Instuderingsfrågor Del1 Flashcards
(5 cards)
Vad är folkrätt?
Folkrätten är staternas och statssamfundets rättsordning, folkrätten utgör en av den internationella rätten. Folkrätten reglerar förhållanden och uppträdanden mellan stater och i visa fall internationella organisationer såväl som i fred, krig och kris Folkrättsliga regelsystemet grundar sig på två komponenter sedvanerätt och traktabaserad rätt.
“Folkrätten delas in i 3 huvuddelar “ ( svenskmanual) KAP 1) (folkrätt i krig , kris och freop, ovebring kap 1-3)
Fredens folkrätt, Konfliktpreventionens folkrätt, Krigets folkrätt (lagar)
Fredensfolkrätt regler kring handel internationell samfärdsel, miljö, nyttjande och mänskliga rättigheter.
Konfliktpreventionens
syftar till förhindra väpnande konflikter uppkommer, rättsområde mellan fred och krigets folkrätt .
Regler fredlig lösning av mellanstatliga tvister FN-stadgan
Krigets folkrätt (krigets lagar) är den del av folkrätten som träder i kraft då en väpnad konflikt föreligger. Till krigets folkrätt hör bl.a. regler om rätten till självförsvar mot väpnade angrepp samt krigets lagar (den humanitära rätten, ockupations- samt neutralitetsrätten). Många av de folkrättsliga regler som gäller under fred, t.ex. de mänskliga rättigheterna, är tillämpliga även under en väpnad konflikt.
Vem eller vilka skapar folkrätten?
Varje stat ansvarar för sin folkrätt, regler kan skapas och upphävas av stater, överenskommelser.
Folkrätten är dispositiv, en stat kan avtala bort enligt avtalsfrihet. Baseras på överenskommelser, baserade på trakträtt, sedvanerätten – FN-stadgar.
Folkrättens viktigaste rättskällor sägs vara traktaträtt och sedvanerätt. Vad är det för skillnad mellan dessa två rättskällor?
Generella rättsprinciper och rättsliga beslut & doktrinprimära källorna
Traktaträtt,
Trakter - mellanstatliga skriftliga överenskommelser tex konventioner, stadgar , protokoll. Dokumentationen är bevis för vad som överenskommit.
Binder bara de stater de som väljer att bli bundna till traktaten, multilaterala eller bilaterala som lagstiftning eller fördragskontrakt.
Rättsligt bindande för dem som är parter till dem
förlitat sig på statas samtycke till att vara bunden antigen genom underteckna signering ,ratificering eller anslutning, (kontrollera alltid!!). Först då har en stat juridiskt skyldighet att uppträdda på ett visst sätt.
- Avtal mellan stater
- skrivna regler
- bindande för parter.
Sedvanerätten
Internationell sedvanerätt uppstår genom staters gemensamma handlingsätt , statspraxis, påvisa sedvana som grundas i rättsövertygelse. Baserat gemensam att förpliktiga att samtliga parter gör på visst sätt.
Anses vara automatiskt bindande för alla stater, sedvanerätten är dispositiv och kan alltså avtalas bort bi-multilateralt.
Viss sedvanerätt går inte att avtala bort såsom FN-stadgans våldsförbud, förbud mot , folkmord anses vara fundamental tvingande natur .
- Sedvana o bruk
- Oskrivna regler
- Bindande för alla
- Det brukar, lite på skämt men ganska träffande, sägas om staternas efterlevnad av folkrätten att ”nästan alla stater följer nästan alla folkrättsliga regler nästan jämt”.
Hur kommer detta sig med tanke på att folkrättens efterlevnadsmekanismer är relativt svaga jämfört med de i nationella rättsordningar?
Internationella opinionens tryck Politisk kostnad Minskat inflytande och marginalisering Sanktioner/repressalier Straffrättsliga sanktioner
Då alla stater har ett intresse av välordnad internationella förbindelser,
Stater vill inte äventyra internationella samarbeten genom att gå emot folkrätten även om de själva ogillar reglerna, utan respekterar folkrätten och räknar med liknande rättslig behandling från andra stater.
En annan orsak är att internationella opinionens tryck
Vad tycker omvärlden vad blir den politiska kostnaden.
Sedan risken för repressalier och sanktioner. En stat som bryter mot de folkrättsliga reglerna, kan påtryckningar och sanktioner av andra stater påverka.
Är svenska myndigheter och domstolar skyldiga att automatiskt följa en folkrättslig regel?
Om inte, vad krävs för att de ska bli det?
Sverige tillämpar dualism, med visa undantag inom EU och FN.
Monism & Dualism
Monism – folkrätt direkt gällande och överordnande eller likställd med nationell rätt .
Dualism – folkrätt nationell rätt skilda rättssystemet olika rättskällor och rättssubjekt, existerar parallellt med i olika sfärer. Folkrätt inte med automatisk giltigt måste införlivas eller omvandlas in i nationell rätt.
- Lagen gäller ej direkt i Sverige när internationella avtalet upprättats.
För att internationella avtal ska vara giltiga i Sverige måste vi ha processen med signatur, utredning etc. Undantag EU-rätten – där har vi monism.
Hur införlivas nya regler? delvis - Sedvanerätt eller trakträtt . Genom :
Transformation
- ex ett traktat omformuleras i nationell rätt och ges motsvarande i betydande lagar.
Omskrivet visa delar av internationellt skrivs in i svensk lag.
Inkorporering
- avtalet införs i oförändrad form i den nationella, tar in hela internationella avtalet rakt av in i svensk lag, tex europakonventionen om mänskliga rättighet.
Fördragkonform tolkning”
Harmoni mellan folkrättavtal och nationell rätt presumtion att existerande svenska lagar, med andra ord svenska lagar har redan tagit höjd för internationella avtalet och man ej behöver ändra lagarna, exempel barnkonventionen, inkopieras gäller som lag presumerades var okej, kan ändras över tid.
JUS COGENS – fundamentala – tvingande regler – ex tortyr, aggression. - skyldiga att följa oavsett.
