Kemi Begrepp Åk 9

Question 1

Atom

Answer 1

Den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

Question 2

Atomkärna

Answer 2

En samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Question 3

Atomnummer

Answer 3

Ett nummer som är lika med det antal protoner/elektroner som finns i atomkärnan hos ett visst grundämne.

Question 4

Atomslag

Answer 4

Något av de 118 olika (upptäckta) slagen av atomer som finns.

Question 5

Atomvikt

Answer 5

En atoms vikt, med enheten u.

Question 6

Elektron

Answer 6

Partikel med negativ laddning.

Question 7

Elektronskal

Answer 7

Ett skal med bestämt antal elektroner som kretsar runt atomen.

Question 8

Fulla elektronskal

Answer 8

När ett elektronskal har max antal elektroner.

Question 9

Grundämne

Answer 9

Ett ämne med bara en slags atomer.

Question 10

Grupp

Answer 10

Atomslag kan delas in i tre grupper: metaller, icke-metaller och halvmetaller.

En grupp är en lodrät kolumn i det
periodiska systemet. Grundämnen som
står i samma grupp har liknande
egenskaper.

Question 11

Halogener

Answer 11

Halogener är en grupp i det periodiska systemet (17). Där finns bland annat flour och klor.
Halogenatomerna reagerar väldigt lätt med många andra ämnen pga 7 valenselektroner. När halogenerna är i sin grundämnesform är de giftiga.

Bildar gärna negativa joner.

Finns ofta i kemiska föreningar tex olika salter (jonföreningar) = tex flouridjon finns i tandkräm och gör emaljen starkare.
Det finns aldrig som grundämne i naturen. Gör om kloridjoner till klorgas som används i slambassänger för att döda bakterer.

Question 12

Halvmetall

Answer 12

Atomslag som ligger i mitten av det periodiska systemet. Är vid rumstemperatur fasta och spröda ämnen.

Question 13

Icke-metall

Answer 13

Atomslag som ligger till höger i det periodiska systemet.

Question 14

Jonbindning

Answer 14

Joner med olika laddningar bildar jonföreningar. Exempelvis en kloratom kan ta en elektron från en natriumatom. Kloratomen blir en negativ jon och natriumatomen en positiv jon. Olika laddningar dras till varandra och då bildas jonföreningen NaCl, natriumklorid eller koksalt som det också kallas. Bindningen mellan jonerna kallas för jonbindning.

Question 15

Kemiskt tecken

Answer 15

Symbol för ett grundämne.

Question 16

Kristaller

Answer 16

Jonföreningar bildar kristaller. Jonerna bildar ett nätverk som exempelvis i koksalt (natriumklorid). Natriumjoner och kloridjoner fyller på, bygger upp kristallen genom att binda till varandra på grund av olika laddningar.

Question 17

Metall

Answer 17

Metall är hårt och känns kallt när man tar på det. Det finns olika sorters metall till exempel järn, koppar, aluminium, silver och guld. Järn är en metall som är magnetisk. Metall är ett framställt material. Men man utvinner det ur malm som finns i naturen.

Leder elektricitet bra
Leder värme bra
Har metallglans
Kan smidas och judas

Question 18

Molekylbindning

Answer 18

I en molekyl hålls atomerna ihop med molekylbindning.

Molekylbindning är den typ av bindning som finns mellan två atomer i en molekyl. Det blir en molekylbindning när två atomer delar valenselektroner med varandra, de delar valenselektroner pga vill uppnå ädelgasstruktur

tex väte + väte

Question 19

Negativ jon

Answer 19

Atomer kan ta upp elektroner. Exempelvis kloratomen har sju valenselektroner och vill ha åtta i sitt valensskal. Då kan den få en elektron från en annan atom. Atomen får en till negativ laddning i forma av en elektron och bildar då en negativ kloridjon.

Question 20

Negativ laddning

Answer 20

Den elektriska laddningen hos en elektron.

Question 21

Neutron

Answer 21

Delar av atomkärnan som är neutral.

Question 22

Period

Answer 22

Raderna i periodiska systemet.

Question 23

Periodiska systemet

Answer 23

En tabell över alla grundämnen som finns.

Question 24

Positiv jon

Answer 24

Atomer kan ge bort elektroner. Exempelvis litium vill gärna bli av med sin enda valenselektron. Atomen blir av med en negativ laddning i form av en elektron. Då bildas en positiv litiumjon.

Question 25

Positiv laddning

Answer 25

Den elektriska laddningen hos en proton.

Question 26

Proton

Answer 26

Delar av atomkärnan som har positiv laddning.

Question 27

Valensskal

Answer 27

Atomens yttersta elektronskal kallas för valensskal.

Question 28

Ädelgas

Answer 28

Ädelgas är benämningen på flera olika gaser. De ädelgaser som finns i luften är argon, helium och neon.

Question 29

Valenselektroner

Answer 29

Valenselektroner är de elektroner som finns i valensskalet, alltså i atomens yttersta elektronskal. Alla atomslag i en grupp har lika många valenselektroner.

Question 30

Skyddsgas

Answer 30

Skyddsgaser är gaser som skyddar mot reaktioner som vi inte vill ha, till exempel vid hantering och förvaring av livsmedel. Ädelgaser används ofta som skyddsgaser.

Question 31

Alkalimetaller

Answer 31

Alkalimetaller är en grupp i det periodiska systemet (grupp 1 utom väte). Där finns bland annat natrium och kalium. Alkalimetaller reagerar mycket lätt med andra ämnen. När de reagerar med vatten blir det en explosion.

Question 32

elektronpar

Answer 32

Ett elektronpar är de två elektroner som atomerna delar med varandra i en molekylbindning. När vi ritar molekylbindningen som ett streck, så står strecket egentligen för ett elektronpar.

Question 33

elektronparbindning

Answer 33

Elektronparbindning är ett annat namn på molekylbindning.

Question 34

ädelgasstruktur

Answer 34

Ädelgasstruktur betyder att en atom har fått ett fullt valensskal. Då liknar den en ädelgasatom.

Question 35

metallbindning

Answer 35

Metallbindning är den typ av bindning som finns i metaller. Alla atomerna i ett metallföremål släpper ifrån sig alla sina valenselektroner till ett gemensamt ”hav av elektroner” som alla metallatomerna ”badar i”. Elektronerna håller ihop hela metallbiten i en enda stor bindning.

Question 36

isotop

Answer 36

Isotoper är olika varianter av ett atomslag, med olika många neutroner. Ett exempel är de tre olika isotoperna av väte. I vanligt väte finns det ingen neutron i atomkärnan. I deuterium finns det en neutron, och i tritium finns det två neutroner.

Question 37

radioaktiv

Answer 37

Att en isotop är radioaktiv betyder att den kan falla sönder och skicka ut strålning. Anledningen är att isotopen innehåller ”fel” antal neutroner, så att atomkärnan inte kan hålla ihop hur länge som helst. Strålningen från radioaktiva ämnen är skadlig. Den är väldigt energirik och kan därför slita sönder viktiga molekyler i levande celler, till exempel DNA molekyler. Det kan bland annat leda till cancer.