Kemi

Question 1

Endokrina körtlar

Answer 1

Hormonproducerande körtlar

Question 2

Hämmande och exciterande

Answer 2

Dämpande och höjande

Question 3

Hormon

Answer 3

Kemiska budbärare som överför information till kroppen.
Transporteras i blodet.
Tillverkningen av hormon styrs till stor del av hypotalamus som elektriskt singnalerar hypofysen som i sin tur kemiskt signalerar till endokrina körtlar att producera specifikt hormon.

Question 4

Östrogen

Answer 4

Kvinnligt könshormon. Styr över utvecklingen i puberteten. Produceras i äggstockarna.

Question 5

Adrenalin

Answer 5

Alarm och stress-hormon. Produceras i binjurarna. Påverkar även det sympatiska nervsystemet alltså i krissituationer när man behöver varva upp.

Question 6

Testosteron

Answer 6

Manligt könshormon. Produceras i testiklar. Påverkar utvecklingen

Question 7

Kortisol

Answer 7

Stresshormon, ökad ämnesomsättning, sänker immunförsvaret. Produceras i binjurarna.

Question 8

Hypotalamus

Answer 8

En del i hjärnan som skickar elektriska signaler till hypofysen som skickar kemiska signaler till endokrina körtlar.

Question 9

Hypofysen

Answer 9

Ligger under hypotalamus. Framloben skickar signaler till kroppens endokrina körtlar som får dem att producera sina specifika hormoner.

Question 10

Melatonin

Answer 10

Produceras i hjärnan i en liten körtel i talkottekörteln. Gör att man blir sömnig och håller dygnsrytm.

Question 11

Noradrenalin

Answer 11

Stress, upphetsning, vakenhet, må bra. Produceras i binjurarna

Question 12

Oxytocin

Answer 12

Dämpar stress, lugnar ner oss. Bildas i hypotalamus. Produceras i stora mängder av att kramas.

Question 13

Acetylkolin

Answer 13

TRANSMITTORSUBSTANSER. Minne och inlärning. Energiomsättning. Muskelanvändning/ att musklerna drar ihop sig.

Question 14

GABA

Answer 14

TRANSMITTORSUBSTANSER. Ångestdämpande, muskelavslappnande, lugnande.

Question 15

Dopamin

Answer 15

TRANSMITTORSUBSTANSER Belöning, humör, glädje, muskelkordination

Question 16

Serotonin

Answer 16

TRANSMITTORSUBSTANSER. Aptit, humör, ilska, sömn, upphetsning

Question 17

Beroende

Answer 17

Ett beroende uppstår när en person har ett fysiskt eller psykiskt behov av en specifik substans eller beteende för att må bra men beroendet i sig kan vara dåligt.

Question 18

Edorfin

Answer 18

TRANSMITTORSUBSTANSER
glädje, välmående, belöning, smärtstillande

Question 19

Endokrina systemets huvuduppgifter

Answer 19

1 Matspjälkningsprossen
2 Lagring och användning av näringsämnen (ämnesomsättning)
3 Fördelning av salt och vatten i kroppen
4 Tillväxt och utveckling
5 Förmåga till fortplantning

Question 20

Sensoriska nerver

Answer 20

De nerver som tar in sinnesintryck från sinnesceller och skickar till hjärnan för tolkning.

Question 21

Motoriska nerver

Answer 21

När hjärnan tolkat sinnesintrycken så går motoriska nerver från hjärnan ut till kroppen, och som aktiveras som svar på sinnescellerna.

Question 22

Perifera nervsystemet

Answer 22

PNS. den delen av nervsystemet som utgör alla nervtrådar och nervceller som inte är en del av hjärnan och ryggmärgen (CNS)

Question 23

Centrala nervsystemet

Answer 23

CNS. Hjärnan och ryggmärgen.

Question 24

Varför ha nervsystem och hormonsystem?

Answer 24

För att vi ska kunna svara och reagera på förändringar i vår kropp eller i omgivningen. Vi måste anpassa oss, förändra oss eller byta miljö. De två systemen kompletterar varandra.

Question 25

Reflex

Answer 25

Snabba och alltid likadana svar på någon form av stimulering. De händer utan att hjärnan behöver bli inkopplad. Går direkt till ryggmärgen för det går fortare.

Question 26

Nercellens delar

Answer 26

Nervcellen har en cellkropp med cellkärna med organeller. Den här även utskott: dendriter och axoner. I änden av axonen sitter ändknoppar. Runt cellkroppen slingrar sig olika typer av fettrika celler, myelinskidor.

Question 27

Axoner

Answer 27

De utskott som lämnar cellkroppen. De skickar ut signaler. I änden på axonen sitter ändknoppar som skickar signalen vidare till andra nervceller eller slutstationen, som muskler.

Question 28

Dendriter

Answer 28

De mottagande utskotten på nervcellen.

Question 29

Myelinskida

Answer 29

Består av fettrika celler, stödjer och skyddar och som sköter ämnesutbytet mellan nervceller och kapillärer. Dessa fettrika celler gör även att nervsingnalen färdas mycket fortare.

Question 30

Synaps

Answer 30

nervcellernas kommunikation - når axonen på en nervcell överför en signal till nästa nervcells dendrit, eller till en muskelfiber.

Question 31

Specialiserade nervceller

Answer 31

Specialiserade nervceller: sinnesceller olika slag - för känsel, hörsel, syn, lukt och balans.

Question 32

En nervsignal är elektrisk och beror på att koncentrationen av joner, alltså laddade partiklar, ändras utefter axonet. Signalen kan därför beskrivas som en jonpuls. En nervsignal kan normalt bara färdas åt ett håll. Den börjar en dendrit och färdas axonet till ändknoppen. Ändknoppen ligger nära en dendrit på en mottagarcell. Utrymmet mellan ändknopp och mottagarcellens dendrit kallas synapsspalt. I synapsen omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signalmolekyl som utsöndras till synapsspalten. När signalmolekylen når den mottagande cellen så öppnas jonkanaler där, och en nervsignal uppstår den.

Question 33

Vad är gemensamt för alla droger?

Answer 33

Att det stressar kroppen fysiskt och (eller) psykiskt, får negativa konsekvenser resten av livet.

Question 34

Centralstimulantia

Answer 34

Amfetamin, khat och kokain hör till det. Påverkar hela hjärnan och ger en känsla av ökad energi, vakenhet och medvetenhet. Kokainruset varar en knapp timme, amfetaminruset några timmar. Under ruset höjs blodtryck och hjärtfrekvens och hungerkänslor försvinner. Efter en kort tid missbruk övergår effekten efter en kort kick till sömnlöshet, rörlighet, utmaning och ibland hallucinationer.

Question 35

( del av Autonoma nervsystemet) sympatiska nervsystemet

Answer 35

Fight or flight Frigör energi

Question 36

(autonoma nervsystemet) parasympatiska

Answer 36

Rest and Digest Sparar energi Pulsen minskar Pupiller dras ihop Matsmältningen ökar