Juridisk metodlära Flashcards
(227 cards)
1
Q
Kap 2. Vad beskrivs ofta rättsdogmatikens syfte vara?
A
Att rekonstruera lösningen på ett rättsligt problem genom att applicera en rättsregel.
2
Q
Kap 2. Vad är utgångspunkten för rättsdogmatikens syfte?
A
Principerna för användandet av de allmänt accepterade rättskällorna.
3
Q
Kap 2. Vad har ofta större vikt än själva lösningen?
A
Redovisningen av hur man argumenterar.
4
Q
Kap 2. Vad utgår rättsdogmatiken nästan alltid från?
A
En konkret problemställning.
5
Q
Kap 2. Vilket annat begrepp än rättsdogmatisk metod har föreslagits?
A
Rättsanalytisk metod
6
Q
Kap 2. Vilka 4 krav utmärker den rättsvetenskapliga behandlingen?
A
Fullständighet
Transparens
Förklaringsmodeller
Kritiskt förhållningssätt
7
Q
Kap 2. Vad är det som analyseras i rättsdogmatisk analys och vad innebär det för slutresultatet?
A
Man analyserar de olika elementen i rättskälleläran, så att slutresultatet speglar innehållet i gällande rätt.
8
Q
Kap 2. Vad är det som ger rättsdogmatiken dess särskilda karaktär?
A
Sambandet mellan den konkreta tillämpningssituationen och den abstrakta rättsregeln.
9
Q
Kap 2. Vilka aspekter ökar vid väl utförda rättsdogmatiska undersökningar?
A
Rättssäkerheten och förutsebarheten
10
Q
Kap 2. Vad händer när den juridiska litteraturen interagerar med övriga rättskällor?
A
Den ökar de övriga rättskällornas demokratiska legitimitet.
11
Q
Kap 2. Vilket slags perspektiv anlägger rättsdogmatiken på samhällsfrågorna?
A
Ett inre perspektiv.
12
Q
Kap 2. Vad mer kan sättas i rättsdogmatikens centrum?
A
Den juridiska argumentationen.
13
Q
Kap 2. Vad är skillnaden mellan bunden argumentation och friare argumentation?
A
Bunden argumentation - strikt iakttagande av rättskälleläran och dess förutsättningar.
Friare argumentation - skälighetsinriktade rättviseargument tillåts.
14
Q
Kap 2. Vilka rättskällor har formell auktoritet?
A
Lagar och rättspraxis från prejudikatinstanserna.
15
Q
Kap 2. Vilket tillvägagångssätt är främmande för rättsdogmatiken?
A
Tex att försöka tolka hur en lagregel funkar i praktiken.
16
Q
Kap 2. Rättsdogmatiken är vilken typ av lära?
A
Tolkningslära
17
Q
Kap 2. Vilka är den abstrakta och den konkreta uppgiften?
A
Abstrakta uppgiften - att fastställa den generella regeln som är tillämplig.
Konkreta uppgiften - att förklara hur regeln ska appliceras.
18
Q
Kap 2. Vad är den viktigaste frågan?
A
Vad det rättsliga problemet egentligen är, dvs vilka rättsliga spörsmål som aktualiseras.
19
Q
Kap 2. Vad kan parallella regelsystem leda till?
A
Systemkonkurrens
20
Q
Kap 2. Brister kan leda till att frågor kanske ändå måste lösas med hjälp av…
A
Fristående rättspolitisk bedömning
21
Q
Kap 2. På vilket sätt påverkar det rättsdogmatikens karaktär att man ibland måste använda fristående rättspolitiska bedömningar?
A
Det ökar metodens subjektiva karaktär och bidrar till kritiken av dess bristande vetenskapliga karaktär.
22
Q
Kap 2. Vad är det som ger doktrin dess auktoritet?
A
Dess inre tyngd och logik.
23
Q
Kap 2. Vad kan doktrinen bidra med efter att fallet är löst?
A
Granska hur lösningen ter sig, dess konsekvenser, och vilka alternativ som fanns.
24
Q
Kap 2. När framträder doktrinen som en fristående rättskälla?
A
I interaktionen med andra auktoritativa rättskällor.
25
Kap 2. Vilka 2 egenskaper i analysen ställer rättsdogmatiken högt krav på?
Öppenhet och transparens
26
Kap 2. Vad är ett viktigt moment i rättsdogmatikens vetenskapliga karaktär?
En noggrann redovisning av underlaget för analysen.
27
Kap 2. Vilka 2 argument är viktiga att skilja på?
Samhällsvetenskapliga och rättsdogmatiska argument.
28
Kap 2. Vad är karaktären av vår prejudikatbundenhet?
Den är inte formell.
29
Kap 2. Vad gör man om man bedriver en kritisk rättsdogmatisk forskning?
Man går längre än att beskriva gällande rätt och använder fristående ändamålsargument för att påvisa att rättsläget bör ändras.
30
Kap 2. Vad innebär tolkningsmetoden "distinguish the case"?
Man letar efter omständigheter i fallen som gör att det trots allt inte rör samma sak och använder detta som grund för att olika bedömningar gjorts.
31
Kap 2. Vilka 3 rättsordningar används oftast idag vid komparativ metod?
Engelsk, amerikansk och kanadensisk rätt.
32
Kap 2. Vad är begreppsjurisprudens?
Man försöker hitta svaret på juridiska problem genom ett inre perspektiv, som om svaret låg i definitionen.
33
Kap 2. Vilken argumentationsform karakteriserar rättsdogmatiken?
Bunden argumentation.
34
Kap 2. Vad innebär bunden argumentation för ändamålsargument?
De får inte självständig betydelse.
35
Kap 2. Vad händer om domstolen får en aldrig tidigare prövad fråga?
Domstolen måste ändå alltid rekonstruera rättsläget.
36
Kap 2. Vad innebär att rättsdogmatiken har en intertemporär sida?
Man uttalar vad man anser har gällt "hela tiden"
37
Kap 2. Vilka är de 2 sidorna av rättsdogmatiken?
Det är en rättsvetenskaplig disciplin, men även en praktisk tillämpningsmetod.
38
Kap 2. Vad är skillnaden mellan rättsdogmatik och litteraturvetenskaplig diskurs?
Rättsdogmatiken har ett praktiskt syfte, inte bara ett egenvärde som litteraturvetenskaplig diskurs kan ha.
39
Kap 3. Vad är rättspositivism? En metod?
Det är inte en metod, utan ett ramverk där man kan formulera en teori om rättens natur.
40
Kap 3. Vilka 2 namn är stora inom rättsposivitismen?
Kelsen och Hart
41
Kap 3. Vad är Kelsen och Hart överens om?
Att rätten ibland är obestämd och att domaren kan behöva skönsmässigt avgöra målet.
42
Kap 3. Vilka 2 saker kritiserar Zaremba hos rättspositivismen?
Att domare tolkar och tillämpar lagar mekaniskt
Att domare lägger för stor vikt vid lagstiftarens vilja
43
Kap 3. Vad sägs om moraliska argument?
Inget hindrar att rättstillämparen beaktar moraliska argument vid tolkning och tillämpning av gällande rätt, men domaren får inte använda sig av moraliska argument när hen avgör om en rättsnorm ingår i gällande rätt.
44
Kap 3. Vilka 2 typer av argumentation ska man skilja på?
Argumentation på rättskällenivån och argumentation på tolknings- och tillämpningsnivån.
45
Kap 3. Vilken typ av argumentation gäller för rättspositivismen?
Bara argumentation på rättskällenivån.
46
Kap 3. Rättspositivismen är en teori om...
Rättens natur
47
Kap 3. Rättspositivismen slog igenom som en reaktion mot...
Naturrättstänkandet
48
Kap 3. Vad består gällande rätt av enligt Austin?
Suveränens vilja och befallningar till medborgarna.
49
Kap 3. Vad tycker Kelsen och Hart om Austins befallningar?
Att vi ska ersätta befallningar med normer.
50
Kap 3. Vad är det som anger rättskällorna och grundlägger rättens normativitet enligt Kelsen och Hart?
En fundamental norm (grundnormen respektive igenkänningsregeln)
51
Kap 3. Vilka är de 3 fundamentala teserna?
Den sociala tesen
Separationstesen
Tesen om social effektivitet
52
Kap 3. Vad säger den sociala tesen?
Gällande rätt fastställs av faktuella kriterier.
53
Kap 3. Vad säger separationstesen?
Rätt och moral är begreppsligt åtskilda. Rätten kan alltså ha vilket moraliskt innehåll som helst.
54
Kap 3. Vad säger tesen om social effektivitet?
Ett rättssystem existerar bara om det på det hela taget är effektivt.
55
Kap 3. Hur ser författaren och Raz olika på den sociala tesen?
Författaren - det är en tes om rättskällor, inte rättstillämpning.
Raz - det är en tes om både rättskällor och rättstillämpning.
56
Kap 3. Vad är skilladen på stark och svag social tes?
Stark - rätten fastställs bara av faktuella kriterier. När domaren använder moraliska kriterier på skapar han skönsmässigt ny rätt.
Svag - rätten fastställs väsentligen av faktuella kriterier. Domaren kan ibland använda moraliska argument för att fastställa redan existerande rätt.
57
Kap 3. Vad är skillnaden på stark och svag separationstes?
Stark - rättens innehåll + tillämpning och moralen är åtskilda.
Svag - rättens innehåll och moralen är åtskilda.
58
Kap 3. Vilken separationstes förespråkar författaren och de främsta rättspositvisterna?
Den svaga separationstesen
59
Kap 3. Varför är den svaga separationstesen inte en självständig rättspositivistisk tes?
Den lägger inte till något väsentligt till den starka sociala tesen.
60
Kap 3. Vad säger rättspositivismen om juridisk och moralisk skyldighet att tillämpa och lyda lagen?
Man är bara juridiskt skyldig, inte moraliskt skyldig.
61
Kap 3. Vad är värdenihilism?
Värdesatser uttrycker inte påståendet, utan den talandes preferenser.
62
Kap 3. Vad säger författaren och Hart om förhållandet mellan rättspositivism och värdenihilism?
Värdenihilismen ingår inte i rättspositivismen.
63
Kap 3. Hur uppfattar en formalist rätten och vilken tolkning ska domaren använda?
Det är ett fullständigt och motsägelsefritt system där domaren ska använda logisk-grammatisk tolkning och aldrig skapa ny rätt.
64
Kap 3. Formalismen är en teori om juridisk...
Argumentation.
65
Kap 3. Vad är domarens primära uppgift?
Att avgöra det aktuella målet.
66
Kap 3. Vad är domarens metod enligt Dworkin?
Domaren ska utgå från lag och predjudikat och konstruera en teori som förklarar och moraliskt rättfärdigar denna rätt på bästa sätt.
67
Kap 3. Vad ingår i gällande rätt enligt Dworkin?
Det som följer av denna mest välgrundade teori.
68
Kap 3. Vad kritiserar Dworkin hos den starka sociala tesen?
Att man glömmer bort vikten av rättsprinciper.
69
Kap 3. Vad kan bli ett problem med den starka sociala tesen när man använder logisk-grammatisk tolkning?
Ett resultat som är absurt eller orättvist kan inte avvisas eftersom det ofta innefattar en moralisk bedömning av resultatet.
70
Kap 3. Vad kan man ifrågasätta om den starka sociala tesen är förenlig med?
Dynamisk lagtolkning
71
Kap 3. Vilken annan tes är oförenlig med den svaga separationstesen?
Lex injusta
72
Kap 3. Vad säger svaga separationstesen om när domaren hittar en mycket omoralisk rättsnorm?
Domaren kan inte ogiltigförklara den, men kan vägra att tillämpa den.
73
Kap 3. Hur ser rättspositivismen på doktrin?
Den varken förbjuder eller påbjuder det.
74
Kap 4. Frågan om rätt och fel är en ... fråga.
Objektiv
75
Kap 4. När blir det kontroversiellt?
Om man åberopar naturrättsligt relevanta värden när dessa står i strid med traditionell juridik.
76
Kap 4. Vad är ett bra exempel på naturrättslag?
Nurnberglagarna
77
Kap 4. Vilka 3 personer hör till historisk naturrätt?
Platon, Aristoteles, Thomas av Aquino
78
Kap 4. Vad studeras i värdeteorin?
Värden och omdömen om värden
79
Kap 4. Frågan om värdens existens är...
Ontologisk
80
Kap 4. Vad är det man frågar sig om värden?
Om det finns värden som kan sägas existera självständigt i förhållande till människors uppfattning.
81
Kap 4. Vad säger värderealismen?
Att det finns värden oberoende av människan.
82
Kap 4. Vad måste man också vara om man är naturrättare?
Värderealist
83
Kap 4. Vem är en av de kändaste naturrättarna i vår tid?
Finnis
84
Kap 4. Vad betyder det att något är instrinsikalt värdefullt?
Att det är värdefullt för sin egen skull, inte pga vissa funktioner
85
Kap 4. Vilka är Finnis' 7 fundamentalt goda värden?
Liv
Kunskap
Lek
Skönhet
Vänskap
Praktiskt förnuft
Religion
86
Kap 4. Vad säger korrespondensteorin för sanning?
Sanningsvärdet består i hur omdömet korresponderar mot verkligheten
87
Kap 4. Hur är FN-stadgan naturrättslig?
Människor har vissa rättigheter bara pga att de är människor
88
Kap 5. Vad uttrycktes i van Gend en Loos?
Att EU-rätten utgör en ny rättsordning inom folkrätten
89
Kap 5. EU-rätten kan betraktas som en ... rättsordning.
Autonom
90
Kap 5. EU är en rättsordning i 2 nivåer, nämligen...
En gemensam nivå respektive 27 nationella nivåer
91
Kap 5. Vad är trenden mellan nationell och internationell rätt?
Nationell rätt blir alltmer sammanflätad med internationell rätt.
92
Kap 5. Vilka 2 motiv låg bakom EU-rätten?
Demokratisk och fredlig samvaro, och ekonomisk konkurrenskraft
93
Kap 5. Vad har EUD exklusiv kompetens att göra?
Uttolka rättsakterna
94
Kap 5. Vilka är de 4 viktigaste principerna i EU-rätten?
Lojalt samarbete
Tilldelade befogenheter
Effet utile
Respekt för medlemsstaternas nationella identitet
95
Kap 5. Vad är effet utile?
Åtgärderna ska ges en sådan tolkning att deras ändamålsenliga verkan kan uppnås.
96
Kap 5. Ca hur många procent av lagarna som antas av riksdagen har anknytning till EU?
30%
97
Kap 5. Vilka egenskaper utmärker EU:s lagstiftning respektive domstolens praxis?
Lagstiftning - teknisk och detaljerad
Praxis - principiell
98
Kap 5. Hur har de grundläggande principerna utvecklats?
Genom praxis
99
Kap 5. Vilka 3 nivåer bidrar till ett heltäckande skydd för grundläggande rättigheter?
EU-fördragen
MS gemensamma traditioner
Internationella konventioner
100
Kap 5. På vilket sätt kan man säga att EUD kanske smygutsträcker sin kompetens?
Den lägger stor vikt vid de allmänna principer som den själv har utvecklat.
101
Kap 5. Hur påverkas de allmänna principerna av att ett område har reglerats av sekundärrätten?
Det hindrar inte att fortsätta tolka området mot ljuset av de allmänna principerna
102
Kap 5. Vad är motorn i EU-rätten?
EUD
103
Kap 5. Vad anklagas ofta EUD för?
Judicial activism
104
Kap 5. Vilken tolkningsmetod förknippas EUD mest med?
Teleologisk
105
Kap 5. Vad måste en rättsregel vara för att få direkt effekt?
Tillräckligt klar, precis och ovillkorlig
106
Kap 5. Vad gäller för direktiv i fråga om direkt effekt?
Direktiv saknar horisontell direkt effekt
107
Kap 5. Vad gäller för nationella tolkningsmetoder på EU-rättsiga regler?
Det kan man använda, men i slutändan är det inte avgörande för att fastställa innehållet.
108
Kap 5. Varför har de allmänna principerna fått så stor betydelse?
Pga EU-rättens ofullständiga natur och att fördragen är ramfördrag.
109
Kap 5. Vilka 3 funktioner har de allmänna principerna?
Fylla ut hål
Tolka sekundärrätten
Fungera som måttstock för giltighet
110
Kap 5. Vad har EUD sagt om de allmänna principernas normhierarkiska värde?
Att de har samma status som fördragen
111
Kap 5. Vad gäller för soft law och domstolskontroll?
Soft law kan inte bli föremål för domstolskontroll av EUD
112
Kap 5. Vad brukar soft law ha för normerande verkan?
Ofta en påtaglig normerande verkan
113
Kap 5. Vad är trenden för europeisk doktrin?
Det börjar gå mot en mer sammanhållen europeisk doktrin
114
Kap 5. Vad är den generella inställningen hos svenska domstolar mot att följa EU-lagstiftningen?
Positiv
115
Kap 7. Rättsekonomi har sin grund i...
Utilitarismen
116
Kap 7. Vilka är de 2 standardena för effektivitet?
Paretoeffektivitet och Kaldor-Hicks effektivitet
117
Kap 7. Vad är paretoeffektivitet?
En åtgärd ökar välfärden för minst 1 person utan att minska välfärden för någon annan.
118
Kap 7. Vilka transkationer anses alltid vara paretoeffektiva?
Frivilliga transkationer mellan individer som inte medför negativa effekter för tredje parter.
119
Kap 7. Vad är Kaldor-Hicks effektivitet?
De positiva effekterna överväger de negativa effekterna så att den totala välfärden blir högre.
120
Kap 7. Vad kan Kaldor-Hicks rättfärdiga?
Transaktioner som inte skulle ske friviligt på marknaden.
121
Kap 7. Vad offras och till förmån för vad i Kaldor-Hicks?
Individers rättigheter och autonomi offras till förmån för högre ekonomisk effektivitet.
122
Kap 7. Vilket antagande gör rättsekonomin om individer och marknadsaktörer?
Att de beter sig rationellt
122
Kap 7. Vad innebär det att bete sig rationellt och vad förutsätter det?
Folk har preferenser och gör sina val utifrån dessa och ökar därmed sin välfärd. Detta förutsätter att man har fullständig information.
122
Kap 7. Vad kritiserades i första periodens rättsekonomi?
Laissez-faire-doktrinen som utformats av Adam Smith.
123
Kap 7. Vilka 2 huvudbudskap gäller för Chicagoskolan?
Man vill återgå till pristeori, och icke-intervention i marknaden från statens sida
124
Kap 7. Vilket synsätt på rätten accepterar inte rättsekonomin?
Synsättet att rätten är ett autonomt och slutet system.
125
Kap 7. Hur ser rättsekonomin på rättsskapande av domaren?
Domaren fyller ut luckor i lagen i enskilda fall och ägnar sig alltså faktiskt åt rättsskapande.
126
Kap 7. Hur ser rättsekonomin på rättstolkning?
Rättsekonomin är skeptisk mot vedertagna juridiska tolkningsmetoder.
127
Kap 7. Vad är det Posner kritiserar hos tolkningsmetoder?
Rätten blir stel och det blir svårt att lösa nya situationer. Rätten kommer att fjärma sig från verkligheten och leda till orimliga resultat.
128
Kap 7. Vad gäller för rättsekonomin och rättskällelära?
Rättsekonomin innefattar ingen formell rättskällelära, men rättstillämparen behöver gå utöver de traditionella rättskällorna
129
Kap 7. Vilka slags modeller utmärker Chicagoskolan?
Enkla teoretiska modeller
130
Kap 7. Vilka är de 3 villkoren för rationellt beteende utifrån Chicagoskolan?
Fullständighet
Reflexivitet
Transitivitet
131
Kap 7. Varför är Chicagoskolan emot statlig intervention?
För att marknader ofta är självreglerande
132
Kap 7. När kan statlig intervention rättfärdigas enligt Chicagoskolan?
När det förekommer ett marknadsmisslyckande
133
Kap 7. Vilket scenario bygger spelteori på och vad utforskar det?
Fångarnas dilemma - utforskar hur aktörer beter sig till följd av andras beteende under ovisshet.
134
Kap 7. Vad visar fångarnas dilemma?
Att brist på information resulterar i icke-optimala val
135
Kap 7. Vilka 2 egenskaper har individer enligt TCE?
Individer är egennyttiga och har begränsad rationalitet
136
Kap 7. Vad är opportunistiskt beteende?
Beslut som är egennyttiga kortsiktigt, men som leder till negativa effekter långsiktigt.
137
Kap 7. Vilka är de 2 största skillnaderna som TCE har mot Chicagoskolan?
Beaktar informationskostnader
Beaktar opportunistiskt beteende
138
Kap 7. Vad säger Coase-teoremet?
I en värld utan transaktionskostnader kommer marknadsmekanismen fördela resurser på det mest effektiva sättet oavsett hur rättigheter fördelas mellan individer.
139
Kap 7. Vilket exempel brukar användas för Coase-teoremet?
Fabriken som orsakar utsläpp för bostadsägare i närheten.
140
Kap 7. Vad kan Coase-teoremet utgöra ett argument mot?
Att negativa effekter per automatik kan lösas med lagstiftning.
141
Kap 7. När kan statlig intervention behövas enligt TCE?
I situationer där marknadsmisslyckanden i form av transaktionskostnader förhindrar det mest effektiva utfallet.
142
Kap 7. Vilka är de 2 typerna av rättigheter enligt TCE?
Property rule och liability rule
143
Kap 7. Vad säger property rule?
Innehavaren har rätt att stoppa användningen av en viss nyttighet
144
Kap 7. Vad säger liability rule?
Innehavaren har rätt till skadestånd av den som brukar nyttigheten
145
Kap 7. Hur definieras en institution inom den nya institutionalismen och vilka 2 typer finns det?
En begränsning av mänskligt beteende vid utbyten.
Formella och informella
146
Kap 7. Vilken förmåga hos institutionerna är det som jämförs i nya institutionalismen?
Förmågan att hantera en viss typ av utbyte.
147
Kap 7. Vilka mål beaktas när nya institutionalismen gör sin jämförelse?
Ekonomiska och icke-ekonomiska mål
148
Kap 7. Vilka 3 begränsningar har individer enligt BE?
Begränsad rationalitet
Begränsad självkontroll
Begränsat självintresse
149
Kap 7. Vad innebär endowment effect?
Man tenderar att vilja sälja en vara dyrare än man själv hade betalat för den
150
Kap 7. Vilken lagbestämmelse visar att lagstiftaren är medveten som begränsad självkontroll?
Ångerveckan i distansavtalslagen
151
Kap 7. På vilket område kan man gott använda rättsekonomi?
Skadeståndsrätt
152
Kap 7. Vilket fenomen har reglerats pga människors begränsade rationalitet?
Snabblån
153
Kap 8. Rättssociologi är vilka 2 vetenskaper?
Samhällsvetenskap och rättsvetenskap
154
Kap 8. Rättssociologi handlar om relationen mellan...
Rätt och samhälle
155
Kap 8. När blir rättssociologi rättsvetenskap?
När den belyser hur samhällsförhållanden påverkar rättsbildning och rättstolkning.
156
Kap 8. Rättssociologi är en ... vetenskap, inte en ... vetenskap.
Empirisk - normativ
157
Kap 8. Rättssociologi handlar om att anlägga ett ... perspektiv på rätten.
Externt
158
Kap 8. Vilka 2 funktioner har rätten?
Att synkronisera individers och företags handlande
Att styra samhälleliga verksamheter
159
Kap 8. I ett rättssociologiskt perspektiv är rätten att betrakta som...
Standardiserad politik
160
Kap 8. Enligt rättssociologin är domare inte oense om ... utan om ...
Rättens innehåll - vad som hänt i verkligheten
161
Kap 8. Varför används legaldefinitioner?
Det vanliga språket är för inexakt, så man behöver översätta verkligheten till en abstrakt nivå.
162
Kap 8. Vilket exempel används för legaldefinitioner?
Avfall
163
Kap 8. Vilka 3 typer av regler ligger i rättens interna struktur?
Kompetensregler (vem som ska agera)
Procedurregler (hur det ska gå till)
Handlingsregler (vad som ska göras)
164
Kap 8. Vilka 3 typer av handlingsregler finns det?
Pliktregler
Mål-medel-regler
Avvägningsregler
165
Kap 10. Vad är ett av de viktigaste medlen stater kan använda för jämställdhet?
Lagstiftning
166
Kap 10. Vilka 2 likabehandlingsprinciper debatteras?
Formell och materiell
167
Kap 10. Vad är i centrum för genusrättsvetenskapen?
Rättens betydelse för hur diskriminering produceras och reproduceras
168
Kap 10. Vad avses med genusrättsvetenskap?
Forskning som analyserar sambandet mellan kön och rätt.
169
Kap 10. Vilka är de 3 centrala begreppen inom genusrättsvetenskap?
Kön
Genus
Rätt
170
Kap 10. Genus är inget ... begrepp utan ett ... begrepp.
Rättsligt - teoretiskt
171
Kap 10. Rätten ses som en ....
Social konstruktion
172
Kap 10. Genusrättsvetenskap kallades från början...
Kvinnorätt
173
Kap 10. Rätten är inte bara en abstrakt idé utan en...
Konkret maktordning med faktiska efekter
174
Kap 10. Vilka 2 kunskapskällor hör till genusrättsvetenskapen?
Auktoritativa källor
Den empiriska verkligheten
175
Kap 10. Hur ser genusrättsvetenskapen på rättens möjlighet att åstadkomma förändring?
Det finns en tro på det
176
Kap 10. Hur ser Nordens inställning till rätten som styrmedel ut?
Generellt mer positiv
177
Kap 10. Vilket gap ska visas enligt genusrättsvetenskapens uppgift?
Gapet mellan normer och verklighet
178
Kap 10. Vilka 2 metoder skiljer genusrättsvetenskapen på?
Praktisk juridisk metod
Rättsvetenskaplig metod
179
Kap 10. Vad är gemensamt för praktikern och forskaren?
Objektet = rätten
180
Kap 10. Rättsdogmatisk metod är till för ... medan juridisk metod är till för...
Forskare - praktiker
181
Kap 10. Rätten kan med 3 ord beskrivas som...
Rörig
Pluralistisk
Materiell
182
Kap 10. Vilken förväntan har praktikern på sig som forskaren inte har?
Att föreslå en bästa möjliga lösning på ett problem
183
Kap 10. All tolkning är i viss mening...
Rättsskapande
184
Kap 10. Vilka 2 typer av rättsskapande finns det?
Rättsskapande i lagstiftningssammanhang
Rättsskapande i tillämpningssammanhang
185
Kap 10. Vilken uppdelning är inte kunskapsteoretiskt möjlig att göra enligt genusrättsvetenskapen?
Uppdelningen mellan lege lata och lede ferenda
186
Kap 10. Var sker rättsbildning förutom i domstolar?
På alla nivåer där rätten tillämpas
187
Kap 10. Vad avser rättstolkning ur ett genusrättsvetenskapligt perspektiv?
Hela den process genom vilken rätten förstås
188
Kap 10. Utgångspunkten för genusrättsvetenskapen är att vår förståelse av världen är...
Språklig
189
Kap 10. En normativ rättskällelära anger...
Hur rättstolkning bör gå till
190
Kap 10. Vilka är de 3 källorna enligt Kvinnerett?
Empiri om levnadsförhållanden och rättsreglers effekter
Rättskällor och rättsdogmatik
Kvinnorättsliga hänsyn
191
Kap 10. Vad är traditionskonform tolkning?
Rättstolkning som är lojal till tidigare tolkning
192
Kap 10. I genusrättsvetenskap skiljer man mellan doktrin och ...
Hur används begreppet doktrin?
Rättsvetenskap
"Doktrin" används inte alls
193
Kap 10. I vilken mån tillerkänns doktrinen rättskällestatus?
I den mån den systematiserar och uttalar sig om gällande rätt, dvs om den är nyttig för den juridiska praktiken
194
Kap 10. Litteraturen är inte en ... utan en ...
Auktoritativ rättskälla - självständig kunskapskälla
195
Kap 10. Vad är en viktig målgrupp för genusrättsvetenskaplig forskning?
Aktörer inom lagstiftningsprocessen
196
Kap 10. Kritiken mot genusrättsvetenskapen handlar ofta om...
Kvalitetsproblem och ovetenskaplighet
197
Kap 10. Syftet inom genusrättsvetenskap är inte att ... gällande rätt utan att ... gällande rätt
Fastställa - ifrågasätta fiktionen av
198
Kap 10. Man talar ofta inte om gällande rätt utan om ...
Fungerande rätt
199
Kap 10. Tolkning kan inte sägas vara...
Objektiv/neutral
200
Kap 11. CRT har sin grund i...
Den amerikanska medborgarrättsrörelsen och CLS
201
Kap 11. Vad är narrativ metod?
Man skriver i jag-form
202
Kap 11. Vilka 2 metoder använder CRT?
Rättsdogmatisk metod
Narrativ metod
203
Kap 11. CRT analyserar rätten utifrån ett ... perspektiv
Etniskt
204
Kap 11. Vad är den objektiva och den subjektiva aspekten i CRT?
Objektiv aspekt: den materiella situationen svarta lever i
Subjektiv aspekt: de fördomar vita har mot svarta
205
Kap 11. Vad är förhållandet mellan den objektiva och subjektiva aspekten i CRT?
De förstärker varandra
206
Kap 11. Vad gjorde målet Brown över en natt?
Gjorde segregation olaglig
207
Kap 11. CLS har en skeptisk syn på ...
Rättigheter
208
Kap 11. Varför är rättigheter svaga enligt CRT?
De beror på den individuella domarens sociala kontext
209
Kap 11. Minoritetsrättigheter kan per definition inte uppfylla kravet på...
Allmänintresse
210
Kap 11. Vad är den största skillanden mellan CLS och CRT?
Rättigheterna är oerhört viktiga för CRT
211
Kap 11. En fråga gällande minoritetsskydd är om man ska förstå skyddet som ... eller ...
Beskrivande - föreskrivande
212
Kap 11. Varför kan man inte använda samma lagrum och praxis för olika grupper?
Grupperna är inte utbytbara
213
Kap 11. Hur skiljer sig kön och etnicitet när det kommer till svag positiv särbehandling?
Det är lagligt när det gäller kön, men inte när det gäller etnicitet
214
Kap 11. Vad är viktigt på juristutbildningen enligt författaren?
Att det finns en variation bland studenterna
215
Kap 12. Vilka 3 saker är postmodernismen skeptiska mot?
Yttersta fundament
Givna auktoriteter
Entydighet i sanningsbegreppet
216
Kap 12. Hur ser postmodernismen på pluralism?
Man är öppen för pluralism
217
Kap 12. Postmodernismen är en meditativ respons mot...
Strikt vetenskaplighet
218
Kap 12. Meningen med det rättsvetenskapliga samtalet är inte alltid att...
Nå fram till ett bestämt mål
219
Kap 12. Vad kritiseras postmodernismen för?
Den är flummig, relativistisk och saknar ordning och reda
220
Kap 14. Den teoretiska basen för rättsautomation är att juridik finns till för att...
Hantera problem
221
Kap 14. Vad är ett bra exempel på rättsautomation?
Skatteverkets hantering av deklarationer
222
Kap 14. Automation är ett effektivt komplement om beslut är svåra att...
Verkställa
223
Kap 14. Vad tas upp som exempel på automatiserat verkställande?
Elektronisk fotboja
224
Kap 14. Vad tas upp som exempel på en proaktiv problemlösningsstrategi?
Inprogrammerade kopieringsskydd
225
Kap 14. Hur beskrivs förskjutningen av rättsbildningsprocessen?
Förut utvecklades rättens innehåll av praxis, nu bestäms den under systemutvecklingsfasen.
