K6 PU Flashcards
Vad innebär en jämlik vård? (2p)
Jämlik vård innebär att vård och behandling ska erbjudas till allihop på lika villkor och med ett likvärdigt bemötande, oavsett olika faktorer såsom:
- Kön
- Ålder
- Sexuell läggning
- Etnisk tillhörighet
- Religiös tillhörighet
Det finns 2 dimensioner av jämlik vård; vad kallas dessa och vad innebär dom? (3p)
Vad innebär en omotiverad skillnad vad gäller jämlik vård? (1.5p)
En omotiverad skillnad är en skillnad i vård och behandling som inte kan förklaras av följande:
- Vårdbehov
- Medicinska förutsättningar
- Samtycke
- Alternativ intervention som stärks av vetenskap och/eller beprövad erfarenhet
Alltså att en person får t.ex. sämre vård trots samma medicinska förutsättningar, samma vårdbehov, utan samtycke etc. Yäni rasism, sexism, homofobi o sånt
Beskriv skillnaden mellan horisontell och vertikal jämlikhet? (3p)
Horisontell jämlikhet = patienterna med störst behov av vård prioriteras, oavsett vilken sjukdomsgrupp dom tillhör
Vertikal jämlikhet = patienterna inom en specifik patientgrupp med störst behov, prioriteras inom just den specifika gruppen. Yäni om du har 10 patienter som delas in i 2 olika sjukdomsgrupper, och du bara har 2 vårdplatser, så kommer den sjukaste i varje sjukdomsgrupp få varsin plats. Medan i horisontell jämlikhet så kan det bli så att 2 personer från grupp A får varsin plats och ingen från grupp B får en plats för att dom 2 personerna från grupp A är sjukare än alla från grupp B. Man skiter alltså i vilken patientgrupp man tillhör; dom mest sjuka (av alla patienter, oavsett patientgrupp) får vård först.
Beskriv den etiska plattformen för svensk sjukvård? (2p)
Den etiska plattformen i svensk sjukvård utgörs av 3 principer:
- Människovärdesprincipen; alla är lika värda och ska få likvärdig vård oavsett kön, religion blablabla
- Behovs- och solidaritetsprincipen; dom mest sjuka prioriteras
- Kostnadseffektivitetsprincipen, innebär helt enkelt att det ska finnas en rimlig relation mellan patientnytta och kostnad
Vad säger den yrkesetiska koden för svensk sjukvård? (2p)
Den yrkesetiska koden säger att läkaren ska i sin gärning alltid ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta
Vilka parametrar kan man använda sig av för att ta reda på ifall vården är jämlik? (2p)
- Hälsotillstånd
- Behov
- Efterfrågan
- Vårdkonsumtion
Beskriv ett sätt att bedöma/analysera en persons hälsotillstånd? (3p)
Hälsotillståndet kan bedömas eller analyseras med hjälp av flera olika metoder, där en sådan är solfjädermodellen. I mitten har vi personen i sitt sammanhang med faktorer som inte går att påverka, såsom kön, ålder och arv. Ju längre ut man kommer i denna solfjädermodell, dvs mer perifert, så kommer faktorerna att vara mer påverkbara, såsom tilltro, framtidstro, socialt sammanhang, livsstil och socioekonomisk situation, i inbördes ordning. Ännu längre ut i modellen har vi istället mer strukturella faktorer eller variabler, såsom samhällsvanor och samhällsutveckling
Vad innebär det egentligen att en person är i behov av sjukvård, och vad är viktigt att sjukvården tänker på vad gäller val av behandling? (3p)
När det gäller behovet av hälso- och sjukvård så finns det ett behov i de situationer där det finns nedsättningar i en persons medicinska, sociala och psykologiska livsvillkor, och där det även finns en åtgärd inom hälso- och sjukvården som personen har nytta av för att motivera denna nedsättningen. Denna åtgärd och dess nytta ska i sin tur bygga på evidens eller beprövad erfarenhet. När det gäller själva behovsgraden så avgörs denna i sin tur av svårighetsgraden på patientens lidande, prognosen och funktionsnedsättningen. Vidare avgörs även behovsgraden av nyttan, dvs den effekt som den specifika åtgärden har på patientens hälsa
Vilka olika hinder finns det för jämlik vård? (2p)
Ett hinder som både kan bero på patienten själv och på vårdgivaren är begreppet hälsolitteracitet, vilket helt enkelt innebär att man har förmågan att förstå, värdera och använda hälsoinformation för att bevara och förbättra sin egen hälsa. Det handlar helt enkelt om att personer har svårt att förstå det språk som används inom hälso-och sjukvården. Detta problem är större i befolkningsgrupper med en lägre socioekonomisk status
Rita upp en bild över genusbias? (2p)
Hur kan vi göra vården mer jämlik? (2p)
Hur kan vi förbättra vårdmötet? (2p)
Vilka är dom olika diskrimineringsgrunderna? (2.5p)
Det finns olika typer av medicinskt juridiska dokument. Vilka är dessa och är dom juridiskt bindande eller endast rekommendationer? (3p)
När det gäller tolkningen av olika föreskrifter så finns det olika typer av juridiskt bindande dokument, man kan prata om lagar, förordningar och föreskrifter och gemensamt för alla dessa är att de är juridiskt/rättsligt bindande. En föreskrift är exempelvis oftast härlett från en lag. Om det exempelvis finns en föreksrift från socialstyrelsen kring hur ett tillstånd ska behandlas så är detta rättsligt bindande. Allmäna råd är således inte rättsligt bindande men de är fortfarande starkt vägledande och kan således vara bra att ta del av.
Det finns således flertalet olika lagar som berör hälso- och sjukvården, där några av dessa är HSL, offentlighets- och sekretesslagen, patiensäkerhetslagen etc. En balk kan i sin tur ses som en samling eller ett stort kapitel där man har samlat ihop lagstiftning som man tycker hör samman, exempelvis socialförsäkringsbalken
Vad säger hälso- och sjukvårdslagen? (3p)
Hälso och sjukvårdslagen talar om:
- Dom grundläggande reglerna för hälso- och sjukvård i Sverige
- Målen för hälso och sjukvården
- Kraven som finns på en god och jämlik vård
- Gränssnittet mellan olika regioner/kommuner och därmed ansvaret som olika delar av sjukvården har
- Vilken typ av information patienten har rätt till (individuellt anpassad info om sitt hälsotillstånd, dom metoder som finns för undersökning och behandling, sina möjligheter att välja vårdgivare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården)
- Att patienten alltid har rätt att avstå behandling
- Detta gäller dock inte barn och vid allvarliga tillstånd kan man gå emot föräldrarnas önskan, t.ex. om barnet behöver en blodtransfusion ASAP men föräldrarna är jehovas.
- Patienten har dock inte rätt att kräva en viss behandling utan här kommer kostnadseffektiviteten spela roll
Vad säger socialtjänstlagen? (2p)
Socialtjänstlagen är den lag som reglerar vilka skyldigheter och rättigheter en person har som vistas i en viss kommun.
Det är kommunens biståndshandläggare som beviljar och handlägger dessa tillstånd. Biståndshandläggaren är inte läkare eller ens ssk, utan sociolog.
Det finns även ett viktigt kapitel som säger att om man som vårdpersonal får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är man skyldig att rapportera detta till socialnämnden
Vad säger lagen om vård av missbrukare (LVM)? (2p)
Den lag som ger möjlighet att tvångsomhänderta missbrukare. I första hand vill man att detta ska ske i samtycke med patienten men i dom fall där patienten utgör en fara för andra eller för sig själv behövs det inget samtycke.
Viktigt att minnas är att man inte har någon skyldighet att anmäla till socialnämnden om patientens missbruk. Anledningen till detta är att missbrukare ska våga söka vård ifall det uppstår besvär
Vad säger lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)?) (2p)
Denna lag reglerar tvångsomhändertagande av barn som är under 18 år. Detta kan ske t.ex. om ungen utsätts för fysisk/psykisk misshandel i hemmet som kan skada ungens hälsa eller utveckling. Det kan även ske omhändertagande ifall ungen utsätter sig själv för fara, t.ex. genom att missbruk av beroendeframkallande droger, brottslig aktivitet eller andra sociala nedbrytande beteenden.
Vad gör IVO och HSAN? (2p)
IVO är en självständig myndighet som tar emot anmälningar om felbehandlingar från patienten. IVO kan sedan bestämma ifall läkaren bör utredas för att sedan möjligen få konsekvenser, t.ex. få prövotid, återkallelse av legitimation, återkallelse av annan behörighet etc, så ska IVO anmäla detta till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).
HSAN behandlar behörighetsfrågorna. Anmälan om behörighetsfrågor till HSAN kan endast göras av IVO, läkaren (om man vill anmäla sig själv), justitieombudsmannen och justitiekanslern. HSAN behandlar även ärenden som kan handla om en begränsning av förskrivningsrätt eller en ansökning om en ny legitimation. HSAN behandlar även uppgifter om brott och väckta åtal som skall inhämtas i denna typen av legitimationsfrågor
Vad innebär prövotid och vid vilka situationer kan prövotid vara lämpligt? (2p)
Prövotid är ett ingripande som HSAN kan göra för en legitimerad personal inom hälso- och sjukvården, prövotiden är oftast 3 år men kan även vara mindre. Prövotid kan i sin tur beslutas om personen har varit oskicklig i sitt yrke, gjort sig skyldig till ett brott, brutit mot en föreskrift eller pga andra omständigheter anses vara olämplig att utföra yrket. Och i dessa situationer handlar det helt enkelt om att läkarens handlingar har påverkat förtroendet för honom eller henne och att det även anses vara av betydelse för patientsäkerheten. Prövotid kan även beslutas om man pga sjukdom befaras inte kunna utöva sitt yrke på ett patientsäkert och tillfredställande sätt
Av vilka olika anledningar kan HSAN återkallelse läkarlicens? (2p)
HSAN kan även besluta om återkallelse av legitimation och det är i de situationer där läkaren varit uppenbarligen oskicklig, begått ett allvarligt brott i eller utanför yrkesverksamheten eller av någon annan anledning visat sig uppenbart vara olämplig att utöva sitt yrke. Även här kan en återkallelse av legitimationen ske pga sjukdom, demens eller psykisk ohälsa är exempel. Återkallelse av ens legitimation kan även ske om man på ett eller annat sätt brutit mot prövotidsplanen eller återigen visat sig vara olämplig att utöva sitt yrke.
Ett annat scenario är att läkaren själv ansöker om att få sin legitimation indragen, även ett missbruk kan vara en anledning till att besluta om en prövotid eller återkallelse av legitimationen
Vad är patientnämndsverksamheten? (2p)
Patientnämndsverksamheten är en verksamhet som är skyldig att finnas i alla regioner och deras uppdrag handlar i princip mycket om bemötande och att stötta och hjälpa enskilda patienter inom hälso- och sjukvården. Det kan vara hjälp med ex. framtagandet av information, främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal, rapportera iakttagelser och avvikelser som är av betydelse för patienterna till vårdgivare
Vad säger offentlighets- och sekretesslagen? (2p)
I Sverige har vi en handlingsoffentlighet vilket innebär att vem som helst får läsa och ta del av myndigheternas handlingar (allmänna handlingar).
Sekretess råder ifall information om en enskilds hälsotillstånd ej kan röjas utan att den personen eller någon närstående kommer lida men. Vi antar alltid att patienten kommer lida men ifall uppgifter om hans hälsotillstånd röjs. Sekretessen kan dock brytas vid en fullmakt från patienten (med patientens samtycke alltså) vilket t.ex. kan vara nödvändigt vid försäkringsärenden
Vad innebär delegering inom hälso- och sjukvård? (2p)
Delegering innebär i sin tur att en person som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal och som är formellt kompetent inför en arbetsuppgift överlåter denna uppgift till en annan person som inte är formellt kompetent men som är reellt kompetent . Uppgiftsmottagaren ska således vara reellt kompetent för den aktuella uppgiften och detta genom sin erfarenhet inom yrkesverksamheten eller genom fortbildning. Denna delegering är personlig, skriftlig och tidsbegränsad (max 1 år), och i denna delegeringsuppgift ska uppgiften vara tydlig definierad och kompetensen hos uppgiftsmottagaren ska vara säkerställd. Varje delegeringsbeslut ska även dokumenteras och verksamhetschefen ska även vara underrättad
Vad innebär en vårdskada och vilka olika typer av vårdskador finns? (2p)
Vårdskada är en bred definition men det viktigaste i definitionen av en vårdskada är att den hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vidare finns det även vad man kallar för en allvarlig vårdskada, vilket innebär att det är en bestående vårdskada som inte är ringa eller som leder till att patienten har fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller har avlidit. När det gäller vårdskador så finns det även scenarion där vi har gjort fel men utfallet blir ändå “rätt” och vad vi då har gjort är att vi har utsatt patienten för en risk. Och ibland finns det även scenarion där vi gör rätt men det blir ändå “fel”, och i det sistnämnde fallet har vi således en icke-undvikbar skada eller en komplikation
Vad säger patientsäkerhetslagen? (3p)
Patientsäkerhetslagen kom således till för att minska antalet vårdskador och den säger att vårdgivare skall arbeta systematiskt för att förebygga och utreda vårdskador. Man har en rapporteringsskyldighet till IVO vad gäller vårdskador och patienten/anhöriga ska vara med i processen och medarbetare som utgör en risk eller fara för patientsäkerheten ska anmälas. När det gäller det sistnämnde exemplet så är detta typiskt sett när personal lider av en sjukdom som påverkar deras omdöme, såsom demens, psykiska sjukdomar etc. Den andra stora orsaken är i sin tur missbruk och slutligen kan det även handla om att personal upprepade gånger har visat ett dåligt omdöme eller blivit dömt för ett allvarligt brott som rubbar förtroendet som man har för individen.
Vad gäller patientsäkerhetslagen är det även viktigt med en systemsyn och inte en individsyn, dvs man ska inte gå ner på individnivå och peka finger utan man får se till hela verksamhetens struktur. Handlar alltså om att att gå till roten av orsaken med sin systemsyn och det handlar också mycket om att man bara är människa och att det finns ett samspel mellan många olika faktorer. Detta ansvar ligger i sin tur väldigt mycket på arbetsgivaren och vårdgivaren och backas även av patientsäkerhetslagen, dvs helhetssynen. Dock har den enskilde kliniken fortfarande även ett stort ansvar och skyldigheter enligt patientsäkerhetslagen.
Som vårdpersonal har man vissa skyldigheter vid vårdskador eller risk för vårdskador. Vilka är dessa skyldigheter och vilken myndighet kan vara inblandad? (3p)
Vidare har man som personal även en skyldighet att rapportera/anmälan om det finns en risk för vårdskada eller om det har uppstått en vårdskada. Man har även en skyldighet att informera anhöriga/patienten vid en vårdskada. Vid allvarligare vårdskada utför man en Lex Mariah anmälan, informerar vilka framtida förebyggande åtgärder man planerar att vidta för att undvika att samma sak händer igen, informerar om möjligheten att anmäla detta till IVO och även möjligheten att begära en ersättning enligt patientskadelagen.
En Lex Mariah anmälan ska även utföras om det fanns en risk för att en allvarlig vårdskada skulle ha inträffat eller förelegat, dvs det behöver inte ha skett utan det räcker med att det fanns en risk för det. Lex Mariah anmälan ska i sin tur innehålla en kortfattad beskrivning av händelsen eller händelseförloppet samt de konsekvenser eller möjliga konsekvenser som kunde ha förelegat. Vidare utför man även en internutredning där det viktigaste i denna utredningen är analysen eller bedömningen som vårdgivaren har gjort gällande de bakomliggande och bidragande orsakerna till händelsen. Samt vilka åtgärder man tänker vidta för att förhindra att något liknande sker eller inträffar igen, eller begränsa utfallet eller effekten av en icke-undvikbar händelse (komplikation). Det är senare IVO som utreder en Lex-Mariah anmälan och bedömer om vårdgivaren har gjort en adekvat utredning och analys av situationen och vårdhändelserna.
Vad innebär läkekonst? (1p)
Läkekonst innebär att bidra till ökad hälsa genom att trösta, lindra, bota och aldrig skada. Läkekonst innebär inte att tycka synd om, kompensera, medikalisera eller skada
Hur fungerar vi inlärningspsykologiskt? (3p)
Vad är skillnaden på positiv och negativ förstärkning? (2p)
Vad innebär det att en person är sårbar? (2p)
Vad innebär det att en person är hållfast/resilient? (2p)
Vad ska vi som läkare ge patienten vid ett besök? (3p)
Vad innebär validering? (7p)
Rita upp en bild över bio-psyko-social modellen? (4p)
Vilka olika färdigheter ökar empowerment? (3p)
Definitionen av MI? (2p)
Vilka olika “bubblor” finns kring MI-anda? (2p)
Vad är skillnaden på meny och agenda vad gäller MI? (2p)
Vilka 4 processer ingår i samtalet MI och vad går respektive steg ut på? (4p)
3e steget är att samtalsledaren (läkaren) har ansvaret att framkalla förändringsprat.
Vilka olika samtalsfärdigheter kan vara viktiga att besitta? (3p)
Det finns 3 viktiga staplar vad gäller framgång. Vilka och vad innebär dom? (3p)
Hur ska man locka fram förändringspratet? (2p)
Vad är en viktig samtalsfälla att undvika? (2p)
Hur bör man se på återfall vad gäller förändring? (2p)
Rita upp en bild över förändringspratets olika steg? (2p)
Hur ska man tänka kring räddningsaktioner? (2p)
Vad innebär bibehållandeprat? (2p)
Ursäkter till varför förändring inte går.
Hur ska man dämpa bibehållandeprat? (2p)
Vad innebär BÖRS? (2p)
Ge exempel på några reflektioner? (2p)
Vad innebär dissonans? (2p)
Motstånd/bristande samklang
Vad innebär rättningsreflexen? (2p)
Vad bör man lägga märke till som kan indikera dissonans? (2p)
Hur ska man komma runt dissonansen under samtalet? (2p)
Vad är skillnaden på PUSH/PULL vad gäller MI? (2p)
Hur kan man använda sig av PULL rent praktiskt? (2p)
Hur kan man få fram värdet av en förändring för patienten? (2p)
Vad innebär godhetsprincipen? (2p)
Vad innebär icke-skadeprincipen? (2p)
Vad är WHO:s definition av hälsa? (2p)
Vad säger biostatiker är hälsa? (2p)
Vad är nackdelen med den biostatiska synen på hälsa? (2p)
Vad säger den holistiska teorin om hälsa? (2p)
Vad säger hedonister om hälsa? (2p)
Vad säger “the desire theory” om hälsa? (2p)
