Kap. 1 Flashcards
(20 cards)
En leds uppbyggnad
Träningens effekter på skelettet
Skelettet är en levande massa som har en konstant omsättning av sin vävnad. Benstrukturen byts ut under hela livet och anpassas efter den aktuella belastningsnivån. När skelettet utsätts för fysisk aktivitet förstärks strukturen och benmassan blir starkare. Vid frekvent och långvarig utsträckning och belastning blir ligamenten starkare och längre. Fysisk inaktivitet leder till att ligamenten förkortas och blir svagare. Brosket i lederna har ingen egen kärlförsörjning utan får sin näring från ledvätskan. Vid rörelse uppstår tryckskillnader i ledkapseln som gör att brosket ”suger upp” och sedan släpper ifrån sig den näringsrika ledvätskan, ungefär som en tvättsvamp. Aktivitet och rörelse alltså en förutsättning för att ledbrosket ska få näring och kunna leva.
Skelettmuskelns uppbyggnad
muskelbuk, muskelbunt, muskelfibrer, myofibrill
Muskelfibertyper: vilka de är, deras egenskaper
och hur de rekryteras vid fysiskt arbete
Egenskaper Typ 1 Typ 2A Typ 2x
Hastighet Låg Medel Hög
Styrka Låg Medel Hög
Uthållighet Hög Medel Låg
Syrebehov Hög Medel Låg
Storlek Smal Medel Tjock
Typ1 –> Typ2A –> Typ2X
Träningens effekter på skelettmuskler
Vår kropp har en mycket god anpassningsförmåga och de fl esta system i kroppen, även våra muskler, rättar sig efter de krav som ställs. Muskelfi brer kan ändra sina egenskaper vid träning men de ökar inte i antal.
Träning av muskulaturen kan delas in efter vilka muskelfibertyper som aktiveras mest under träningen. Man kan grovt generalisera träning av muskelfibrer i två kategorier: Styrke- och snabbhetsträning. Träning av främst muskelfibrer typ 2a och 2x (inget syre krävs). Uthållighetsträning. Träning av främst muskelfiber typ 1. I uthållighetsträning och träning av muskelfiber typ 1 spelar vår kondition och syreupptagningsförmåga en stor roll och vi återkommer därför till det under avsnittet Kroppens syresättning.
Nervsystemets uppdelning
centrala nervsystemet (CNS), som består av hjärnan och ryggmärgen, och det perifera nervsystemet (PNS) som består av hjärnstammen samt ett antal nerver som utgår från ryggmärgen och når ut till kroppens alla delar.
En nervs uppbyggnad
myelin, cellkropp, dendriter, axon
Att nerver står i kontakt med muskelfibrer.(Motorisk enhet)
En nerv som står i kontakt med ett antal muskelfi brer utgör en funktionell enhet som kallas motorisk enhet. Ju fl er muskelfi brer en nerv har kontakt med desto större är den motoriska enheten. En muskel har förbindelse med fl era nerver och består således av fl era motoriska enheter. Vid enkla aktiviteter som till exempel då man tar en promenad eller klär på sig krävs lite muskelkraft och de motoriska enheter som aktiveras är små. På motsvarande sätt aktiveras fl era stora motoriska enheter då vi behöver producera mycket muskelkraft. Kraftutvecklingen i en muskel regleras alltså efter antalet aktiverade motoriska enheter.
Träningens effekter på nervsystemet.
Man kan med träning öka storleken på motoriska enheter så att fl er muskelfi brer aktiveras av en och samma nerv. Det är den träningseffekten som står för den inledande styrkeökningen hos en nybörjare. Den motoriska kontrollen blir också bättre med träning. Den är till stor del beorende på erfarenheter och bygger på ett samspel mellan ett feedback- och feedforward-system som ständigt pågår. Varje gång vi ska utföra en planerad rörelse skickas information om hur den ska vara genom feedforward-systemet till de berörda motoriska enheterna. När rörelsen är genomförd skickas information om hur rörelsen faktiskt blev tillbaka. Resultatet jämförs och eventuella justeringar görs nästa gång feedforward-systemet skickar ut information Ett exempel är dartkastaren som kastar lite lågt i första försöket, höjer siktet andra gången och pilen hamnar förhoppningsvis mitt i prick. Genom denna mekanism sker en fortgående justering i nervsystemet med syftet att nå det effektivaste sättet att utföra rörelser. Ju fler gånger en rörelse genomförs desto mer utökas det motoriska minnet. Träning av särskilda rörelser kan med tiden automatiseras, vilket innebär att de sker med begränsad eller ingen medveten kontroll. Det som sker är en neurologisk anpassning eftersom nervbanor blir effektivare ju mer de används. Myelinhinnorna i de aktiverade nervbanorna blir tjockare och nervsignalerna kan därmed transporteras fortare. En automatisering innebär även att nervsystemet ”lägger mindre uppmärksamhet” på förloppet mellan beslut och handling eftersom rörelsen är inövad. Resultatet blir att vi kan utföra rörelsen snabbare och säkrare. Cykling, golfsvingar eller Usain Bolts sprintstart vid 100 meter och Charlotte Kallas skidteknik är exempel på rörelsemönster som automatiserats
Feedback- och feedforwardsystemet
Motoriskt minne
Automatisering
Syrets väg genom kroppen
lung(inandning syre) –> hjärta blodomlopp –> muskel(syre)
muskel(koldioxid och vatten) –> blodomlopp hjärta –> lung(utandning koldioxid och vatten)
Puls
Slagvolym
Minutvolym
puls = antal hjärta slag/slår per minute (70)
slagvolym = mängden blod som skickas ut per slag (0,7 dl)
Minutvolym = Puls x Slagvolym
Mitokondrier: var de finns & deras funktion
mitokondrierna är muskelns kraftverk
Träningens effekter på
Kapillärnätverk
Slaggprodukter
Mitokondrier
Minutvolym
Vilopuls
Genom träning kan man utveckla kapillärnätverket. Ett tätt kapillärnätverk innebär fler möjligheter för blodet att lämna över syret eftersom avståndet mellan muskel och kapillärer minskar.
slaggprodukter bort smidigare
Mängden mitokondrier i muskeln kan ökas med hjälp av träning. Ett ökat antal mitokondrier förbättrar muskelns förmåga att ta emot syre och producera energi.
Även hjärtats minutvolym kan till stor del utvecklas med hjälp av träning.
vältränade personer har en lägre vilopuls – större slagvolym
ATP – vad det är och att det måste återbildas
Adenosin-trifosfat (ATP) är den fosfatbildning som förser våra muskler med energi. Det finns ständigt små lager ATP i våra muskler och vid maximalt muskelarbete förbrukas de mycket snabbt, på drygt en sekund. Eftersom ATP-förrådet är så begränsat måste det ständigt återbildas och det sker med hjälp av de energiämnen vi äter och som finns lagrade i kroppen. Beroende på vilken typ av muskelarbete vi utför, använder sig kroppen av två olika sätt för att skapa ATP: aerob och anaerob process.
Aerob energiprocess – hur den går till och när
den används i träningssammanhang
Den aeroba energiprocessen = långtidsarbete
Energin som produceras vid den aeroba processen kommer från energiämnen i maten (främst kolhydrater och fett men även protein) tillsammans med syret vi andas in (aerob = syrekrävande). Energiämnena bryts ned i mitokondrierna som tillsammans med syret frigör energi för återuppbyggandet av ATP-förrådet. Ju bättre syreupptagningsförmåga desto effektivare aerob energiproduktion, det vill säga aerob kapacitet. Den aeroba kapaciteten avgör hur pass god kondition en person har. För att kunna öka sin energiproduktion måste musklerna även öka sin tillgång till syre. En god aerob energikapacitet innebär att musklerna förses rikligt med syre och kan fortsätta möta det energibehov som krävs.
Energiämnen(Fett, Kolhydrater, Protein) + Syre (O2) —> Energi(ATP) + Vatten(H2O) och Koldioxid(CO2)
Anaerob energiprocess – hur den går till och
när den används i träningssammanhang
Den anaeroba energiprocessen = korttidsarbete
anaeroba processen kan producera energi utan syre, igång. Den sker genom en nedbrytning av glykogen eller glukos som kallas för glykolys. Glykogen är kolhydrater som är lagrade i muskler och i levern. Glukos är kolhydrater som finns i blodet. Den anaeroba processen är mycket snabb med att producera energi med hjälp av kolhydrater. Därför är det är naturligt för kroppen att använda denna energiprocess då muskelarbete ska produceras snabbt
Energiämnen(Fett, Kolhydrater) —> Energi(ATP) + Mjölksyra
Syreskuld & steady state
När den anaeroba processen ”hjälper till” ökar syreskulden som måste ”betalas tillbaka”. Det sker efter att muskelarbetet är avslutat genom att syresättningen fortsätter att vara förhöjd ytterligare några timmar.
När hjärtfrekvensen har anpassats efter en given belastning och förser musklerna tillräckligt med syrerikt blod blir pulsen jämn. Det kallas för Steady state och tar i regel 4 minuter.
Träningseffekter på energigivande processer
Träning påverkar den aeroba processen främst genom att öka kroppens förmåga att ta upp syre men även genom att förbättra möjligheterna att utnyttja energiämnen. Med träning kan man öka användningen av fett som energikälla och på så sätt spara på kolhydrater. Resultatet blir en förbättrad uthållighet. Även den anaeroba processen kan förbättras med träning. Främst handlar det då om en ökad maximal hastighet av energiproduktionen, glykolysen. En snabbare anaerob energiproduktion innebär en ökad snabb och explosiv förmåga, något som vårt exempel Usain Bolt utvecklat. Mjölksyran som bildas vid den anaeroba processen utgör en begränsning och toleransnivån för hur mycket mjölksyra man klarar av att hantera kan ”flyttas” med hjälp av träning. Genom toleransträning kan man lära sig hantera stora anhopningar av mjölksyra och befinna sig i den anaeroba processen under längre tid.
Skelettets funktion
agerar hävstång för muskler
skyddar inre organ
stödjer kroppen
producerar blodkroppar
lagrar mineraler t ex kalcium
Två delar av nervsystemet
Autonoma
Somatiska
