International economics Flashcards
(246 cards)
1
Q
Give an example of an ecosystem collapse and how a positive feedback can spin the process
A
Ex fisket i Nordatlanten där ny teknik gjorde att man kunde fiska väldigt mycket, till slut hade man nått en pik och det gick snabbt utför. Tillsut fanns inget kvar. Men också regnskogarna som avskottas och förstör ekosystem. När regnskogarna som behövs för luftfuktighet och regn tas ner minskar regnet vilket ökar skogsbränder vilket minskar regnskogen och så är en dålig spiral, aka vicious circle in the deforestation.
2
Q
Överanvändning av resurser + global warming är två aspekter på förfallet av vår jord, hur kan dessa stoppas?
A
Överanvändning av naturresurser mattas ofta av, av sig själv genom prismekanismerna som höjer priset på de råvaror som håller på att tömmas. Global warming är svårare pga not priced and traded as resources och kräver ofta statlig inblandning med styrmedel (ex skatter, subventioner, regleringar) som internaliserar externa kostnader i våra beslut.
3
Q
Free-riding problem with actions for sustainability
A
The problem is that every individual’s cost for positive external effect/less negative effects fall on the individual itself while the benefits fall on the society as whole (public good). Therefore there are incentives to free-ride and let other people take these actions.
–> bra public goods är ofta under-used.
4
Q
Problem med rättigheter inom miljöekonomi
A
Eftersom att rättigheter till saker och ting, tex en ren atmosfär eller att få fiska i sjön ofta är oklart definierade så går det heller inte att begära att man ska köpa sig rättigheter….
5
Q
Does the market price reflect the social cost?
A
No, the difference between the market price and the social cost for a product is the external cost, which is often very hard to determine.
6
Q
Why is the environment such a hard problem to solve?
A
Because it is not a local issue that can easily be discussed, this is a global issue with each country having different interests, circumstances, possibilities/resources to help. It is nearly impossible to make a world-wide decision. Ex. Kinas extremt höga utsläpp men egentligen låga I förhållande till BNP jämfört med USA… Vem ska egentligen dra ner på det??
7
Q
Att väga in framtida generationer för värdeberäkning idag
A
Det är väldigt svårt. Vi vet inte hur människor i framtiden kommer att värdera de fördelar och kostnader som vi får ta idag. Det är helt omöjligt och människor skiljer sig mycket ifrån varandra. Därför utgår modeller ofta från att värdera enligt dagens preferenser och värderingar - vilket i sig också är svårt med tanke på allas olikheter.
8
Q
Abatement policies (styrmedel)
A
Policies to limit environmental damage. They abate (reduce) pollution and damage. The amount of reduction is called the quantity of abatement.
9
Q
How does a curve look with environmental quality on vertical axis and cost of abatements on the horisontal?
Called the least cos abatement curve.
A
Since we assume that we implement the abatements with highest effects for lowest costs first, the curve will be diminishing. This means that when we implement the first actions it will have high effect on ex the air-quality but when we have already used the most effective methods, the less effective abatements remains to implement and the effect will slow down.
10
Q
Are there any inefficient abatements on the curve?
A
Yes there are inefficient abatements, but no on the curve, they are under the curve. For any point under the curve, there are other possible alternatives that gives either more effect for the same cost or the same effect for a lower cost. You will only reach the inefficient points if you go by the highest-cost-abatements first (which is obviously bad), priority is important.
11
Q
Marginal rate of transformation (MRT)=
A
increase in environmental quality/decrease in consumption.
12
Q
Which point on the curve (MRT) will the policymaker choose?
A
The one where MRS (marginal rate of substitution between consumption and environmental quality, depends on how you value these two) tangent the MRT curve.
13
Q
Prisbaserat/ekonomiskt styrmedel
A
Ex. skatter, subventioner som påverkar konsumenten genom priset. Antingen genom att göra det dyrare med skatter att konsumera miljöfarliga produkter eller att subventioner de bra.
14
Q
Quantity-based policies
A
Styrmedel som reglerar med lagar, regler, utsläppstak osv och på så sätt gör det “omöjligt” för oss att gå utanför denna ram. Påverkar alltså inte våra incitament och beslut utan fattar besluten åt oss nästan.
15
Q
Cap and trade
A
Combines a legal limit with incentive-based approach to reach a desired level of emissions (utsläpp). Ex ger ut utsläppsrättigheter som sedan kan köpas och säljas mellan företagen . Om företag A inte släpper ut så mycket kan de sälja till företag B som gärna köper rättigheten så länge marginalkostnaden är lägre.
16
Q
Benefits of taxing emissions
A
Kan vara bra för att skapa direkta ekonomiska incitament där den skyldige till utsläppen eller dess konsumenter får kompensera för det. Kan få större effekt än permits (tillstånd/rättigheter) eftersom att priset på dessa kan sjunka lågt och tappa nyttan. Däremot kan det vara svårt som policymaker/politiker att fatta ett sådant skatte-beslut, ej omtyckt.
17
Q
Mention the two types of measuring abatement, and describe them shortly.
A
- Contingent valuation: A stated preference approach. Asking people (survey) what they think it is worth with ex better air, stopping deforestation etc.
- Hedonic pricing: A revealed preference approach. Uses people’s economic behaviour to reveal their value of it. Ex how much less a house nearby a manufacturer emission pollution is worth.
18
Q
Problem with a method called Willingess to Pay (WTP)
A
Problem is that some people have the willingness but not the money (poor), so something that is very high-valued by poor people will not have a high WTP-price since they got no money, whereas something that is really not a bigger improvement will have a hight WTP-price in an are where a lot of rich people live.
19
Q
Which two effects can a tax contribute with? (micro)
A
A tax makes the isocost-line to shift and change the slope. Substitution + income effects. Ex a tax on airflights makes my real income to decrease, I do not get that much for my money longer. And the substitution effect implies that the relative price has gone up on airflights relative to other things a like to spend my money on, making me change my consumption-pattern.
20
Q
Disequilibrium process
A
The process when the economy goes from one equilibrium to another (note: the economy is dynamic, in fact, the economy is never in equilibrium…).
21
Q
Environmental tipping point
A
One one side processes of environmental degradation is self-limiting, but as soon as the tipping point is reached and passed the other side gives positive feedback leading to self-reinforcing… Not good. Like the arctic-ice which starts to absorb the solar radiation rather than reflect it…
22
Q
Problematic by setting the right taxes
A
We are often uncertain about both the state of the environment - how close we are to the tipping point, and about the effect of the taxes. Therefore there is often more efficient to set a cap and trade system since it can set a particular level of emissions (the cap)
23
Q
How to reach en Nash-jämvikt där båda länderna ser till samhällets bästa ist för self-interest in their own business?
A
Om man kan få in en ömsesidighet, där båda gör lika och om man kan internaliseras en avershet mot ojämlikheter så kan man nå en jämvikt som gynnar båda och miljön.
24
Q
Who are unrepresented in our policys today?
A
All the people who will bear the consequences in the future.
25
Two reasons why we should discount benefits received by future generations:
1. Technological progress may make them richer. The cost we must take today is probably higher than the benefits they will receive from it.
2. Maybe there is no future generations - they might be extinct.
26
What is a win-win abatement policy?
One that is both good for the environment and also saves the cost for the people doing/installing them, ex changing to LED-lihts at home, fuel efficient vehicles etc...
27
Vilka 5 punkter symboliserar tiden 1913-1950 (En värld i krig och kris):
1. Minskad världshandel
2. Internationells samarbete i kris
3. Migrationen begränsas
4. Teknisk/vetenskaplig utveckling
5. Nya konsumtionsvanor - som svar på den tekniska utvecklingen.
28
Varför var tiden 1950-73 kale Pax Americana?
Det var deras storhetstid. Europa återhämtade sig efter kriget medan USA kunde spinna vidare på utvecklingen.
29
Catching-up-effekter:
Länder som låg längre bak i utvecklingen kunde dra nytta av de rika ländernas tekniska utveckling och direkt kopiera dessa nya teknologier/sätt att arbeta osv som gjorde att de mycket snabbt kunde utvecklas i snabb takt.
30
Vilka 4 punkter symboliserar efterkrigstiden fram till 73?
* Global ekonomisk tillväxt och ökad internationell handel. (FN osv växte fram)
* Ny geopolitisk georgrafi - kalla kriget, avkolonialisering, asiatisk tillväxt.
* Kunskapsflöden inom ramen för internationella företag.
* Frihandelsidéer, men finansiella flöden begränsade (Bretton-Woods)
31
Vad symboliserar andra globaliseringsvågen från 1973 och framåt?
* OPEC - oljekrisen. Insåg hur beroende vi var av olja.
* Inkomstklyftor - både mellan och inom länder.
* Nya globala konsumtionsmönster -stigande reallöner. Medelklassen sprider sig över världen.
* Varumärken får en större betydelse. Med komplexa produktionskedjor världen över blir varumärket viktigt för kunden.
32
I= PAT
```
I = impact
P=population
A = affluence (konsumtionsnivån)
T = technology
Dessa formulerar en ekvation för hur miljön påverkas av den ekonomiska utvecklingen.
```
33
Tröskeleffekter, irreversibla effekter=
Effekter på miljön som inte går att återställa. Ex fisket i Newfoundland som var världens rikaste vatten på torsk. Med hjälp av den tekniska utvecklingen kunde man fiska upp mer och mer och mr tills systemet kollapsade och fisken försvann helt....
34
Ex på positive feedback in the environment
Ex avskogning bidrar till positiv-feedback-cirkel. När vi tar ner regnskog så tas mindre koldioxid upp, mindre syre tillverkas, temperaturer stiger och mindre fuktighet vilket budder till skogsbränder och så har den onda cirkeln satt fart...
35
Varför är skogen en viktig utgångspunkt i den miljömässiga diskussionen?
För att genom mänsklighetens utveckling så har skogen alltid varit vår trygghet, där vi hittar virke, råvaror, mat osv. Skogen har vi nyttjat i alla tider. Det är i skogen omvandlingen har fortgått, det är de marker vi lagt beslag på i vår utveckling.
36
Globala skogarnas utveckling, centrala drivkrafter:
- Ekonomisk integration
- Befolkningsökning - städer växer ut mot skogarna som huggs ner.
- Jordbruksutveckling - expansion, mellancirkeln blev nu marker, man högg ner skogen.
- Teknologisk utveckling - bättra transport gjorde att skog och mark på längre avstånd nu blev attraktivt.
37
Ge ex på hur jordbruksindustrin började utvecklas:
* Expansion till ytan.
* Nya metoder som höjde produktiviteten
* Boskapskötseln ledde till mer högavkastande jord + köttproduktion
* Koppling till industrialiseringen då jordbruket gick från att försörja närmsta familjen till att blir ett mer företagande och med nya tekniker kunde man frigöra arbetskraft som istället flyttade till städerna. specialisering.
* Internationella handeln med jordbruksprodukter tog fart.
38
Varför är det viktigt med regleringar när man öppnar upp för internationell handel?
Jo för att som man såg med bisonoxen i USA så höll den på att försvinna helt. Marknadskrafterna kan ibland vara så kraftiga, och den tar såklart inte hänsyn till resursbegränsningar om vi inte internaliserar det.
39
Beskriv den gröna revolutionen
Det var ett globalt fenomen på 1960-80-talet som fick optimistisk tro på framtiden. Rikare länder förde över kunskap till fattigare och tillsammans togs högavkastande grödor fram. Jordbruket tog ytterligare steg i utv. MEN på bekostnad av sociala och ekologiska konsekvenser som man inte beaktade. Ekosystem som förstördes, övergödda sjöar osv...
40
Capitalist revolution
A process where a new way of organizing the economy grew up. New advanced technology and specialization made the production rise fast. GDP per capita started to increase during the industrialization and exploded in the late 1900th. (But only in the rich world...)
41
Is disposable income a good measure of wellbeing?
No, of course it is easier to live well when you can afford food, school, medical care etc. But the measure leaves a lot out too: social and physical environment like friendship and fresh air, free time, governmental expenditures on us, services/goods produced at home (food, childcare etc provided often by women).
42
What means with hockey-stick development?
In many parts of the economy we can see an abrupt development during the 1900-talet. Ex. the development of GDP, the productivity of labour, connection over the world (the speed news travels) and finally impact on the environment...
43
Capitalism
An economic system where in which private property, markets and firms play an important role.
44
Economic system
The institutions that organize the production and distribution of goods and services in an entire economy.
45
Institution
The laws and social customs (seder) governing the way people interact in society.
46
Two major changes in the capitalistic economy lead to growth in living standards:
* Technology - to have competing firms var en stor anledning till den teknologiska utv. eftersom att alla ville producera bäst, snabbast och billigast. Investeringar osv.
* Specialization - när företag kan växa och bli stora så anställer de much labor which allowed for specialization in tasks.
47
Specialization is good for three reasons:
- Learn by doing - we acquire skills while producing
- Difference in ability - by nature or practice, som people are better at producing some things than others.
- Economies of scale - often more cost-effective to produce a large number
48
Absolute advantage
A person or country has this in the production of a good if the inputs it uses to produce this good are less than in some other person or country. = You do it better.
49
Comparative advantage
A person or country has comparative advantage in the production of a particular good, if the cost of producing an additional unit of that good relative to the cost of producing another good is lower than another person or country’s cost to produce the same two goods = You do this goods better relative to the other goods you have ability to produce.
50
Styrmedel (abatements)
Handlar om att styra människors konsumtion, antingen vid regleringar, skatter och subventioner eller genom att påverka folks underliggande värderingar.
51
Fördelningseffekter
Effekter utav styrmedel som skapar vinnare och förlorare.
52
Varför är normativa ställningstaganden viktigt inom miljöekonomi?
Eftersom att alla uppfattar saker och ting olika. Något som är av högt värde för mig kanske du värderar väldigt lågt. Ofta har miljöeffekter inte något pris på marknaden vilket innebär att våra värderingar är de enda som finns, men om dessa är väldigt olika så kan det vara svårt att sätta ett värde på renare luft, friskare sjöar eller mindre utsläpp.
53
Riskhantering inom miljöekonomi
Riskminimeringsprincipen säger att vi inte kan vänta tills vi slagits av effekterna, vi måste agera innan trots att vi har bristande information om när effekterna kommer att infalla.
54
Långa tidsperspektiv inom miljöekonomi
Handlar inte bara om värdet och kostnader för mig och mina grannar och de andra som lever på jorden idag utan också nästa generationer. (Diskontering etc)
55
Förfoganderättsliga regimer, problem miljöekonomi
Ex äganderätt. Vem har äganderätt till naturen? Till frisk luft? Ingen har det/alla har - och därför är det extremt svårt för människan att inte överutnyttjar den...
56
Pareto-effektiv lösning miljöekonomi
När företag bara tänker på sina privata kostnader så producerar de där P=MPC men borde för samhällets bästa producera där P=MSC (inkl externa kostnader) vid en lägre Q. Om man kan hitta en lösning som är bättre för båda eller åtminstone int sämre för någon - då har vi en pareto-effektiv lösning. Ex att den ena betalar lite åt den andre för att den ska minska sin produktion.
57
Bargaining som styreffekt
Att förhandla om rättigheter kan leda till en pareto-effektiv lösning där varje enhet social gain är större än vad den miljöfarliga produktionen förlorar. Men det kräver tydligt definierade rättigheter och att parterna är jämbördiga, dvs om förhandlingsmakten är ojämn kanske man inte når en bra lösning.
58
Bargaining problem free-rider
Ja, incitament för free-riding uppstår eftersom att om alla organiserar sig och går in i förhandling mot "boven" så kan jag stå vid sidan om och bara ta del av fördelarna/vinsten av förhandlingen.
59
When is capitalism dynamic? (2)
When two sets of conditions are fulfilled that contributes to a good capitalism economic system:
1. Economic condition: competitive markets, private property is secure, firms are owned and managed by people who survive bc of skills not bc of government.
2. Political condition: private incentives for cost-reducing innovations, firms led by those with ability to produce at low cost, supporting public policies, a stable society, environment and resources.
60
Government policies som styrmedel (3)
* Regleringar,
* Skatter/subventioner,
* Tvingande kompensationer.
61
Regleringar
Då går staten in och reglerar produktionen, ex genom utsläppstak, begränsar vilka tekniker som får användas, begränsar produktionskvantiteten osv. Det svåra är att bestämma kvoter till varje företag, vad ska man basera det beslutet på? Ex fisken i Norge.
62
Skatt och subventioner
Ex bensinskatt, flygskatt, elcykelsubventioner. Styr oss me ekonomiska incitament att fatta beslut som är bättre för miljön än de beslut vi annars hade fattat. Internaliserar kostnaden i våra beslut. Om bensinen blir dyrare att producera med skatten så höjer producenterna priserna för att kunna överleva --> vi efterfrågar mindre.
63
Kompensation
Logiskt men svårt att genomföra. Den som producerar måste ersätta de som drabbas av externa effekter. Producenterna måste väga in att man ska kompensera och kommer därför vara tvungna att föls MSC istället för privata kostnaden --> producerar på lägre nivå. Dock svårt att urskilja vilka som är drabbade.
64
Practical limits of government policies (3)
* Missing information - staten har inte full information kring hur man exakt ska kompensera osv.
* Measurement - kräver normativa ställningstaganden, svårt att mäta MSC.
* Lobbying - staten reglerar favoritföretagen med störst makt int för där pengarna gör mest nytta för samhället.
65
Problemet med produktionen av externa effekter (neg vs pos)
Att vi producerar för mycket av de negativa och för lite av de positiva. Detta beror på att vi bara har privata kostnaden eller privata nyttan i våra kalkyler vilket gör att kostnaden/nyttan ses som mindre än vad den faktiskt är för samhället.
66
Why do external effects occur?
Because of incomplete contracts - a contract which not specifies every aspect of the exchange that affects the interests of all affected parties. It is impossible to use contracts wit property rights so that all social costs are included in the decision-making. Rättigheter oklart definierade.
67
5 saker som internaliserar exteraliteter
* Skatter
* Subventioner
* Normer/etik
* Regleringar
* Privatiseringar
68
Allmänningens tragedi
När personer behöver samarbeta för att nå bästa resultat/effekt för samhället men där varje enskild part tjänar på att göra på ett annat sätt, den dominanta strategin
--> leder till miljöförstöring och överutnyttjande av fria och gemensamma resurser. Om resurserna är privatägda tar man hand om de bättre.
69
Två kategorier inom styrmedel
* Ekonomiska: ex skatter och subventioner som påverkar konsumentens incitament direkt.
Administrativa/quantity-based: ex regleringar, gränser, förbud som påverkar direkt men inte via beslut eftersom att det inte finns något att överväga, gränsen är redan satt.
70
Transfererbara rättigheter: cap and trade
Kombination av administrativa och ekonomiska styrmedel. Först cap/reglering och sedan trade/transaktioner med ex kvoter på utsläppsrättigheterna. Gör styrmedlen mer dynamiska. "Creates a market for emissions"
71
Objective of cap and trade
Abatement is done by the firms for which this is least costy. This is reached when the firms has trade the permits until the MPCA is equalized across firms. (They always have different marginal cost of abatements). They will find a Pareto-efficient solution.
72
Valet av styrmedel beror på---- (5)
* Riskernas omfattning - försiktighetsprincipen
* Osäkerhet - info & kontroll
* Skillnader i nytta.
* Lokala/regionala(globala effekter - lättare att åstadkomma lokala beslut
* Fördelningshänsyn - vilka blir vinnare/förlorare? Vill vi ha detta utfall?
73
Hur värderar vi miljön? Finns ju inget objektivt sätt... (4)
* Brukarvärden - vilka använder resursen? Vad är kostnaden för dessa?
* Miljösystemtjänster -
* Optionsvärden - värderar möjligheten att få nyttja resursen även om jag ej gjort det.
* Existensvärlden - ex tigrarnas existens värde för mig
74
Measuring environmental costs/benefits, two ways:
1. Contingent valuation: vanliga kalkyler. Stated preferences.
2. Hedonic pricing: enykätunderökningar. Hur högt värderar du rent vatten?Revealed preference approach.
75
Merkantilism
Ser ekonomin som ett nollsummespel mellan nationalstater. (1500-1750) man såg det som att om Swe vinner på handel med Ty så måste Ty förlora... såg ingen dynamisk sida. Stämmer ju ej
76
Bullionism
Nationer bör samla så mycket ädelmetaller som möjligt. Det finansiella instrumentet. Eftersträvande positiv handelsbalans - dvs vi ska exportera mer än vad vi importerar --> våra tillgångar skulle då öka.
77
Protektionism
Går ut på att skydda det som produceras i landet från konkurrens utifrån. Ex använda så kallade handelshinder: importavgifter, tullar, importkvoter mm. Gynna export, missgynna import.
78
Varför inte ha balanserad handelsbalans? Därför bada i guld? Använd det?
Förr i tiden argumenterade man inte utifrån välfärden i landet utan utifrån militär styrka. Pengar ger makt - man ville bygga borgar, rusta soldater och överösa kungen med lyx.
79
Kvantitetsekvationen
M*V=P*Q
Penningmängden (M)*Pengarnas omloppshastighet, velocitet är lika med Allmänna prisnivån (P)* Producerad kvantitet (Q)
Note: P*Q=BNP, förändring i M ger förändring i P.
80
Vad var Adam Smiths huvudsakliga idéer?
*Osynliga handen - prismekanismer
*Absoluta fördelar
*Specialisering
*Frihandel
Viktiga idéer för industrialismens utveckling.
81
Vad var Ricardos huvudsakliga idéer?
Utvecklade Smiths tankar till komparativa fördelar och skapade modeller på detta.
* Avtagande avkastning på produktionsfaktorer
* Importera mera, mindre protektionism.
82
Corn laws
Stora tullmurar för import av livsmedlen i SB (protektionism)
83
Motargument mot modellen om komparativa fördelar (leder till frihandel)
Odynamisk eftersom att de komparativa fördelarna kan ändras över tid (ex Japan från textil till bil) och många länder vill ha tullar osv för att skydda sin industri och vill heller inte bli beroende av omvärlden ex matindustrin.
84
Argument för frihandel:
- stordriftsfördelar
- teknik- och kunskapsspridning
- specialisering ökar produktivitet
- ökad konkurrens
85
Vad händer med priserna när man börjar utnyttja sina komparativa fördelar?
Priset på en produkt mellan hemma och borta rör sig mot varandra - der blir nu mer lönsamt att sälja internationellt eftersom att priset är högre där medan det blir mer lönsamt att handla internationellt eftersom att priset för det andra ledet är lägre där. Internationella priset konvergerar mitt emellan hemmas och portas prisnivå.
86
Heckscher-Ohlin teoremets modell, vad utvecklade de?
De använde de komparativa fördelarna men utvecklade en modell där arbete och kapital var rörliga mellan industrier (inte länder) och förklarade därför hur inte bara priser på varor utan också priser på dess produktionsfaktorer konvergerade i och med frihandeln. Man utgick från att båda länderna hade samma produktionsteknologi men att de hade överflöd av antingen L eller K och att produktionen drar sig till den överflödiga faktorn.
87
De tre (fyra) produktionsfaktorerna
Kapital, arbetskraft, jord (och kunskap)
88
Leontief-paradoxen
Empiriskt stämmer inte H-O i USA på 40-talet: i den amerikanska handeln såg han att kvoten mellan K/L var högre för importen än exporten. De importerade mer kapitalintensiva produkter trots att de hade de högsta lönerna i världen....
89
Förklaringar till paradoxen (5):
- Främsta förklaringen var att L inte skiljde på kvalificerad vs okvalificerad arbetskraft.
- USA har inte samma teknologi (som H-O utgår från)
- USA har även gott om jord --> jordbruksprodukter är L-intensiva
- 1947 var dåligt mätår, efter WW2
- Handeln ej helt fri.
90
Leder frihandel till arbetslöshet? Eller varför vill man skydda industrier?
Nej modellen säger inte att människor blir arbetslösa utan att man helt enkelt flyttar arbetskraft mellan sektorer. I verkligheten tar ju detta längre tid men eftersom att man utnyttjar sina komparativa fördelar så expanderar produktionen i andra sektorer och arbetskraften flyttar över helt enkelt. Hade modellen sagt att produktionen minskade totalt hade det varit annorlunda men det säger inte modellerna.
91
Specific-factor-model:
Modellen säger att vi kan flytt app arbetskraft men inte övriga produktionsfaktorer, kapital är specifikt för industrin och jord är specifikt för jordbruket --> en ökad frihandel leder då till fördelningseffekter. Det skapas vinnare och förlorare.
Problem på kort sikt. Mer sårbar om man är beroende av en produktionsfaktor som inte är flyttbar.
92
Pull vs push med migration
Push: folk föredrar att lämna sina hem, ofta pga krig och misär. Ekonomiska svårigheter och numer alltfler miljöflyktingar.
Pull: när rika länder drar hit arbetskraft. Ex svar på den stora rörligheten inom Europa. I USA speciellt visa-program som tillåter högutbildade att stanna i 6 år och jobba.
93
Hur har migrationen sett ut från 1850 till idag?
På slutet av 1800-alet var det vi européer som migrerade ut på grund av svåra ekonomiska förhållanden (push) framförallt till Amerika. Sedan under krigen stod det stilla med både inflöde/utflöde för att sedan öka efter. Då var det invandringen som var störst men fortfarande ett utflöde från Sverige. Invandringen berodde då mest på att vi sökte arbetskraft (pull) men har ni gått över till mer push pga krig osv.
94
Varför måste Wm=Wa i vår kortsiktiga specific factor model?
Jo för att priserna bestäms på världsmarknaden och är fasta, även kapitalet är fast på kort sikt. Det som kan röra sig är L och därmed påverka MPL som i sin tur påverkar lönen (W=P*MPL). Så om lönen (MPL) är högre i ena sektorn så kommer förflyttning dit att ske. Detta sänker denna sektorns MPL och därmed lön medan den lägre sektorns MPL nu höjs när arbetarna inte trängs med kapitalet. Förflyttningen sker tills MPL är samma i båda sektorerna. W=W.
95
Vad händer på kort sikt av migration in till Hemma?
Ökningen i arbetskraft kan läggas i vilken sektor som helst -spelar ingen roll för det som sker är att jämvikten förflyttas ned --> sänker lönerna. Först ligger ena sektorns lön kvar på ursprungs-W medan sektorn där L kommer till sänker lönerna. Förflyttningar startar direkt mellan sektorerna och jämnar ut så att L är utspritt och lönerna höjs lite men tot sett en lägre lön än ursprunget.
Sänkta löner beror på lägre MPL, pga mer L men samma K.
96
Vilka i landet hemma är positiv till invandring?
Kapital- och jordägare eftersom att Rt och Rk ökar när L ökar. (MPK och MPT går upp) Medan fackförbunden är emot eftersom att W minskar med fler L (MPL går ju ner).
97
Vad händer med PPF vid migration?
Den skiftar utåt. Produktionsmöjligheterna ökar när vi får in mer L. Vi kan expandera produktionen i båda sektorerna.
98
Förklara gains to home/foreign av migration? (Kort sikt)
När arbetskraft rör sig till Home för att få bättre löner så pressas lönerna ner i H och upp i F.
*Gains to Home = alla producerar fortfarande till värdet av den gamla lönen P*MPL men får nu en lägre lön. Så produktionen är mer värd än vad den kostar samhället. *Gains to Foreign: de som migrerar får nu en högre lön än värdet på produktionen de hade om de stannat kvar. Så migranterna får de bättre och även släktingar som stannat kvar pga skickar hem lön.
99
I vilken sektor hamnar migranterna på kort vs lång sikt?
På kort sikt spelar det ingen roll var de först hamnar eftersom att de kommer att jämnas ut mellan sektorerna pga löneförändringar.
På lång sikt hamnar de automatiskt (lägg dem där) i den sektorn där de används mest - den arbetskraftsintensiva sektorn.
100
Migration på lång sikt
På lång sikt rör sig öven kapitalet men tekniken är ändå den samma. Detta gör att lutningarna i bok-diagrammet inte ändrar sig men eftersom att skoproduktionen har fått mer L så måste de också få mer K så att L/K fortfarande är densamma. -->Kapital flyttas från C till S --> även L flyttas från C för att behålla rätt L/K i även den produktion -->
skoproduktionen expanderar medan C minskar.
101
Heckscher-Ohlin modellens grundidé:
Att produktionen bestäms av tillgångarna på produktionsfaktorerna. Alla faktorer är rörliga och vi har två sektorer där den ena är arbetskraftsintensiv och den andre är kapitalintensiv. Landet kommer att producera mest utav det som man har överflöd i.
102
Vad händer med lönen och Rk på lång sikt?
På lång sikt flyttas L och K mellan sektorerna (med fördel till den arbetskraftsintensiva industrin) så att L/K förblir densamma - vi har samma teknologi. Detta gör att MPL och MPK är samma vilket också gör att löner och avkastning på kapital är oförändrade.
103
Rybczynski teoremet
In the H-O model with two goods and two factors, an increase in the amount of a factor found in an economy will increase the output of the industry using that factor intensively and decrease the output of the other industry.
- Med andra ord: eftersom priser är fasta så måste istället outputen justeras när L eller K kommer in i landet istället för att justera W och R.
104
Effekt på löner av migration i verkligheten?
Studier visar att i USA förbättrades lönerna för alla inhemska arbetare på lång sikt. Det blev dock hårdare konkurrens för låg- och högutbildade eftersom migranterna tillhörde främst dessa grupper vilket på kort sikt sänkte lönerna en del.
Men som sagt, inte för US-born. Så vad klagar ni på?
105
Skillnad offshoring och foreign outsourcing:
Offshoring sker fortfarande inom samma företag men på en annan plats i världen pga lägre kostnader medan outsourcing även släpper ägandet och låter ett annat företag sköta det.
106
Vad sker med FDI på kort sikt? Gains?
Motsatsen till migration - det rika landet med kapitalöverflöd har lägre rental och vill därför investera utomlands. Detta gör att rentals tillslut kommer att utjämnas. Gains kommer utav att kapitalet får bättre avkastning vilket gynnar välfärden.
* Hemma: det kvarvarande kapitalets MPK stiger. Rk stiget.
* Borta: får mer kapital att jobba med (?).
107
FDI på lång sikt (H-O)
Kapitalet läggs i den kapitalintensiva produktionen med fortfarande är K/L kvoterna samma (samma teknik). Produceras nu ännu mer C. Flyttas L från S till C-produktion för att sysselsätta det nya kapitalet --> även mer K kommer för att upprätthålla samma kvoter.
108
W och Rk på lång sikt av FDI?
På lång sikt förändras varken löner eller avkastningar när kapital rör sig öve landsgränser. Detta beror på att man behåller samma teknik och därmed samma K/L-kvoter --> ingen förändring i varken MPL eller MPK --> samma W och Rk.
109
Inombranschhandel
Handel mellan länder med samma typ av varor. Ex. förklarar varför Sverige exporterar bilar men också importerar.
110
Mellanbranschahandel
Handel mellan länder med olika varor. Detta förklarar de ekonomiska modellerna - man exporterar det man är duktig på och man importerar det man är sämre på att producera själv.
111
Index för inombranschhandel
(Minimum export & import) /hälften av export + import.
| Så om de är lika varandra så borde det bli nära 1.
112
Högt inombranschhandelsindex
Högt index säger att vi både importerar mycket och exporterar mycket utav en vara, ex möbler för Sverige. Vi har lågt på trä- och pppersvaroav vilket är naturligt eftersom att vi nästan bara exportera r det.
113
Monopolistisk konkurrens, 3 nya antaganden
* Heterogena preferenser (konsumenter tycker olika)
* Stordriftsfördelar (minskade AC-kurva).
* Ej perfekt konkurrens
Ex på denna marknad: bilmarknaden. Finns massor olika typer av bilar, differentierade, där kostnaden blir lägre ju fler du producerar pga stora fasta kostnader.
114
Vilka företag klarar sig när man öppnar upp för handel?
Det kan teorin aldrig säga eftersom att det beror på konsumenterna, de tycker ju olika. De som klarar är de som lyckas sälja mycket så att man kan utnyttja stordriftsfördelarna.
115
Why is an international monetary system necessary?
Because otherwise there would be very limited trade - if only bilateral trade (byteshandel) is possible then mutual coincidence of wants is required for trade at all... Therefore it is necessary to have such a system that make it possible for diff. countries to trade with each other. History shows that trade & foreign investments has suffered during times with a poorly functioning system.
116
Commodity currency
Råvarukurser. Fasta kurser kopplade till en råvara, ex guld, silver, ädelmetaller etc. Vanligt förr.
117
Why do floating exchange rates dominate today?
The five biggest currencies are now floating against each other, beror på ändrade prioriteringar hos beslutsfattare (hellre makt att styra räntan osv) och mindre fear of floating som vi hade förr.
118
Fördel/nackdel med fixed rate:
Fördel är att det blir mer stabilt och trovärdigt, traders slipper ha problem med svängde kurser. Men nackdel i den monetära styrningen då räntan blir oanvändbar som styrmedel.
119
The Trilemma
```
It is only possible to pick two of the monetary goals:
* Fixed exchange rate
* Unrestricted capital mobility
* Monetary autonomy.
It is not possible to combine all three.
```
120
Why can't you combine all three?
Because if you have monetary autonomy and lower the interest rate - capital will flow out from the country and set a pressure to the exchange rate (it will depreciate). But if you want the rate fixed you have to restrict the capital mobility... Osv du kan alltså bara ha två av dessa tre fördelar samtidigt, någon måste du släppa på.
121
Monetary regime
De 2 målen av de tre i trilemman sätter prägeln på den monetära regimen. Vilken regim ett land har bestämts av politiker och ekonomiska beslutsfattare.
122
Monetary union (ex Eurozone)
An extreme form of fixed exchange rate, where exchange rates are abolished together.
123
Give an example of 3 diff regimes in history:
* Gold standard: FEX + unrestricted capital mobility
- -> collapsed when monetary policy became important.
* Bretton Woods: FEX + monetary autonomy
- -> collapsed when world trade grew and pressured the restricted capital mobility...
* Post BW: Unrestricted capital + monetary autonomy
124
Monopolistisk konkurrens kort sikt och lång sikt utan trade, vinst?
På kort sikt kan vinst göras eftersom att när få företag finns på marknaden så är inte d0 speciellt elastisk så AC är mycket mindre än d0 ---> vi gör vinst per såld produkt. MEN på lång sikt etableras fler företag så d1 skiftar inåt men ändrar också lutning och blir mer elastisk -->tangerar nu AC i sin böj. När d1 och AC är lika så görs ingen vinst längre.
125
Monopolistisk konkurrens med trade:
På kort sikt kan man igen göra vinst. Efterfrågekurvan har skjutits ut öga ökad efterfrågan men samtidigt blivit ännu mer elastisk. Vi producerar nu ett större Q och faller längre ner på AC --> vinst.
MEN på lång sikt etablera fler företag vilket gör d ännu mer elastisk och vissa företag får det svårt att klara av det lägre Pw. vissa företag slås ut men de som är kvar kan då växa och bli ännu större.
126
Konsumenters fördelar av trade i monopolistisk konkurrens?
Fler varor att välja mellan, differentierade varor, priset sjunker och konsumentöverskottet. ökar.
127
Hur påverkas relativlönerna mellan H/L skilled av offshoring?
När Hemma offshorar till borta så kommer man att minska efterfrågan på low-skilled labor vilket höjer H/L kvoten och höjer relativlönerna. Samma sak sker i Borta eftersom att lågutbildade hos oss är högutbildade hos dem så även deras H/L kvot ökar och därmed relativlönerna. Båda tjänar på det!
128
Gravitationseffekten:
Mått på inombranschhandel.
Trade=B(BNP1*BNP2)/Distance. Så Norge och Sverige som har lika BNP och kort distans har mycket handel medan Sverige och Mongoliet som har helt olika BNP och lång distans får en mycket liten trade.
129
Where deviations in the exchange rate possible during the gold standard?
Yes, small deviations occurred since the transport and transactions costs involved in shipping gold were high. So the exchange rate fluctuated within bands, depending on the transpositions costs. Today this would not happen bc the costs har extremely low, nearly nonexistent.
130
Vilka länder klarade sig bäst ur 30-tals depressionen?
Bland annat UK och US eftersom att de snabbt släppte taget om guldmyntfoten och gick över till monetary policy där de kunde sänka räntorna och stimulera ekonomin. Frankrike höll kvar längst och hamnade därför långt efter.
131
Bretton Woods system
A dollar exchange standard som I sin tur var fixt till guld. All member countries were responsible for maintaining the exchange rate but US responsible for maintaining the dollar price of gold. 35 dollar an ounce. Liknar guldmyntfoten men nu hade länderna mer fritt att använda monetary policy.
132
Why BW fall?
Because of its too flexible way and the asymmetry and allowing for speculations... Dollarn blev mer och mer övervärderad. The possibility of combining monetary policy with FEX depended on the ability to avoid destabilizing speculations...
133
3 förklaringar till varför handelspolitik/hinder finns:
1. Skydda sin industri - vill ha koll på inkomstdistributionen vid tillägg/bortplock av tullar.
2. Lobbying - skydda industrin på neg sätt- Påtryckningar på politiker, "snälla hjälp oss". Lobbying är ofta kostnad för samhället.
3. Moderna handelsteorin - skapar situation där företagen gynnas av att producera mycket till låg kostnad --> exportera. Men då skapar man ofta andra förlorare.
134
4 Handelspolitiska instrument
1. Handelshinder
2. Importkvoter och exportsubventioner.
3. Industripolitik som stöd till FoU, investeringar, utbildning etc.
4. Regionala initiativ (EU)
135
5 Handelshinder
1. Tullar
2. Kvoter
3. Frivilliga exportbegränsningar
4. Administrativa och tekniska handelshinder ex rörande produktutformning
5. Dumpning (stöd)
136
Ge ex på lobbying
USA och ståltullarna. De fjäskade till sig tullar för pengar. Men det kostade samhället avsevärt mer!!
137
Svaghet med modellerna kring handelshinder
Modellar tar bara upp KÖ och PÖ men det som inte tas upp är ju :
* Arbetslösheten - påverkas ju av hinder vs trade
* Positiva externa effekter - ex teknologiska spridningseffekter vid trade
* Negativa externa effekter - ex miljön som påverkas mkt av trade
138
Vad händer när en tull införs?
P skiftar uppåt vilket gör att hemma-supply ökar men demand minskar
--> importen sjunker.
KÖ minskar mest, PÖ ökar lite, statens intäkter ökar med t*import och vi får välfärdsförluster.
139
Vad är välfärdsförlusterna b+d?
Kan ses som en samhällsförlust i blå rök som bara försvinner. Dels är det mindre konsumtion pga högre pris. Och dels är det mer produktion av ineffektiva producenter. Vi får ineffektiv resursallokering i samhället, dvs kapitalet hade varit effektivare någon annan stans.
140
Skillnad mellan tullar och kvoter
Tullar sätter ett direkt högre pris som i sin tur ändrar vad vi supply och vad vi demand. Kvoter ändrar inte priset direkt utan säter först ut X på import market som en vertikal linje och priset bestämt då utefter var den skär import-demand. Detta blir då ett högre pris och effekter på Home market blir därför samma.
141
Vad gör vi med c?
Om det är en tull så blir det statlig inkomst men om det är en importkvot som skapar c, dvs en importlicens.
* Auktion: statlig inkomst.
* Ge bort rätten till bra företag: c tillfaller då ingen (+/-)
* Ge till dåligt företag: samhällsförlust, ex via lobbying.
* Ge rätten till utländskt företag för att undvika handelskrig: samhällsförlust
142
Vad hände inom världshandeln när MFA (importkvotssystem) lades ner 2005?
Exporten från de tidigare begränsade länderna ökade nu drastiskt, speciellt Kina vilket indikerar på att de var hårdast drabbade av importkvoterna. Man hade importkvoter mot tidigare kommunistländer osv.
143
Infant industry protection
När man skyddar företag som inte är mogna på marknaden ännu och behöver hjälp i början för att etablera sig och sedan klara av Pw själv. Man hjälper i situationer där man:
1. anser att företaget har positiva externa effekter inom branschen.
2. stora inlärningskostnader tills de hittat ett effektivt sätt att producera (som jag skrev ovan).
144
Today's loss from IIP and future gain from IIP:
Today: vi tillåter ineffektiva producenter och högre pris --> -b-d minskat KÖ och PÖ.
Future: Företaget har sänkt sin MC och därmed också sänkt AC
-->
145
Exportsubventioner för litet land, vad händer?
Det som händer är att priset ökar för landets konsumenter vilket minskar KÖ, man påverkar dock inte Pw. PÖ ökar dock kraftigt medan staten får en stor kostnad. Vi får välfärdsförluster.
146
Exportsubventioner för stort land, vad händer?
Här händer mer, när subventionerna gör att man kan producera mer så ökar utbudet på världsmarknaden och priset kan nu påverkas --> sjunker. Hemma-konsumenterna får högre pris, så KÖ minskar. PÖ ökar kraftigt. Statens kostnader ökar mer och därmed också samhällskostnaden. MEN importländerna får det bättre då Pw sjunker. Fattigbönderna i Afrika däremot får svårt att konkurrera till lägre Pw....
147
Problemet med EU:s jordbrukspolitik
Förutom att den är väldigt beskyddande (ex fransk majs i Mexico, absurt) så är det problematiskt att punkterna på "serves many purposes" är väldigt luddiga. Svårt att utvärdera.
148
Produktionsfunktionen för sources of growth - och hur olika delar bidrar till tillväxt.
O=F(K,L,R)e +A+P
Så outputen/growth beror på effektiviteten i K,L och R(naturresurser) som är de 3 primary factors of production. + A som är nettoinkomsten från kapital/arbete utomlands + P som är plundring/bidrag i/från andra länder. Så alla dessa delar är bidragande faktorer till tillväxt. Ex. hitta nya naturresurser, få en effektivare arbetsmarknad, investera långsiktigt och smart så att kapital ackumuleras , plundra andra länder, teknisk utv osvosvosv.
149
Man skiljer på olika typer av sources of growth, vilka?
* Ultimate sources: geographical conditions, demographical, political, culture, attitudes, values, historical stock.s etc. Dessa påverkar människornas grundläggande tankesätt kring investeringar, sparande men är också grunderna för de förutsättningar man har att jobba med.
* Intermediate sources: this one links the grundläggande ultimate till proximate och vidare till outcomes. Detta är economic, technological and social policies + trends in demand.
* Proximate sources: produktionsfunktionen!
150
What are the socio-economics outcomes that all the sources lead to? (7)
* Health
* Education
* Consumption
* Welfare
* Income distribution
* Changes in poverty
* Environmental sustainability
Det är outcomesen som är det viktigaste, spelar ingen roll om vi har growth om människornas levnadsförhållanden inte förbättras. Först när dessa förbättras har vi development.
151
What is important when analyzing a country's catch-up potential?
The distance to the technological frontier.
152
Är de olika källorna en linjär kausalitetsmodell?
Nej, det finns ingen klar kausalitet mellan de olika delarna som påverkar tillväxt. De olika påverkar varandra i olika riktningar och även tillväxten i sig kan ju göra att man utvecklar delarna.
- causality is circular at all levels.
153
Dualism and its problem
Dualism refer to the existence side by side of a modern and a traditional sector. These structures emerge when countries participate in international trade. the problem is the economic and social gap between the sectors. Moderna sektorn är riktad ut mot värden och har få länkar till resten av ekonomin, därför gynnas inte u-länder av teknologisk och ekonomisk utveckling i den moderna sektorn....
154
Internal approach to economic development
Focuses on the factors within a society that promote/hinder development. Ex. kultur eller institutioner.
155
External approach to economic development
Refererar till negativa influencer från avancerade ekonomier. Menar att dualistiska strukturer är skapade av externa ekonomiska och politiska penetrationer/utnyttjanden.
156
Det som skiljer en produktionsubvention åt
* Att subventionen går till allt som bönderna producerar, inte bara exporten --> lite mindre effekt.
* Priset förblir detsamma bara det att man kan producera mera till Pw.
* Exporterar ej lika mycket eftesom Pw ändå är samma så konkurrer ej ut afrikanska bönder lika hårt.
* Statens kostnad är nu mindre KÖ blir inte mindre eftersom Pw är samma.
157
5 olika handelsavtals-regioner: Rangordnat i level of integration.
1. Preferential trade area: lägre tull mellan medlemmar.
2. Frihandelsområde: ingen tull mellan länder men olika tullar utåt.
3. Custom union: ingen tull inom och gemensam tull utåt.
4. Common market: tullunion + fri rörlighet på kapital och arbetskraft.
5. Economic union: som ex EU. Gemensam marknad och gemensam institutioner - ex ECB.
158
Två effekter av handelsavtal:
1. Handelsalstring: skapar handel mellan länder som kanske tidigare hade tullar mot varandra. Mer handel och specialisering. Det modellerna pratar om. Positivt.
2. Handelsomfördelning: Negativt. Om man skapar avtal med ett land om handel så kanske man slutar handla med det landet man tidigare handlat utav --> man handlar inte längre med den mest effektiva...
159
Guldmyntfoten
Infördes succesivt från 1820 av Storbritannien, slår igenom 1870-talet när Ty ansluter sig-> sätter press påg ler länder.
Stabilitet att vara knuten till guld. CB garanterar inbyte mot guld. Det var länge politiskt stabilt men en tilltagande oro och sedan krig fällde systemet. I krig är stora militär kostnader --> trycker mer pengar --> svårt att upprätthålla internationellt betalningssystem. Förtroendet mellan länderna minskade.
160
Bretton Woods - skillnader jmf med jmf GMF
* Byggdes upp hastigt upp i förhandling i jmf med GMF.
* Länder knöt sig ist till dollar. Dollarn ansågs stark - inte tagit så illa av WW2.
* Nationernas roll var nu starkare.
* Prioriterade handel före finans. Ville få bort spekulation och fokusera på handelsströmmar. Därav strikta finansiella regleringar.
- -> regleringar skapar ofta utrymme för svarta marknader.
- -> regleringar gjorde att eurodollarn växte fram medmindre regleringar.
161
Trilemma
Alla tre är önskvärda:
*Fritt kapitalflöde
*Monetary autonomy
*FEX
Men historien har visat oss att bara 2 åt gången är möjliga.
Ex under Bretton W så hade man FEX + monetary autonomy men strikt kapital. Idag har vi inte FEX. idag är ländernas penningpolitik viktig.
162
Growth accounting
Focuses on the empirical measurement and quantification of the contributions of different proximate sources of growth by using the neoclassical production function. How much is due to education? Technique? Etc. Growth of output per unit of input.
163
3 övergripande delar i finansiella sektorns globalisering/tillväxt:
1. Internationella banksektorn: växte från 1% till 40% av BNP under 70-90-talet.
2. Global värdepappershandel: exploderat från 5% till 200% av BNP under samma period.
3. Global derivthandel: från 0 till 300 000 miljarder dollar. Beror på ökad handel av valutor och räntor. Företagen säljer risker osv.
164
När ska man ha gemensam valuta? OCA-area.
2 kriterier:
* Marknadsintegration - har man mycket flöden och transaktioner mellan länderna?
* Symmetri i chocker - reagerar man olika/lika på ekonomiska chocker så att man behöver samma monetär politk?
- Hur hög dessa två är avgör.
- EU kanske ej uppfyller?
- I takt med globalisering och mer integration talar det för fler stora valutaområden.
165
Cross-rate
När man använder en tredje valuta som mellanhand för att växla till sig en annan valuta. Detta ska inte förändra det ursprungliga värdet för då har vi arbitrage.
166
Covered interest parity (CIP)
Kurssäkrad ränteparitet. Använder forward rate för att kurssäkra sig och täcka över risken.
A theoretical condition in which the relationship between interest rates and the spot and forward currency values of two countries are in equilibrium.
167
Behöver räntor vara samma i olika delar av världen?
Nej räntorna kan skilja sig jättemycket, det är avkastningarna som måste vara lika. Avkastningarna styrs ju även av valutakursen, så kursen justerar hela tiden så att avkastningarna är samma.
168
Varför kunde man tjäna pengar på arbitrage innan 1982?
För innan dess hade vi stränga kapitalregleringar men sen dess liberaliserades detta och det blev allt friare kapitalflöden som tog bort arbitragemöjligheterna.
CIP håller bara med fritt kapital.
169
Uncovered interest parity (UIP)
States the difference in interest rates between two countries will equal the relative change in currency foreign exchange rates over the same period.
170
Varför håller inte no-arbitrage condition i verkligheten fullt ut? (2)
* Transaktionskostnader finns. Var större förr men finns fortfarande lite.
* Noise i datan som samlats in.
171
UIP approximation
Räntan på dollar-investeringar måste vara samma som räntan på euro-investeringar +den förväntade förändringen av växelkursen. Detta gör ju att avkastningarna är samma oavsett om man placerar i USA eller Eurozone.
172
Terms of trade (TOT)
Kvoten mellan ett lands exportpriser och landets importpriser. Om det är mindre än 100% så är det mer kapital som lämnar landet än som kommer in. När kvoten är över 100% så ackumulerar man kapital från exporterna.
173
Varför måste UIP hålla? (dvs varför måste avkastningarna var lika?)
Jo för att om avkastningarna på euro är högre än dollarn så ökar efterfrågan på euro --> priset på euron stiger --> euron apprecierar/dollarn deprecierar --> ny jämvikt där de är lika attraktiv igen.
174
FX: Vad händer om USA höjer räntan?
DR skiftar upp och de har då högre avkastning --> dollarn måste appreciera för att hitta ny jämvikt i en lägre spot rate.
175
FX: Om europa sänker sin ränta då?
Då skiftar FR nedåt och dollarn får en ökad efterfrågan som leder till en appreciering, och euron deprecierar. Ny jämvikt där UIP håller i lägre spot rate.
176
FX: Om europas förväntade växelkurs stiger då?
Då tror vi att euron kommer att vara starkare än dollarn om ett år --> avkastningarna på euron stiger redan nu (växelkursen reagerar omedelbart på förväntningar) --> dollarn deprecierar --> högre spot rate.
177
Varför större fluktuationer i växelkursen än i räntan?
Kursen bestäms ju av de två räntorna + förväntade växelkursen. Förväntningar ändra heeeela tiden, minsta lilla nyhet påverkar --> därför reagerar kursen hela tiden även om räntorna är hyfsat stabila.
178
Kvantitetsteorin
M*V=P*Y
pengar*omloppshastighet = priset*real income
--> = nominella BNP.
179
MM: vad händer om MS ökar? och om MD ökar? Kort sikt!
Om MS ökar sjunker räntorna direkt. Om istället MD ökar ex pga ökad inkomst så stiger räntorna.
Tänk utbud och efterfrågan.
180
"Rentier effect" som bidrar till att naturresurser kan motarbeta demokrati:
Effekten handlar om att överflöd i vinster från naturresurser (ex olja) gör det möjligt för den sittande regeringen att sänka skatter, öka beskydd och public goods, köpa motståndare osv. Regimen värderar så högt att sitta kvar i sin position att de värderar investeringarna fel.
181
Institutioners effekt på välfärden kopplat till naturresurser
Många delade åsikter men många menar på att dåliga institutioner inte kan ta hand om vinsterna på rätt sätt, att de slösas bort i korta tidshorisonter, ost för att investeras långsiktigt, försämra skatteintäkter, skapa dåliga ekonomiska policies, högre korruption osv.
182
Varför har ej Norge dessa problem?
Pga mycket bättre institutioner där det inte är staten som kontrollerar oljan utan det är en liberaliserad och privat sektor.
183
Hur ser man skillnader på naturresurser så som olja och diamanter?
Bara oljan korrelerar med lägre demokrati och mer korruption. Medan de båda två korrelerar med inbördeskrig.
184
Inverted U curve relationships for natural resources and conflicts/war
Man kan se ett linjärt samband med olja och dess effekter på korruption och diktatur, dvs mer av det enda ger mer av det andra, MEN med krig är relationen U-formad - mycket resurser är farligt (Nigeria) men extrema mängder är inte farligt (Saudi). Rentier effect sätter in och staten investerar i stabiliserande funktioner.
185
VAR är konflikter i samband med resurser värst?
I fattiga områden med koncentrerade etniska grupper i omgivningen. Cash-hungry rebels
186
Starka vs svaga länder, vilka tjänar på valutaunion?
Starka länder tjänar på det eftersom att deras valuta ensamt hade varit mycket starkare=dyrare=mindre export. Medan fattiga länders export inte gynnas av det (kanske gynnas av andra politiska stabilitetsskäl men inte av själva definitionen av starka/svaga valutor).
187
Purchasing power parity, PPP
A theory comparing diff. countries' currencies through a "basket of goods" approach. Comparing the prices will give us the spot exchange rate. Utveckling av LOP som säger att homogena varor ska kosta samma utan transaktionskostnader etc. Om varor kostar samma så är det ju bara valutan som skiljer åt --> därav får vi fram valutan genom att jämföra PPP: Obs håller bara på lång sikt då P kan ändras.
188
Hur väl stämmer PPP? Varför?
På kort sikt stämmer den inte alls särskilt bra. Prisrelationen och växelkursen kan gå i motsatt riktning på kort sikt. På lång sikt ser man en trend men att den stämmer 100% är absolut inte sant. Detta är viktigt att tänka på när vi jobbar med alla andra modeller eftersom att de bygger på PPP.
Varför? Jo för att det visst finns transaktionskostnader, ej fullkomlig konkurrens, varukorgen består inte av exakt samma varor osv.
189
Relativ PPP, bättre?
Ja relativ PPP tar fram förändringarna i varje term sv PPP, dvs i växelkursen och prisnivåerna (inflation). Detta mått förklarar växelkursen mycket bättre enligt empirisk data.
190
Real växelkurs
Relationen mellan prisnivåer i två länder uttryckta i samma valuta. Mäter konkurrenskraft och köpkraft.
Om ex. det kostar 0.66 japansk varukorgar för att köpa 1 i USA så har japan högre kökraft (krävs färre korgar) men USA högre konkurrenskraft (billigare varor).
- Om reala växelkursen är 1 så håller PPP som estimator för växelkursen.
191
Fisher-effekten
Säger att ränteskillnaden mellan USA och Europa ska vara samma som den förväntade inflationsskillnaden.
iUS-iEUR = inflationUS-inflationEUR.
192
Hur härleds fisher från UIP?
1. UIP säger att räntan i USA=räntan i europa + växelkursförändring.
2. Bryt ut växelkursförändrignen så att den är =ränteskillnaden.
3. Kom ihåg relativ PPP som sa att växelkursförändringen är = inflationsskillnaden.
4. NU kan vi slå ihop att ränteskillnad=inflationsskillnad.
193
Real interest parity (RIP)
Fishereffekten skrivs om så att vi får fram den reala räntan i både Usa och Europa och dessa är då lika med varandra (i-pi=i-pi) --> vi har en världsmarknadsränta!
194
Det knepiga med Fisher och hur man tänker sig att räntan ska agera...
Man tänker sig att om CB ökar penningmängden så kommer räntan att sjunka (eftersom att utbudet har ökat). Det är standard liksom. Men Fisher menar på att om man ökar penningmängden så stiger priserna i ekonomin och därför kommer även räntan att stiga. Inflationsskillnaden = ränteskillnaden. Hmmm.
195
Nominellt ankare: växelkursmål
Växelkursmål går bara att använda för fasta eller justerbara växelkurser, ej rörliga då vi ej får manipulera.
Relativ PPP säger ju att förändring i växelkurs beror på inflationsskillnader.
--> bryter vi ut vår hemmainflation så ser vi att den beror på växelkursförändring och inflationen borta.
Vi kan ej påverka andras inflation så det vi kan påverka är vår växelkurs för att nå inflation om 2%.
196
Nominellt ankare: penningmängdsmål
Kvantitetsteorin säger att inflationen = penningmängdstillväxt (my) minus BNP-tillväxt (g). Man menar på att om CB vill höja inflationen och därmed ökar penningmängden med 5% men tillväxten i ekonomin är 4% så blir inflationen ändå bara 1%. Liten del av deltaM äta upp av tillväxten eftersom att tillväxten i sig kräver mer pengar/transaktioner.
Men nominella ankaret handlar om att styra M i förhållande till Y.
197
Nominellt ankare: räntepolitik
Omskrivning av fisher ger oss att räntan= räntan hemma minus världsmarknadsräntan. Riksbanken jobbar ständigt med att justera reporäntan för att försöka få inflationen att ligga på 2%.
198
Asset approach
Den kortsiktiga modellen tillsammans med UIP. Penningmarknaden tar fram räntan som sedan med hjälp av UIP ger oss den förväntade spot växelkursen.
199
Monetary approach
Den långsiktiga tillsammans med PPP.
Här ger oss penningmarkanden istället prisnivån i länderna som tillsammans med PPP ger oss den förväntade forward växelkursen.
200
Skillnad på permanent och temporär förändring av M.
| KORT SIKT
En permanen förändrar också den förväntade kursen medan en temporär inte rör den förväntade kursen.
När M ökar och räntan sänks permanent så sjunker DR direkt MEN samtidigt beräknar marknaden med att den förväntade kursen också deprecieras - så att FR förbättras och skiftar ut (ännu mer intresserade av euro ist)
--> vi får en jättestor depreciering.
201
Skillnad på permanent och temporär förändring av M.
| LÅNG SIKT
På lång sikt kan P förändras så att den reala M/P är densamma.
Reala MS flyttar tillbaka även om M har ökat.
--> räntan går upp igen.
--> DR går upp igen.
MEN Europa ändrar ju inte sin politik bara för att våra priser justeras --> FR ligger kvar med sitt utskjut.
--> en liten depreciering ligger kvar trots att dollarn apprecierar tillbaka lite.
Beror på den förändringen i den förväntade kursen.
202
Vad händer vid temporära förändringar då?
Vid en temporär ökning av M så kommer aldrig den förväntade kursen att påverkas och därmed kommer aldrig FR att röra sig. På kort sikt blir deprecieringen bara "lagom" stor och på lång sikt hittar vi tillbaka till ursprunget vid samma kurs.
203
Overshooting
När M ökar/minskar permanent så sker en kraftig depreciering/appreciering som aldrig når ursprungliga nivån igen På kort sikt sker för stor förändring i förhållande till den långsiktiga jämvikten.
204
Utveckling - strukturomvandling mellan sektorer
Produktionen utgår från en behovstrappa vilket gör att till en början består samhället nästan till 100% av jordbruk men när inkomsterna börjar öka som teknisk utv. och specialisering så tar industrin över allt mer. Men i en mer mogen form har tjänster och service tagit över mest och jordbruken finns nästan inte kvar (i Sv ca 1% av BNP).
205
Är det missvisande att jordbrukssektorn endast har 1% av BNP i Sv?
Ja för det betyder inte att vi producerar mindre idag - produktiviteten har ju ökat och relativpriserna fallit, så 1% kan ses missvisande. Tjänsteproduktion är svårt att höja produktiviteten inom. Relativpriserna förskjuts mot service och det är ju det man mäter BNP i.
206
Utveckling - rationalisering:
Innebär en utv. mot ett mer rationellt samhälle istället för att präglas av religion och seder så fattar ett utvecklat land mer rationella beslut.
207
Demokrati - en förutsättning för utveckling?
Förr ansåg man det men världen har motbevisat oss. Det som behövs är regler, institutioner osv för att kunna interagera ekonomiskt. Demokrati är bra för att dessa regelverk ska få legitimitet men propaganda kan också skapa detta.
208
Betyder ekonomisk tillväxt nödvändigtvis välfärdsutv?
Nej ekonomisk tillväxt (BNP) mäter bara värdet av produktionen. Om produkterna som producers är bomber och kanoner så anser vi inte att landet har en bättre välfärd.
209
Mål och medel för tillväxt/utv: (8)
* Hälsa
* Utbildning
* Ren miljö och hållbar resursanvändning
* Demokrati
* Jämlikhet
* Jämställdhet
* Nationell sammanhållning
* Militär styrka/säkerhet
210
Välfärdsfunktionen
W=f(y, i, p)
| Alltså välfärd som en funktion av BNP per capita, inkomstfördelning och fattigdomsbekämpning.
211
Problem med BNP som välfärdsmått
* Hemtjänster räknas ej in - stor del av produktionen i fattiga länder.
* BNP är ett bruttomått räknar ej in externaliteter
* Naturresurser - att bryta upp metall räknas in men värdet på metallen fanns ju innan, dessutom ändlig resurs.
* Fritiden syns inte - Sv och Island samma BNP men vi jobbar mindre
* BNP visar inte VAD vi producerar, ex vapen osv.
* Inkomstfördelningen syns ej (ex Qatar)
212
Modernisation - hockey stick how?? (8)
- Teknologisk utv.
- Epidemiologisk utv - kunskap och hantering av sjukdomar.
- Demografisk utv - förändring i födelsetal/dödstal, livslängd
- Vetenskaplig revolution - ligger till grund för all utv.
- Agrarian revolution - kunskaper om tillförande av näringsämnen i jord, mekanisering osv.
- Transportrevolution - transportera mer på långa avstånd, förutsättn. för spec.
- Skift i energiregim - idag exosomatisk energi tack vare teknik/vetenskap. Innan bara kroppslig rörelseenergi.
- Welfare state institutions!! hanterar och fördelar resurser.
213
Public good
Non-rival. Min användning hindrar inte någon annan att använda det. Om det finns rent vatten, sjukvård, nyheter på TVn osv så kan vem som helst använda det. Även naturen, ex en fin solnedgång kan avnjutas av flera.
214
Non-excludable public goods
Även om kostnaden för ytterligare en användare är 0 så kan man ändå exkludera användningen - ex copyright books, vägar med tullavgift osv. Sometimes called artificially scarce goods or club good.
215
Private good
Både excludable och rival. Min användning av den kan minska andras möjliga användning av den och dessutom kan man exkludera folk från användning.
Marknaden förser konsumenter med private goods men har svårt med de andra.
216
Common-pool resoruce
Rival but not excludable. Ex fiska. Fisken som jag får upp kan ingen annan fånga men jag kan inte exkludera något från att stå bredvid och fiska.
217
Demografiska transitionen
Den långa utvecklingen kring dödstal och födelsetal. Förr höga dödstal men när den epidemiologiska utv satte fart med bättre sjukvård så dör färre - men födelsetalen hinner inte anpassas lika fort pga normer och värderingar som satt sina spår. --> En period med extremt snabbt växande befolkning tills den stannar av. Denna period är över i Europa, USA och många asiatiska länder men de fattigaste har ännu inte genomgått denna.
218
The great divide
Industrialiseringen bidrog till snabbt växande klyftor mellan rika och fattiga. När BNP ökar så ökar det ekonomiska överskottet i landet - det som på sikt kan få fördelningskonflikter. Kan användas till investeringar, fördelas jämnt osv. --> Högre BNP ökar också potentialen till att ha ojämn fördelning.
Innan levde de flesta nära subsistensnivån. =alla hade det lika dåligt/bra.
Samtidigt växte en ekonomisk maktordning fram med länder med olika roller- Europa i spetsen.
219
Catching-up effekt:
En process där länder som ligger kort efter i modernisering och utveckling kan utnyttja de kunskaper, erfarenheter, snedsteg och kostnader som redan tagits av de tidigare. Processerna ofta kopplade till medvetna statliga strategier - ex infant industry protection.
Ex SB som låg främst, resten av Europa i periferin men kom sedan ikapp och var inte längre bara en leverantör till SB.
220
Problemen med att vara ledande med tanke på catching up:
Att man får bära mycket högre kostnader och göra all misstagen. Dessutom kanske man har investerat kraftigt i en viss/gammal teknik, medan de som ligger efter kan gå all in på den nya istället.
221
Förutsättningar för catching up ska fungera: (4)
*Kräver stora satsningar av landet som ligger bakom
*Utbildning
*Statliga initiativ
*Inte för stort teknologiskt gap
Metafor: längdskidåkning: krävs en stor kraftansträngning att ta sig ikapp, får inte vara för långt fram till ledare för att klara det och krävs bra träning(utbildning) samt initiativ.
222
Produktionsfunktion/Nationalinkomst i utökad funktion som beror på effektivitet
Nationalinkomst = F(K,L,N)e + A+T
Dvs nationalinkomsten beror på effektiviteten i kapital, arbetskraft och jord/naturresurser + faktorinkomster från abroad (ex FDI)+ transfereringar (ex bidrag, plundringar).
223
Heckscher-Ohlin theorem:
The capital intensive country exports the capital intensive product while the labor intensive country exports the labor intensive product.
224
H-O 2*2*2*2?
The assumptions is 2 goods, 2 sectors, 2 factors of production and 2 countries.
225
Harrod-Domar modellen för sparande:
g=(S/Y) /(K/O) -s -n
Menar att tillväxten är en konsekvens av sparandets(investeringar) del av inkomsten och K/O-kvoten som säger hur många enheter vi får ut av varje kapital minus kapitalers förslitning och avskrivning och minus befolkningstillväxten för att få growth per capita.
Detta betyder att om vi ska ha growth så måste vi investera mer än vad kapitalet förslits.
Modellen stort fokus att få igång förutsättningar för sparande, S/Y (medelklass viktig så att man lever över subsistensnivån och får överskott) som kan omsättas i effektiva investeringar, K/O.
226
Solows tillväxtmodell
Skiljer på tillväxtfaktorer:
* Endogena: sparande
* Exogena: teknisk utv. (förklaras ej av modellen, den ara måste finns).
Antar att produktionsfaktorer har avtagande avkastning.
På KS kan tillväxt skapas genom hög sparkvot men på LS krävs den exogena tekniska utv. pga den avtagande avk, så tekniken förskjuter produktionsfunktionen uppåt.
227
Ny tillväxtteori:
Problematiserar det här med att länder snarare divergerar än konvergerar mellan olika länder/marknader.
Menar att det beror på grundläggande strukturella förutsättningar.
Tidigare neoklassiska hade tagit T som exogen - här förklarar man hur teknologi, kunskap, utbildning och fungerande strukturer krävs för att få till tillväxt.
- Hur kan sådana försprång som rika länder har överbryggas?
-Svårt att förklara catching-up
-Rikare länder lättare att ta till sig kunskap, medan fattiga inte har det --> ökar klyftorna.
STRUKTURER!
228
Balanserad tillväxt
Olika sektorer i ekonomin växer ungefär lika mycket. Produktionsfaktorerna och faktorinkomsterna växer också lika mycket. Ej ökade inkomstklyftor mellan sektorer.
- Ekonomin kan inte växa utifrån en sektor - blir för stora risker., ex portföljinvestering.
- Ifrågasätter klassiska modellerna kring specialisering -får ej gå för långt och krävs länkeffekter för att skapa en bredare efterfrågan.
229
Obalanserad tillväxt
Fokus på specialisering inom vissa sektorer som går före i utv och skapa inkomster och investeringar. Detta ska då ge bättre förutsättningar för de andra sektorerna i o m mer tillgång till kapital/invest.
- Utnyttja komparativa fördelar
- Gynnar ej bred utvecklingsnivå osv.
- Länkeffekterna mellan sektorerna viktiga. Kan efterfrågan skapa efterfråga i de mindre sektorerna också?
- Kan vara mer sårbart för externa chocker, ex beroende av oljan.
230
The terms of trade loss that arises from an export subsidy in large countries
While the large and rich country can export more to poor countries they simply take over their own production. When poor countries can import cheap from us - their own production increases... Better to just send them money of the same amount than transfer terms of trade to them....
231
What is needed for a policy to improve an outcome?
* It must change the current Nash equilibrium to a new and preferable one (economic feasibility).
* It also must be favoured by a governing elite with the capacity to implement it (political and administrative feasibility).
* Also the policymakers interests are crucial.
232
Moderniseringsteoriernas huvudinriktning
Att de ser utveckling och tillväxt som en kumulativ process, att det finns en väg och model att följa.
233
Rostows stadieteori:
1, Traditionella samhällen: lågteknologiska.
2. Förstadiet till "lyftet". Modern produktion inom vissa sektorer. Ökad produktivitet, effektivare infrastruktur. Företagarklass.
3. Lyftet! Take off. Kort fas på ca 20 år med industriell revolution och nya metoder. Viktig strukturomvandling. Bred front. Sparande o investeringar ökar.
4. Vägen mot mognad: Balanserad. Ej längre bara ett fåtal sektroer. 10-20% av BNP används till investeringar.
5. Mognad: tjänstedominerat välfärdssamhälle.
234
Kritik mot stadieteori
Att man koppleriet Englands utveckling och skrivit en teori om den. Går inte alls att följa en och samma väg. Alla har olika förutsättningar.
235
Underutvecklingsteorier
*Strukturalistiska teorier
*Beroendeteorier.
Menar på att alla har varit med i en och samma utveckling men tagit olika roller. Därför kan man inte säga att vissa inte har utvecklats. Alla har utvecklats. Att de fattiga har fått rollen som råvaruleverantörer har ju varit förutsättningar för rika länders utveckling.
- kan ej förlita sig på att marknaden löser detta, om man ingripa och ta hand om det - se till att råvarulev får andra roller.
236
Strukturalistiska underutvecklingsteorier
Mest fokus på statens roll och förstå maktrelationer.
U-länder skadas av frihandel som innebär just spec, blir utnyttjade av de rika.
-Fattiga har ju komparativ fördel i råvaror men det innebär ofta låga inkomster.
- Spec på råvaror innebär högre risker, inkomstelastictet.
- Rika överflöd i K vilket stimulerar invest. men fattiga överflöd i L...
- Handelsavtal som hindrar de fattiga.
- För dålig infrastruktur, banksystem, kommunikation osv.
STATEN måste ingripa!
237
Beroendeteorier:
| Neo.marxisitisk
Bygger vidare på att fattiga utnyttjas av rika och att de rika ländernas utv har varit beroende av de fattiga länderna. Detta historiska utnyttjande har format de fattiga ländernas interna egenskaper och institutioner som ej är välutvecklade...
- Kapitalism är bra i rika länder pga genererar invest, men dåligt i fattiga då överskottet går till lyx eller flödar ur landet i global firms...
- De få invest som görs gynnar de rika länderna
- Skapas elit som för kontakten med de rika.
- Centrum/periferi: centrum är de rika som utnyttjar periferinEn typ av dualistisk struktur.
238
Institutionella förklaring till sämre utveckling
* Äganderätt
* Kreditväsen
* Lagstiftning
* Maktrelationer
* Delaktighet
* Statens autonomi
Efficient institutions is those who motivate self-interested individuals to act in ways that contribute to collective welfare.
Måste ta reda på vilka institutioner just vårt land behöver.
239
Varför har de klassiska teorierna svårt att förklara intra-industry trade?
Pga de fokuserar på specialisering och att man exporterar en vara och importerar en annan men intra-industry bygger på avtagande AC kurva, monopolistisk konkurrens och differentierade produkter. Detta gör att ett land kan handla med samma typ av vara.
240
Vad gör WTO?
De ser till att handeln i världen fungerar och har/är:
- icke-diskriminerande
- ömsesidig
- bindande överenskommelser
- transparens
- godkänner vissa restriktioner på handeln (som annars ska vara så fri som möjligt)
241
4 huvudkandidater till svaret på frågan: varför utvecklas inte vissa länder?
* öppenhet mot omvärlden
* etnisk fragmentering
* naturresursproblem
* institutioner
242
Varför öppenhet mot omvärlden viktigt?
Pga allt det våra modeller visar: effektivare konkurrens som ger konsumenter för produkter och lägre priser. Producenter kan specialisera sig och utnyttja stordriftsfördelar.
243
Varför etnisk fragmentering (sönderdelning) problem?
Afrika sönderdelades på 1800-talet av kolonialismen och skapade etniska skillnader och regimer. Svårt att driva en rationell ekonomisk politik då de ser till sin egen grupps huvudintresse.
--> tenderar att ej invest I public goods.
--> svårare att kommunicera och samarbeta effektivit pga enormt mycket olika språk
--> Skatteintäkter räcker inte långt jmf Lnkpg kommun.
--> huvudintresse att bara få sitta kvar i makten.
--> samma grupp har samma historia, kultur &preferenser vilket leder till mindre free-riding.
POLITISK INSTABILITET
244
Vad leder till politiska instabiliteten till?
Allt som etnisk fragmentering innebär leder oft till korruption och ineffektiv resursfördelning som i sin tur skapar:
* övervärderad valuta
* importlicenser
* tullar
* låga avkastningar
245
Hur lösa etnicitetsproblemen?
| "if ethnicity can be mobilized into politics, it can be mobilized out of it".
* Omdefiniera länderna
* Institutioner:
a) Liberalism - ge mer makt till communities att styr själva som staterna i USA
b) Minority veto - låt inte stora grupper styra över minoritetersfrågor sm enbart berör minoriteterna.
c) Maktdelning där alla grupper får representeras
d) Kvoteringv-få med huvudgrupperna i viktiga ledande positioner osv
e) Socialt kapital - jobba med integrering av grupperna, mötesplatser så att man inte bara bandar med de närmsta.
- -> more likely to contribute instead of free-riding.
246
Skillnad på etnicitetsproblemen i Afrika/USA?
I USA är problemen inte politiserade på samma sätt- Dessutom extremt personliserat i Afrika - den valde presidenten har fått support av vissa grupper och förväntas ge tillbaka. Det är värre att inte vara generös än att vara korrupt...
--> dåligt för utvecklingen.
