Karin Johansson - Limnisk ekologi

Question 1

Limnisk ekologi

Answer 1

Ekologi i inlandsvatten, dvs ytvattensförekomster omgivna av landmassa. Främst sötvatten, men ibland bräckt eller saltvatten. Del av limnilogi, som även innefattar tex fysikaliska och kemiska aspekter.

Question 2

Sjö

Answer 2

Relativt stor vattenförekomst, gränsen är ca 1 ha i Sverige, 1 km2 i Europa. Stillastående vatten, ingen ström (vatten byts ut, men flödet är väldigt långsamt). Kan bildas på olika sätt. Försänkning i markytan, inlandsis vanligast i Sverige.

Question 3

Spricksjö

Answer 3

Det har bildats en förkastning/spricka när tektoniska plattor har rört sig. Branta kanter, djup i förhållande till sin storlek. Vättern.

Question 4

Sjö meteoritnedslag

Answer 4

Ligger som en ring, utkanten på nedslaget. Siljan.

Question 5

Korvsjöar

Answer 5

En å där svängarna bildar sjöar.

Question 6

Vattendrag

Answer 6

Rinnande vatten. Älvar, flodar, åar, bäckar. Ej sjöar. Indelning har med storlek att göra, men ej fasta definitioner. Kan se olika ut inom samma vattendrag, vid start och slut, men även mellan olika vattendrag.

Question 7

Våtmarker

Answer 7

Kärr och mossar.

Question 8

Kärr

Answer 8

Typ av våtmark. “Igenväxt sjö”. Bildas i försänkning. Får vatten från omgivning och omgivningen. Kan vara mycket, lite eller mellanmycket näring.

Question 9

Mosse

Answer 9

Typ av våtmark. Kulle av torv som byggs upp under många år. Torv bryts ner långsamt, syrefattigt. Ej kontakt med markvatten. Allt vatten kommer från regnvatten. Mycket näringsfattiga.

Question 10

Vattenmiljöer skapade av människan

Answer 10

Kalkbrott som fylls med vatten, kanaler, trädgårdsdammar, konstgjorda våtmarker (tex vid reningsverk), dammar.

Question 11

Småvatten

Answer 11

Mindre än gränsen för en sjö. Många dialektala namn, tex göl.

Question 12

Tjänster från sötvatten

Answer 12

Livsmiljö, livsmedel, naturupplevelser, forskning och utbildning, flödesutjämning och vattenmagasinering, vattenrening.

Question 13

Sötvatten som resurs

Answer 13

Väldigt begränsad. Mycket vatten bundet i glaciärer. Mindre än 1% av allt vatten finns som tillgängligt sötvatten. Sötvattenssystem täcker 1% av jordens yta.

Question 14

Biologisk mångfald sötvatten

Answer 14

6% av alla beskrivna arter, 25% av alla ryggradsdjur, 40% av alla fiskarter. En tredjedel av alla arter som är beroende av sötvattensekosystem är hotade.

Question 15

Vattnets kretslopp

Answer 15

Vatten avdunstar från olika ställen, mest hav, även från land och sötvattensmiljöer. Mycket går genom växterna via transpiration. De mesta som avdunstar från havet regnar ner i haven igen, ca 8% går genom kretsloppet.
Når högre upp i atmosfären, bildar moln (iskristaller). Landar som regn, snö eller hagel.
Kan rinna ner i marken och bindas mer eller mindre hårt till markpartiklar - infiltration.
Kan rinna igenom utan att bindas - perkolation, hamnar i grundvattnet.
Ytavrinning, största källan till sjöar och vattendrag, tar med sig ämnen från områden de rinner genom, påverkar ekosystemen.

Question 16

Avrinningsområde

Answer 16

Det område uppströms en viss punkt i ett vattendrag som kan bidra till avrinning när nederbörd faller. Avrgänsas av vattendelaren; upphöjning i landskapet som delar upp vatten flödet i olika delar. Förhållandena i avrinningsområdet påverkar vattenkemin och därmed livet i sötvattenekosystem. Kan ofta överskrida administrativa gränser.

Question 17

Hur vattenmolekyler i rent vatten påverkar ljus

Answer 17

Vattenmolekyler påverkar ljusten på olika sätt:
Dess intensitet genom att stoppa en del av ljuset exponentiellt. Påverkar olika våglängder olika mycket, är därmed ljusets färg. Absorberar längre, rödaktiga färger, mer, försvinner tidigare. Blått-grönt-lila kommer djupast. Gäller för rent vatten utan lösta ämnen.

Question 18

Hur vatten med lösta ämnen påverkar ljus

Answer 18

Det som gör vatten brunt påverkar mest; humusämnen = rester från nedbrytning i terrestra system. Även järnföreningar. Når sjöar genom avrinning. Bruna ämnen absorberar korta våglängder, främst blått. Rött ljus når djupast i dessa vatten. Olika våglängder dominerar på olika djup.

Question 19

Accessoriska pigment

Answer 19

Pigment som kan ta upp andra våglängder än klorofyll. Vanlig hos primärproducenter i sötvattenmiljöer. Täcker in hela färgspektrumet, viktigt när det är dålig ljustillgång. I väldigt bruna områden kan vissa alger använda sig av organiskt kol, antingen byta ut fotosyntesen eller ha de som komplement (mixotrofi).

Question 20

Oorganiskt kol

Answer 20

Finns i fler former i vatten än i luft, kan reagera med vatten, lång kedja av reaktioner. Koldioxid är lättlösligt i vatten, 200 ggr bättre än syre, finns ofta i överflöd. Sjöar och vattendrag har ofta mycket nedbrytning, ofta övermättade med koldioxid, övergår till atmosfären.

Question 21

Syre

Answer 21

Svårlösligt i vatten, särskilt när det är varmt. Rör sig sakta i vatten, om vattnet ej blandas kan syrehalten skilja sig mycket i olika skikt eller i tid (över ett år).

Question 22

Anpassning för dålig syretillgång

Answer 22

Använda syre från luften. Tar upp från luften på olika sätt: rör som den andas med, ta bubblor med luft som den håller fast.
Öka ytan för syreupptag. Gälar.
Öka flödet av vatten förbi gälarna.
Bilda hemoglobin som underlättar upptag och lagring av syre. Stark syreaffinitet.
Hos vattenväxter: specialiserad struktur (aerenkym), transport från ytan, lagring och transport från egen fotosyntes.

Question 23

Temperatur: vatten egenskaper

Answer 23

Vatten är bra på att lagra värme, blir en mer stabil miljö än på land.
Tyngst vid 4 grader, varmare eller kallare flyter ovanpå. Stor variation i temperatur och skiktning över år i en sjö.

Question 24

Temperatur i sjö över ett år

Answer 24

Vårcirkulation: allt värms upp till ca 4 grader, blandas om lätt.
Sommarstagnation: ytvatten värms upp snabbare, stark skiktning som blir mer och mer intensiv, även skiktning av syre. Näring stannar långt ner. Över heter epilimnion, undre heter hypolimnion.
Höstcirkulation: det övre vattenskiktet kyls, blir närmre 4 grader, räcker med lite vind för att blandas om.
Vinterstagnation: övre skiktet kyls, liknar sommaren men inte lika stor skillnad mellan skikt, krävs inte lika mycket vind för att det ska blandas om.

Question 25

Näring i akvatiska system

Answer 25

Forfor än nästan alltid det begränsande näringsämnet, men kväve kan bli begränsande vid övergödning när det blir ett överskott av fosfor.
Fosfor tas upp av organismer i form av fosfatjoner (den oorganiska formen). Den mesta fosforn i sötvattensystem finns bunden i organismer.

Question 26

Littoralen

Answer 26

Den del av botten där primärproducenter kan växa. Strandzonen.
Växer mycket, men lågbetningssystem. Energin används först när de vissnar och bryts ner. Den mikrosopiska påväxten (växter och alger) på makrofyterna mm är viktiga födokällor. Strukturellt komplex miljö, bra plats att gömma sig på. Mycket djurliv, aktivfauna. Mycket rovdjur. Barnkammare för olika fiskar.

Question 27

Pelagialen

Answer 27

Den fria vattenmassan.

Question 28

Profundalen

Answer 28

Den del av botten där det inte finns tillräckligt med ljus för primärproducenter. Allt under kompensationsdjupet, där det inte kan ske netto primärprod.
Mörkt, mycket nedbrytning. Viktigt med anpassningar till låg syretillgång. Chironomider (fjädermygglarver) dominerar. Få individer.

Question 29

Zoner i littoralen

Answer 29

Vid strandkant: vattenväxter som sticker upp över vattenytan, emersa.
Lite längre ut: växer under vatten, blad som flyter vid ytan, tex näckrosor. Flytbladsväxter.
Ännu längre ut: långsskottsväxter/submersa. Lever under vatten.
Kan även finnas växter som flyter på ytan, tex andmat.

Question 30

Littoralen trofisk struktur

Answer 30

Primärprod: makrofyter och påväxt, kiselalger viktig grupp.
Herbivorer: äter påväxten. Snäckor, olika typer av sländlarver, sötvattensgråsugga.
Destruenter: äter dött material från primärprod och karnivorer. Oligochaeter, märlkräftor, sötvattensgråsugga.
Karnivorer: fisk, dykarbagge, skinnbaggar.

Question 31

Pelagialen trofisk struktur

Answer 31

Högbetningssystem.
Producenter: växtplankton (grön och kiselalger), cyanobakterier. Inga makrofyter.
Herbivorer: äter producenterna. Djurplankton; hinnkräftor (filtrerar) och hoppkräftor (mer selektiva). Äter även destruenter.
Karnivorer: äter djurplankton. Fiskyngel, vissa fiskarter, rovmygglarver (även bytesdjur).
Destruenter: mindre viktigt än i littoralzonen. Äter allt dött. Hjuldjur, bakterier, ciliater.

Question 32

Försvar mot betning

Answer 32

Storlek: stora celler, utskott, kolonier.
Svårsmält: hårda skal, slemhölje.
Expoldera och dö: altruism (asexuell förökning).
Kemisk krigsföring: toxinproduktion.
Fly: simma med flagell.

Question 33

Försvar mot predation hinnkräftor

Answer 33

Hinnkräftors kroppsform ändras när de känner av kemiska signaler från evertebrat-predatorer, storlek ändras. Avvägning mellan att vara för stor för evertebrater, men liten nog att inte synas av fiskar. Fenotypisk plasticitet, inte selektion. Signal överförs från mor till avkomma - epigenetiskt eller signaler under utveckling.

Question 34

Rinnande vatten system

Answer 34

Enkelriktad transport, kort uppehållstid. Terrestert organiskt material är viktigt, sker ej mycket primärprod i vattnet. Stor påverkan från omgivningen - stor variation i flöde och vattenkemi över tid. Instabila habitat när det gäller substrat och morfologi. Stora skillnader mellan lokaler i samma vattendrag. Väldigt lite skiktning, alltid omblandning, temp och syrehalt i princip samma i hela vattenmassan.

Question 35

Longitudinella gradienter rinnande vatten

Answer 35

Stora variationer i strömhastighet, substrat, temperatur, syrehalt, ljustillgång. Ofta från berg till plana områden till utlopp.
Rinner genom skogsmiljö, smalt: träden står nära vattendraget, skuggar hela ytan, svalt, lite ljus, mycket syre, hög hastighet, ström drar med sig relativt stora partiklar nedåt.
Mittzon, bredare: även träd vid sidorna, men mer ljus för att vattnet är brett, varmare, inte lika bra fart, mer finkorniga partiklar.
Platt område, brett: lugnt, slingrar sig fram sakta, mycket ljusstrålning, men grumligt pga bös uppifrån vilket leder till dålig ljustillgång.

Question 36

Riffles and pools

Answer 36

Strömpartier och höljor. Rinnande vatten. På samma ställe finns mer eller mindre strömmande partier. Vissa delar mer grejer på botten, vilket gör vattnet mer strömt. Vid de djupare delarna blir det mindre strömt. Microenvironments. Dynamiskt, bottensedimentet flyttas.

Question 37

Anpassningar till rinnande vatten

Answer 37

Strömlinjeformning: fiskar, snäckor. Har form som gör att vatten lätt strömmar förbi, ej puckelrygg. Vatten kan ej ta tag i organismen.
Klor: greppar sig fast.
Fastsättning med silke: knottlarv. Spinner fast sig.

Question 38

River continuum concept

Answer 38

Beskriver hur de fysiska förutsättningarna och biologin ändras längs ett vattendrags sträckning.
Översta delen: beroende av tillförsel av grova partiklar från terrestra miljöer. Mer respiration än primärprod.