Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Kemi 2 > Kapitel 8 > Flashcards

Kapitel 8 Flashcards

(90 cards)

Start Studying
1
Q

Vad är metabolism?

A

Alla kemiska reaktioner som pågår i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad gör enzymer och vad består de av?

A

De katalyserar alla reaktioner i metabolismen genom att sänka aktiveringsenergin. De består av protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är substrat?

A

De molekyler som binder till och katalyseras av enzymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka ämnen reagerar enzymer med?

A

De reagerar enbart med sina substrat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kan du ge några exempel på enzymer och vilka produkter som bildas?

A

T.ex enzymet laktas som bryter ner laktos till glukos och galaktos. Amylas som bryter ner amylos och amylopektin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad beror laktosintolerans på?

A

Avsaknaden av enzymet laktas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är störst; Substrat eller enzymer?

A

Enzymer, de är makromolekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas den del av enzymet som binder till substratet?

A

Det aktiva centrumet eller den aktiva ytan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad händer när substratet binder till enzymet?

A

Det skapas bindningar mellan enzymet och substratet, ett så kallat enzym-substratkomplex bildas. Därefter bryter enzymet substratets bindningar och produkterna bildas, därefter frigörs enzymet och katalyserar nästa substratmolekyl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kan man öka reaktionshastigheten genom att addera mer substrat?

A

Ja till en viss gräns. Enzymer kan vara mättade, då finns det inga lediga enzymer som kan binda till substratmolekylerna. Då spelar det ingen roll att koncentrationen av substratet ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är omsättningstal?

A

Antal substratmolekyler som ett enzym kan reagera med under en viss tid. Kan vara så många som en miljon per sekund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en inhibitor?

A

En molekyl som kan binda till ett enzyms aktiva centrum och därmed hindrar substratet från att reagera med enzymet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka typer av inhibitorer finns det?

A

Kompetitiva inhibitorer; de binder till enzymets aktiva centrum innan substratet hinner göra det och förhindrar reaktion.

Icke-kompetitiva inhibitorer; de binder till en annan del än enzymets aktiva centrum men får då enzymet att ändra form så att substratet inte längre passar in i det aktiva centrumet.

Anti-kompetitva inhibitorer; de förhindrar reaktion genom att lägga sig som ett lock över substratet när de bundit till enzymet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Finns det några exempel på inhibitorer?

A

Exempelvis i läkemedel, många läkemedel är inhibitorer och har då ofta en struktur liknande substratet till den enzym som de blockerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Fungerar enzymer under vilka förhållanden som helst? Varför eller varför inte?

A

Nej, de fungerar bara under vissa specifika temperaturer, pH-värden och element i omgivningen. I kroppen fungerar bara enzymerna vid pH 7 och ca 40 grader. Eftersom de är proteiner kan de denatureras av fel temperatur eller pH värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är kofaktorer?

A

Molekyler som hjälper enzymet att katalysera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur delas organiska kofaktorer in?

A

Koenzym: Det binder bara till enzymet när reaktionen sker, därefter lämnar det enzymet och hjälper nästa enzym. Exempelvis NAD+

Prostetisk grupp: Det sitter alltid bundet till enzymet. Exempelvis FAD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Finns det andra kofaktorer?

A

Ja t.ex kloridjoner eller zinkjoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en metabolit?

A

Ett mellansteg i metabolismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad händer i katabola reaktioner?

A

Näringsämnen bryts ner till mindre molekyler. Därefter kan de transporteras via blodet till cellerna. Energiutvinningen börjar i cytoplasman och slutar i mitokondriet där den största energimängden frigörs. Energin kan användas för att få molekyler att röra sig eller användas i anabola reaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur används metaboliter?

A

De används i anabola reaktioner där deras kolatomer reduceras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Några exempel på anabola reaktioner?

A

Syntes av DNA eller cellmembran. Omvandling av näringsämnen. Exempelvis då kolhydrater omvandlas till fett för lagring. Eller aminosyror som omvandlas till glukos för att användas som bränsle.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken restprodukt bildas då protein bryts ner?

A

Karbamid (urinämne)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vart finns DNA?

A

I cellkärnans kromosomer, DNA bygger alltså upp kromosomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Vad ger DNA för information?
Det ger information om proteiners primära struktur, alltså aminosyrasekvensen.
26
Vad är den centrala dogmen?
En beskrivning av informationsflödet då DNA replikeras, för att sedan transkriberas till RNA, hur RNA sedan translateras till protein.
27
Hur många gener finns i människan?
23000
28
Vad är replikation och när sker den?
Den process där som sker innan celldelningen, DNA kopieras så att det finns nytt DNA i den nya cellen.
29
Hur fungerar replikation?
Med hjälp av enzymet helikas och en kofaktor så öppnas DNA strängarna upp, likt hur ett blixtlås öppnas. Därmed bildas två enkelsträngar. Varje enkelsträng av DNA fungerar som en mall för nytt DNA. Den nya DNA strängen byggs upp av trinukleotider (tre nukleotider). De byggs bara på från ett håll, från 3’ hållet där det finns en hydroxigrupp. Med hjälp av DNA-polymeras som binder till den frigjorda DNA-strängen så byggs den kompletterande strängen.
30
Kan båda strängarna vid replikation byggas på samma sätt?
Nej, eftersom strängarna är antiparallela går de åt varsitt håll. Vid den ena strängen kan DNA-polymeras följa med helikas och bygga på allt eftersom. Men den andra strängen som går åt andra hållet måste byggas allt eftersom. Den byggs då med ca 1000 nukleotider åt gången.
31
Hur ofta blir det fel vid replikation?
Mycket sällan, 1-2 fel per 3 miljarderbaspar. Då DNA-polymeras korrigerar ifall den placerat ut fel nukleotid.
32
Varför kan man få säsongsinfluensan på nytt varje år och varför kan man inte vaccinera sig mot HIV?
Därför att virus replikation av sitt DNA innehåller mycket mer fel. Vid varje säsongsinfluensa har viruset ändrat sig lite grann så att immunförsvaret inte längre känner igen det. Det är samma sak med HIV som alltid förändrar sig.
33
Vad händer under transkriptionen?
Här skrivs DNA om till RNA.
34
Hur fungerar transkription?
Ungefär som replikation. Fast här öppnar bara helikas en liten del av DNA strängarna åt gången och bara en av strängarna kan användas som mall. RNA-polymeras kommer att använda sig av Uracil istället för Tymin som binder till Adenin, och bilda mRNA.
35
Kodar allt DNA för protein eller RNA?
Nej, de avsnitt i generna som kodar för RNA eller protein kallas för exoner. De som inte gör det kallas för introner.
36
Vad innebär splitsning?
Eftersom DNA innehåller både introner och exoner så kommer även mRNA att göra det. Vid splitsningen så klipps intronerna bort och exonerna fogas samman.
37
Vad innebär translation?
Den process där mRNA översätts till proteiner.
38
Vad är ett kodon?
Sekvensen i mRNA delas in i olika kodon. Varje kodon innehåller en bastriplett som består av tre kvävebaser. Varje enskild kodon kodar för en eller flera aminosyror, det finns 64 kodon. Ordningsföljden av kodonen motsvaras alltså av en ordningsföljd av aminosyror. Kodonet AUG motsvarar både metonin och start.
39
Vad är tRNA? Hur ser de ut?
tRNA transporterar aminosyror som används vid translationen. De består av ca 75 olika nukleotider. Mellan hälften av dessa finns vätebindningar som ger den en klöverliknande struktur. Vid 3’ återfinns en hydroxigrupp, där binder aminosyrans karboxylgrupp. Vid ett av klövrarna finns antikodonet, en bastripplet som motsvaras av ett kodon i mRNA.
40
Hur ser translationen (eller proteinsyntesen om man vill kalla det så) ut?
Den börjar först när både mRNA och tRNA är bundet till ribosomen. mRNA startar alltid sekvensen med AUG. Då kommer ett tRNA med aminosyran metonin (eftersom AUG korresponderar till metonin) och har antikodonet UAC som binder till kodonet. Därefter kommer nästa tRNA med en aminosyra och ett antikodon som motsvaras av nästa kodon i mRNA. Då sitter aminosyrorna jämte varandra. Då gör amingruppen i aminosyran en nukleofil attack på karboxylgruppen i en påbörjad peptidkedja varvid en peptidbindning bildas. Då spjälkas tRNA av och kedjan flyttas ett steg åt sidan. Sedan fortsätter processen tills ett stopp kodon nås.
41
Vad är mutation?
En förändring i arvsmassan, den är Lgh ofördelaktig.
42
Vad är ett mutagent ämne?
Ett ämne som ökar mutationsfrekvensen.
43
Vad gör ett mutagent ämne?
Det kan göra flera olika saker som förhindrar DNA-polymerasets arbete och hela replikationen. De kan också byta ut, lägga till eller ta bort olika kvävebaser så att sekvensen blir annorlunda.
44
Hur kan UV-strålning påverkar DNA?
Den kan få annars omaka baspar som Tymin och tymin att kopplas ihop vilket påverkar replikationen.
45
Vad händer vid proteinveckning?
I ett hydrofilt proteinkomplex så tvingas aminosyrornas hydrofoba sidor inåt, och de hydrofila pekar utåt.
46
Vad händer om ett protein veckas fel?
Då vänds några eller flera hydrofoba sidor utåt. Då kommer de att ”märkas” med ubikvitin, ett protein som signalerar att proteinet blivit felveckat och att det ska förstöras.
47
Hur stor andel av alla nya proteiner veckas fel?
Upp emot 15%.
48
Vad kan felveckning av protein innebära?
Olika sjukdomar. Exempelvis cystik fibros då de proteiner som behövs i bland annat lungorna veckas fel och därmed förstörs. Även alzheimers.
49
Hur använder kroppen energin från maten vi äter?
Energin från näringsämnena i maten omvandlas i cellerna till kemisk energi i form av ATP.
50
Vad består ATP av?
Adenosintrifosfat består av en ribosdel, Adenin och tre fosfatgrupper.
51
Vad består ADP av?
Adenosindifosfat, består av en ribosdel, Adenin och två fosfatgrupper.
52
Vad är cellandning?
I cellandningen förbränns kolhydrater i kroppen. En glukosmolekyl, 6 syremolekyler, 38 ADP och 38 Pi bildar 38 ATP molekyler.
53
Hur mycket energi bildas då ATP omlagras till ADP? Hur kan det vara så mycket energi?
30.5 kJ. Eftersom de tre fosfatgrupperna i ATP repellerar varandra så kan en fosfatgrupp lätt spjälkas av.
54
Vad händer med fosfatgruppen när ATP avspjälkar den för att bli ADP och energi?
Fosfatgruppen binder till ett annat organiskt ämne som kallas fosforylering. Man ”laddar” en organisk molekyl med energi.
55
Ett exempel på fosforylering?
T.ex då glukos tar upp en fosfatgrupp och fosforyleras och bildas glukos-6-fosfat som har högre energiinnehåll än glukos.
56
Vart bildas främst ATP i kroppen?
Majoriteten av ATP som nybildas i kroppen bildas via cellandningen.
57
Vad är reakrionsformeln för cellandningen?
C6H12O6 + 6O2 + 38ADP + 38Pi —> 6CO2 +6H2O + 38ATP + värme.
58
Vad är reaktionsformeln för ADP:s bildande från ATP? Vad beskriver den?
ATP + H2O ADP + Pi + 30.5 kJ | Den beskriver hur ATP avger lagrad energi som kan användas av kroppens celler.
59
Vad står Pi för?
H2PO4(-) eller HPO4(2-)
60
Hur frigörs energi i katabola reaktioner? Vad är slutprodukten vid fullständig oxidation?
Genom att kolatomer stegvis oxideras. Slutprodukten är CO2 som är fullständigt oxiderat och inte kan ge mer energi.
61
Hur bokförs kolatomens bindningar med oxidationstal?
Kol kan ha högst +IV och minst -IV. En bindning till annat kol ger 0 eftersom de har samma elektronegativitet. En bindning till syre ger +1 eftersom syre är mer elektronegativt. En bindning till väte ger -1 eftersom kol är mer elektronegativt:
62
Hur oxiderat är kolatomen vid OT +IV?
Maximalt oxiderat, ju lägre oxidationstal desto mer energi finns att utvinna.
63
Varför innehåller fett mer energi än kolhydrater?
Därför att fetter innehåller mer väteatomer per kolatom än vad kolhydrater gör. Eftersom en bindning till väte ger kol lägre OT så innebär att det finns mer energi i kolatomerna i fetter.
64
Hur lagras glukos i kroppen?
Det omvandlas till glykogen och lagras i levern och musklerna.
65
Vilken typ av reaktion är de flesta reaktioner i cellerna?
Redoxreaktioner, då elektroner och väteatomer ”byter ägare”.
66
Vilka bärarmolekyler finns i metabolismen? Vad gör de? Hur funkar de?
Koenzymerna NAD+ och FAD. De transporterar väte och elektroner. När de tar upp väteatomer och elektroner fungerar de som oxidationsmedel (eftersom de får andra ämnen att avge elektroner och därmed oxideras) och när de avger elektroner och väteatomer fungerar de som reduktionsmedel.
67
Hur tar bärarmolekylerna upp elektroner och väteatomer? Vad består bärarmolekylerna av?
NAD+ består av ADP och nikotinamid, till nikotinamid binder väteatomer. Då blir NAD+ till NADH FAD består av ADP och riboflavin, till riboflavin binder väteatomer. Då bildas FADH2
68
Varför är det bland annat viktigt för metabolismen att få i sig vitaminer?
Riboflavin och nikotinamid är vitaminer, de delarna av NAD+ och FAD som bär elektroner och väteatomer.
69
Vad bär ATP?
Energi och en fosfatgrupp.
70
Vad är blodsockernivån?
Den anger koncentrationen av glukos i blodet.
71
När omvandlas glukos till glykogen?
När blodsockernivån är hög, som när man precis ätit. Då omvandlas glukos till glykogen i levern för att kunna lagras. När blodsockernivån är låg så används det lagrade glykogenet och bryts ner till glukos som utsöndras i blodet.
72
I vilka kedjor bryts glukos ner och var sker de och under vilka förhållanden?
Glykolysen, sker i cytoplasman utan syretillgång. Citronsyracykeln, i mitokondrierna med god syretillförsel. Cellandningen, sker i mitokondrierna med god syretillförsel.
73
Hur många ATP bildas i glykoslysen?
2 mol ATP.
74
Vad är glykolysens reaktionsformel?
1 glukos + 2ADP + 2 Pi + 2NAD+ —> 2 pyruvatjoner + 2 ATP + 2 NADH.
75
Vad är pyruvatjonens molekylformel?
CH3COCOO-
76
Vad finns den största delen energin från den nedbrutna glukosmolekylen?
I NADH och pyruvatjonerna.
77
Hur reagerar pyruvatjonerna vidare vid låg syretillgång?
Nedbrytning beror på syretillgången. Vid låg syretillgång sker anaeroba (syrefattiga) reaktioner i cytoplasman. Dessa kallas för fermentering. I människor bildas mjölksyra från pyruvatjonerna. I svampar och bakterier bildas först etanal och sedan etanol. Ingen energi avges men NAD+ återbildas från NADH för att glykolysen ska kunna fortsätta.
78
Hur reagerar pyruvatjonerna vidare vid god syretillgång?
Då transporteras pyruvatjonerna till mitokondrierna, där aeroba reaktioner sker. Där avspjälkas karboxylgruppen från pyruvatjonerna. Kvar blir acetylgruppen CH3-CO. Denna kopplas ihop med bärarmolekylen koenzym A. Då bildas acetyl-CoA ( CH3-CO-S-CoA) Samtidigt reduceras NAD+ till NADH. CO2 avges också.
79
Vad kan acetyl-CoA användas till?
Dels går den in i citronsyracyklen. Men den kan också användas som byggsten för fettsyror. Det betyder att man kan bli fet av att äta socker (sackaros som bryts ner till glukos) vid god syretillförsel i cellerna, som vid vila.
80
Vad är reaktionsformeln för aerob nedbrytningen av pyruvatjonerna?
CH3-CO-COO- + CoA-SH + NAD+ —> CH3-CO-SCoA + CO2 + NADH
81
Vart sker citronsyracykeln och vad sker här?
Den sker i mitokondrierna. Här oxideras acetylgruppen från acetyl-CoA. Acetyl-CoA:t kan komma dels från glykolysen men även från nedbrytna fettsyror.
82
Vad bildas vid en cykel?
1 ATP, 2 CO2, 3 NADH och 1 FADH2.
83
Vilka är de viktigaste stegen i citronsyracykeln?
Först reagerar acetylgruppen med oxalacetatjonen varvid en citratjon bildas. Därefter spjälkas CO2 av och NAD+ reduceras till NADH samtidigt som ketoglutarat bildas. Sedan avspjälkas ytterligare en CO2 och NAD+ reduceras till NADH och en ATP molekyl bildas. Succinatjonen bildas. Därefter reduceras NAD+ och FAD i olika steg tills oxalacetatjonen återbildats och kan reagera med en ny acetylgrupp.
84
Vad händer i andingskedjan? Vart sker den?
NADH och FADH2 från glykolysen, citronsyracykeln och nedbrytningen av fetter oxideras. Protoner och elektroner separeras. Protonerna pumpas in i utrymmet mellan mitokondriernas inner- och yttermembran varvid energi frigörs för att omvandla AMP och ADP till ATP. Sker i mitokondriernas inre membran.
85
Vad gör cytokromerna?
De är proteiner som transporterar elektroner. Deras hemgrupp innehåller järnjoner som kan växla mellan järn(II)joner och järn(III)joner. Genom att ta upp elektroner reduceras järn(III)joner till järn(II)joner som kan föra elektronerna vidare.
86
Vad är reaktionsformeln för andningskedjan?
NADH + H+ +1/2O2 —> NAD+ + H2O + 220kJ.
87
Hur mycket ATP kan bildas?
För varje NADH som oxideras bildas 3 ATP. | För varje FADH2 som oxideras bildas 2 ATP.
88
Vad bildas vid fullständig nedbrytning av glukos?
10 mol NADH som ger 30 mol ATP. 2 mol FADH2 som ger 4 mol ATP. Samt bildas 2 mol ATP i glykolysen och 2 mol ATP i citronsyracykeln.
89
Hur bryts fett ner?
Med hjälp av enzymer sönderdelas fetter till glycerol som bryts ner i glykolysen samt fettsyror. Fettsyrorna oxideras i mitokondrierna genom beta-oxidation.
90
Vad ger en oxideras fettsyra med 16 kolatomer?
8 avspjälkade acetylgrupper som kopplas ihop med koenzym-A och bildar acetyl-CoA som går in i citronsyracykeln samt 7 NADH och 7 FADH2

Kemi 2 (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions