Kärlen Flashcards
(22 cards)
vilka olika skikt består blodkärlens vägg av? (undantag av kapillärer)
ett inre skikt - intima - består av endotel
ett mellanskikt - media - består av glatt muskulatur
ett yttre skikt - externa - består av bindväv
redogör för blodkärlens tjocklek och vad skillanderna i tjocklek beror på
- artärerna har tjockare väggar än vener
- arteriolerna har tjockare väggar än venoler
- dessa skillnader i väggtjocklek beror på skillnader i mängden glatt muskulatur och elastiska fibrer i media
redogör för lymfsystemets funktion, vad tar lymfkärlsysystemet hand om?
- under ett dygn filtrerar kapillärerna i hela kroppen ca 4 l mer vätska än vad som absorberas
- lymfkärlsystemet tar hand om detta vätskeöverskott (lymfan) och transporterar det tillbaka till cirkulationssystemet - lymfdränage
- samlar upp proetinmolekyler i interstititet och återför till blodbanan.
- transporterar fettpartiklar från tunntarm till blodbanan
- del i immunförsvaret. i lymfkörtlar: makrofager och lymfocyter
redogör för två typer av lymfdränage
ytligt
- ytliga lymfkörtlar på halsen
- lymfkörtlar i armhålan
- lymfkörtlar i ljumsken
djupt
- djupa lymfkörtlar på halsen
- djupa torakala lymfkörtlar
- djupa lymfkörtlar i buken och bäckenet
var töms lymfan?
v. subclavia dexter
v. subclavia sinister
redogör för artärer - uppbyggnad och funktion
uppbyggnad:
- tjocka väggar med elastisk vävnad (intima, kraftig media, externa)
- de utsätts för det högsta trycket och är därför elastiska så att de vidgar sig när hjärtat kontraheras och pumpar ut blodet i dem.
funktion:
- transportera blod UT från hjärtat till vävnaderna
- de fördelar blodet till de mindre arteriolerna
redogör för arterioler - utseende och funktion
utseende:
- dess vägg innehåller mycket glatt muskulatur som är rikt innervad av sympatiska nervfibrer. förgrenar sig till kapillärer
- ökad aktivitet i sympatiska nervfibrer –> kontraktion av muskelcellerna –> arteriolernas diameter reduceras –> motståndet ökar
justeringar av diametern har två funktioner:
- delta i regleringen av det arteriella blodtrycket
- fördela blodet som pumpas ut från vänster kammare
vad är det som bestäms av samspelet mellan nervös-hormonell- och autoreglering
- reglering av det perifera motståndet (TPM) bestäms av ett samspel mellan autoreglering och nervös-hormonell reglering.
vad innebär autoreglering? vad styrs det av? - arterioler
- det innebär att organen själva, oberoende av nerver/hormoner utifrån, kan förändra arteriolernas diameter och därmed reglera blodtillförseln.
- styrs av metabola- och blodtryck förändringar i det aktuella organet
vad menas med metabola förändringar och vad leder det till? (perfusion) (ökat, minskat)
metabola förändringar:
ökad aktivitet i organsystemet –> ökad metabolism –> dilation av arterioler/sfinktrar öppnas –> ökad perfusion
minskad aktivitet i organsystemet –> minskad metabolism –> kontraktion av arterioler/sfinktrar stängs –> minskad perfusion
redogör för kapillärer - utseende och funktion (3 st)
utseende:
- intima (endotellager)
- inga klaffar
funktion:
- lågt tryck
- här sker utbyte mellan blodbana och celler (målet med cirkulationssystemet är kapillärutbytet)
- utbyte av näringsämnen, gaser och avfallsämnen mellan blodet och cellerna sker genom kapillärväggarna.
diffusion i kapillärerna - vad är transporthastigheten beroende av, två saker? vart förflyttar sig ämnena? ge exempel på ämnen?
- vid diffusion genom kapillärväggen är transporthastigheten för ämnen beroende av väggens permeabilitet för ämnet och koncentrationsskillnaden mellan blodet och vävnadsvätskan.
- ämnen förflyttas mellan kapillär och vävnadsvätskan, därefter in i cellen och tvärtom.
- ex: syre, koldioxid, glukos, aminosyror, slaggprodukter.
redogör för kolloidosmotiskt tryck i led - kapillär
proteinkoncentrationen i plasman är högre än i vävnadsvätskan –> skapar ett osmotiskt tryck –> vävnadsvätska dras in i kapillärer via osmos
redogör för hydrostatiskt tryck i led - kapillär
skillnad i det hydrostatiska trycket mellan blod och vävnadsvätska –> plasma pressas in i vävnadsvätskan.
hur sker absorption i kapillärerna?
- sker m.h.a osmos
- vävnadsvätska absorberas in i kapillärerna p.g.a det kolloidosmotiska tryck som plamsaproteiner i blodbanan ger upphov till.
- det råder högre osmolaritet i kapillärer jämfört med ISV - utjämning av vattenkoncentration gäller
redogör för vävnadsvätskan som volymbuffert - kapillär
- ibland kan man behöva behålla mer av den överflödiga vätskan som samlas i ISV vid ex: blödning
- filtrations- och absorptionsprocessen möjliggör en stabilisering av blodvolymen genom att nyttja vävnadsvätskan som en volymbuffert.
- ex: blödning, en blodförlust sänker BT och därmed kommer mindre vätska att filtreras ut ur kapillärerna.
vad är blod-hjärnbarriären och vilka ämnen passerar lätt? - kapillär
- passage av ämnen över membranet är begränsat vid hjärnans kapillärer då endotelcellerna är tätt sammanbundna m.h.a gliaceller.
- fettlösliga ämnen som O2, CO2, alkohol passerar lätt.
redogör för vener - utseende och funktion
utseende:
- intima, tunnare media, externa
- klaffar i nedre extremiteterna
- ett djupt och ett ytligt vensystem med förbindelser (perforanter)
funktion:
- transportera blod tillbaka till hjärtat
- blodreservoar
- diametern påverkas av sympatikusaktivering
- blodet drivs framåt av lågt tryck mot lägre tryck: muskelpumpen, respiratoriska pumpen
vad utgör den viktigaste delen av den nervös-hormonella regleringen?
det sympatiska nervsystemet och adrenalinnivån i plasma.
vad händer vid tryckautoreglering?
i hjärta och hjärna ökar arteriolmotståndet när BT stiger och minskar när BT sjunker.
vad bestäms av tryckskillnaderna? - kapillär
hur mycket vätska som transporteras genom kapillärväggen per tidsenhet och riktningen på denna transport, bestäms av två tryckskillnader.
venerna bildar två huvudkärl som för blodet tillbaka till hjärtat - vilka?
- övre hålvenen, v. cava superior (vävnader från övre delen av kroppen)
- nedre hålvenen, v cava inferior (vävnader från nedre delen av kroppen)
