Kap 2 samma typer av biomolekyler i alla celler

Question 1

Aminosyror

Answer 1

organiska molekyler av en aminogrupp (kväve väte), en karboxylgrupp (kol, syre väte (en hydroxylgrupp, en karbonylgrupp), en kol i mitten med en kväve, en r-grupp (sidokedja, varierande delen) . Finns många teoretiskt möjliga aminosyror, 20 används i proteinsyntes.

Question 2

ATP

Answer 2

adenosintrifosfat- energibärare, adenosin (adenin (kvävebas) o ribos (pentos)) o tre fosfatgrupper, en kan avges och då frigörs mycket energi

Question 3

Biomolekyler

Answer 3

molekyler av ämnen som förkommer i levande organismer

Question 4

bärarmolekyler

Answer 4

molekyler som (samverkar med enzymer) bla överföra väteatomer och eller elektroner mellan molekyler

Question 5

cellulosa

Answer 5

monosackarid, glukoskedjor med vätebindingar (människor kan ej bryta ner) bryts ner till cellobios (disackarid)

Question 6

coenzym

Answer 6

krävs för (vissa) enzymers funktion, hårt bundna till proteinet

Question 7

cofaktor

Answer 7

krävs för (vissa) enzymers funktion, löst bunda till proteinet

Question 8

disackarid

Answer 8

två monosackarider - sockerenheter - ihopkopplade, vatten spjälkas av när de binds ihop, - ex laktos (galaktos o glukos), sackaros (fruktos o glukos), maltos (glukos glykos), cellobios (glukos glukos med vätebindning)

Question 9

enzymer

Answer 9

är proteiner. katalysatorer dvs skyndar på kemiska reaktioner

Question 10

fetter

Answer 10

(syre, kol, väte) ämnen vars molekyler består av glycerol(alkohol) och tre fettsyror med esterbindning.

Question 11

fettsyror

Answer 11

lång kolvätekedja, antingen med enkel eller dubbelbindingar. sitter på glycerol med esterbinding. dubbelbindningens placering påverkar funktion o näringsvärde.

Question 12

fleromättad fettsyra

Answer 12

fettsyra(kolvätekedja) med mer än en dubbelbindning. dubbelbindingens position påverkar fettsyrans funktion/näringsvärde

Question 13

fosfolipider

Answer 13

nästan fett med en fosforsyra (med en alkohol) istället för en av fettsyrorna på glycerolen. fosforsyrans (med alkohol) sida är polär;vattenlöslig;hydrofil, fettsyrornas (behöver inte vara vara exakt samma fettsyra) sida är opolär;fettlöslig;hydrofob. bygger upp membran

Question 14

glykogen

Answer 14

kolhydrat som påminner om stärkelse, energilager i lever o muskler

Question 15

karotenoider

Answer 15

gul/röd/orange färg i blommor, löv, äggula osv, opolär;fettlöslig, pga kolvätekedja, struktur möjliggör absorbering av ljus av specifika frekvenser som orsakar färgen, karot-> morot -> orange

Question 16

klorofyll

Answer 16

gröna färgämnet nödvändigt för fotosyntesen, finns i kloroplasten, opolär;fettlöslig, pga kolvätekedja, struktur möjliggör absorbering av ljus av specifika frekvenser som orsakar färgen

Question 17

kolhydrater

Answer 17

kol, väte, syre. Sockerarter: energikälla/utvinnign, byggnadsdel i bla nukleider, signaldel av vissa proteiner o lipider. antingen mono, di eller polysackarider

Question 18

lipider

Answer 18

biomolekyler som ej är vattenlösliga; opolära; hydrofoba

Question 19

monosackarider

Answer 19

enklaste sockerarterna/kolhydraterna, 3-7 kol i kedja eller i sluten ring. 5 kol kallas för pentoser, 6 kol kallas för hexoser. hydroxylgrupp (väte på syreatom) eller karboxylgrupp (syre med dubbelbindning) är oftast bundna på kol. en sackarid. hexoser: glukos, galaktos, fruktos, pentoser: ribos, deoxiribos

Question 20

nukleotid

Answer 20

Mellanstor molekyl, en kvävebas, en sockermolekyl (pentos), en eller flera fosfatjoner. är bärarmolekyler: ATP (adenosintrifosfat), vätebärare (NAD, NADP, FAD), är i kedjor DNA & RNA. Vätebärarna har kvävebaser cellen ej kan producera (essensiella)

Question 21

polypeptider

Answer 21

kedja av max ca 50 aminosyror, bundna med peptidbindningar

Question 22

polysackarid

Answer 22

kolhydrat av upp till 50 monosackarider, ex stärkelse (kedjor glukos, växternas energilager (blir maltos nedbrytet)), cellulosa (glukoskedjor med andra bindningar, bygger tillsammans med hemicellulosa upp cellvägg i växt(blir cellobios), glykogen (energilager i djur (lever/muskler))

Question 23

prostetisk grupp

Answer 23

en del av en protein som inte är uppbyggd av aminosyror

Question 24

proteiner

Answer 24

mycket stora molekyler, uppbyggda av aminosyror i polypeptidkedjor och eventuellt någon prostetisk grupp. Användning: enzymer, vissa hormoner, uppbyggnad av strukturer (hår,hud,nagel) och ex organeller, transport genom kroppen/cellen, antikroppar m.m

Question 25

sackaros

Answer 25

disackarid, glukos o fruktos, vanligt rör/strösocker

Question 26

steroid

Answer 26

lång kolkedja i tre hexagoner och en pentagon som grund o sedan andra molekylgrupper kopplas på, ej vattenlösliga, ex kolesterol, testosteron, östrogen

Question 27

stärkelse

Answer 27

polysackarid, glukos kedjor , blir maltos

Question 28

vätebärare

Answer 28

överför väteatomer mellan olika molekyler, (i bla cellandning/fotosyntes) ex NAD+, NADP+, FAD. Vissa har kvävegrupper som är essensiella

Question 29

makromolekyler

Answer 29

molekyler som har mycket stor molekylmassa

Question 30

peptidbindning

Answer 30

en bindning mellan en karboxylgrupp och en aminogrupp - alltså mellan två aminosyror. när bindningen bildas spjälkas vatten av

Question 31

polypeptidkedja

Answer 31

längre kedja än en polypeptid av aminosyror, 1-4 polypeptidkedjor tillsammans med eventuella andra prostetisk grupp, cofaktor eller coenzym bildar proteiner

Question 32

aminogrupp

Answer 32

kväve o väte på amino

Question 33

karboxylgrupp

Answer 33

på aminosyror, består av karbonylgrupp (kol o syre m. dubbelbindning) med en hydroxylgrupp (syre med en väte)

Question 34

karbonylgrupp

Answer 34

bla på kol i monosackarider. kol o syre med dubbelbinding

Question 35

pentoser

Answer 35

monosackarider med 5 (penta) kolatomer, viktigaste: ribos, deoxiribos. ofta delar i större molekyler (DNA, RNA, ATP osv)

Question 36

hexoser

Answer 36

monosackarider med 6 (hex) kolatomer, viktigaste; glukos, galaktos, fruktos. Oftast till energi

Question 37

laktos

Answer 37

disackarid, glukos o galaktos

Question 38

maltos

Answer 38

disackarid, glukos glukos, nedbryten stärkelse

Question 39

cellobios

Answer 39

disackarid, glukos glukos, men med binding människor ej kan hantera, nedbryten cellulosa

Question 40

glykogen

Answer 40

polysackarid, lagrar kolhydrater som stärkelse i växter

Question 41

kolesterol

Answer 41

steroid, opolär, finns bla i cellmembranet(ger stadga genom att sitta mellan fosfolipiderna)

Question 42

nukleinsyror

Answer 42

dna eller rna, långa kedjor av nukleotider