Kapitel C Flashcards

Question

Golgiapparaten

Answer 1

* Membransystem * Proteinerna i vesiklar som knoppas av från ER kommer till golgiapparaten -> proteinerna aktiveras och koncentreras -> förpackas i nya vesiklar -> lämnar golgiapparaten

Answer 2

* En form av vesiklar * Innehåller enzymer som spjälkar makromolekyler * “medverkar” till cellens egen matspjälkning * Måga lysosomer läker ut enzymer

Answer 3

* En form av vesiklar * Bildas i golgiapparaten * Ex. Vissa celler i körtlar behöver snabbt kunna sprida stora mängder av specialprotein till sin omgivning * Förvaras nära cellmembranet i väntan på att få en signal från cellen att tömma dem genom exocytos

Answer 4

* Självdestruktion * Många lysosomer läker ut enzymer * En del av cellens organeller kan då angripas och brytas ner, cellen sönderdelar sig själv * Kroppens sätt att bli av med döda celler * Viktig del i nedbrytningen av kroppen, sen tar mikroorganismer över * Utnyttjas vid - Mörning av kött - lagra svalt under några dagar - Gravning – ex, lax. Blandning av salt och socker. Hindrar bakterie tillväxt. Vävnaderna genomgår autolys

Answer 5

* Membranblåsor * Peroxisomer knoppas av från varandra * I dem spjälkas fettsyror och under de reaktionerna bildas väteperoxid * Väteperoxid - Giftigt - Oxiderande - H2O2 * Enzymet katalas oskadliggör ämnet i peroxisomerna - 2 H2O2 -->(katalas) 2 H2O + O2 * Perioxisomerna åtskiljer väteperoxid från resten av cellen * Kan även oskadliggöra gifter som cellen tagit upp * Ex. Peroxisomer i celler i levern tar hand om etanol

Answer 6

* Huvuddelen av cellandningen sker här * Dubbelt membran * Inre membranet härstammar kanske från föregångaren, bakterier - Är veckat, har stor area - Får plats med rikligt med membranbundna enzymer - Krävs för effektiva kraftverk * Yttre membranet härstammar från cellen som tog upp bakterierna * Härstammar från bakterier (endosymbosteorin) * Har ringformat DNA samt egna ribosomer som liknar bakteriernas extra små ribosomer

Answer 7

* Innehåller nätverk av proteintrpdar * Funktioner: ▫ Ger stadga ▫ Kan ändra cellens form på ett betämt sätt ▫ Ingår i cilier och flageller (rörliga och trådlika utskott på vissa cellers yta)  Cilier - flimmerhår, många korta utskott  Flageller - gisseltrådar, enskilda/små grupper av långa utskott  Encelliga organismer simmar med cilier/flageller  Luftstrupen, cilier gör rytmiska rörelser så att transportera upp slem och smuts ur luftvägarna * Organeller hålls på plats (förankrade i cellskelettet), proteintrådar kan också fungera som “transportleder” för organeller som ska flyttas inom cellen * Proteintrådar kan ingå i kopplingar mellan celler (celler i vävnader stark bundna till varandra)

Answer 8

* De kraftigaste proteintrådarna i selskelettet * Rörformade * Uppbyggda av globulära proteinmolekyler * Proteintrådar bildar en kärnspole (består av microtubuli) som för kromosomerna mot var sin cellhalva innan cellen delar sig * Hur cilier och flageller är uppbyggda - Längsgående axel av två mikrotubili - Utskott av motorproteinet dynein runt mikrotubuli - ATP gör så att utskotten kan svänga fram och tillbaka -> dubbelrören klättrar på varandra - När dubbelrören klättrar/förskjuts böjs cilien repektive flagellen - Organeller som fäster vid motorproteinet “vandrar” utmed proteintrådar vilket är förflyttning av organneller inom cellen

Answer 9

* Mellan tjocka proteintrådar * Inter=mellan * Består av olika proteiner * Alltid fiberproteiner som är tvinnade runt varandra * Elastiska och draghålfatighet * Förstärker och gör cellerna tåliga mot yttre påverkan (trycker eller tänjer ut celler) * Kreatin - Fiberprotein - Intermidiära trådar i hudceller - Ger huden des elastiska och hållbara vävnader dess egenskap * Medverka till att binda samman cellen i vävnader

Answer 10

* Molekyler av globulära proteinet aktin * Kan hastigt förlängas/förkortsas genom att aktinmolekyler flyttas mellan olika trådar - Ex. Amöba - ändrar form * Rikligast nära cellmembranet och speciellt där cellen har någon form av utskott * Ger stöd åt små utskott( mikrovilli) som finns på epitelceller i tarmen, mycket stor yta vilket gynnar näringsupptaget * Förekommer ofta med motorproteinet myosin - Små fötter med pendlande rörelser - ATP - energikälla - “vandrar” över aktintrådar * Ex. Sådana rörelser som drar samman cellmembranet när en cell delar sig

Answer 11

* Ämnen sprids från en hög till en låg koncentration tills ämnet blir jämnt fördelat i hela lösningen * Sker spontant * Sker utan tillförsel av energi - passiv * Vanligaste sättet för ämnen att spridas i en cell * Stor betydelse för ämnestransporten genom cellmembran

Answer 12

* En jämnt avtagande koncentration från området med högre koncentration till området med lägre * Det diffunderande ämnet rör sig längs sin koncentrationsgradient

Answer 13

* Passiv transport - längsmed koncentrationsgradienten - kräver ej energi * Aktiv transport - mot koncentrationsgradienten - kräver/kostar energi - ex. ATP

Answer 14

* Halvgenomsläppligt * Ett cellmembran tillåter endast fri passage för vissa ämnen * Små opolära molekyler * Ex. Syrgas och koldioxid * Vissa hydrofoba ämnen, Ex steroider och vissa andra lipider * Sprids ganska fritt (3 punkter ovan) * Polära molekyler, Ex. vatten, glukos - begränsad spridning * Stora molekyler kan hindars från att passera membranet pga., deras storlek * Alla joner hindras – pga. bindning till vatten som bildar vattenbubblor

Answer 15

* Molekyler som inte kommer igenom semipermeabelt membran kan komma igenom med hjälp av kanalproteiner * Bildar öppningar i membranen * Molekyler med rätt laddning, storlek och form kan passera * Olika kanalproteiner är anpassade för transport av speciella ämnen * Öppnas eller stängas efter behov

Answer 16

Kanaler för joner

Answer 17

* Vissa proteiner i cellmembranet * Mycket ämnesspecifika * Ex. vissa binder bara glukosmolekyler -> transportörer ändrar form -> glukosmolekylerna befinner sig på motsatt sida av cellmembranet * Kostar ingen energi för cellerna * Följer sin koncentrationsgradient

Answer 18

* Betyder diffusion av vatten genom ett semipermeabelt membran * Fler vattenkanaler än jonkanaler och passiva transportörer i membran * Cell i destillerat vatten, enbart vattenmolekyler runt cellen * Celle innehåller vatten, joner och organiska molekyler, “vatten utspätt med andra ämnen” * Vattenkoncentrationen högre utanför cellmembranet * Under en viss tid sprids mer vattenmolekyler in i cellen * Nettoresultatet blir diffusion av vatten = OSMOS

Answer 19

* Vattenkanaler som finns i cellmembranen * Vattenmolekyler kan passera igenom

Answer 20

* Vattenlösningar vars halt av lösta partiklar motsvarar cellplastmans * För att celler ska “må bra” bör de befinna sig i isotona lösningar * Fysiologisk koksaltlösning - vattenlösning 0,9% NaCl - Isoton med cellplasman i de flesta levande celler

Answer 21

* Transportproteiner * Alltid från lägre till högre koncentration * Arbetar mot ämnets koncentrationsgradient * Går åt energi * Ta upp ämnen från omgivningen -> anrikar de i cellen (ökar mängden) * Binder specifik jon eller molekyl -> ändrar form -> partikeln “lyfts” genom cellmembranet * Pumpar ut ämnen som är överflödiga eller skadliga * Pumpar ut ämnen som det redan finns höga koncentrationer av

Answer 22

* Krävs för att makromolekyler (polysackarider och proteiner) och fasta partiklar ska kunna passera ett cellmembran * Vissa partiklar/ämnen aktiverar receptorer på cellytan * Membranet buktar in -> stänger in partiklarna i membranblåsan -> knoppas av -> hamnar i cellplastman * Vid upptag av vattenlösning kallas det för pinocyntos (celldrickande) * Vid upptag av fasta partiklar kallas det för fagocytos (cellätande) * Förbrukar cellmembran (samma takt som exocytosen bildar) * Kräver energi

Answer 23

* Krävs för att makromolekyler (polysackarider och proteiner) och fasta partiklar ska kunna passera ett cellmembran * En cell avger partiklar från membranblåsor i cellplasman till omgivningen * Tömmer sitt innehåll genom att “smälta ihop” med cellmembranet * Bidrar till att cellmembranet får nytt material och växer (samma takt som endocytosen förbrukar) * Kräver energi

Answer 24

* Upptag av fasta partiklar genom endocytos * “Cellätande" * Exempel på celler som “äter” genom fagocyntos är amöbor och makrofager * Makrofager - tillhör kroppens vita blodkroppar och försvarar oss mot bl.a. bakterier

Answer 25

* Energibärande molekyl * Adenoin-Tri-Fosfat * Små energikällor i cellen

Answer 26

* En del av tre i processen av utvinning av energi * Sker i cellplasman * Varje glukosmolekyl (sex kols) spjälkas i två pyrodruvsyra molekyler (tre kols) genom flera delreaktioner med hjälp av enzymer * Den mesta energin från glukosmolekylen finns kvar i pyrodruvsyramolekylerna * Väte frigörs i spjälkningen och ”fångas” upp av vätebärare * Reaktionen avger energi till produktion av ATP * Nettoresultatet blir två ATP-molekyler per spjälkad glukosmolekyl * ATP är cellens små energikällor vilket tillgängliggörs ovan * ATP kan transportera energi till delar av cellen som tillfälligt behöver energi * Energin i pyrodruvsyra molekylerna efter spjälkningen utvinns i citronsyracyklen och elektrontransportkjedjan * Sker inne i mitokondrierna i eukaryota celler * Därför transporteras pyrodruvsyran från cellplastman in i dessa ”kraftverk”

Answer 27

Sker innanför mitokondriernas dubbla membran. Pyrodruvsyra kommer dit genom porer i det yttre membranet och via aktiv transport via kanalproteiner genom det inre. Cykeln sker enligt följande ordning 1. CO2 spjälkas från pyrodruvsyran och en fri vätebärare bildas. En 2-kolsmolekyl bildas. Till den kopplas CoA (Acetyl) 2. Nu inleds citronsyracykeln 3. Acetylgruppen förenas med oxalättiksyra och bildar citronsyra (6 kolatomer) 4. Citronsyran spjälkas i flera steg till 2 st CO2 samt oxalättiksyra (igen) 5. Oxalättiksyran kan reagera enligt steg 1 igen, cykeln är sluten 6. Samtidigt frigörs 1 ATP samt 4 vätebärare/pyrodruvsyramolekyl, (1 st glukosmolekyl ger upphov till 2 st)

Answer 28

Kräver syre och sker i anslutning till det inre veckade membranet. Det som sker är att flera proteinkomplex kan förflytta sig mellan elektroner. Vätebärarna från citronsyracykeln kommer även in här. När vätebärarna avger väte så bildas e- och H+. E används för att pumpa protoner (H) in mellan membranen. H+ anrikas i mellanrummet mot koncentrationsgradienten vilket kostar energi? ATP synteas kan bilda ATP när proteinerna vill jämna ut koncentrationen.

Answer 29

* Hjälper till med att reglera förbränning * Binder frigjorda väteatomer och hindrar dem från att omedelbart bindas till syre * Kan flytta ett ämne till ett annat * Vanlig vätebärare: - NAD+ är betekningen när den inte bär väte och NADH om den bär väte - FAD utan väte och FADH2 med väte * Om väteatomer är bundna till kolatomer i glukos plötsligt binds till syratomer istället * Uppstår kraftig värmeutvekling pga. Kemisk bunden energi frigörs * Förbränningen behöver ”tämjas” i flera delreaktioner * Cellen använder sig utav vätebärare för att undvika den kraftiga värmeutveckling och för att ta till vara på den frigjorda energin så effektivt som möjligt. * Vätebärarna binder frigjorda väteatomer vilket hindrar väteatomerna från att binda syre

Answer 30

* Nikotinamid-Adenin-Dinukleotid * Två förenade nukleotider * “Vätebärare”

Answer 31

Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat (NADP), NADP+ (oxiderad) eller NADPH (reducerad) är en molekyl som används i levande organismer för att överföra kemisk energi.

Answer 32

* Flavin-Adenin-Dinukleotid * “vätebärare”

Answer 33

FAD (flavin-adenin-dinukleotid) en prostetisk grupp som i likhet med NAD+ fungerar som vätebärare i citronsyracykeln. FAD tar upp två väteatomer och bildar FADH2. Väteatomerna kan sedan avges för att bygga upp energibäraren ATP eller i processer där något ämne ska reduceras med väte.

Answer 34

* 3 kolsmolekyl * “uppkopmer” vis spjälning av glukosmolekyl i glykolysen

Answer 35

Koenzym A (CoA, CoASH, eller HSCoA), en bärarmolekyl, är en kemisk substans som inte är ett protein men som behövs för aktivering av några enzymer.

Answer 36

Citronsyra är en karboxylsyra med summaformeln C₆H₈O₇

Answer 37

Acetyl-CoA eller acetyl-koenzym A är ett ämne som består av en acetylgrupp och koenzym A. Det är en viktig mellanprodukt i cellens ämnesomsättning

Answer 38

Oxalättiksyra[2][3] är en dikarboxylsyra och keton. Den förekommer hos alla levande organismer och är en viktig del i cellernas ämnesomsättning[4], då den på samma gång är både slutprodukten och en del av starten i citronsyracykeln.

Answer 39

Ett proteinkomplex eller multiproteinkomplex är en grupp av två eller flera associerade polypeptidkedjor

Answer 40

ATP-syntas (även kallat ATP-syntetas) är ett enzym med central roll inom metabolismen. ATP-syntaset ansvarar för det sista steget i syntesen av kroppens grundläggande energienhet, adenosintrifosfat (ATP). ATP-syntaset sitter i mitokondriens inre membran. Det katalyserar bildandet av ATP från adenosindifosfat (ADP) och fria fosfatgrupper genom att en del av enzymet roterar. Den roterande rörelsen, som började kartläggas under 1990-talet, drivs av en ström av vätejoner (protoner H+) från mitokondriens intermembranutrymme.[1] Vätejonkoncentrationen i intermembranutrymmet byggs upp av elektrontransportkedjan. Dessa protoner strömmar genom ATP-syntas-enzymet från membranets utsida, där de finns i högre koncentration, till insidan och följer alltså sin gradient.

Answer 41

* Krävs att en och samma cell får fel på mekanismerna som styr celldelningen, förlorar förmågan till apotos och får förändrade ytproteiner * Kan ta flera år innan förändringar medverkar till cancer * Risken för cancerceller ökar när cellen förloras sin förmåga att reparea skadat DNA. Vanligare ju äldre man blir * Kan orsaka skada genom att växa in och förstöra vävnader * Avger ofta toxiner (giftiga ämnen) som kan ge upphov till symptom - Aptitlöshet - Viktminsking - Smärtor - Anemi (blodbrist) * Olika faser som cellen kan gå igenom under utveckling av cancer 1. Epitelceller i en frisk slemhinna 2. Celler ökar i antal, men beter sig normal. Detta kan vara ett förstadium till cancer, men behöver inte vara det 3. Cellförändring är den första fasen av cancer. Celler har tappat sin ursprungliga funktion och kommunicerar inte längre med omgivningen 4. Tumören växer men cancerceller har ännu inte spridits till angränsande vävnader 5. Cancerceller har förändrats så att de kan invadera angränsande vävnader. Cancern är invasiv 6. Cancerceller har förändrats så att de kan spridas med blod och lymfa. Cancern är metastaserande * Avlägsning av cancerceller görs ofta med operation * Cancerceller dödas ofta genom strålbehandling * Läkemedels cellgifter (cytostatika) och hormonpreparat är framgångsrika * Cytostatika - Hindrar celler från att dela sig - Motverkar att tumörer växer - Biverkningar : friska celler påverkas

Answer 42

* Programmerad celldöd * Kan aktiveras av defekta celler

Answer 43

* Celler som delar sig okontrollerat trots alla säkerhetssystem mot samverkande mutationer (bestående förändringar i DNA) * Uppstår i takt med att antalet celler ökar * Godartad - Benigna - Avgränsade från omgivande vävnader, ofarliga så länge de inte klämmer organ - Kan oftast avlägsnas genom operation - Ex. Fotvårtor * Elakartad - Maligna - Spridas in i angränsade vävnader vilket kan bero på förändring av ytproteiner - Cancerceller kan lossna och sprids då med blod och lymfa - På så sätt uppstår dottertumörer, metastaser

Answer 44

Stamceller är ursprunget till andra celler i vår kropp Kan dela sig obegränsat och att de har potential att mogna ut till andra celltyper. Efter befruktningen är det sådana celler som utgör startmaterialet till alla andra celler i kroppen och bildar de första cellerna i den nya individen, så kallade embryonala stamceller. Cellerna mångfaldigas och allteftersom utvecklingen av ett foster sker blir stamcellerna mer och mer specialiserade. Till slut utvecklas de istället till celler som bygger upp kroppens olika organ – nerver, muskler, ben, hud, hjärtmuskel, lever med flera. Resterande del av livet finns och nybildas det stamceller, så kallade adulta stamceller, i framförallt benmärgen men även i andra vävnader som hud, lever, fettvävnad liksom i hjärnan. Förutom att stamceller spelar stor roll under utvecklingen, underhåller och återbildar de kroppens vävnader i vuxen ålder. Celler från benmärgen kallas blodstamceller och kan utvecklas till röda och vita blodkroppar. Sedan många år används blodstamsceller i behandlingen av bland annat leukemi (blodcancer). Stamceller i nervsystemet kallas neurala stamceller.

Answer 45

Celldifferentiering, eller cellulär differentiering, är den processen vari en mängd olika celltyper med en viss funktion bildas. Det är alltså den processen i vilken en cell omvandlas till en celltyp med en specifik funktion och en unik fenotyp[1]. Det är genom celldifferentiering som olika celler skapas som i sin tur kommer att utgöra olika vävnader hos en organism, till exempel muskelceller och nervceller, som utgör muskelvävnader respektive nervsystemet[2]. Celldifferentiering är en kontrollerad process, som pådrivs av genreglering

Answer 46

Den ultimata stamcellen är det befruktade ägget. Där finns de mest ursprungliga stamcellerna. De kallas för totipotenta stamceller eftersom den kan bilda alla celler i kroppen samt ge upphov till en ny individ.

Answer 47

Blastocyst (av grekiska: blastos för grodd, och kystis för blåsa) är hos de flesta däggdjuren (pungdjur och högre däggdjur) ett utvecklingsstadium hos embryot som följer efter morulan. Hos övriga flercelliga djur kallas stadiet för blastula. Hos människan bildas blastocysten på dag 5 efter äggets befruktning. Den kompakta morulan bildar i mitten ett hålrum som fylls med vätska. Medan de inre cellerna är sammanlänkade genom gap junction bildar de yttre cellerna med hjälp av täta fogar (tight junctions) en stabil avgränsning mot utsidan. Dessutom bildas mikrovilli bara på de yttre cellerna. Den del av morulan som blir det egentliga embryot, den så kallade embryoblast, ligger bara på en sida av blastocysten

Answer 48

Embryonala stamceller, celler ifrån embryon som bara är några dagar gamla, har en nästan lika stor förmåga att bilda kroppens alla celler. Embryot innehåller några hundra celler av vilka de som är förutbestämda att bilda kroppen är mycket anpassningsbara. Pluripotens, eller förmågan att kunna bli praktiskt taget vilken cell som helst i kroppen, gör embryonala stamceller mycket attraktiva för forskare inom området för regenerativa behandlingar.

Kapitel C Flashcards

(72 cards)