Introduktion Flashcards
Beskriv kortfattat vad hierarkisk utveckling och kontinuum mellan normal och avvikande utveckling innebär utifrån det utvecklingspsykopatologiska perspektivet.
Hierarkisk utveckling innebär att mer komplexa förmågor utvecklas ur sådana som redan finns, exempelvis att man måste lära sig att krypa innan man kan gå.
Inom utvecklingspsykologin har man ett dimensionellt perspektiv vilket innebär att man ser på psykisk hälsa och ohälsa som att det ligger längs med ett och samma kontinuum där det är normalfördelat. Dvs det “friska” är i mitten och där hamnar de allra flesta människor och sen ute på svansarna är det som är psykisk ohälsa. Detta innebär att det inte finns några kvalitativa skillnader mellan psykopatologi och normalitet, utan dessa är i olika delar av samma spektrum.
Vad ingår i Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori?
Kontext:
Biologisk - genetik, biokemi, hjärnstruktur, temperament
Individuellt - kognitiv, emotionell, anknytning
Familj - relationer med föräldrar och syskon
Socialt - Kamratrelationer, relationer med andra vuxna
Kultur - Fattigdom, social klass, nationella skillnader
Alla kontexter interagerar vid varje tidpunkt och över tid
Vad är utvecklingsbanor?
Utvecklingsbanor används för att förklara hur psykopatologi uppstår och utvecklas under livsloppet.
För att få bättre förståelse för olika utvecklingsbanor behövs kunskap om olika risk-och sårbarhetsfaktorer och hur dessa samverkar över tid
Olika utvecklingsbanor:
- Ekvifinalitet (olika faktorer leder till samma problem) - t.ex gener, stressande miljö, kognitiv stil → depression
- Multifinalitet (samma riskfaktorer leder till olika problem) - t.ex övergrepp/dödsfall → depression, ångest, uppförandestörning
- Multideterminism (många orsaker i interaktion) - dvs. ofta inte relevant att leta efter EN orsak, t.ex antingen gener eller miljö. T.ex gen-miljöinteraktioner
(jämför med feber - kan få det av massor olika anledningar men det ger samma symtom)
Vad är transaktioner?
Istället för att se utveckling som en linjär relation av påverkan → utfall beskrivs utveckling som funktion av komplext samspel mellan barnet och omgivningen över tid
De ingående parterna påverkar varandras beteenden och därmed utveckling, dvs. barnets egenskaper/beteenden både föregångare till och effekt av föräldrarnas bemötande och vice versa
kan ej urskilja en enskild orsak eller agent
Beteenden/förmågor ändras över tid som ett resultat av tidigare interaktioner och detnkan börja redan i livmodern (t.ex moderns livsstil). Kan tydliggöra mekanismer som kan ligga till grund för interventioner. Ett exempel är “Tvingande samspel” vilket är negativ spiral där barn och föräldrar tar fram negativa beteenden hos varandra
Vad är en gen-miljö korrelation?
Den traditionella modellen säger att miljön påverkar individen. Men miljön är till viss del ärftlig (i genomsnitt 27% av varians i olika “miljömått” kan förklaras av genetisk variation)
Gen-miljö korrelation innebär att gener förändrar exponeringen för miljön
Tre typer:
1. Passiv - man hamnar i vissa miljöer beroende på saker utan ens egen kontroll
- Aktiv - man väljer vissa miljöer pga t.ex personlighetsdrag
- Suggestiv (individen framkallas särskilda responser från sin omgivning beroende på t.ex temperament)
Vikten av longitudinella studier (följer samma individer över tid):
- Förstå vägen fram till psykopatologi (dvs. utvecklingsbanan inkl. transaktioner, risk-och skyddsfaktorer etc.)
- Hur psykopatologi förändras under utvecklingen, t.ex symptom kan förändras med åldern, dock kontinuitet i underliggande svårighet/patologi, t.ex ADHD)
- Gener förändrar mottagligheten (susceptibility) för miljön
- Miljön är densamma, men individuella skillnader gör att vi påverkas olika baserat på vår specifika konstitution (t.ex temperament, maskrosbarn kontra orchidebarn)
Vad är riskfaktorer?
Riskfaktorer ökar sannolikheten för att utveckla psykopatologi
Enstaka riskfaktorer - (oftast) lågt prediktivt värde (t.ex konflikt mellan föräldrar, genetisk sjukdom)
Multipla riskfaktorer - högre prediktivt värde (t.ex konflikt mellan föräldrar, få positiva kamratrelationer, låg SES)
Riskfaktorer är inte per definition kausala agenter utan viktigt att förstå HUR dessa påverkar, dvs. genom vilka mekanismer (riskmekanismer), vad som medierar samband
Varför är det bra att veta om riskfaktorer?
Ur praktisk synvinkel viktigt att förstå faktorer/processer som bidrar till eller skyddar från utveckling mot psykopatologi T.ex för att kunna utveckla effektiva preventioner /interventioner
Vad är sårbarhet/mottaglighet?
Sårbarhet ökar sannolikheten för att ett specifikt barn kommer att påverkas negativt av en riskfaktor, dvs. sårbarhet förstärker barnets respons på riskfaktorn. Exempel är temperament, kön och lågt socialstöd
Ett alternativt till sårbarhet är att istället kalla det för mottaglighet och det handlar då om att faktorer kan påverka en generell mottaglighet för miljöpåverkan. Dvs. att barn som är extra känsliga för negativa miljöfaktorer också kan vara extra mottagliga för positiva miljöfaktorer.
Föreslagna sådana faktorer är temperament, sensorisk känslighet, dopaminrelaterade gener (DRD4)
Alltså kan detta vara positivt för barnet om det hamnar i en gynnsam miljö och det kommer då att frodas mer än andra barn, alltså behöver det inte alltid vara negativt att vara mottaglig för miljöpåverkan utan det beror på hur miljön ser ut.
Mottaglighet är ofta biologisk men miljöpåverkan i tidig ålder kan påverka om vissa gener aktiveras och därmed “skapa” biologisk påverkan (pga plasticitet)
Vad är skyddsfaktorer?
Dessa hjälper ett barn att klara sig bra, trots att det utsätts för riskfaktorer/sårbarhet (t.ex intelligent, socialt stöd, goda kamratrelationer)
Skyddsfaktorer inom barnet kallas ibland för motståndskraft/ “resilience”
Motståndskraft innebär inte att någon är osårbar!
Negativa uppväxtförhållanden kan ge spår trots motståndskraft (t.ex inåtvända problem, stressrelaterade problem senare)
Vad är skyddsfaktorer?
Dessa hjälper ett barn att klara sig bra, trots att det utsätts för riskfaktorer/sårbarhet (t.ex intelligent, socialt stöd, goda kamratrelationer)
Skyddsfaktorer inom barnet kallas ibland för motståndskraft/ “resilience”
Motståndskraft innebär inte att någon är osårbar!
Negativa uppväxtförhållanden kan ge spår trots motståndskraft (t.ex inåtvända problem, stressrelaterade problem senare)
Va bör man ha i åtanke när det kommer till psykiatriska diagnoser?
Kategoriskt förhållningssätt till symptom som ofta i realiteten kan fördelas på ett kontinuum
Konstruerade kategorier med cut-off som inte är huggna i sten
Symtom-/beteendebeskrivningar - ej biologiska markörer
