Kap.2 Juridik och juridisk metod Flashcards

(63 cards)

1
Q

Normer

A

Normer är oskriva regler och tankar som styr hur vi förväntas bete oss mot varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Sociala regler

A

Sociala regler är regler som styr hur vi bemöter varamndra och som förändras över tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Moraliska regler

A

Moraliska regler handlar om rätt och fel beteende i moraliska frågor

Förändras långsammare eftersom de ofta är djupt förankrade i vår kultur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Etik

A

Etik skiljer sig från moral och beskriver varför vi beter oss som vi gör

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Lagar

A

Lagar är rättsregler som beslutas av riksdagen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Rättsmedvetande

A

Rättsmedvetande är den allmänna synen på lag och rätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Rättsregler

A

Rättsregler; är våra grundlagar, riksdagordningen, lagar, förordningar och föreskrifter

rättsordning visar på rättsreglernas inbördes dignitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Rättsystem

A

Ett rättsystem består av lagar och andra regler som medborgare är skyldiga att följa, sk rättsregler

Bryter man mot en rättsregel så kan man drtabbas av en sanktion (straff)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sanktion

A

Sanktion är det vi normalt kallar för “straff”, och som exempelvis kan vara böter eller fängelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Rättsordning

A

Rättsordning: det system av rättsregler som består av grundlagar, riksdagordningen, lagar, förordningar och föreskrifter

Rättsordning = juridiskt regelsystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Grundlagarna

A

Grundlagarna: är de lagar som lägger grunden för de svenska demokratiska systemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Konstitutionell rätt

A

Konstitutionell rätt: handlar om hur Sverige styrs och regleras till stor del av de olika grundlagarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Stifta

A

Stifta: är ett annat ord för att besluta om en lag. Det är riksdagen som gör detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Regeringsformen

A

Regeringsformen (1974) innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri- och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Successionsordningen

A

Successionsordningen (1810) reglerar hur den svenska tronen ärvs, det vill säga vem som ska vara statschef.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Tryckfrihetsförordningen

A

Tryckfrihetsförordningen (1949) innehåller bestämmelser om bland annat tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Offentlighetsprincipen

A

Offentlighetsprincipen: är en grundlagsskyddad princip som ger medborgarna insyn i myndigheternas arbete

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Allmänna handlingar

A

Allmänna handlingar: är handlingar som vem som helst har rätt attt ta del av

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Lyckta eller stängda dörrar

A

Lyckta eller stängda dörrar: möjligt vid en rättegång som behandlar särskilt känsliga uppgifter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Yttrandefrihetsgrundlagen

A

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991): är den yngsta av de fyra grundlagarna och reglerar rätten att fritt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

GDPR(dataskyddsförordningen)

A

GDPR: är en EU-förordning som gäller som svensk lag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Offentlig rätt

A

Offentlig rätt är ett samlingsnamn för stats- och förvaltningsrätt. Statsrätt innehåller grundlagarna och reglerna om statsskicket, medan förvaltnings-rätt innehåller regler om myndig-heters verksamhet.

I offentlig rätt så är det relationen mellan enskilda rättssubjekt och de allmänna (staten och offentliga myndigheter).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Civilrätt

A

Civilrätten reglerar olika förhållanden mellan människor, företag och organisationer så länge det inte gäller brott (som faller under så kallat allmänt åtal).

Civilrätten innehåller regler om exempelvis äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande och skadestånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Balkar

A

Balkar: samling av lagar inom ett rättsområde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Tvingande lag
Tvingande lag: är en lag eller rättsregel som inte kan avtalas bort
26
Dispositiv lag
Dispositiv lag: är en lag eller rättsregel som kan avtalas bort
27
Förordningar
Förordningar: är mer detaljerade regler om en specifik lag
28
Föreskrifter
Föreskrifter: kan exempelvis vara anvisningar från en myndighet eller lokala ordningsregler | anvisning: förklaring, instruktion
29
Regioner
Regioner: kallades tidigare för landsting och är självstyrande enheter som motsvarar län.
30
Kommuner
Kommuner: är geografiskt avgränsade områden med ett visst loklat självstyre
31
Rättskällor
Rättskällor i Sverige: lagar, förordningar, förarbeten, traditioner/sedvana, praxis , tidigare domstolsavgöranden och doktrinen | Doktrinen: Juridsik forskning och litteratur
32
Doktrin
Doktrin. juridisk forskning och litteratur
33
Författningar
Författningar: är lagar, förordningar och föreskrifter
34
Prejudikat
Prejudikat: en dom som har betydelse för rättsillämpningen genom att vara vägledande för framtida domar
35
Förarbeten
Förarbeten. det arbete som ligger till grund för en ny lag | Tex: motion, betänkande, proposition och lagrådsremiss
36
Sedvana
Sedvana: så som man brukar göra. Kan jämföras med en norm eller en tradition
37
Juridisk metod
Juridisk metod: är en arbetsmetod som används av jurister för att lösa juridiska problem eller frågor
38
Lagrum
Lagrum: är det specifik avsnitt som ska tillämpas i samband med att ett juridiskt problem eller en frågeställning ska lösas.
39
Demokrati
Demokrati: innebär att de som är medborgare eller bor i ett land ska ha möjlighet att påverka hur landet ska styras genom regelbundna val
40
Konstitutionell rätt
Konstitutionell rätt: innefattar dels hur lagar blir til, dels fri - och rättigheter för landets medborgare samt hur den offentliga makten kontrolleras. Till stor del kontrolleras detta av Sveriges fyra grundlagar
41
Vad betyder juridik?
Läran om rättsregler och dess tillämpning
42
Rättsväsendet
Rättsväsendet omfattar de institutioner som ansvarar för rättssäkerhet och rättstrygghet i Sverige, det vill säga polis, åklagare, domstol och kriminalvård. | Institution = inrättning, stiftelse, anstalt, avdelning, organ
43
Rättssäkerhet
Rättssäkerhet innebär att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt | Godtycklig = nyckfull, egenmäktig, självsvåldig, slumpmässig
44
Ge exempel på rättssäkerhet
t.ex. att inte åtalas eller dömas utan tillräcklig bevisning, att inte dömas utan att det finns stöd i lag för det och att alla medborgare oavsett samhälls-ställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.
45
Rättstrygghet
Rättstrygghet handlar om att samhället tar ansvar för att skydda människor från att bli utsatta för brott. Om någons liv, hälsa, frihet, integritet eller egendom ändå angrips ska samhället genomföra rimliga åtgärder för att brottet ska klaras upp och skyldiga dömas. | Integritet = okränkbarhet, oberoende, orubbat tillstånd
46
Rättsstat
Rättstat: Är en stat där rättssäkerhet råder, med självständiga domstolar och frihet från godtycke
47
Vad menas med rättskapacitet?
Alla rättssubjekt (dvs alla fysiska och juridiska personer) har rättskapacitet dvs förmåga att äga egendom och rättigheter samt ha skulder och förpliktelser
48
Vad menas med ett rättssubjekt?
Alla fysiska och juridiska personer Obs! alla rättssubjekt har rättskapacitet dvs förmåga att äga egendom och rättigheter samt ha skulder och förpliktelser
49
Vad är rättshandlingsförmåga?
Rättslig handlingsförmåga är rätten att utföra rättshandlingar, det vil säga att ta på sig skyldigheter genom att exempelvis ingå ett avtal eller lämna ett anbud.
50
Rättslig handlingsförmåga saknas helt eller delvis , i tre fall. Vilka?
- För den som är omyndig, det vill säga under 18 år - För den som lider av psykisk störning samt - För den som är ställd under förvaltarskap på grund av att han eller hon inte anses ta hand om sina angelägenheter (åldersvaghet eller misbruk)
51
Förklara vad som menas med ett EU-direktiv?
Ett EU-direktiv är ett EU-beslut som är bindande och som ska omarbetas till svensk lag.
52
Förklara vad som menas med en EU-förordning?
En förordning är en författning som har tillkommit genom regeringsbeslut.
53
Redogör för vad en författning är?
En författning är en samlad beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet.
54
Hur kan andra länder påverka svensk lagstiftning?
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär att riksdagen inte är ensam om att fatta beslut om lagar som ska gälla i Sverige. Det gör också EU-länderna tillsammans genom EU:s lagstiftande institutioner. Sverige och de andra medlemsländerna har överlåtit en del av rätten att besluta om lagar till EU. Många av de lagar som EU-länderna beslutar om gemensamt på EU-nivå är bindande och måste följas av respektive medlemsland.
55
Redogör för våra grundlagar och vad som är speciellt med dem jämfört med andra lagar?
Den konstitutionella rätten handlar om ett lands uppbyggnad och struktur. För Sveriges del finns grundstommen i stor utsträckning i våra fyra grundlagar; Regeringsformen, Successions-ordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Grundlagar anses vara så viktiga rättsregler att de bara kan ändras genom två riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. * Regeringsformen (1974) innehåller grunderna för det svenska statsskicket, hur regeringen ska arbeta, vilka grundläggande fri- och rättigheter det svenska folket har och hur val till riksdagen ska genomföras. * Successionsordningen (1810) reglerar hur den svenska tronen ärvs, det vill säga vem som ska vara statschef. * Tryckfrihetsförordningen (1949) innehåller bestämmelser om bland annat tryckfriheten och tillgången till allmänna handlingar. * Yttrandefrihetsgrundlagen (1991) reglerar yttrandefriheten inom radio, tv, film och nya liknande medier.
56
Förklara vad en fysisk person har för rättslig roll?
En enskild människa är en fysisk person som har *rättskapacitet * rättskapacitet dvs förmåga att äga egendom och rättigheter samt ha skulder och förpliktelser. | Alla rättssubjekt (fysiska och juridiska personer) har rättskapacitet
57
Förklara vad som menas med en norm i ett samhälle och ge några exempel.
I alla samhällen är människor beroende av varandra och därför behövs normer (mönster) för att undvika och lösa konflikter. Dessa normer är sociala regler, moralregler och rättsregler (lagregler). Moralregler och rättsregler är starka normer som anger hur vi ska bete oss mot varandra i samhället. Rättsregler är så viktiga normer att de fastställs av staten. Den som inte rättar sig efter dem kan bli utsatt för tvångsåtgärder. Med normer menar man oftast mönster/oskrivna regler för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar och i samhället i stort.
58
Förklara skillnaden mellan moral och etik.
Moral handlar om hur vi människor beter oss i vissa situationer och vad vi själva anser är rätt och fel, utifrån vissa etiska regler. Man brukar säga att man har god moral om man är ärlig, hjälpsam, omtänksam, och gör goda saker. Etik i sin tur är hur vi bör tänka kring vad som är rätt och fel, gott och ont, och varför det är rätt eller fel, gott eller ont, alltså hur vi tänker och känner angående moral.
59
Förklara skillnaden mellan en social regel och en rättsregel och ge exempel på en social regel respektive en rättsregel.
För att människor ska kunna fungera tillsammans skapar vi normer (mönster) för hur man ska bete sig mot varandra inom familjer, företag, föreningar och i samhället i stort. Många av dessa normer är sociala regler, till exempel hur man ska uppföra sig vid matbordet, hälsa på varandra och klä sig vid olika tillfällen. Sociala regler är inte lika starka som moralregler. Rättsregler är starka regler som man normalt brukar kallas lagar. Den som inte följer rättsreglerna kan bestraffas, exempelvis med fängelse. Att köra för fort på motorvägen kan tex leda till böter. Stöld kan leda till fängelse beroende på hur allvarligt domstolen ser på brottet
60
Vad är skillnaden mellan offentlig rätt och civilrätt?
Den svenska rättsordningen brukar ibland delas in i två områden, offentlig rätt och civilrätt. Den offentliga rätten innehåller regler för hur stat, kommuner och myndigheter ska organiseras och vilka medborgerliga och mänskliga rättigheter och skyldigheter invånarna har. I den offentliga rätten ingår regler om bland annat lagstiftning, beskattning, brott, domstolar och straff. Civilrätten reglerar olika förhållanden mellan människor, företag och organisationer så länge det inte gäller brott (som faller under så kallat allmänt åtal) Civilrätten innehåller regler om exempelvis äktenskap, arv, avtal, arbetsförhållanden, köp och försäljning, företagande och skadestånd.
61
Vad är skillnaden mellan en fysisk och en juridisk person?
En fysisk person är en privatperson och en juridisk person är dess motsats dvs. företag, myndighet, förening eller liknande.
62
Ibland talar man om lagar, ibland om författningar - kan du reda ut detta?
Författningar är en samlande beteckning för lagar, förordningar och föreskrifter utfärdade av myndighet. En lag är en bestämmelse som beslutas av riksdagen och ingår i författningar tillsammans med förordningar (bestäms av regeringen) och föreskrifter (bestäms av myndigheter och kommuner)
63
Vad är skillnaden mellan en dispositiv och en tvingande lagregel?
En dispositiv lagregel gäller om inget annat har avtalats. Sådana lagregler är vanliga inom civilrätten och innebär endast ett stöd i de fall ett avtal saknar närmare precisering (avgränsning, förtydligande). En tvingande lagregel är en minimiregel som inte får försämras i ett avtal. Regeln har kommit till för att skydda en underlägsen part, exempelvis en konsument gentemot ett företag eller en anställd gentemot en arbetsgivare