Kemi Flashcards

1
Q

Vad är kemi?

A

Kemi studerar materia mer specifikt, och då särskilt dess
sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Nämn fyra olika områden inom kemi.

A

Organisk kemi = kolföreningars kemi. Plaster, läkemedel.
Oorganisk kemi = ämnen som inte innehåller kol.
Biokemi = kemiska ämnen som förekommer i levande
organsimer.
Fysikalisk kemi = Fysikaliska egenskaper hos kemiska föreningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Atomens byggnad

A

I atomens finns protoner (+) och neutroner (0). Runt kärnan finns elektroner (-). I en atom finns det lika många elektroner runt kärnan som det är protoner i kärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Periodiska systemet och kopplingen till protoner och elektroner

A

Det periodiska systemet består av grundämnen.

Siffran i det vänstra hörnet säger hur många protoner som finns i kärnan.

Siffrorna i högra hörnet visar hur många elektroner det är i atomens olika skal. Sista siffran är det yttersta skalet och är oftast det som är intressant.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skillnaden på kemisk reaktion och fysikalisk förändring

A

Kemisk reaktion- är en omvandling från ett kemiskt ämne till ett annat.

Fysikalisk förändring- är när ett ämnes fysikaliska egenskaper förändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Materians former och fasövergångar

A

Materia kan vara fast, flytande eller i gasform.
Fast till flytande-smältning
Flytande till fast-stelning
Flytande till gas- ångbildning
Gas till flytande- kondensation
Gas till fast- sublimering
Fast till gas- sublimering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Analys-separation-syntes (exempel )

A

Analys- vilket ämne ”har” jag? Hur mycket av ämnet? Ex: vattenprov, finns det några farliga ämnen? Isåfall hur mycket?

Separation- Dela upp en blandning i beståndsdelar. Ex: Vid destillation

Syntes- Framställa nya ämnen från enklare råvaror. Ex: Tillverkning av läkemedel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

H

A

Väte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

He

A

Helium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

C

A

Kol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

N

A

Kväve

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

O

A

Syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

F

A

Fluor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ne

A

Neon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Na

A

Natrium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mg

A

Magnesium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Al

A

Aluminium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Si

A

Kisel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

S

A

Svavel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Cl

A

Klor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ca

A

Kalcium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fe

A

Järn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Cu

A

Koppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Zn

A

Zink

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ag

A

Silver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Sn

A

Tenn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Au

A

Guld

28
Q

Hg

A

Kvicksilver

29
Q

Pb

A

Bly

30
Q

U

A

Uran

31
Q

NaCl

A

Natriumklorid

32
Q

NaOH

A

Natriumhydroxid

33
Q

NaHCO3

A

Natriumvätekarbonat

34
Q

H2O

A

Vatten

35
Q

CO2

A

Koldioxid

36
Q

H2

A

Vätgas

37
Q

O2

A

Syrgas

38
Q

N2

A

Kvävgas

39
Q

H2CO3

A

Kolsyra

40
Q

C6H12O6

A

Glykos

41
Q

Metaller

A

Leder ström och värme eftersom elektroner kan färdas genom metaller.

Metallglans

Går att smida- alltså att bearbeta för att ändra dess form

Ex: Järn (Fe), Silver (Ag) och Aluminium (Al)

42
Q

Icke-metaller

A

Leder nästan ingen ström och värme

Saknar metallglans

Går inte att smida

Många är gaser i rumstemperatur. Ex: Syrgas (O2), kvävgas (N2), vätgas (H2), Fluorgas (F2) och Klorgas (Cl2). 2an (som brukar vara nedsänkt) innebär att det är gas

Några är fasta i rumstemperatur. Ex: Svavel (S), Kol (C) och Fosfor (P)

43
Q

Halvmetaller

A

Förekommer både i metallisk- och icke-metallisk form, egenskaperna beror på bland annat tryck och temperatur.

Har stor betydelse för världens digitala utveckling eftersom den ibland kan leda ström och ibland inte.

Ex: Arsenik (As), Germanium (Gr) och Kisel (Si)

44
Q

Molekylföreningar

A

Leder inte ström

Består av molekyler, alltså olika grundämnen som satts ihop i olika konstellationer

Molekyler delar elektroner med varandra så att de alltid har ett fullt yttre skal.

Ex: Vatten (H2O) och glukos (C6H12O6)

Polära och opolära molekylföreningar blandas inte med varandra

45
Q

Polär

A

De har alltså två olika poler, en positivt laddad och en negativt laddad

En del av molekylen är mer positivt laddad medan en annan är mer negativt laddad

Laddningen är ojämnt fördelad

46
Q

Opolär

A

Jämnt fördelad laddning

Du kan dela molekylen på mitten och sidorna ser ändå lika ut.

47
Q

Jonföreningar

A

Leder ström i vattenlösning, ex koksalt i vatten, då rör sig joner i vatten, dessa leder ström.

Består av joner, två joner som attraherat varandra. Jonerna vill ha 8 elektroner i det yttersta skalet

Ex: Koksalt (NaCl) och natriumhydroxid (NaOH)

48
Q

Homogena bindningar

A

Blandningar där beståndsdelarna inte kan urskiljas

Ex: salt löst i vatten. Mässing är en blandning av koppar och zink som är sammansmälta.

När det varma vattnet har delat på jonerna i saltkristallerna attraherar vattenmolekylerna och jonerna varandra enligt bilden

49
Q

Heterogena bindningar

A

Beståndsdelarna kan urskiljas

Ex: jord och vatten, olja och vatten, mineral i bergarter (ex: granit) och fett och vatten i mjölk.

50
Q

Separationsmetoder

A

Filtrering- det som händer i en kaffebryggare.

Sedimentering- om man blandar jord och vatten och låter det stå kommer jorden med hög densitet att sjunka till botten medan vattnet ligger över

Dekantering- När något är sedementerat kan man dekantera. Det innebär att man har de delade ämnena i olika bägare, exempel häller bort vattnet från jorden.

Centrifugering- hastig rotation, tar de tunga ämnena till botten på kärlet.

51
Q

Hur fungerar tensider?

A

Både hydrofila och hydrofoba, både polära och bibolära

Har en lång svans som är hydrofob, opolär, har också är ett huvud som är hydrofil, polär. Ex: diskmedel, svansarna gräver sig in i fettet i ex en stekpanna och gör om fettet till en hydrofil förening som kan lösa sig i vatten, runt omkring fettmolekylen finns huvudet.

Syror löser kalk

Baser löser fett

52
Q

Varför flyter is på vatten?

A

Att isen flyter på vatten beror på att vatten når sin högsta densitet vid +4*C. Molekylernas sammansättning vid is tar mer plats än flytande, därför är densiteten lägre hos is.

53
Q

Hur fungerar ytspänning?

A

Ytspänning uppstår eftersom krafterna som håller ihop vattnets molekyler är så mycket starkare än krafterna mellan vattenmolekyler och molekyler i luften.

54
Q

Skillnaden mellan syror och baser

A

En syra är ett ämne som vill lämna ifrån sig vätejoner till vatten och då bildas oxoniumjoner, som finns i alla sura lösningar. Ex: citronsaft

En bas är ett ämne som plockar upp vätejoner från vatten och då bildas hydroxidjoner, som finns i alla basiska lösningar. Ex: tvål

55
Q

pH-värde; surt, neutralt, basiskt. Exempel.

A

pH-värde är ett mått på surhetsgraden, dvs ett mått på oxoniumjonkoncentrationen. Hög koncentration av oxoniumjoner=surt

56
Q

Hydroxidjoner och oxoniumjoner

A

Oxoniumjoner- bildas när syror löses i vatten genom att vätejoner reagerar med vatten. Syran släpper vätejoner till vattnet

Hydroxidjoner- Bildas

57
Q

Syra-bas indikatorer, BTB

A
58
Q

Neutralisation

A

När man tar en syra och en bas och blandar med varandra

59
Q

Exempel på kemiska reaktioner

A

Fyrverkeriexplosioner, bakning, cellandning, fotosyntes

60
Q

Reaktionshastighet

A

Reaktionshastigheten påverkas av temperatur, koncentration, partikelstorlek, tryck, enzymer eller katalysatorer.

Reaktionshastigheten ökar när kollisionsfrekvensen ökar.

61
Q

Exotermo och endoterma reaktioner.

A

Exoterm- blanda syra och bas->lösningen blir varm och energi avges

Endoterm- lösningen blir kall, energi krävs

62
Q

Vad är en förbränningsreaktion? Och vad bildas?

A
63
Q

Vad är skillnaden mellan fotosyntes och cellandning?

A

Fotosyntes
CO2 (koldioxid) + H2O (vatten) -> C6H12O6 (glukos, socker)

Cellandning
C6H12O6 (glukos, socker) + O2 (syrgas) -> CO2 (koldioxid) + H2O (vatten)

64
Q

Kort historik över vetenskapen

A
65
Q

Hur forskning bedrivs: Frågeställning, Hypotes, Teori

A

• Frågeställning
- Vad du vill veta, Undrar om världen blir bättre av kärlek?

• Hypotes
- Vad du tror, Världen blir bättre av kärlek!

• Teori
- När hypotesen håller kan man skapa en teori

66
Q

Kvalitativ och kvantitativ forskning

A

Kvantitativ
En mängd olika tester som inte kan falsifieras

Kvalitativ
Ex: intervjua en person som tror på tomten för att finna meningen till varför hen tror på tomten

67
Q

Anomalier, felkällor, replikera

A

Att replikera innebär att man upprepar ett test flera gånger

Anomalier- avvikande resultat från det ”normala” eller förväntade. När ett experiment genomförts flera gånger och något av försöken ger ett annat resultat.

Felkällor- Sådant som kan påverka ditt resultat så att det inte är rimligt. Exempel vid ett test om regelbunden sömn ger bättre provresultat. Då kan en felkälla vara var du sover, hur du har ätit eller testets svårighetsgrad, dessa kan påverka undersökningens resultat