Kap 4 Flashcards
Sömnens stadier
NREM-sömn och REM-sömn
NREM-sömn består av lätt sömn och djup sömn. Och dessa består av 4 stadier.
Alla dessa sömnstadier upprepas i cykler 4-5 gånger per natt (beroende på hur mycket man sover.
Lätt sömn
Stadie 1: det ät nu som insomnandet sker. Vi kan fortfarande känna att vi är vakna
Stadie 2: nu börjar pulsen bli saktare, kroppstemperaturen lägre, musklerna slappnar av osv.
(personer som sover lite sover väldigt lite lätt sömn)
Djuj sömn
En halv timme efter man somnat
Stadie 3 och 4:
Transmittorämnet GABA gör att hjärnans funktion blir långsammare. Vårt medvetna tänkande upphör alltså.
EEG kurvorna är stora och långsama. “slow-wave-sleep”.
REM-sömn
Börjar efter ca. 30 min av djupsömn.
Rapid eye movements.
Ögonen rör sig snabbt under ögonlocken. Detta till följd av att hjärnan aktiverar sig själv och använder nästan lika mycket energi som i vaket tillstånd. EEG-kurvorna ganska lika de i vaket tillstånd.
Muskelatoni! (förhindrar att man rör sig under drömarna)
Vakenhetsnivån
Organismen och framförallt hjärnans aktiveringsnivå.
Påverkas av:
RAS - retikulära aktiveringssystemet
DYGNSRYTMEN
-sömn och vakenhet, trötthet och aktivering utlöser varandra med jämna mellanrum
-denna påverkas av den biologiska klockan (i hypothalamus)
->tallkottskörteln (finns i anslutning till hypotyhalamus) bildar melatonin
(vakenheten sänks på kvällen och ökar på morgonen -> sänks igen under dagen och höjs igen
STIMULUS I MILJÖN
- ljusstyrka
- andra stimulus som ljud, temperatur osv
Den biologiska klockan
Påverkar
Dygnsrytmen
Sexuella lusten
Födsel och död (mammans avslappning på morgonen och en persons höjda blodtryck på morgonen)
Motionering (lättare på dagen/ tidig kvällen)
Kronotyp
Visar ifall man är morgon eller kvällsmänniska.
(Påverkas av åldern. T.ex. tonåringar är benägna att vaka mer.)
Men även bara hurdan person man är. Människans dygnrytm påverkas både av arvet och det egna beteendet.
Sömnen viktigast för:
Avlägsnande av slaggprodukter i hjärnan via en gliacells kanal. (t.ex. amyloidplack)
Nervsystemets utveckling. Speciellt viktigt för små! REM-sömnen är viktig för hjärnans mognad och utveckling och för bildandet av synapser.
Sömnens påverkan på fysiska och psykiska hälsan
- Immunförsvaret
- Leptin (mättnadskänslan) och ghrelin (hungerkänslan)
- Tillväxthormon
- Insulin
- kognitiva funktioner
- minnet, vissa förstärks speciellt under REM-stadiet
- känsloreglering
- copingmetoder
Sömn och depression
Har visat sig att dålig sömn kan leda till depression (också tvärt om men mer ovanligt).
Sömnen hos personer med depression ser annorlunda ut. REM sömnen börjar tidigare (redan efter ca 40min) och varar längre. Ögonrörelserna är som stormar. Mindre djup sömn.
Dessa personer minns sällan sina drömmar.
Sömnstadiernas funktion
DJUP SÖMN
- kognitiva uppgifter, minnet
- tillväxthormon, helar skador -> viktigt för idrottare
- gör sig av med slaggprodukter med hjälp av glymfatiska systemet (regleras av blodkärl och gliaceller).
- > nervellerna krymper och mellanrumen sköljs
- > glymfatiska systemet fungerar bäst när man ligger på sida och sämst på mage
- > för lite sömn risk för alzheimers, parkinson och ms
LÄTT SÖMN
-lärandet av färdigheter
REM-SÖMN
- minnet
- bearbetandet av svåra saker
- problemfösning och kreativitet
Sömnstörningar
Kan störas av:
Vanligaste: sömnlöshet, som innebär att man svårigheter med att somna, vaknande på natten eller att man vaknar för tidigt
Jet lag eller skiftesarbete Ljus och mörker Sömnsjukdomar -Narkolepsi, sömnapne, RLS(restless leg syndrom) Parasomni
KAN VÅRDAS MED: metoder hemma (t.ex. sömnhygien, motion, föda, tankesätt osv) Mediciner Melatonin Kognitiv psykoterapi
Parasomni
Sömngång
- sker i den sjupa sömnen
- delvis ärftligt men orsaken okänd
- antas ha att göra med hjärnans uteckling, därför ofta barn
Att prata i sömnen
- mellan ett sömnstadie till ett annat eller mellan sömn och vakenhet
- delvis ärftligt men oklar orsak
- kan orsakas av stress
- oftast: som barn -> även som vuxen
Sömnförlamning
- under REM-sömnen
- RAS väcker kroppen i fel ordning -> först hjärnbarken sedan musklerna
Klardrömmar
I dessa drömmar kan personen styra den egna drömen. Exempelvis kan man reglera en mardröm vilket ökar det psykiska välmåendet.
INTE SAMMA SOM VAKENDRÖM
Vakendrömar
Dessa drömmat innebär ofta att man blir mellan dröm och vakenhet. Ofta har man öppna ögon men kan känna att man inte är ensam i rummet och att det kanske finns något väsen där. Dessa är mycket ångestskapande men inte farliga! Ofta även muskelatoni.
INTE SAMMA SOM KLARDRÖM
