut för en bilolycka nära hemmet som stor, eftersom statistiken för just detta område är så hög. Vad man missar att ta i beaktning är att majoriteten av folks bilkörning vanligtvis sträcker sig inom detta område. Detta innebär alltså att de flesta bilolyckor sker inom det område där majoriteten av bilkörningen sker —> väldigt logiskt.

8

KAPITEL 7 (GL)
Ge ett exempel som illustrerar the conjunction fallacy.

The conjunction fallacy is a formal fallacy that occurs when it is assumed that specific conditions are more probable than a single general one. Sannolikheten för två eller fler gemensamma (joint) event/skeenden/tillstånd kan aldrig överstiga sannolikheten för ett ensamt event. Människor tenderar dock ändå att göra misstaget att uppskatta det som så.

EXEMPEL: Linda beskrivs som en 30-årig singelkvinna. Väldigt frispråkig och påläst. Har en filosofiutbildning och var som student väldigt aktiv inom frågor om diskriminering och sociala orättvisor, hon var aktiv demonstrant.
Vad är mest sannolikt?
1. Linda jobbar på bank.
2. Linda jobbar på bank och är feministisk aktivist.

Vi tenderar att, felaktigt, uppskatta sannolikheten störst av 2:an, eftersom beskrivningen passar den stereotypiska bild vi har av Linda. Vi tenderar att värdera specifik information som viktigare än generell.

9

KAPITEL 7 (GL)
Varför kan hindsight bias vara ett hinder för att vi ska lära oss av våra erfarenheter?

Hindsight bias, också kallat the knew-it-all-along effect, är tendensen att efter att ett event har inträffat, bedöma eventet som förutsägbart, trots att man inte haft någon objektiv basis för att förutse det.

Hindsight bias kan bl.a. skapa minnesförvrängning, på så sätt återkallandet och återskapandet av innehållet kan leda till falska teoretiska utfall. Andra påverkande faktorer, som slump/chans eller situationsomständigheter, kan komma att bortses ifrån. Om man känner att man hela tiden visste vad som skulle hända, stannar man inte upp för att faktiskt undersöka varför det de facto hände, vilket gör att vi inte får med oss någon ny erfarenhet från tillfället.

Det har föreslagits att effekten kan orsaka extrema metodiska problem vid försök att analysera, förstå och tolka resultat i experimentella studier. Ett exempel på hindsight bias är när en person, efter att ha sett resultatet ett potentiellt oförutsett event, tror att han eller hon "visste det hela tiden". Hindsight bias motiveras mer av kognitiva faktorer relaterade till förmågan att konstruera orsakssamband för händelser, än av motivationsfaktorer såsom viljan att framstå korrekt i efterhand.

EXEMPEL: att efter en fotbollsmatch mena på att "jag visste att det skulle gå såhär" och hänvisa det till massa argument som egentligen inte är giltiga. "Det är väl klart att IFK inte skulle göra några mål när de bara passar runt, de kommer ju aldrig framåt."

10

KAPITEL 7 (GL)
Vad är illusory correlation?
Ge ett exempel på en situation där detta kan vara ett problem.

Fenomenet av illusory correlation uppstår då människor, med en förväntan att det ska finnas en relation mellan två variabler, tenderar att överskatta korrelationen eller påtvinga en relation mellan dessa, där ingen de facto finns.

Människor tenderar att överskatta frekvensen av kongruenta förekomster och underskatta frekvensen av inkongruenta förekomster.

Detta fenomen är något som kan påverka och stärka våra stereotyper bl.a. genom att vi lättare lägger märke till och lägger på minnet förekomster som bekräftar vår stereotyp,
jämfört med sådant som inte bekräftar vår stereotyp, vilket skapar en felaktig perception av verkligheten.

EXEMPEL: Om jag pratar med 3 personer på SGS och jag upplever alla dessa som otrevliga, drar jag slutsatsen att alla som jobbar på SGS är otrevliga, trots att det kanske bara var tillfälligheter.

11

KAPITEL 9-10 (GL)
Vad menas med en attityd inom social kognition (och socialpsykologi)?

Attityder är inlärda tendenser att evaluera ett målobjekt i negativa eller positiva termer - dvs: en attityd är en positiv/negativ/(neutral) inställning till ett målobjekt/attitydobjekt

målobjekt / attitydobjekt:
person ; yrke ; föremål ; företeelse ; musik ; ideologi ; grupp

12

KAPITEL 9-10 (GL)
Beskriv kognitiv dissonans, hur det kan komma sig att människor uppvisar detta och hur vi hanterar fenomenet

(kolla gärna artikel på engelska Wikipedia för att utveckla resonemang)

EXEMPEL: Jag tror på att rökning är farligt (belief) och jag är mån om min egen hälsa, men ändå röker jag(beteende).

Detta är ett typiskt upplägg för kognitiv dissonans. Motstridigheten mellan mina beliefs och mitt beteende skapar en form av psykologisk stress som människan tenderar att söka reducera. Man söker alltså jämna ut dissonansen, vilket går att göra på lite olika sätt:
- ändra beteende: sluta röka
- rättfärdiga beteendet genom att ändra motstridiga kognitioner: jag bryr mig ju faktiskt inte om att det är farligt
- rättfärdiga beteendet genom att addera andra kognitioner: jag lever hälsosamt för övrigt, så det kompenserar
- rättfärdiga beteendet genom att ignorera eller förneka information som går emot mina beliefs: de negativa konsekvenserna av rökning är överdrivna

Människan tycks ha en inre strävan efter en balans mellan attityder och beliefs, s.k. the principle of cognitive consistency. Detta är varför vi, när det uppstår motstridighet, dissonans, mellan dessa, upplever detta obehag.

13

KAPITEL 9-10 (GL)
Vilka huvudfunktioner anses attityder fylla, och vad innebär dessa funktioner?

1. Den mest fundamentala attitydfunktionen är: object-appraisal functions, vilket inkluderar en knowledge function och en utilitarian/goal function

- knowledge function: hos en attityd är att hjälpa människan att strukturera och organisera kunskap för att förstå sin omvärld, scheman
EX: många gillar fotboll, fotboll måste vara kul

- utilitarian function hos attityder (speglar ett självintresse) hjälper människor att undvika negativa aspekter respektive nå positiva belöningar
EX: höja studiebidrag

2. Value functions(Uttryck för värdering) beskriver vikten av att demonstrera och behålla sina grundläggande värderingar och trosföreställningar - exempelvis self-enhancement
EX. jag står politiskt till vänster, så jag vill höja skatterna

3. Social-adjustment functions för självet för att signalera interpersonella prioriteringar och för att komma överens med andra bl.a.

4. ego involvement - personlig relevans eller mening, handlar om identitet och vår självbild
EX: jag är godhjärtad, så jag säger JA till öppna gränser för invandring

14

KAPITEL 9-10 (GL)
Under vilka omständigheter är det MEST sannolikt att våra attityder påverkas av att budskapet framförs av en fotomodell?

Aspekter som ligger utanför budskapet, t.ex. att sändaren av meddelandet är väldigt attraktiv (fotomodell), kan påverka oss och våra attityder till budskapet, mer än själva budskapet i sig, då meddelandet som sänds rör ett ämne vi inte har speciellt hög motivation eller engagemang till. Samma sak gäller för meddelande med innehåll som vi inte riktigt har förmåga att förstå på djupet. Vi tillämpar då en heuristic processing, som är en form av enklare och snabbare processing med hjälp av shortcuts, för att undvika ansträngande processing av det faktiskt meddelandet. Vi tenderar i dessa lägen att tillämpa en regel av att "tro på skönhet" (believe-beauty).

(Informationen processas i peripheral route)

15

KAPITEL 9-10 (GL)
Under vilken omständigheter är det MINST sannolikt att våra attityder påverkas av ytliga faktorer?

Yttre faktorer påverkar minst frågor i vilka vi har ett personligt intresse, ansvar eller är motiverade i på något sätt. Vi tillämpar då mer analytisk och systematisk processing, där vi mer engagerat processar det faktiskt meddelandet, mer än själva sändaren.
Det är själva budskapets innehåll, argument och logik som leder till övertygelsen och med stor sannolikhet djupförståelse.

(Effekt av intelligens: högre intelligens leder till mer övertygelse via central route.)

Exempelvis: politiskt debatt

16

KAPITEL 9-10 (GL)
Vad innebär group polarization?

Beslut fattade i grupp( eller attityder inom en grupp, s.k. attitude polarization) blir mer polariserade och extrema i förhållande till beslut fattade på individnivå.

Persuasive arguments theory förklarar detta fenomen med att beslut inom grupper polariseras till en relativ extrem (risky eller försiktiga) i mötet med ny information. I grupp får tillgång till ett mångfald av argument från olika personer, som en ensam individ inte hade uppnått. Så attityderna mot något inom en grupp blir mer extrema, än vad de skulle bli på individnivå.

Social comparision theory förklarar fenomenet med att människor tenderar att jämföra sig själva med andra, och tenderar att fatta mer risky beslut efter att de lärt sig att de i förhållande till andra inte alls är så risky som man trott.

17

KAPITEL 9-10 (GL)
Vad innebär mere exposure effect?

Frekvent exposure till ett (icke lingvistiskt) stimulus tenderar att främja en positiv attityd till detta stimulus. Gillandet för ett icke lingvistiskt objekt växer liksom fram ju mer frekvent vi stöter på det.

Fenomenet förutsätter dock att vi sedan innan är obekanta med stimulus ifråga och att vi har en neutral (eller positiv) initial respons till det. (Objekt man sedan innan har en negativ inställning till kan potentiellt främja detta ogillande, eller inte ge någon effekt alls)

Människor uppvisar denna effekt utan att ens medvetet känna igen stimulus ifråga och utan närmare tankekraft.

--> Vi blir mer positivt inställda till ett målobjekt ju mer vi exponeras för det!

18

KAPITEL 9-10 (GL)
Ge en översiktlig beskrivning av elaboration likelihood model (ELM).

En (kognitivt orienterad) model för övertalning som förklarar hur vi antar olika typer av process-tekniker för mottagna budskap, beroende av flera faktorer.
Exempel:
- min motivation till meddelandets innehåll
- min attityd till sändaren av meddelandet
- situationen som sådan, ont om tid kan t.ex. göra att jag ägnar mindre "processkraft" till meddelandet (peripheral r.)
- mottagaren i sig, ett dåligt humör tenderar påverka att information processas mer analytiskt (central r.) medan ett bra humör gör att det processas mer perifert (p. r)

Information som rör frågor där jag har hög motivation och god kognitiv förmåga samt en positiv attityd till sändaren, osv processas i central route (hög "processkraft")

om nivån däremot är låg och/eller min attityd till sändaren är negativ, så processas meddelandet i peripheral route (låg "processkraft")

EXEMPEL:
Jag har inget intresse i frågan --> låg motivation --> processas i peripheral route

Jag gillar inte personen som sänder meddelandet --> jag kommer oavsett vara negativt inställd till meddelandet och ägnar ingen/liten processkraft till meddelandet --> processas i peripheral route

19

KAPITEL 9-10 (GL)
Förklara vad en implicit association är.

De flesta människor uppvisar relativt automatiska ingroup-favoriserande evalueringar baserat på sociala kategorier, så som kön, ålder, etnicitet och religion, och enbart minimalisk, arbiträr grupptillhörighet.

Via implicit-association test (IAT) kan man mäta styrkan hos en person av detta fenomen mellan dennes automatiska association och hens mentala representationer av objekt (concepts) i minnet.

Detta kan potentiellt ses som ett mått på stereotyper och fördomar i viss utsträckning, då studier genom IAT visar korrelationer mellan personers fördomar och deras implicita associationer.

20

KAPITEL 11-12 (GL)
Vad är skillnaden mellan stereotyper och fördomar?

Stereotyper är en form av kognition, i princip likvärdig med schemata, som vi håller om grupper. Fördomar å sin sida involverar affekt (emotioner) och förhållningssätt till (out-)grupper.

Stereotyper kan vara både positiva eller negativa, men en fördomar definieras (oftast) som att alltid vara negativ.

Man kan ha en stereotyp (dvs en generalisering) utan fördomar - men man kan inte ha en fördom utan en stereotyp.

21

KAPITEL 11-12 (GL)
Vad är skillnaden mellan en blatant stereotype och en subtle stereotype?

En subtle stereotyp är implicit, och mer automatisk och ambivalent form av generalisering och kategorisering. Man kanske upplever sig själv som unbiased i en fråga, men när det väl kommer upp i debatt där man ska ta ställning kan bias visa sig.
EX: I support the integration of public schools, but I stand against interracial marriage.

En blatant stereotyp å andra sidan är mer explicit och avsiktlig, en tydligt uttalad stereotyp. Detta är en del av grupptillhörighet, där vissa stereotypa uppfattningar "hör till" den ingroup jag tillhör och jag är säker i mitt uttryck av dem.
EX: jag tycker inte kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete, utan männen ska ha mer.

22

KAPITEL 11-12 (GL)
Vilken är kopplingen mellan självförtroende och hur mycket stereotyper påverkar beteende? Varför?

Social identity theory säger att två personer kan interagera antingen som individer eller som medlemmar av respektive in-group
och att människan eftersträvar en positiv social identitet för att bibehålla sin självkänsla.

Stereotyper bildas för såväl den ingroup en person tillhör, men framför allt för outgroups.

Whites identify positive traits (ex smart) faster when primed with "whites" than when primed with "blacks" → diskriminering

23

KAPITEL 11-12 (GL)
Vad innebär ingroup favoritism?

Ingroup favoritism innebär att jag favoriserar medlemmar av min ingroup.

GUSTAVF:
Det kan t.ex. innebär att jag väljer att hjälpa min egen familj i första hand i en krissituation, och andra människor i andra hand (eventuellt)

(det inkluderar alltså inte ren fientlighet mot en outgroup - s.k. outgroup derogation)

BOKEN:
Det handlar om relativ fördel för ingroup över outgroup, så vinst för "Vi:et" är viktigare, än förlust för "dem".
Så man är beredd att välja ett alternativ där skillnaden mellan nytta/vinst för in- resp. outgroup är större framför att maximera nytta/vinst för ingroup
EX: väljer hellre att ge ingroup 10 poäng och outgroup 5 poäng än att ge båda grupper 15 poäng.

24

KAPITEL 11-12 (GL)
Vad innebär stereotype threat? Förklara genom ett exempel.

Förväntningar på en viss grupps prestationer.

EXEMPEL: säg att det finns en stereotyp som säger att kvinnor är mindre intelligenta än män. Två grupper: kvinnor respektive män ska göra ett test. Om deltagarna blir informerade om att det är ett intelligenstest kommer man se en statiskt signifikant skillnad i resultat vad gäller prestation på testet, i form av lägre resultat för kvinnorna, jämfört med om man inte skulle informera alls om vad för typ av test det är de ska göra. För männen syns ingen markant skillnad i prestation. Genom att medvetandegöra deltagarna om, den för fallet relevanta, stereotypen, dvs förväntningarna på deras prestation, påverkar man alltså deras faktiska prestation - detta är det s.k. stereotype threat.

Fenomenet uppstår i specifika kontext, som exempelvis vid just test och prestationssammanhang. Prestation är beroende av såväl kognition som motivation. Anledningen till att fenomenet uppstår är att när man medvetande gör gruppmedlemmen (kvinna) om de yttre förväntningar så främjas bl.a. negativa tankemönster och att vara medveten om enbart stereotypiska förväntningarna hjälper inte, eftersom det aktiverar stereotypen och bl.a. belastar arbetsminnet som därigenom får mindre "processkraft" över till själva uppgiften: testet. Resultatet blir att man underpresterar relativt till sin förmåga.

25

KAPITEL 11-12 (GL)
Varför tror man att det är mindre sannolikt att rasism kan ha sitt ursprung i evolverade aspekter av vår kognition än sexism (gender prejudice) kan ha det?

Trots att många i vardaglig debatt tenderar hänvisa rasism till biologiska förklaringar, finns det riklig evidens för att så inte är fallet, utan att rasism grundar sig i sociala kognitiva konstruktioner. Folk tenderar att (drastiskt) överdriva biologin bakom rasskillnader, trots bristen på biologisk evidens som bekräftar genetiken bakom rasgruppering och bristen på bevis för en evolutionär mekanism för att identifiera ras automatiskt.

Genetiska markörer för ras stödjer inte människans vardagliga perspektiv (commonsense view) på ras. För det första är genetiska skillnader inom en ras ca 10 gånger större än genetiska skillnader mellan olika raser. Vidare, om man studerar de skillnader som finns mellan raser, finns det heller inga genetiska mönster som tillförlitligt differentierar raser på det sätt som våra sociala raskategorier är uppbyggda. De markörer vi använder för att dela in folk i raskategorier tycks alltså vara sociala kognitiva konstruktioner.

Ur ett evolutionärt perspektiv tycks inte rasism kunna appliceras som evolverat, eftersom människan under lång tid av vår livstid, inte vanligtvis stött på folk från andra raser. Vi har oftast levt i rashomogena grupper, och rört oss över områden där också våra fiender varit av samma ras, så någon evolutionär mekanism för att detektera ras tycks inte nödvändig. Forskning tycks istället visa på att ras är en form av markör vi applicerar för att identifiera en medlem av en outgroup, men inte när vi identifierar någon ur vår ingroup. Alltså: sådant som t.ex. hudfärg blir enbart en effektiv markör, enkel att detektera i vissa fall (ingroup:vit; outgroup: svart) för att identifiera en outgroup-medlem. När vi identifierar ingroup-medlemmar tenderar vi istället att detektera mer individcentrerade markörer, så markören ”vit” blir inte relevant. Också detta stödjer alltså tesen om rasdifferentiering som social konstruktion.

Sådant som kön, och därigenom sexism, har däremot tydlig biologisk bakgrund och passar in i en evolutionär förklaringsmodell för snabb detektion. Det finns ett uppenbart motiv för att snabbt kunna avgöra huruvida en människa är man eller kvinna: möjlig reproduktion.

26

KAPITEL 11-12 (GL)
Hur skiljer sig fördomar från attityder?

Klassisk definition av fördomar: Negativa affektiva uppfattningar vi har om outgroups. Ofta kopplade till negativa stereotyper. (Enligt somliga omfattar fördomar alltid negativa stereotyper och negativ affekt)

Attityder å sin sida rör enbart positiv eller negativ valens, medan fördomar ofta är förknippade med mer komplexa emotioner som ilska, rädsla, avsky, äckel.

- fördomar handlar enbart om outgroups
- fördomar är mer komplexa i sitt innehåll (emotioner)

27

KAPITEL 11-12 (GL)
Är stereotyper nödvändigtvis ett negativt fenomen? Förklara.

Vi har stereotyper (dvs kognitiva schemata, generaliseringar) om alla grupper, men de behöver inte nödvändigtvis vara negativa! De kan vara negativa eller positiva, helt/ delvis sanna eller falska.

Stereotyper är generaliseringar som hjälper oss kategorisera världen omkring oss. De är nödvändiga för oss eftersom det effektiviserar vår perception av omvärlden. Förmågan att kunna möta ett stimulus, säg en person, generalisera samt kategorisera det genom att aktivera kognitiva schemata, dvs vår stereotypiska bild av personen, förbereder vi oss själva på vad vi kan förvänta av personen och situationen.

28

KAPITEL 11-12 (GL)
Vilka faktorer kan minska risken att stereotyper och fördomar leder till diskriminering?

Att vi blir medvetna om sådant som confirmation bias, dvs att vi tenderar söka information som bekräftar våra uppfattningar och därigenom stereotyper och vidare fördomar, och illusory correlation, dvs vår tendens att överskatta korrelationen mellan variabler och frekvensen av kongruenta uttryck, kan vi troligtvis minska risken för diskriminering.

Att aktivt också beakta sådant som säger emot vår fördom är ett bra steg i riktningen bort från diskriminering.

29

KAPITEL 1 (AA)
Vad innebär elementarism/atomism respektive holism inom forskning om social kognition?

Elementarism/atomism:
- studerar man sociala fenomen och våra kognitiva förmågor i isolerade delar
(- man tänker sig att idéer skapas via våra sensationer och perception, och kan sedan associeras med varandra genom att aktiveras samtida/nära i tid och rum)
- varje enskild egenskap hos en person summeras isolerat, man får sedan en sammanhängande bild av en person genom kombinering av alla individuella summationer

EX: en sång ses som en serie individuella noter


Holism (Kant):
- Man studerar sociala fenomen och våra kognitiva förmågor som en helhet
- man tänker sig att mentala fenomen är subjektiva, dvs att vårt min skapar en mental verklighet av världen
- alla egenskaper är beroende av varandra, man får ett helhetsintryck (overall impression) av en person

EX: en sång ses som en melodi som framträder från relationerna mellan noterna

30

KAPITEL 1 (AA)
Beskriv kort Asch's 2 modeller och hur dessa skiljer sig åt.

Asch tänkte sig att vi upplever (experience) en person som en psykologisk enhet. Personens olika kvaliteter (traits) pusslas ihop till ett enhetlig intryck (impression). Han gav två modeller som beskriver hur vi förnimmar en person.

Algebraic model:
- grundar sig i elementarism
- varje egenskap hos en person evalueras isolerat och intrycket av personen ifråga är alltså den kombinerade summeringen av alla egenskaper, ungefär som om du skulle beakta alla egenskaper hos en person, fördelar och nackdelar, och utifrån det grunda ditt intryck

Configurational model:
- grundar sig i holism
- människan sammansätter ett enhetligt helhetsintryck av andra personer
- individuella element sammansätts för att passa in i den enhetliga bilden
- målet mot ett enhetligt intryck gör att de individuella egenskaperna anpassas för att passa in i kontext
EX: intelligens får olika mening för olika personer:
- mormor --> vis
- barn --> smart

31

KAPITEL 1 (AA)
Beskriv kort den tidiga behaviorismens inställning till psykologi.
På vilket sätt var den oförenlig med studiet av kognition?
Förklara kort några av behaviorismens problem med att studera (social) kognition.

Enbart fysiska, mätbara beteenden är relevanta för empirisk studie. Den tidiga behaviorismen hade ett strikt perspektiv fokuserat på stimulus —> respons. Thorndike's teori om instrumental inlärning utgick ifrån att beteende enbart har belönande eller bestraffande effekter, vilket gör att organismen antingen repeterar eller undviker ett visst beteende. Kognition, som omöjligt att studera utifrån behaviorismens riktlinjer, ansågs irrelevant (eller påstods vara vantro).

Behaviorismens strikta ramverk av specificera ett stimulus och dess respons faller i studiet av t.ex. den mänskliga språkförmågan, som i allra högsta grad är relevant för vår sociala kognition.

Vidare växte nya teorier fram kring informationsprocessering, som beskriver hur mentala operationer kan brytas ned i sekventiella steg. Dessa teorier specificerar stegen som sammanlänkar stimulus och respons, något som behaviorismen missar. Det tycks också mer framgångsrikt att studera socialt beteende som en funktion av människans perception av sin värld, snarare än som en funktion av objektiv beskrivning av en stimulimiljö. Ett beteende kan ju exempelvis triggas utan ett direkt närvarande stimuli, exempelvis "Vad kommer min mamma säga om jag gör såhär?"

32

KAPITEL 1 (AA)
Majoriteten av studier inom social kognition är gjorda på västerländska studenter (WEIRD).
Diskutera kort vilka problem och varför det kan vara problematiskt att bortse från kulturell och annan bakgrund i studier av (social) kognition.

Studiernas reliabilitet kan tänkas ifrågasättas då inte så trovärdigt i och med studiernas bias (en viss grupp människor: WEIRD). J. Henrich et al menar att denna population (WEIRD) endast utgör 12% av jordens befolkning.

Hur människan tänker om andra personer har visat sig vara kulturellt beroende. Att enbart studera en viss kulturell grupp och utifrån det dra slutsatser om mänsklig kognition ger alltså missvisande antaganden.

Jämförelser emellan kulturer, t.ex. västerländska (V) med Östasiatiska (Ö), har exempelvis visat på skillnader vad gäller tankesätt kring kausalitet - huruvida man ser det analytiskt (V) eller holistiskt (Ö).
Tankesättet påverkar hur personer ser på vem som bär ansvaret för en persons handlingar: individen eller sociala omständigheter, vilket i sin tur påverkar sådant som exempelvis normer och sociala roller.

Vidare har man även sett social kognitiva skillnader vad gäller det upplevda självet. Västerländsk kultur tenderar ha ett mer självständigt (independent) själv, medan östasiater tycks definiera sitt själv mer beroende av varandra (interdependent).

I och med att social kognitionsforskning breddar sina ursprungliga västerländska gränser och utforskar andra inställningar når man samtidigt in i hjärnan på ett mer utförligt sätt.

33

KAPITEL 1 (AA)
Beskriv de grundläggande faktorerna (två par av faktorer) i Kurt Lewins fältteori och hur dessa tänks bestämma fältet och därmed beteende.

Det psykologiska fältet, menade teorin på, är den sociala miljöns influens, som den uppfattas (perceive) av individen.
Det psykologiska fältet och därigenom beteende bestäms av två par faktorer:

1. the (a) person in the (b) situation
- personen bidrar med behov, tro (beliefs) och perceptuell förmåga vilka agerar på miljön och skapar det psykologiska fältet
- aspekter av både vem personen är och var denne befinner sig krävs för att förutsäga beteende.

2. (c) kognition och (d) motivation
- Kognition är utrustat med personens tolkning av världen, och krävs för att strukturera beteende som annars, utan kognition, kan vara väldigt oförutsägbart och spontant.
- Motivationens styrka förutsäger om beteendet kommer att ske alls samt i vilken grad det utför om det väl sker

EX: kommer en Hannah att plugga?
Om man känner till alla faktorerna kan man förutse beteendet menar teorin.

34

KAPITEL 2 (AA)
Vad innebär priming?
Vad är skillnaden på medveten och omedveten priming?
Utgå från exempel som stöd.

Priming är en automatisk respons på ett stimulus som registreras (i form av beteende eller mental aktivitet)

Medveten priming = personen är medveten om att en exponeras för ett stimulus, men inte medveten om att detta påverkar mental aktivitet/beteende
EX: studier har visat att personer som medvetet primats med ord associerat till hög ålder (läsa en lista) tenderar uttrycka mer konservativa attityder

Subliminal priming = omedveten registrering/tolkning av prime sker när a concept aktiveras av omgivningen, men vid exponeringstid under medvetenhet (subliminal hastighet = 13-26 milliseconds). Stimulus måste registreras på en objektiv nivå av sinnen, men utan att nå den subjektiva, medvetna nivån.
EX: studier har visat att subliminal priming kan påverka emotioner. Genom att exponera personer för ansikten som antingen ler eller har en sur min, kan man påverka graden av gillande för ett följande stimulus (i studien: kinesiska tecken som för deltagarna annars var neutrala eller utan mening)

35

KAPITEL 2 (AA)
Vissa forskare hävdar att fri vilja är en illusion. Vad innebär det och vilket stöd har de anfört för sina påståenden?
Ge exempel på hur de har resonerat.

Behaviorismen förkastade tankar på en fri vilja, och hävdade att beteende är en strikt korrelation mellan stimulus och respons. I linje med behaviorismens tankar, har Bargh lagt fram en teori om auto-motives, vilket grundar sig i att situationer automatiskt triggar (cue) specifika motiv. Situationer skulle således på ett ganska direkt sätt bestämma beteende, med grund i att situationer triggar mål som i sin tur triggar handling, vilka är att se som omedvetna och automatiska mekanismer.

Vidare hävdar Wegner att fri vilja är en illusion, skapad av folk som tänker på en handling innan utförandet av handlingen. Folk tolkar det som fri vilja när de har en tanke om en handling som föregår själva handlandet, tanken passar och förklarar handlingen. Men Wegner, bland andra, menar alltså på att det skulle kunna vara något annat, t.ex. situationen, som triggar tanken och att handlingen i sig skulle kunna vara självständig.

36

KAPITEL 2 (AA)
Tenderar hotfulla stimuli att kodas medvetet/avsiktligt eller automatiskt?
Ge exempel för att stödja ditt svar.

Aktivering av amygdala korrelerar med emotionellt signifikanta stimuli. Studier visar att exempelvis hotfulla ansiktsuttryck aktiverar amygdala även då de exponeras subliminalt, vilket visar på att hotfulla stimuli kodas automatiskt.

Studier visar också att emotionellt upphetsande (arousing) ord är lättare att identifiera jämfört med neutrala ord när dessa presenteras i hög hastighet. Också här är amygdala involverad, eftersom samma resultat inte syns hos personer med skada på amygdala. Amygdala tycks främst fokuserad på negativa eller extrema stimuli,

Det tycks ligga en evolutionär anledning bakom, exempelvis tenderar amygdala aktiveras när en person exponeras för en orm, trots att personen ifråga aldrig varit i kontakt med eller ens lever i områden där det förekommer ormar. Att automatiskt reagera på ett hotfullt stimuli kan ur ett evolutionärt perspektiv vara avgörande för överlevnad.

37

KAPITEL 2 (AA)
Vad innebär det att en process är goal-directed and automatic?
Förklara vad det innebär at sådana processer är både automatiska och kontrollerade. Ge något exempel för att illustrera ditt svar (s. 38-40)

Goal-dependent automaticity är automatisk utifrån vissa kriterier av automaticitet, så som avsaknad av medvetenhet om själva processen, inget behov av övervakning för att fullgöras, och avsaknad av intention av alla specifika utfall.

Fullt automatiserat är de dock inte, i och med att det kräver intensionell processing och är beroende av uppgiften. Så alltså: medveten intention kan sätta igång undermedvetna automatiska processer.

Exempelvis när människor går in en form av ”autopilot”. Om din granne frågar dig hur det går på jobbet, och du börjar berätta om ditt senaste projekt på ett utförligt och lite för ingående sätt, med hänsyn till grannens kanske obefintliga kunskap på ämnet, likt du skulle göra med en involverad kollega. Din intention är att ge en lägesrapport om ditt jobb, men din förklaring är en form av automatisk process, mer lämpad för specifika jobbsammanhang där du normalt befinner dig när du pratar om detta.

38

KAPITEL 2 (AA)
Beskriv 3 perspektiv på medvetande (consciousness) som finns representerade inom kognitionsforskning. (s. 43-5)

Tidig kognitivism: beskriver medvetande som en central som styr mentala processer (an executive directing mental processes). Som "verkställande chef” kan medvetandet inhibera och därigenom kontrollera automatiska associationer, och anpassa dem till ens intentioner.

Lärande (learning) kognitivism : beskriver medvetande som ett system för felsökning, involverat i lärande som grundar sig i medvetenhet och befästs i automatiska och omedvetna processer, exempelvis när man lär sig köra bil. Vid inlärning, formar medvetandet nya associationer, av tidigare separata element. Om en intränad, automatisk sekvens i ett senare skede skulle misslyckas, går medvetandet in och felsöker. Medvetande är enligt denna syn också ansvarig för val och beslutsfattande.

Socialkognitivism : beskriver medvetande som två dimensioner, varav den första dimensionen av medvetande är att vara vaken och närvarande (mindful) och subjektivt uppleva tillgängliga kognitioner. Den andra dimensionen kallas metakognition och handlar om förmågan att tänka på/kring sina egna tankeprocesser.

39

KAPITEL 5 (AA)
Ge exempel på en persons behov för "self-improvement" och ett annat exempel på "self-enhancement".
Begreppen kan tyckas ligga nära varandra men avser olika sätt som en person kan stärka jag eller självet (self). Förklara skillnaden!

Self-improvement drivs av mål, exempelvis ett ideal-själv eller mer specifika egenskaper jag vill se min själv besitta eller prestationer jag vill se mig själv genomföra i framtiden. Att ha en mentor, idol eller liknande som förkroppsligar attribut och förmågor vi önskar besitta driver också self-improvement.

Self-enhancement är behovet och tendensen att söka och bibehålla ett fördelaktigt själv, våra samlade beliefs om oss själva(self-concept). Det handlar om att hålla en positiv självbild och och är kopplat till självförtroende. Dessa behov drivs delvis av en social faktor, specifikt av hur andra ser på en samt behovet att skapa kontakt med andra och få deras bekräftelse.

40

KAPITEL 5 (AA)
Beskriv den typiska (sannolika) skillnaden mellan självbilderna (self conception) hos en person som vuxit upp i en oberoende (independent) kultur respektive en person som vuxit upp i en relationsberoende (interdependent) kultur.

F&T - Table 5.3

self conception = our collected beliefs about ourselves

independent - t.ex. Västerländsk kultur
En person uppvuxen i en oberoende kultur och som därigenom sannolikt har en oberoende självbild ser sig själv som en utmärkande, unik individ och man strävar efter att maximera prestation utifrån sina egna, personliga mål. Man ser sig själv som mest kapabel till att göra val för sig själv, och uppskattar mindre om någon annan gör val åt en. I jämförelse med beroende kulturer, tenderar personer uppvuxna i oberoende kultur rapportera högre livsbelåtenhet samt högre självförtroende.

interdependent - t.ex. Östasien
En person uppvuxen i en beroende kultur och som därigenom sannolikt har en beroende självbild ser sig själv ur ett mer kollektivt, holistiskt perspektiv. Man strävar ofta efter gruppmål eller så sätter man upp egna mål som grundar sig i gruppnormer. Självet är starkt beroende av det sociala nätverk man har. I jämförelse med oberoende kulturer tenderar en person uppvuxen i beroende kultur vara mindre benägen att se sig själv som en ”människa av värde”. Livskvalitet är beroende av hur andra personer ser på hur väl man passar in i sin sociala roll.

41

KAPITEL 5 (AA)
Beskriv några av de typiska positiva effekterna som brukar tillskrivas "self-enhancement".

Self enhancement = the tendency to seek and maintain a favorable self-concept.

Vår self-enhancing perceptions överensstämmer inte med verkligheten, utan vi
tenderar att se oss själva som bättre än vad vi är och överskatta vår förmåga i många avseenden.

Positiva illusioner av self-enhancement kan ses som fördelaktigt för den mentala hälsan. En positiv självbild (self-perceptions), orealistisk optimism ang framtiden och en känsla, om än falsk, av att ha kontroll över situationer vi befinner oss i kan tänkas främja en positiv känslas för det som är jag. Det kan även främja vår motivation till att sträva mot och uppnå våra mål och gör oss även mer benägna att kämpa för dessa mål.

Utöver att self-enhancement tycks främja positiva val i individens liv, tycks det också vara fallet att en positiv känsla för självet främjar goda sociala relationer.

42

KAPITEL 5 (AA)
Vad innebär social projection?

Social projection innebär att vi tillskriver andra egenskaper och preferenser vi själva har. Sådant som tolkningar av en situation, emotioner, personlighetsdrag osv, tillskrivs alltså andra personer utifrån hur vi oss själva. Självet står som referenspunkt för andra.

Vi tenderar att tillskriva våra positiva egenskaper till personer som vi av andra skäl ser som attraktiva, och våra negativa egenskaper till de som vi är negativt inställda till.

Det tycks vara fallet att social projection grundar sig i både motivation: vår motivation att se våra egenskaper som positiva
och kognitiva aspekter: självet tillhandahåller användbara heuristiker för att dra snabba slutsatser om andra

43

KAPITEL 8 (AA)
Normativa modeller för (social) kognition (med rationalitet i fokus) kan användas för att uttrycka hur människor borde resonera och agera - är de användbara på något sätt?
Följer vi rationalitetsnormer?
(s. 206 om framing av normativa modeller och mål, s. 215-220 också relevanta)

Normativa modeller är optimala sätt att använda information för att nå slutsatser, de baseras alltså på rationalitet. De kan användas till sådant som undersökningar av mänskligt beteende utifrån antagandet att mänsklig kognition närmar sig ideala modeller för rationalitet, som idealiserad utgångspunkt för jämförelse med deskriptiva modeller av mänsklig kognition - hur rationella är vi, vilken sorts kognition har vi, etc. eller för att fatta rationella beslut (beslutsstöd).

Dessa modeller är dock att se som en form av idealmodell för människans resonemang, men vi tycks de facto inte följa dem i praktiken. Flertalet faktorer, både inre och yttre, gör det praktiskt ogenomförbart. Bias och heuristiker tycks oundvikliga att komma ifrån. Faktorer som påverkar våra resonemang har att göra med exempelvis hjärnans begränsade arbetsminne, tidsbegränsningar, emotionella och affektiva mekanismers inflytande över kognitionen samt socialt inflytande över kognitionen (folk kommer hålla med/protestera, etc).

44

KAPITEL 8 (AA)
Borde vi låta datorer ta över vårt beslutsfattande?
Motivera ditt svar och ta upp argument både för och emot. (s. 216-8 om beslutsregler och linjära modeller)

Det tycks råda tre olika uppfattningar i frågan om huruvida datorer bör ansvara för människans beslutsfattande.

Vissa menar på att heuristiker och kognitiva begränsningar ofta leder till dåliga bedömningar, okunskap och dåliga beslut, så det är att se som fördelaktigt att överlåta beslutsfattande till datorer som har kapacitet att klara av kognitivt belastande beräkningar.

Andra hävdar att vi är anpassade för en fysisk och social miljö på så sätt att begränsningar och heuristiker oftast leder till relevant kunskapsbildning och vettiga beslut. De fel som uppstår får relativt lite genomslag i den verkliga världen, de små felen tar ut varandra. Detta gör att fel inte får så stora konsekvenser i normalfallet, felbedömningar kommer slå igenom över tid och korrigeras.

En tredje synvinkel är än mer optimistisk och hävdar att våra hjärnor och kroppar är anpassade för mängder av domänspecifika uppgifter och i den verkliga världen (socialt; fysiskt) så är idealrationalitet och optimal beräkning inte en smart, effektiv strategi för överlevnad. Våra heuristiker, och intuition, ger ofta bättre lösningar.
Om vi hade vi vetat hur vårt "intuitiva system" fungerar hade vi ju kunnat implementera detta i en dator och nyttja det bästa av båda världar.

45

KAPITEL 8 (AA)
Beskriv kort Law of large numbers.
På vilket sätt leder att vi inte förstår denna lag till missförstånd - relatera till urvalsstorlek.

Law of large numbers är principen om att stora urval (samples) är mer tillförlitliga än små urval.
Exempelvis om vi skulle fråga folk i Sverige vilket parti det kommer rösta på i valet 2018, för att få reda på vilket parti som sannolikt kommer vinna valet.
I början av vår datainsamling skulle vi sannolikt se stora variationer men i takt med att urval ökar, kommer vi börja närma oss ett visst värde: vad majoriteten skulle rösta på i valet. Variationen svar skulle minska över tid, dvs att i början kommer det finns större variationer (t.ex. 7 pers kanske svarar 7 olika partier → stora variationer) men ju fler vi frågar ju mindre variationer skulle vi se (t.ex. av 1 000 pers svarar 900 moderaterna —> små variationer)

Utan förståelse för denna princip, riskerar vi att övergeneralisera från små urval. Små urval ger otillräcklig grund för slutsatser om populationer.

46

KAPITEL 8 (AA)
Är normativa modeller för slutledning alltid att föredra framför intuitiva heuristiker?
Relatera ditt svar till tre skäl för att sociala inferenser ofta avviker från vad normativa modeller av rationalitet "föreskriver"

Ledtråd: goals ; efficiency ; capacity

Normativa modeller är, i praktiken, inte alltid att föredra framför intuitiva heuristiker.
- Istället för att motiveras av noggrannhet/träffsäkerhet, drivs människan ofta i sitt beslutsfattande av mer personligt kopplad motivation i form av t.ex. mål och sådant som är belönande för henne själv.

- Enligt normativa modeller bör the social perceiver ta all relevant information i beaktning, men i praktiken sätter press grundat i effektivitet (efficiency) stopp för sådan noggrannhet. Människan tvingar göra snabba slutledningar i en växlande miljö där många faktorer påverkar henne. Detta innebär att vi förlitar oss på heuristiker, bl.a. på så sätt att vi samlar in information inom ramar för redan befintliga teorier, eller kunskap. I många situationer är detta att se som korrekt. Det skulle exempelvis vara väldigt ineffektivt om varje vetenskaplig teori skulle börja med ett blankt blad istället för att utgå och/eller bygga vidare på redan befintlig forskning.

- Ytterligare aspekt som gör att människan kliver ifrån normativa modellers ramverk är hennes arbetsminnes begränsade kapacitet. Vår förmåga att processa aktivt information i korttidsminnet är begränsad och kräver att vi snarare processar information snabbt framför noggrant.

47

KAPITEL 8 (AA)
Vad är Nisbett & Wilsons (1997) tes om vilken tillgång vi har till våra kognitiva processer? Beskriv kort deras empiriska evidens.
Resonera mycket kort om detta kan ha någon betydelse för hur man ska se på mänskliga val (som kan kopplas till preferenser)

De hävdar att vi har lite eller ingen introspektiv tillgång till våra kognitiva processer. De tar sin grund i de facto att en betydande mängd data från psykologiska studier visar på att många, om inte alla, experimentdeltagare är ovetande om de faktorer i experimentet som influerar deras beteende. Nisbett & Wilson konstruerade en serie experiment där experimentdeltagarnas beteende påverkades av någon faktor, och de ombads sedan rapportera vilka faktorer i experimentet som påverkade beteendet hos dem. Man bad exempelvis deltagare att välja ut vilken av ett antal bilder man föredrog, där man vet (dock inte riktigt hur det kommer sig) att folk tenderar föredra objekt placerade åt höger. Man såg en tendens att välja bilder placerade till höger, men deltagarna motiverade valet med egenskaper hos objektet de gillade. Deras slutsats är att vi tror att vi gör saker pga anledningar vi känner vid, men vi är ofta omedvetna om eller tror inte på vad som orsakade vårt beteende om det inte passar in i våra teorier.

Om fallet skulle vara så som Nisbett & Wilson beskriver, skulle man kunna ifrågasätta huruvida vi har någon fri vilja och därigenom makt över våra val, eller om det helt enkelt är mer automatiska processer, likt fenomenet att vi tenderar föredra objekt till höger. Våra preferenser kanske snarare är efterföljande effekter av ett omedvetet val, som agerar som förklaringsmodeller för vårt beteende.

48

KAPITEL 13 (AA)
Finns det basemotioner? Problematisera frågan kort.
(s. 345-7)

Det tycks vara svårt att fånga vad som är att klassa som emotion i en distinkt definition. Emotion refererar till ett komplext urval av affekter, och går över sådant som bara positivt/bra och negativt/dåligt. Förslag på basemotioner har lagts fram, bl.a. av Ekman som distingerade 6 st: RILASÖ + F —> rädsla, ilska, lycka, avsky, sorg, överraskning och man har sedan lagt till också förakt. Dessa basemotioner har visat sig direkt kopplade till specifika ansiktsuttryck och går att dela upp i specifika ansiktsrörelser som tycks universella. En person, oberoende av kultur, språk, etnicitet, ålder tycks kunna identifiera dessa basemotioner.

Ett sätt att hantera "definitionsproblemet" är att utgå från en prototyp-teori, där medlemsskap i begreppet emotioner kan ses som en gradskala, snarare än distinkta medlemmar/icke-medlemmar. Vissa emotionella tillstånd tycks kunna klassas som emotioner på ett mer uppenbart sätt än andra och är lättare att åkalla till minne, t.ex. glädje eller ilska (basemotioner), jämfört med t.ex. respekt. Teorier har lagts fram där man utgår från de föreslagna basemotioner och andra emotioner ses som sammansättningar av basemotioner.

49

KAPITEL 13 (AA)
Hur kan avbrott trigga emotioner och vice versa?
Beskriv kort en teori som tar fasta på emotioner som avbrytande och på avbrott som emotionstriggande.
(s. 362-3)

Mandler's arousal-plus-mind theory beskriver hur fysiologisk upphetsning (arousal) kombinerat med utvärderande kognition producerar emotion. Den fysiologiska aspekten tillför intensitet och den emotionella ”känslan” i utvärderande tankar identifierar vilken emotion som upplevs.

Teorin tänker sig att upphetsning i denna bemärkelse följer av från avbruten/blockerad handling. Störning/blockering av en målinriktad handling kan påverka komplexa sekvenser av en avsedd handling. Komplexiteten av den avbrutna aktiviteten avgör grad av upphetsning: om du snubblar till när du promenerar till bussen kan man förvänta sig en mindre grad av upphetsning då det inte tycks vara en komplex handling, jämfört med om du skulle snubbla till framför din drömdejt, då man kan tänka sig förvänta en större upphetsning. Upphetsning kan alltså intensifiera emotioner.

50

KAPITEL 13 (AA)
Hur förhåller sig positiva och negativa emotioner till varandra (bipolär, bivalent)?
Skillnad på här-och-nu respektive emotionsuppskattningar som handlar om mer utdragna perioder.

Affekter kan karaktäriserar på ett av två möjliga sätt: bipolär utvärdering (positiva-negativa), i kombination med grad av upphetsning (arousal) respektive bivalent utvärdering.

Bipolär struktur är främst kopplad till beteende och tendensen att närma sig (positivt) eller undvikande (negativt) beteende. En beteenderespons är vanligtvis begränsad till att vara i hög grad positiv eller negativ. Man pratar ofta om en dimension av behaglig/obehaglig och hög/låg upphetsning. När personer beskriver hur de känner just nu framstår dessa dimensioner på ett tydligt sätt: jag har en känsla åt ena hållet på respektive skala, jag rapporterar inte både en behaglig och en obehaglig emotion samtidigt.

Bivalent struktur å andra sidan, handlar om oberoende variabler för dimensionen av positiv och negativ valens hos emotioner och är kopplat till upplevd emotion över tid. Om man ombeds rapportera emotioner som sträcker sig över en längre tidsperiod än just här och nu, exempelvis sin livssituation, kan denne tänkas uppleva motstridiga känslor, exempelvis både härligt och frustrerande.

51

KAPITEL 13 (AA)
Beskriv kort facial feedback hypothesis.
Vad finns det, enligt boken, för stöd i forskningen för den?

Facial feedback hypotesen menar att rörelsemönster, feedback från ansiktsuttryck, påverkar emotionell upplevelse och beteende. Den har sina likheter med James-Lange teorin (språk påverkar kognition) eftersom man här tänker sig att ansiktets rörelsemönster påverkar kognition, mer specifikt upplevda emotioner. En person som tvingas/medvetet ler kommer uppleva situationen som mer positiv än om hen inte skulle le. Detta har visats via ett experiment där deltagarna ombads hålla en penna mellan tänderna, utan att använda läpparna, vilket resulterar i ett konstlat/simulerat leende, samtidigt som de fick se och betygsätta tecknade klipp utifrån hur kul de tyckte klippet var. Deltagarna tenderade uppleva klippen som roligare om de samtidigt simulerade ett leende, jämfört om de inhiberade leende.

52

KAPITEL 14 (AA)
Ta upp några problem med studier av mood-state-dependent hypothesis.
(s. 377-8)

Mood state dependent theory är kopplat till minne och beskriver den kongruens som tycks råda mellan stämningsläge och minne: vi minns bättre något om vi är i samma stämningsläge som vi var när vi lärde oss det. Tesen stöds dock av mindre entydig forskning. Studier som associerar halva materialet med ett stämningsläge (ex. glad) och andra hälften med ett annat (ex. ledsen) visar mer konstanta resultat. Dessa within-participants designs bygger på inferens mellan olika element i teststadiet, men systematisk manipulation av inferensen visar inte tillförlitligt resultat av effekten. Man tänker sig därför att det skulle vara mer fördelaktigt att studera effekten mer naturligt förekommande, för att undkomma risken att deltagare omedvetet anpassar sin respons till vad som uppfattas förväntat, dock tycks det osäkert huruvida effekten av mood dependence faktiskt uppstår vid naturligt förekommande stämningslägen.

53

KAPITEL 14 (AA)
Beskriv kortfattade något om vad forskningen visar beträffande mood congruency för negativa stämningslägen.
Nämn några slutsatser som dragits.

Mood congruency (kopplat till minne) = tendens att bättre minnas sådant som stämmer med det stämningsläge man befinner sig i, så man minns alltså effektivare exempelvis glada minnen i en glad situation/i ett glatt stämningsläge. Tesen har bra stöd i forskning och tydlig korrelation med t.ex. depression. Dock tycks studier få lite olika resultat vad gäller negativa stämningslägen. Detta tror man kan bero av motivation och kontrollerade processer. Mood-congruent effekter tycks främst vara relativt automatiska, men vissa tycks alltså vara mer kontrollerade processer. Människan söker naturligt reparera negativa stämningslägen, varför man inte ser lika konstanta resultat. En alternativ förklaring ges av att negativt laddat material inte kodas och integreras lika engagerat som positiva minnen. Ytterligare en förklaring är att negativa emotioner har en bredare differentiering jämfört med positiva, så om mood congruence effekter är beroende av att mappa en specifik emotion, snarare än dess valens, tycks mappningen inte ske lika lätt. Vad man dock sett är att mood congruency effekter för negativa emotioner är starka för deprimerade personer, sannolikt eftersom negativt laddade event då är högst kongruenta med deras stämningsläge.

54

KAPITEL 14 (AA)
Zajoncs & Lazarus har debatterat om hur processerna för emotion och kognition förhåller sig till varandra. Vad är de oeninga om (centrala aspekter, inte alla detaljerade)?
Finns det något sätt att få ihop dessa perspektiv?
(s. 389-391)

Zajonc driver en teori om kognition och affektion som separata, parallella processer vilka inte tycks påverkar varandra i någon stor utsträckning. Han menar på att affekt sker på en mer basal nivå och kan genereras utan att behöva föregås av kognitiva processer. Han menar på att ett stimulus först processas utifrån sina affektiva aspekter, och att kognitiva processer (högre mentala processer) följer efter. Det tycks vara fallet att vi inte alltid vet på vilka grunder vi reagerat emotionellt, utan det är att se som automatiserade processer i viss utsträckning, och kognitiva processer skulle kunna vara en av flera möjliga sätt att producera emotioner. Människor tycks kunna identifiera sina emotioner kring ett visst objekt innan de kan identifiera själva objektet, exempelvis tycks människan kunna uppleva rädsla för en orm, innan de faktiskt identifierat att det är en orm.

Lazarus menar på att man inte kan dra en distinkt skiljelinje mellan kognition och affekt. Han hävdar att, kognitiv informationsbearbetning, mer specifikt perceptuell utvärdering (appraisal), är nödvändig för emotion. Så för att generera en emotion (ex. rädsla) tycks människan först behöva identifiera objektet (ex. orm). Perceptuell utvärdering sker av meningsfulla stimuli utifrån deras signifikans för personligt välmående. Denna process ses inte som rationell, utan sker utanför medvetandet.

Studier tycks finna stöd för båda teorier, men tycks inte ge den ena mycket övertag över den andra. Det tycks vara fallet att kontextuella omständigheter påverkar relationen mellan kognition och affekt. Ingen av ovan teori tycks effektivt applicerbar på alla situationer. Kanske kan det vara så att de kompletterar varandra och beskriver förhållandet vid olika situationer.

55

KAPITEL 14 (AA)
Varför är det nödvändigt att ha med en neutral (stämningsläge) kontrollgrupp när man studerar hur negativa stämningslägen påverkar (social) kognition?

Flera studier kring kongruensen mellan minne och stämningsläge tycks missa att inkludera en grupp representerande neutralt stämningsläge. Genom att exponera samtliga deltagare för samtliga oberoende variabel i experimentet (within-participant design) kan man potentiellt uppmuntra deltagare att svara på experimentell begäran, dvs omedvetet anpassa sin respons till vad som förväntas.

56

JOINT ACTION (litteratur till seminarium 14 mars + slides)
Vad innebär Bratmans definition av joint activity och vad är grundidén bakom att individer agerar gemensamt, etc.

Pacherie och andra anser att det finns skäl att undersöka alternativa mer minimalistiska modeller - ungefär vad avses med det?

Hur mycket och vilken sorts kognitiva processer samt vilken sorts social information krävs för att vi ska kunna uppstå och producera en gemensam handling?

(inte förväntat att vi ska studera detaljer i olika förslag, utan mer översiktligt)

Bratman definierar en gemensam handling som en handling utförd av två (eller) fler individer som delar en avsikt att göra X.

Grundidén bakom gemensamt agerande tycks vara att att kunna åstadkomma sådant som annars innebär en större eller omöjlig utmaning. Detta gäller såväl fysiskt begränsande situationer som sociala.

Bratman har ett maximalistiskt perspektiv på joint activity, vilket kräver relativt mycket av situationen för att ses som gemensamt agerande. Att stå i en kö ses exempelvis inte som joint activity, trots att det involverar flera personer, eftersom dessa inte någon gemensam avsikt. Alla har sin egen individuella avsikt: troligtvis att köpa någonting, men själva köandet är inte att se som joint activity då det mer är att se som en bieffekt av de individuella målen. Exempelvis två personer som tillsammans bär ett bord, är att se som joint activity, eftersom dessa tillsammans utför en handling (bär bord) och delar avsikten bakom handlingen (flytta bordet (från punkt A till punkt B))

Pacherie m.fl. däremot har ett minimalistiskt perspektiv som inte kräver lika mycket av individerna, de tycks mer eller mindre enbart kräva att två eller fler individer agerar i gemenskap av varandra, utan att dela en gemensam avsikt. Så att köa är att se som joint activity.

Theory of mind, dvs insikt om andras kunskap och tankar, krävs för att förstå andra människor avsikter.

57

BEGREPP (kap. 7)
Vad innebär
- Risk aversion
- Risk seeking?

Detta är kopplat till framing. Judgement påverkas av framing av valmöjligheterna, dvs beskrivningen av bakgrundskontext av valet. Så presentationen av problemet kallas the decision frame.

Risk aversion: människor tenderar att undvika risker när det finns möjliga vinster (lives saved)

Risk seeking: människor tenderar att söka risker när det finns möjliga förluster (lives lost)

EXEMPEL: Sjukdom drabbar 600 personer, det finns 2 olika program att välja to deal with it, vilka presenterad på 2 olika sätt:
A —> 200 människor räddas
B —> 1/3 chans att 600 människor räddas,
2/3 chans att att ingen räddas.
eller
A —> 400 människor dör
B —> 1/3 chans att ingen dör,
2/3 chans att 600 människor dör.

Människor tenderar att välja program A när man presenterar det på första sättet (risk aversion), och program B(risk seeking) när man presenterar det på andra sättet.

58

KAPITEL 6 (GL)
Vad innebär attribuering?

Attribuering handlar om att människan ser och tolkar orsakssamband bakom egna och andras handlingar, dvs att människor tillskriver en förklaring till egna eller andras handlingar.

59

KAPITEL 6 (GL)
Vilka grundläggande principer tillämpar människor för att förklara orsak-effekt?

Det tycks finnas 6 grundläggande principer vi applicerar för att förstå orsak-effekt
1. Orsak kommer före verkan

2. Orsak kommer nära effekt i tiden

3. Orsak kommer nära effekt i rummet

4. Framträdande (salient) stimuli uppfattas som mer orsakande
dvs sådant man uppfattar tydligt upplevs som mer sannolikt att vara orsaken

5. Orsaker liknar effekter
t.ex. i omfattning, dvs en kraftig effekt följer sannolikt en kraftig orsak

6. Representativa orsaker attribueras till effekter
t.ex. en skada attribueras till en bestraffning, since båda gör ont

60

KAPITEL 6 (GL)
Vad innebär samvariation (covariation) enligt Kelleys teori?

Kelley's en normativ modell för kausal slutledning.
Den beskriver tre olika typer av information som samvarierar med varandra och ger goda förutsättningar för attribuering:

1. consensus
- vad får denna situation/stimulus för effekt för andra människor?
(gör hon så mot alla killar hon dejtar?)

2. distinctiveness
- hur beter sig andra andra personer i samma situation/stimulus?
(flirtar alla tjejer såhär när de är ute med sina killar?)

3. consistency over time
- beter sig denna specifika person alltid på detta sätt i förhållande till denna situation/stimulus?
(har hon gjort såhär förut när de varit ute?)

EX: en kille är på dejt med sin tjej och hon flirtar hej vilt med andra killar.

61

KAPITEL 6 (GL)
Vad är false concensus effect?
Varför uppstår den?
Vilka effekter kan den få?

När vi gör kausala bedömningar tenderar vi att beakta konsensus (Kelley's modell) relativt lite. Effekten av false consensus beskriver hur vi generellt tenderar se vår egen uppfattning som typisk och förväntad, och därigenom tror att den egna uppfattningen i en fråga är mer vanlig än den de facto är. Detta gör att vi förutser andras uppfattningar och reaktion i situationer baserat på hur vårt eget beteende skulle se ut i situationen.

Detta kan delvis tänkas vara en effekt av availability bias, på så sätt att vi potentiellt väljer att umgås mer med människor som delar våra uppfattningar i vissa frågor, eller att vi tenderar att söka mer aktivt efter information som bekräftar vår uppfattning i form av t.ex. artiklar, än sådant som säger emot vår uppfattning.

Upprätthållande av denna bias av falsk konsensus kan bl.a. leda till att vi drar slutsatser utifrån relativt lite information, och därigenom felaktiga sådana. När någon avviker från vår "typiska" uppfattning uppfattar vi det som mer avvikande än det de facto är, vilket kan tänkas på verka fördomar.

62

KAPITEL 6 (GL)
Vad är det fundamentala attributionsfelet?
Vad skiljer det från the-actor-observer effect?

Det fundamentala attributionsfelet innebär att vi tenderar att överskatta dispositionella faktorer som orsak till andras beteende, dvs vi är mer fokuserade på personen ifråga som ansvarig för händelser och/eller sitt beteende, och tar ingen hänsyn till sådant som yttre faktorer (t.ex. sociala normer)
EX: en person snäser åt mig —> jag drar slutsatsen att det är för att personen ifråga är en otrevlig person

The actor-observer-effect innebär att vi, när det gäller oss själva, tenderar ha en mer situationell attribuering, dvs att vi förklarar vårt beteende och/eller händelser vi är ansvariga för genom yttre faktorer. Dock gäller detta enbart i nuet, och inte när vi bedömer våra egna beteenden i det förflutna, eller reflekterar över våra eventuella framtida beteenden. Då är vi istället mer benägna att göra det i dispositionella termer.
EX: jag snäser åt en person —> förklarar det med att jag är hungrig och därmed mer lättirriterad, egentligen är jag ju en trevlig person)

63

KAPITEL 6 (GL)
Vad skiljer self-serving attributional bias från self-centered bias?

Self-serving attributional bias beskriver fenomenet av hur vi tenderar att attribuera våra egna framgånger dispositionellt, dvs lägger ansvaret hos inre faktorer (såsom färdighet), medan våra motgångar attribueras kontextuellt (exempelvis otur). Framgångar attribueras alltså till självet, medan misslyckanden attribueras yttre faktorer. Detta är fokuserat till självet, alltså attribuering av mina beteenden.

Self-centered bias å sin sida, inkluderar andra personer. Vi är mer benägna att överskatta våra egna insatser, i jämförelse med andras. Jag anser att jag engagerar mig jättemycket i städningen hemma, medan jag upplever att min sambo inte alls bidrar lika mycket. Detta beror uppenbart delvis på att vi är mycket mer medvetna om våra egna insatser, inklusive de som inte är uppenbart framträdande, medan motsatsen gäller för andra. Att överskatta sina egna insatser boostar även självkänslan (self-esteem).