Johansson

Question 1

Vad är/innebär Modus Ponens?

Answer 1

En logiskt giltig (korrekt) argumentform där:
Premiss 1: om p så q
Premiss 2: p
Slutsats: q

Givet att premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sann

Question 2

Vad är/innebär Modus Tollens?

Answer 2

En logiskt giltig (korrekt) argumentform där:
Premiss 1: om p så q
Premiss 2: inte p
Slutsats: inte q

Givet att premisserna är sanna så måste slutsatsen vara sann

Question 3

Vad är/innebär “Bekräfta antecendenten”?

Answer 3

En logiskt ogiltig (inkorrekt) argumentform där:
Premiss 1: om p så q
Premiss 2: q
Slutsats: p

p är tillräckligt men inte nödvändigt för q

Question 4

Beskriv en relativt vedertagen definition av kunskap

Answer 4

En relativt vedertagen definition av kunskap, bl.a. enligt den allmänna uppfattningen bland filosofer, är att det är sann och berättigad trosuppfattning

Question 5

Vad är problemet med den relativistiska sanningssynen

Answer 5

Att alla sanningar skulle vara relativa är självmotsägande, eftersom att påstå detta innebär att man menar att det är en absolut sanning att det är så. Man kan inte hävda att endast teorin om relativism är en absolut sanning, medan allt annat är subjektiva uppfattningar…

Question 6

När är en materiell implikation sann resp falsk?

Answer 6

"Om p så q". 
Sann i tre fall
1. p är sann och q är sann
2. p är falsk och q är sann
3. p är falsk och q är falsk

Falsk i ett fall
1. p är sann och q är falsk

Question 7

Beskriv det s.k. Turingtestet

Answer 7

Turingtestet är ett test som ska undersöka frågan ”om en maskin kunde tänka, hur skulle vi veta det?”. Testet innebära att en människa kommunicerar med en maskin, och om människan inte kan avgöra om det är en maskin eller människa som hen konverserar med, så kan man anta att maskinen kan tänka. Ingen har hittills lyckats med testet.

Question 8

Hur definierar Johansson kvalitativ metod

Answer 8

“En vetenskaplig metod är en kvalitativ metod om och endast om metoden syftar till att klassificera de observerade fenomenen med avseende på kategorier vars beskrivning innehåller en explicit eller implicit intentional komponent.”

Question 9

Hur beskriver Brentano mentala fenomen?

Answer 9

Alla beskrivningar av mentala fenomen kan analyseras i två komponenter. Den första komponenten består av en mental akt, och den andra ett innehåll. Brentano menade att alla mentala tillstånd har en riktadhet, och innehållet som akten är riktad mot kallas dess intentionala aspekt

Question 10

Hur argumenterar Johansson för att de fenomen som undersöks med kvalitativa metoder både är subjektiva och objektiva?

Answer 10

mentala akter, exempelvis attityder, finns endast i en persons medvetande. Men dessa existerar ju vare sig de undersöks eller inte, och har därför ett sanningsvärde. På det sättet är därför de fenomen som undersöks med kvalitativa metoder, enligt Johansson, både subjeltiva och objektiva.

Question 11

Vad finns det för kritik mot Grundad teori

Answer 11

själva tanken är att kategorierna ska vara vardaglig kunskap som ligger nära människan, så teorin kommer inte med någon ny eller oväntad kunskap, och att det är naivt att tro att kategorierna ska visa sig av sig själva utan påverkan av forskarens egen uppfattning

Question 12

Ge en kort beskrivning av den hermeneutiska metoden och dess syfte (en kvalitativ metod)

Answer 12

Hermeneutisk forskning brukas benämnas som forskning som syftar till att uppnå förståelse för ett fenomen, till exempel en text eller en historisk händelse. Att uppnå förståelse menas ungefär att komma fram till intentionen för händelsen eller handlingen, och denna förståelse uppnås genom tolkning.

Question 13

Ge en kort beskrivning av Grundad teori (en kvalitativ metod)

Answer 13

Grundad teori är en skolbildning inom sociologin som säger att teorier ska genereras utifrån kodning av empirisk data. Man delar in de stora berättelserna i små grupper för att koda dem och då kan man titta på om det finns någon samstämmighet mellan de olika berättelserna, och koderna kategoriseras. Man samlar alltså in data som sedan bearbetas, denna bearbetning kallas kodning och resultatet blir ett antal kategorier

Question 14

Beskriv Searles distinktion mellan “råa” och sociala fakta

Answer 14

Råa fakta är påståenden som är oberoende av människors tankeinnehåll, exempelvis ”jorden är större än månen”. Denna fakta är inte beroende av att människor vet vad månen och jorden är, det är inte ens beroende av att det finns några människor. Annan fakta är dock mer beroende av människors uppfattningar, exempelvis ett bord. Ett bord är ju bara ett bord om människor anser att det är ett bord. Inte bara den som tillverkade måste anse att det är ett bord utan andra människor som ser och använder bordet också, detta kallas kollektiv intention. De fakta som på det sättet bestäms av den kollektiva intentionen kallar Searle för sociala fakta.

Question 15

Beskriv de fyra olika skalnivåerna.

Answer 15

nominalskala; ingen rangordning
Ordinalskala: rangordning, ingen bestämd steglängd
intervall: Bestämd steglängd, ingen icke-godtycklig nollpunkt (kan göra kvantitativa undersökningar)
kvot: nollpunkt, kan bilda kvoter

Question 16

Vilka värden kan en korrelation anta? Vad betyder de olika värdena?

Answer 16

Mellan -1 och +1.
+1 positiv korrelation
0 ingen korrelation
-1 negativ korrelation

Question 17

Visar korrelation kausalitet?

Answer 17

Nej, det behöver inte finnas ett orsakssamband bara för att variablerna samvarierar.

Question 18

Varför kan observationer inte alltid antas vara helt objektiva?

Answer 18

Man har förstått att omedvetna förväntningar kan påverka rådata. Ex Rosenthals råttor. Även språk och kultur kan påverka resultat.

Question 19

Vad innebär occasion sentences?

Answer 19

observationssatser som alla, oavsett teorier och förväntingar, kan vara överens om dess sanningshalt. Dessa meningar uttrycker något som är här och nu, och alla som talar ett samma språk ska kunna avgöra om det är sant eller falskt. Om occasion sentences översätts på ett korrekt sätt, ska detta även kunna gälla på andra språk.

Question 20

Beskriv de tre komponenter som, enligt ett synsätt, ingår i en visuell observation.

Answer 20

Fenomenell synupplevelse: enbart är en upplevelse av exempelvis kontraster av ljus och mörkt, och olika färgfläckar. Man ser inte något objekt, man är bara medveten om att man ser. Objektförnimmelser: då man grupperar dessa kontraster och färgfläckar till olika objekt. Dock kan man uppleva objektet utan att känna igen det. Objektsigenkänning: Det är då vi känner igen och namnger objekten vi ser

Question 21

Beskriv bröderna Weibulls källkritiska metod

Answer 21

De kom fram till ett antal principer för hur man bedömer trovärdigheten hos en källa, vilka delas in i:

1) Närhetskritik, där man ställer sig frågan hur nära källan var den beskrivna händelsen? Iakttogs händelsen av källan t.ex.? Och hur långt har det gått mellan iakttagelsen och återberättandet?
2) Tendenskritik, där man frågar sig ifall källan har/har haft ett syfte med vad den återger? Har källan “en agenda”?
3) Beroendekritik, som frågar ifall källan är “offer” för samhälleliga (van)föreställningar och historiska mekanismer? Beroende av vissa normer eller värderingar? Kanske är källan inte ens medveten om det själv?

Question 22

Vad är problemet med en resultatbaserad definition av vetenskap?

Answer 22

Problemet med denna definition är bara att en del av det som vi säger oss veta idag, förmodligen kommer upptäckas vara fel i framtiden. Vi kan inte idag säga vad det är som kommer vara fel i framtiden, men det är rimligt att tro att i alla fall en del av det kommer att vara falskt, även om vi inte vet vilket av det.

Question 23

Beskriv olika svar (och kanske ge ett eget svar) som getts till frågan ”Finns det en
vetenskaplig metod?”

Answer 23

Kort och gott; Nej! Det finns inget klockrent svar men det finns olika förslag till den. Exempelvis;
1. Minsta gemensamma nämnare inom vetenskap Hypotetiskt deduktiv metod.
2. Det som utförs på universitet och högskolor
3.

Question 24

Beskriv den generella formen hos Hypotetisk-deduktiv metod. Vad är det logiska
problemet med denna form?

Answer 24

1: har en hypotes som man formulerar och ställer upp (t.ex. “Alla psykologer behöver gå i egenterapi för att vara bra psykologer”).
2: Sedan drar man en slutsats ur hypotesen, som är ett påstående som går att testa eller observera (t.ex. “Psykologer som inte går i egenterapi får inte nöjda patienter”),
3: och med hjälp av experiment och observationer ser man sedan om påståendet stämmer.
4: Beroende på vad som sker pga. av experimentet, dvs. ifall påståendet visar sig vara sant eller inte, så kan man avgöra om hypotesen man hade har stärkts (“Patienter till de psykologer som inte gick i egenterapi var inte nöjda efter sin behandling”) eller falsifierats (“Det fanns patienter till psykologer som inte gick i egenterapi som var nöjda efter sin behandling”).

Ett logiskt problem med den hypotetisk-deduktiva metoden är att den använder sig av induktiv härledning, och genom induktiv härledning kan man aldrig få fram säker kunskap.

Question 25

Vad sa Hume om slutsatser om kausalitet?

Answer 25

Induktion ej deduktion. Det är större sannolikhet att vi ser en händelse X som orsak till händelsen Y om vi ofta upplevt X innan Y, speciellt om det är nära tidsmässigt och rumsligt

Question 26

Vad menas med INUS-villkor?

Answer 26

”En orsak till en händelse är en otillräcklig men nödvändig del i ett komplex som tillsammans är tillräckliga, men inte nödvändiga för att händelsen ska inträffa.” T.ex. Anna går i en gång på ICA, hon halkar i en vattenpöl och bryter benet. Vad är orsaken till att hon bryter benet? Någon annan har spillt vatten, hon har hala skor, Anna gick i gången, hon koncentrerade sig på inköpslistan och såg inte pölen etc. En rad olika faktorer måste finnas på plats för att händelsen ska inträffa. Tillsammans räcker de för att Anna ska halka, men däremot inte nödvändiga. Hon kunde brutit benet på något annat sätt

Question 27

Vilka kriterier använder vi oss av vid valet mellan olika INUS-villkor?

Answer 27

1. En avvikande händelse måste orsakas av avvikande villkor. 2. Orsaken måste vara något man kan påverka. 3. Orsaken måste ha hög grad av specificitet. Det är alltså en subjektiv bedömning som föreligger valet av orsak genom INUS-villkor.

Question 28

Beskriv och exemplifiera Reichenbachs princip.

Answer 28

Korrelationen mellan X och Y kan bero på tre olika saker. Om man i ett stickprov uppmätt korrelation kan det ibland orsakas av slumpen, något man kan kontrollera för med en signifikansprövning. 1. X orsakar Y, t.ex. mediavåld orsakar aggressivt beteende. 2. Y orsakar X, t.ex. aggressiva individer väljer medier med våldsamt innehåll. 3. X och Y har en gemensam orsak, t.ex. dåliga familjeförhållanden orsakar både aggressivt beteende och en benägenhet att välja medier med våldsamt innehåll.

Question 29

Beskriv och exemplifiera hur man går tillväga om man vill kolla om ett samband mellan X och Y beror på att X har en kausal effekt på Y. Motivera varför det funkar.

Answer 29

Om man vill undersöka om ett samband mellan X och Y beror på att X har en kausal effekt på Y kan man ibland utföra ett experiment. Vi manipulerar aktivt nivån av X, t.ex. psykofarmaka, och så mäter man effekten på Y, t.ex. depression. Om grupperna är lika i alla andra faktorer, t.ex. kön, socioekonomisk status etc., så kan vi utesluta att associationen mellan X och Y beror på en gemensam orsak. I och med att vi uteslutit att Y påverkar X, när vi manipulerade X, och att X och Y inte har en gemensam orsak, återstår bara att X orsakar Y.

Question 30

Beskriv och exemplifiera vad som menas med betingad sannolikhet.

Answer 30

Betingad sannolikhet, innebär att ”sannolikheten att både X och Y inträffar är produkten av att var och en inträffar”. p(X och Y) = p(X)*p(Y). T.ex. sannolikheten att en vänsterhänt person är deprimerad är p(V och D) = p(V)*p(D) = 0.1 * 0.1 = 0.01.

Question 31

Vad menas med korrelation?

Answer 31

Ett samband mellan variabler

Question 32

Beskriv, med exempel, vad som menas med en hjälphypotes.

Answer 32

hjälphypoteser är satser, eller outtalade förutsättningar, som tas för givna i hypotetiska resonemang. De är en viktig del i resonemangets led, och är nödvändiga för att en viss empirisk konsekvens ska kunna härledas ur en viss hypotes. Hjälphypotesen testas alltså inte i sig själv, utan antas helt enkelt vara sann. Exempel: Hypotes (H): "deprimerade patienter mår bättre av behandling med SSRI". Hjälphypotes (Hj): "SSRI har antidepressiv effekt".

Question 33

Använd uttrycket betingad sannolikhet i en definition av oberoende händelser.

Answer 33

oberoende händelser är inte beroende av betingad sannolikhet, en händelse är inte beroende av en tidigare händelse, t.ex. att depression inte är beroende av om en person är vänster- eller högerhänt.

Question 34

Beskriv och exemplifiera indirekt orsak

Answer 34

Indirekt orsak innebär att, om X orsakar Y som i sin tur orsakar Z, så är X en indirekt orsak till Z och Y medierar effekten på Z. Indirekta orsaker uppfyller INUS-villkoren och är således också orsaker. Det finns nästan alltid en faktor som styr effekten på orsak och verkan. T.ex. Stress ökar inte direkt risken för övervikt, men påverkar kroppens förmåga att ta hand om energirik föda som socker och fett, och om man inte kan ta hand om den födan blir man överviktig, alltså ökar stress risken för övervikt

Question 35

Beskriv, med exempel, vad som menas med ad hoc-modifikationer.

Answer 35

En ad hoc-modifikation är en hjälphypotes som tas fram för att rädda en hypotes som annars skulle vara falsifierad. T.ex. om man verkligen tror att en hypotes är sann, men den blir trots det falsifierad, kan man ständigt komma på nya hjälphypoteser som det skulle kunna bero på snarare än hypotesen man tror på Exempelvis (H) "deprimerade patienter mår bättre av behandling med SSRI" om det visar sig at personer inte mår bättre av SSRI, således blir hypotesen falsifierad, kan man komma på en ad hoc-hypotes för att rädda denna. exempelvis kunna säga att det egentligen fungerar, men bara inte just vid den tidpunkt jag undersökte testpersonerna och/eller inte på just de personer i undersökningen som fick behandlingen.

Question 36

Beskriv olika uppfattningar angående vetenskapens mål.

Answer 36

Johansson menar att enligt vissa så är vetenskapens mål att stilla vår nyfikenhet genom att ge förklaringar om världens beskaffenhet. Andra tycker att förutsägelser är det viktiga och att förklaringar är av underordnad betydelse. En tredje grupp anser att det enda som skiljer förklaringar från förutsägelser är att förklaringar handlar om redan inträffade händelser och förutsägelser om det som komma skall, ”Kan man förutsäga så har man förstått”. En invändning där kan dock vara att vi kan notera samband utan att förstå de bakomliggande mekanismerna, och vi kan förstå utan förmågan till prediktioner

Question 37

Beskriv, med exempel, den Deduktivt-Nomologiska modellen. Beskriv även några problem med denna modell samt vilka förslag på förbättringar som framförts.

Answer 37

”en förklaring är en deduktiv härledning av det som ska förklaras utifrån en eller flera vetenskapliga lagar samt ett eller flera initialvillkor”. T.ex. Människor blir glada om de får beröm, Anna är en människa som får beröm, alltså blir Anna glad. Det finns vissa problem med den här modellen, t.ex. om förklaringar kräver vetenskapliga lagar, hur har vi kommit fram till dem? Ett cirkelresonemang om korrektheten hos dessa lagar baseras på exakt det de skall förklara. Det finns heller ingen erforderlig asymmetri i modellen. DN-modellen tillåter även att man förklarar enskilda fakta utifrån enkla generaliseringar. Förslag på förbättringar har framförts: 1. De refererade lagarna måste vara orsakslagar, enkla generaliseringar räcker alltså inte. 2. Unification: En bra förklaring förklarar inte bara ett specifikt explanandum (det som ska förklaras), utan flera andra på samma gång. Den ger upphov till prediktioner om andra sakförhållanden.

Question 38

Vad utmärker en lag? Vad är problemen med denna definition

Answer 38

En definition säger att för att ett påstående ska vara en lag krävs att det är en allsats, och har formen "om x, så y". Dessa två villkor är nödvändiga för alla vetenskapliga lagar. Ett tredje villkor är att en lag innehåller en s.k. ceteris paribus klausul, som säger att de första villkoren gäller förutsatt att inga andra krafter verkar. Problemet är att även accidentella generaliseringar uppfyller dessa villkor, skillnaden är att lagar innehåller en kontrafaktisk villkorssats (en materiell implikation där både X och Y är falska).

Question 39

Beskriv på vilket sätt lagar skiljer sig från accidentella generaliseringar

Answer 39

En idé som finns kallas ”kontrafaktiskt villkorssats”, (en materiell implikation där både X och Y är falska).

Question 40

Beskriv, med exempel, vad som menas med en statistisk förklaring.

Answer 40

En statistisk förklaring kan t.ex. vara ”med 80 % sannolikhet blir människor glada av semester (en statistisk lag). Anna får semester (initialvillkor), alltså blir Anna glad (explanandum)”. En statistisk förklaring är alltså en förklaring där man byter ut en eller flera deterministiska lagar mot en statistisk lag. I det här fallet är explandandum inte längre deduktivt härledd.

Question 41

Beskriv, med exempel, det s.k. referensklassproblemet.

Answer 41

Referensklassproblemet utgörs av att i statistiska förklaringar är sannolikheten påverkad av hur vi beskriver händelsen, vilken referensklass den upplevs tillhöra. Vi kan anta att fenomenet att bli glad av semester beror på om vi har planer, förväntningar, sociala relationer etc. Detta påverkar giltigheten i att använda en statistisk lag för att förklara en händelse. ”Maximal specificitet” ska användas enligt Hempel, men i så fall blir förklaringsvärdet i en lag subjektiv, vilket inte känns helt kosher. Ofta använder vi statistiska förklaringar för att förklara en händelse, trots att sannolikheten egentligen är låg. T.ex. använder vi en schizofrenidiagnos för att förklara våldsamt beteende, trots att de flesta med schizofreni inte är våldsamma.

Question 42

Beskriv, med exempel, vad som menas med s.k. handlingsförklaringar.

Answer 42

Skillnaden mellan handling och beteende enligt Johansson är att en handling innehåller en avsiktlig komponent och ges därmed ändamålsförklaringar utifrån syften, motiv eller trosuppfattningar. Anna vill göra Daniel glad (motiv), och tror att en chokladask är ett bra sätt att uppnå motivet (tro), så hon ger honom en chokladask (explanandum).

Question 43

Beskriv, med exempel, van Fraassens definition av en bra förklaring. Vad var hans åsikt om teoriers förklaringsvärde?

Answer 43

”Kontexten avgör om en viss förklaring är bra eller inte.” Den centrala frågan om teorier är i vilken utsträckning de stämmer överens med data, inte förklaringsvärdet. För att ett svar S ska vara en bra förklaring till ett tillstånd T måste: 1. T vara sant (det finns ingen bra förklaring till att människor kan se i mörkret) 2. S måste vara sant (förklaringen att våra ögon är blinda är ingen bra förklaring) 3. S måste vara en relevant förklaring av T (detta bestäms i hög grad av den som ställer frågan).

Question 44

Vad innebär metodologisk individualism?

Answer 44

Metodologisk individualism innebär att man förklarar tillstånd, händelser, institutioner eller liknande utifrån agenternas motiv och trosföreställningar.

Question 45

Vad innebär metodologisk kollektivism?

Answer 45

Metodologisk kollektivism innebär att man förklarar tillstånd, händelser, institutioner eller liknande som att det är objektiva sociala krafter som påverkar enskilda individers, eller agenters, handlingar.

Question 46

Vad menas med ”monism”?

Answer 46

Monism å andra sidan innebär att kropp och själ är samma entitet. Att medvetande och materia är två olika sätt att vara av samma underliggande substans.

Question 47

Vad menas med ”dualism”?

Answer 47

När vi talar om dualism menar vi antagandet om att kroppen och själen skulle vara skilda från varandra, och kunna existera utan varandra.

Question 48

Vad är det främsta problemet med ett dualistiskt synsätt?

Answer 48

Det främsta problemet är hur man förklarar hur ett icke-materiellt medvetande skulle kunna påverka en materiell kropp, eller vice versa. Det motsäger principen om den fysiska världens kausala slutenhet.

Question 49

Vad menas med ”egenskapsdualism”?

Answer 49

Egenskapsdualism innebär att det bara finns materiell substans i världen, men den har både fysiska och mentala (icke-reducerbara) egenskaper.

Question 50

Vilka antaganden görs inom (materiell) monism?

Answer 50

Inom materiell monism antar man att: 1. Är två varelser fysiskt identiska kommer de även vara mentalt identiska, så kallad superveniens. 2. Ingenting kan bara ha mentala egenskaper, finns själ så finns kropp, anti-Carterianism. 3. Mentala händelser kan inte orsaka fysiska händelser och vice versa, den kausala slutenheten.

Question 51

Vad menas med ”narration”?

Answer 51

Narration är en modell för historisk förklaring. Det innebär att man beskriver de faktorer som samverkat för att händelsen skulle inträffa, på så sätt att händelsen blir som en naturlig följd eller konsekvens i en berättelse. De faktorer som samverkar för att en händelse inträffar kan t.ex. vara individuella handlingar, naturfenomen, opersonliga sociala processer osv.

Question 52

Beskriv den monistiska teorin Identitetsteori

Answer 52

Identitetsteori innebär att mentala tillstånd är samma sak som fysiska tillstånd i hjärnan. Det finns två varianter, typ-identitet och token-identitet. Den första betyder att ett mentalt tillstånd alltid motsvarar ett specifikt fysiologiskt tillstånd, och det senare att ett mentalt tillstånd motsvarar ett fysiologiskt tillstånd, men det behöver inte vara samma.

Question 53

Beskriv, med exempel, vad som menas med ”funktionalistiska förklaringar” inom samhällsvetenskaperna.

Answer 53

Funktionalistiska förklaringar är en speciell typ av förklaringar, som ofta förekommer inom samhällsvetenskaperna, och som förklarar ett samhälleligt fenomen som att det fyller en viktig men oavsedd funktion i samhället.

Question 54

Beskriv tre olika nivåer av krav på vetenskapens värderingsfrihet?

Answer 54

Den första nivån är att vetenskapliga framställningar inte ska innehålla några värderingar alls. En invändning mot detta är att man bör få beskriva hur värderingar i en population ser ut. Den andra nivån är att forskaren inte ska uttrycka några värderingar. En invändning som man kan ha mot detta är att forskare borde få komma med vetenskapligt baserade rekommendationer, exempelvis görs mycket forskning inom sjukvård, och då borde väl forskarna få ge rekommendationer? En tredje nivå är att vetenskapen inte bör baseras på beskrivningar av verkligheten.

Question 55

Beskriv Funktionalism (Monism)

Answer 55

Funktionalism (reduktionistisk) innebär att mentala termer inte refererar till specifika hjärnprocesser utan funktioner i hela CNS. Kan jämföras med logisk behaviorism alltså att mentala tillstånd är en fallenhet att reagera på ett visst stimuli på ett visst sätt.

Question 56

Beskriv Eliminativ materialism (Monism)

Answer 56

Eliminativ materialism, likt token-identitet, men med tillägget att använda mentala och psykologiska begrepp kommer att ersättas av vetenskapliga och bättre definierade begrepp. Jämför med psykologisk behaviorism, om en stimulus leder till tillstånd och respons så kan vi strunta i ”mentalt tillstånd”. eliminativ materialism ska ses som en ontologisk position. allt förklaras av en ”framtida” komplett naturvetenskap.

Question 57

Beskriv något problem med reduktionism.

Answer 57

Bl.a. att mentala tillstånd innehåller två olika komponenter, en mental akt och ett intentionellt objekt som akten är riktad mot. Vi kan reducera intentionaliteten till ”ökad amygdalaaktivitet” men vi kan inte särskilja olika rädslor från varandra.

Question 58

Beskriv det s.k. induktionsproblemet.

Answer 58

Induktionsproblemet syftar till att induktion inte kan rättfärdigas. Varken deduktivt eftersom en induktivt härleden slutsats inte behöver vara sann, eller induktivt eftersom att utan deduktiv härledning återstår bara induktion - det blir ett cirkelresonemang.

Question 59

Beskriv, med exempel, den logiska grunden för falsifikationismen.

Answer 59

Slutsatsen att om hypotesen inte stämmer så kan teorin inte vara korrekt. Premissen är att om teorin stämmer så ska vi kunna observera hypotesen. Om den inte stämmer så kan inte teorin stämma. Den främsta svårigheten är att en falsifiering av en hypotes kan bero på metodologiska brister snarare än på en felaktig teori, den så kallade Duhem-Quinetesen.

Question 60

Vad är utmärkande för vetenskapen enligt de logiska positivisterna?

Answer 60

De menade att det är verifierbarhetskriteriet som är utmärkande för vetenskapen. Detta säger att en sats är meningsfull om och endast om man kan redogöra för en metod för att verifiera satsens sanning. 1) Analytiska satser, t.ex. "alla ungkarlar är ogifta män", som är sanna eller falska beroende på ordens innebörd. 2) syntetiska satser, som är empiriskt verifierbara. Om en sats inte passar in i någon av dessa två så är den meningslös.

Question 61

När är induktion berättigat enligt de logiska positivisterna?

Answer 61

Enligt Wienerkretsen kan syntetiska satser verifieras genom induktion, vilket innebär att man drar en generell slutsats utifrån ett antal observationer. Slutledningen till den generella lagen är giltig om: a) man har ett stort antal observerade fall som stämmer överens med den generella slutsatsen, b) man inte har observerat något motsägande fall, och c) de observerade fallen har observerats under flera olika omständigheter.

Question 62

Beskriv Feyerabends "anarkistiska" syn på vetenskapen

Answer 62

han ansåg inte att man kan säga att en vetenskap är överlägsen andra i former av kunskap. Man kan säga att han var en vetenskaplig anarkist eftersom han menade ungefär att ”anything goes”, det finns inga skäl att godta den traditionella synen på kunskap och vetenskap, man får använda vilken metod man vill. Feyerabend menade att det är bättra att låta alla olika sorters kunskapstraditioner få del av statens resurser i istället för att vissa ska favoriseras. Om alla får del av resurserna i jämbördig konkurrens kommer det att skynda på den vetenskapliga utvecklingen eftersom chanserna att radikalt nya insikter får en chans att sprida sig ökar.

Question 63

Beskriv Carnaps uppfattning om teoretiska satser.

Answer 63

Rudolf Carnap att förändrade synen på teoretiska satser. Han tänkte sig att teoretiska satser, även om de inte följer verifierbarhetskriteriet, kunde vara användbara för att användas till att formulera observationssatser, dvs. prediktioner, som faktiskt kan vara verifierbara. Detta kallas för instrumentalism.

Question 64

Beskriv distinktionen mellan "värderingsfri" och "ej värderelaterad"

Answer 64

När det hävdas att forskningen inte är värderingsfri om den betalas och styrs av ekonomi, politik och religion, beror det på att man blandar ihop begreppen ”värderingsfri” och ”icke värderelaterad”. Att forskningen är styrd av politik innebär att den är värderelaterad, vilket alltså är något helt annat än att den skulle vara grundad på värderingar. Det är möjligt för vetenskaplig verksamhet att vara värderelaterad och värderingsfri på samma gång.

Question 65

Beskriv något om den feministiska vetenskapskritiken

Answer 65

En kritik är att forskning baseras på män i mycket högre utsträckning än kvinnor, ett exempel är forskning om hjärtinfarkter. Detta medför att kvinnors problem nedvärderas och prioriteras lägre än männens. Även evolutionspsykologin har fått kritik då den förklarar rådande förhållanden i samhället, med exempelvis kvinnlig underordning, som ett tecken på att det är så det alltid har varit, det är naturligt. Enligt kritiken så rättfärdigar man dagens orättvisor genom att säga att så har det alltid varit, och kanske till och med att så kommer det alltid vara.

Question 66

Beskriv HSFRs etiska riktlinjer

Answer 66

1. Informationskravet, försökspersonen ska informeras om sin roll i undersökningen, alltså vad de ska utsättas för, deltagandet är frivilligt och man har rätt att avbryta när som helst. 2. Samtyckeskravet, försöksperson själv ska få bestämma om och under vilka villkor de ska delta i projektet. Försökspersonen ska också kunna avbryta sin medverkan utan negativa följder. 3. Konfidentialitetskravet, information om enskilda personer ska förvaras och avrapporteras på ett sätt som gör att personerna inte kan bli identifierade av utomstående. 4. Nyttjandekravet, uppgifter om enskilda inom ramen för forskning får ej användas eller utlånas till kommersiellt eller andra icke-vetenskapliga syften.

Question 67

Beskriv Lakatos vetenskapliga teori

Answer 67

man ska låta ett nytt forskningsprogram växa fram en tid innan man utsätter det för empirisk prövning. Om man direkt falsifierar är det inget forskningsprogram som kommer att kunna växa fram. Man ska istället först låta forskningprogrammet växa fram, och sedan leta efter bekräftande observationer snarare än falsifierande. Dock ansåg Lakatos att det finns en viss gräns, han menade att om arbetet inom ett forskningsprogram till stor del går ut på att hitta förklaringar till empiriska problem, är det degenererat. Är ett forskningsprogram degenererat bör det överges, men har förvisso en viss tid att återhämta sig

Question 68

Kritik mot Lakatos vetenskapliga teori

Answer 68

Lakatos sade att om ett forskningsprogram degenererat bör det överges, men har förvisso en viss tid att återhämta sig. Laktos har fått kritik för detta då han inte kunde specificera ”viss tid”, vilket gör att hans teori enligt många både ger stöd åt att överge ett program och att inte överge det.

Question 69

Beskriv huvudpunkterna inom logisk behaviorism

Answer 69

Inriktningen är en teori som handlar om vad begrepp som handlar om mentala tillstånd har för innebörd. Logiska behaviorister tänkte sig att mentala tillstånd är sammankopplade med tendenser att bete sig på ett visst sätt under särskilda omständigheter. En sak som många hävdar är bra med just logisk behaviorism är att det inte handlar om några metafysiska eller mystiska krafter som skulle påverka oss, utan att man kan referera mentala tillstånd till konkreta beteenden

Question 70

Beskriv, med exempel, den främsta svårigheten med falsifikationism.

Answer 70

Den främsta svårigheten är att en falsifiering av en hypotes kan bero på metodologiska brister snarare än på en felaktig teori, den så kallade Duhem-Quinetesen

Question 71

Beskriv Khuns vetenskapsfas "förvetenskap"

Answer 71

Under förvetenskapen råder oenighet, inte ens grundläggande teser är man överens om. Alla har sina egna favoritteorier, det sker ingen kumulativ kunskapstillväxt

Question 72

Beskriv Khuns vetenskapsfas "paradigm"

Answer 72

Paradigm är vad som skiljer vetenskap från icke-vetenskap. Paradigmen innehåller olika delar som accepterade lagar och teorier, standardiserade metoder, lösa allmänna metafysiska principer och premisser för vad som kännetecknar ett bra paradigm

Question 73

Beskriv Khuns vetenskapsfas "normalvetenskap"

Answer 73

Under normalvetenskapen försöker man lägga pussel och lösa gåtor med ledning av sitt paradigm, som kan preciseras men inte ifrågasättas. Eventuella misslyckanden förklaras genom anomalier eller inkompetenta forskare, som skyddas av paradigmet mot en för kritisk hållning

Question 74

Beskriv Khuns vetenskapsfas "kris"

Answer 74

När tillräckligt många observationer börjar ansamlas som anses vara anomalier, som inte förklaras av paradigmet, hamnar paradigmet i kris.

Question 75

Beskriv Khuns vetenskapsfas "revolution"

Answer 75

Så småningom börjar fler och fler tvivla på dess giltighet. Ett nytt paradigm föds hos tvivlarna, som enligt Khun ska vara radikalt annorlunda och oförenligt med det gamla. En majoritet av forskare övergår till det nya paradigmet och revolutionen är här. Det gamla paradigmet försvinner så småningom. Ett paradigm kräver en okritisk hållning från anhängarna, det kan inte innehålla en ”jag kan modifieras vid behov”-funktion.

Question 76

Beskriv huvudpunkterna inom psykologisk behaviorism

Answer 76

Enligt de psykologiska behavioristerna ska psykologer bergränsa sig själva att beskriva förhållandet mellan observerbara externa egenskaper hos organismen, exempelvis beteenden som svar på stimulus, utan att blanda in gömda interna tillstånd hos organismen.

Question 77

Beskriv huvudpoängen inom nativismen

Answer 77

Nativisterna tror att hjärnan är utrustat från födseln med en massa strukturer som spelar stor roll i förklaringen till vår utvecklade kognitiva kapacitet och fömågor. concepts(ko, gud), beliefs(matematik, geometri), mechanism(ex språkinlärning).

Question 78

Beskriv huduvpoängen inom empirismen samt kritik som Chomsky riktat mot den

Answer 78

De hävdar att vi har relativit få medfödda strukturer, och dessa strukturer är oviktiga för att förklara våra kognitiva förmågor och kapaciteter. Enligt vissa extrema empirister är en nyfödds sinne ett tabula rasa, ett tomt blad. Chomsky poängterade att det finns många egenskaper i språket som antyder att viktiga delar av språket faktiskt är medfött

Question 79

Beskriv teorin som säger att vårt psyke är modulärt

Answer 79

Det menar att den mänskliga hjärnan, eller medvetandet, innehåller ett antal distinkta kognitiva mekanismer som alla har specifika uppgifter.

Question 80

Beskriv den evolutionspsykologiska teorin om massiv modularitet

Answer 80

massiv modularitet säger att ur ett evolutionärt perspektiv verkar det finnas anledning att tro att hjärnan, till stor del eller helt och hållet, består av moduler snarare än domän-generella processer. Eftersom domän-specifika sätt att lösa problemen borde varit snabbare, borde dessa individer som hade sådana egenskaper selekterats

Question 81

På vilket sätt liknar behaviorismen och monismen varandra

Answer 81

De två teorierna liknar varandra på så sätt att man tänker sig att mentala och fysiska egenskaper är sammankopplade i ett enhetligt begrepp, och att mentala processer kan observeras i form av något slags yttre observerbart beteende eller fysiska processer i hjärnan och centrala nervsystemet.

Question 82

Vad skulle Popper säga om ex psykets modularitet

Answer 82

hade förmodligen sagt att den borde kunna förutsäga vad som skulle kunna falsifiera den för att sägas vara vetenskaplig. Exempelvis måste man kunna säga att "ifall det visar sig att en specifik domän inte har en specifik uppgift, så är teorin falsifierad." Istället skulle Popper förmodligen påstå att teorin har så många hjälpteorier att den inte går att falsifiera.

Question 83

Applicera Kuhns teori om övergången från behaviorism till kognitivism

Answer 83

Länge var beteende psykologins stora fokus, och man ägnade sig åt sådant som var objektivt mätbart, som t.ex. biologiska och fysiologiska responser på stimuli. Så småningom upptäckte man att människan hade mer komplexa egenskaper än så och intresset för interna tillstånd och mentala processer ökade. Chomsky kom med sin teori om att människans språkliga förmåga till stor del är medfödd, bl.a. eftersom han ansåg att inkommande stimuli i barndomen var för få för att räcka till att förklara barns snabba språkutveckling, och kom att förespråka en ny inriktning inom psykologin, nämligen kognitivismen. Kognitivismen lägger stor vikt vid mentala processer, och tänker sig att människans hjärna och dess processer till stor del kan liknas vid en dator. Detta kom således att bli ett nytt slags paradigm inom den psykologiska vetenskapen

Question 84

Vilken kritik har riktats mot logisk behaviourism?

Answer 84

Det finns ingen rak koppling mellan mentala tillstånd och beteende, som skulle krävas för LB. Kopplingen mellan mentala tillstånd och beteende är för komplicerad och gör det omöjligt att ge varje tillstånd en unik uppsättning av beteendekonsekvenser.

Question 85

Vilken kritik har riktats mot nativism?

Answer 85

Vad betyder medfött? alla har olika definitioner.

Question 86

Nämn olika definitioner av medfött.

Answer 86

En ganska populär definition av begreppet att en egenskap är medfödd om den inte är beroende av någon speciell miljö för att utvecklas, utan kan utvecklas imånga väldigt olika miljöer. Dock bör noteras att det kan ändå finnas vissa miljöer där egenskapen inte utvecklas, så som vid näringsbrists eller då utsatt för vissa droger. Ett mer resonligt alternativ är då att säga att egenskapen ska kunna utvecklas i en rad olika "normala" miljöer, men då blir frågan såklart vilka miljöer som ska räknas som normala. Ett förslag är att räkna en miljö som normal om den är hyfsat lik den miljö som organismen har utveklats ur. Även detta kan självklart diskuteras och är inte särskilt precist.

Question 87

Beskriv, med exempel, olika argument för och emot att människan skulle vara rationell.

Answer 87

Rationell: Vi kan tillskriva andra människor mentala tillstånd och intentioner, irrationalitet kan aldrig demonstreras empiriskt. (vi blir påverkade av t.ex. pragmatiska faktorer (?) som förvirrar frågors innebörd.) Irrationell: Om det kan demonstreras empiriskt el ej spelar ingen roll, och om vi försöker gör vi det ofta felaktigt.