Kemi Prov

Question 1

Materia

Answer 1

Rena ämnen & Blandningar

Question 2

Rena ämnen

Answer 2

Grundämnen & Kemiska föreningar

Question 3

Grundämnen

Answer 3

Atomiska grundämnen & Molekylära grundämnen & nätverksmolekyler/ makromolekylära grundämnen

Question 4

Kemiska Föreningar

Answer 4

Molekylföreningar & Jonföreningar

Question 5

Grundämnen i periodiska systemet

Answer 5

Metaller & Halvmetaller & Ickemetaller

Question 6

Blandingar

Answer 6

Homogen Blandning & Heterogen blandning

Question 7

Homogen blandning

Answer 7

Lösningar & Legeringar & Gasblandningar

Question 8

Heterogen blandning

Answer 8

Suspensioner & Aerosoler & Emulsioner

Question 9

Definition av Grundämne

Answer 9

Består av partiklar av något slag som bara är uppbyggda av en sort av atomer / ett atomslag

Question 10

Molekylära grundämnen

Answer 10

Ett grundämne kan vara små molekyler som hos vätgas(H2) svavel(S8), Klor (Cl2).
Inom molekylen hålls då några få atomer av samma sort/atomslag ihop av kemiska bindningar/intramolekylära bindningar

Mellan molekylerna i ett molekylära grundämnen finns svaga intermolekylära bindningar som bryts eller bildas då ett ämne smälter, fryser, kokar, stelnar eller sublimerar.

Question 11

Nätverksmolekylära grundämnen

Answer 11

Ett grundämne kan vara nätverksmolekyler (makromolekyler) som hos diamant, grafit, fullerener. Inom nätverksmolekylerna hålls ett mycket stort antal atomer av samma sort/atomslag ihop av starka kemiska bindningar/intramolekylära bindningar. Nätverksmolekyler bildar väl ordnade kristaller precis som metalliska grundämnen.
När ett grundämne som är nätverksmolekyler smälter, fryser, kokar, stelnar eller sublimerar är de starka kemiska bindningarna som bryts eller bildas. Det är därför som diamant har så hög smältpunkt.

Question 12

Metalliska grundämnen

Answer 12

Ett grundämne kan vara en metall som hos fast järn, koppar zink, natrium, magnesium. Inom hålls då ett mycket stort antal atomer av samma sort ihop av metallbindningar. När ett grundämne som är metall smälter, fryser, kokar, stelnar eller sublimerar är det de starka metallbindningar som bryts eller bildas

Question 13

Atomära grundämnen

Answer 13

Vissa få grundämnen, som är atomära, består av enskilda atomer av samma sort.
Exempel på sådana grundämnen är ädelgaserna; helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr). Atomerna hålls inte ihop till molekyler av kemiska bindningar. När ett grundämne som är ett atomärt grundämne smälter, fryser, kokar, stelnar eller sublimerar är det mycket svaga intermolekylära bindningar som bryts eller bildas.

Question 14

Periodiska systemet indelning

Answer 14

tre stora domäner - metaller, halvmetaller och icke-metaller

Question 15

Metaller egenskaper

Answer 15

De flesta av grundämnena som är metaller återfinns i grupp 1 till 13 i periodiska systemet.
Metaller har generellt följande egenskaper:

-Flesta metaller är fasta vid rumstemperatur. Ett undantag är kvicksilver som är flytande vid rumstemperatur
-Bra på att leda ström och kallas därför vissa sammanhang för ledare
-Bra på att leda värme
-Nyskuren metallyta är glansig
-Metaller är töjbara och tänjbara. Bitar av metaller faller inte sönder i småbitar utan töjs eller tänjs ut när de utsätts för yttre krafter.
-Få metaller är magnetiska, de flesta är inte magnetiska. Magnetism är därför inte en egenskap för alla metaller

Question 16

Övergångsmetaller

Answer 16

Övergångsmetallerna är en undergrupp av metaller. Dessa återfinns i grupp 3-12 i periodiska systemet.
Blanda inte ihop begreppet övergångsmetaller och halvmetaller. Halvmetaller är nämligen inga metaller

Question 17

Icke-metaller

Answer 17

De flesta icke-metallerna återfinns i grupp 13-18 i periodiska systemet.
Icke metaller har generellt följande egenskaper:

Icke-metaller förekommer både som fasta, flytande och i gas vid rumstemperatur.
Dåliga på att leda ström och kallas därför i vissa sammanhang för isolatorer
Grafit är en form av icke-metallen kol som är ett undantag. Grafit leder ström
Dåliga på att leda värme
De fasta icke-metallerna har en matt yta, men undantag finns som till exempel jod som har en lila-glansig yta
Icke-metaller är spröda och sköra. Bitar av Icke-metaller faller lätt sönder i småbitar och smulor när de utsätts för yttre krafter

Question 18

Halvmetaller

Answer 18

Halvmetaller är grundämnen som återfinns mellan metallerna och icke-metallerna i periodiska systemet.
Vissa av grundämnen i grupp 14,15,16 i periodiska systemet är halvmetaller.

Grundämnena som är halvmetaller har en har vissa egenskaper som metalliska och andra som är icke-metalliska egenskaper. Egenskaperna kan också vara ett mellanting mellan metalliska och icke-metalliska egenskaper.
Halvmetaller kallas också för halvledare eftersom de inte leder elektrisk ström lika bra som en ledare/metall men inte heller utesluter strömledning som en isolator/icke-metall

Question 19

Kemiska föreningar

Answer 19

En kemisk förening är ett ämne som innehåller minst två olika slags atomer/atomslag som är mycket starkt bundna till varandra med kemiska bindningar/intramolekylära bindningar

Det finns två grupper av kemiska föreningar; molekylföreningar och jonföreningar.

Kemiska föreningar är rena ämnen eftersom varje kemisk förening bara består av en enda sort av partiklar. Varför man säger att en kemisk förening bara består av en sorts partikel, trots att föreningen innehåller olika sorters atomer är att atomsorterna är hårt förenade till varandra bundna till med kemiska bindningar/intramolekylära bindningar (kovalenta bindningar eller jonbindningar)

Question 20

Molekylförening

Answer 20

I molekylföreningar är alltid de olika sorterna av atomer icke-metaller.
I en molekylförening binds de olika atomerna av icke-metaller alltid ihop av en typ av kemisk bindning som kallas kovalent bindning.

Exempel på molekylföreningar är koldioxid (CO2), koloxid/kolmonoxid(CO), vatten(H2O), metan(CH4), etanol(CH3CH2OH), ammoniak (NH3).

Question 21

Jonförening

Answer 21

En jonförening består av joner av en icke-metall och joner av en metall. I en jonförening binds de olika jonerna som är motsatt laddade alltid ihop typ av kemisk bindning som kallas jonbindning.

Exempel på jonföreningar är natriumklorid (NaCl), natriumhydroxid (NaOH).

Question 22

Molekylförening

Answer 22

Ett atomslag av en icke-metall & Atomerna hålls ihop av kemiska bindningar som kalls kovalent bindning & Andra atomslag av ickemetaller

Question 23

Jonförening

Answer 23

Positiva joner / katjoner & Jonerna hålls ihop av kemiska bindningar som kallas jonbindningar & Negativa joner / anjoner

Question 24

Positiva joner / katjoner

Answer 24

Positiv atomjon bildad från metalliska grundämnen & postitiv molekyljon/sammansatt jon

Question 25

Negativa joner/ anjoner

Answer 25

Negativa atomjon bildad från icke-metalliska grundämnen & negativ molekyljon/sammansatt jon

Question 26

Kemisk reaktion

Answer 26

En kemisk reaktion är en händelse där en eller flera ämnen omvandlas till nya ämnen. Under reaktionen bryts starka kemiska bindningar inuti ämnena som finns före händelsen och nya starka kemiska bindningar bildas inuti de nya ämnen som finns efter händelsen

Question 27

Fysikalisk omvandling

Answer 27

Smältning, kokning, kondensering, stelning sublimering och deponering är inga kemisk reaktioner eftersom inga starka kemiska bindningar(intramolekylära bindningar bryts eller bildas. De är i ställer fysikaliska omvandlingar. Det enda som sker vid en fysikalisk omvandlingar är att svaga intermolekylära bindningar bryts eller bildas mellan molekyler. Själva ämnets uppbyggnad förändras inte.

Question 28

Ett stearinljus brinner

Answer 28

När ett stearinljus brinner så kommer stearinmolekylerna som finns i stearinljuset och syremolekyler i luften, före händelsen, att reagera/omvandlas till koldioxid och vatten som återfinns efter händelsen. Vattnet bildas i form av ånga. Det ser man inte när stearinljuset brinner.Ett brinnande stearinljus är en kemisk reaktion, eftersom starka bindningar mellan kolatomer, väteatomer och syreatomer har brutits, under reaktionen, i stearinmolekylerna och i syremolekylerna. Det har även under reaktionen bildats starka kemiska bindningar mellan kolatomer, syreatomer och väteatomer när koldioxidmolekylerna och vattenmolekylerna bildas. Många elever tror när ett ljus brinner så är det bara en fysikalisk omvandling och inte en kemisk reaktion. Det beror på att den värmeenergi som avges under den kemiska reaktionen, värmer upp det fasta stearinet i stearinljuset, så att det blir flytande kring veken. Värmeenergin från den kemiska reaktionen får även det flytande stearinet, kring veken, att förångas. Det är faktiskt det förångande stearinet som brinner och omvandlas till koldioxid och vatten när ett stearinljus brinner, inte det fasta eller flytande stearinet.

Question 29

Blandningar

Answer 29

En blandning består av minst två olika sorters partiklar som blandats upp med varandra. Kom ihåg att partiklarna kan vara molekyler som i sin tur består av atomer som är starkt bundna till varandra genom kemiska bindningar. Mellan de olika sorterna av partiklar i en blandning finns det alltid svaga intermolekylära bindningar De olika partiklarna i en blandning går alltid att lätt separera från varandra genom olika fysikaliska separationsmetoder. Vilken fysikalisk separationsmetod som måste användas beror på vad för typ av svag intermolekylära bindningar som finns mellan de olika partiklarna.

Question 30

Vad är en homogen blandning?

Answer 30

En homogen blandning är en blandning där man varken med blotta ögat eller under mikroskop kan se några olika sorter av partiklarna i blandningen. På molekylär nivå är de olika enskilda partiklarna mycket väl blandade med varandra. De är jämnt fördelade i hela blandningen.

Question 31

Vad är en heterogen blandning?

Answer 31

En heterogen blandning är en blandning där man med blotta ögat eller i ibland bara under mikroskop kan urskilja olika sorters partiklar i blandningen. De olika sorterna av partiklar i en heterogen blandning är inte väl blandade med varandra. Partiklar av samma sort drar ihop sig till större klumpar/droppar så att partiklarna inte blir jämnt fördelade i hela blandningen

Question 32

Lösningar

Answer 32

Lösningar är flytande homogena blandning av olika ämnen. Blandningen består antingen av ett flytande ämne jämt uppblandat med ett annat flytande ämne eller ett flytande ämne och ett annat fast ämne som löst upp sig och blandat upp sig jämt med det flytande ämnet. Exempel på lösningar (CA-nivå) Salt vatten: Homogen blandning av natriumklorid i vatten, NaCl(aq) Sockervatten: Drink: Homogen blandning av etanol i vatten, CH3CH2OH(aq) Bensin: Homogen blandning av flytande kolväten

Question 33

Legeringar

Answer 33

Legeringar är en fast homogen blandning där minst en av de uppblandade ämnena är en metall. Det andra ämnet är oftast också en metall men ibland kan det vara något annat ämne än metall Exempel på legeringar (CA-nivå) Brons: Homogen blandning av fast koppar (Cu) och tenn (Sn) Mässing: Homogen blandning av fast av koppar (Cu) och zink (Zn) Stål: Homogen blandning av fast järn (Fe) och kol (C) Nysilver: Homogen blandning av fast koppar (Cu), zink(Zn) och nickel (Ni)

Question 34

Homogena gasblandingar

Answer 34

Homogena gasblandningar är homogena blandningar av ämnen som befinner sig i gas. Exempel homogena gasblandningar (CA-nivå) Luft: Homogen blandning av olika gaser; 78% kväve (N2) och 21% syre (O2) och andelar argon (Ar), koldioxid (CO2) Gasol: Homogen blandning av gaserna propan och butan

Question 35

Suspensioner

Answer 35

En suspension är en heterogen blandning där ett fast ämne är uppslammat i en vätska. Att ett fast ämne är uppslammat i en väska innebär att det fasta ämnet håller sig svävande i vätskan Exempel på suspensioner (CA-nivå) Medecinsuspensioner: Heterogen blandning av fast antibiotika i flytande vatten De fasta partiklarna av antibiotika håller sig svävande i vätskan. Nyponsoppa: Heterogen blandning av fasta bitar av fruktkött från nyponros i flytande vatten: De fasta bitarna av frukjtökett håller sig svävande i vätkan. Målarfärg: Heterogen blandning av fasta partiklar av färg som är uppblandat i vatten eller ett lösningsmedel. De fasta färgpartiklarna håller sig svävande i lösningsmedlet.

Question 36

Aerosoler

Answer 36

En aerosol är en heterogen blandning mellan ett ämne i gasform och små partiklar av ett annat ämne antingen i fast form eller i vätskeform. Dropparna av vätskan eller bitarna av det fasta ämnet i gasen håller sig med andra ord svävande i gasen Exempel på aerosoler (CA-nivå) Dimma/moln: Heterogen blandning av små droppar vätskan vatten blandat med luftens olika gaser. Vattendropparna håller sig svävande i luften Rök: Heterogen blandning av små fasta sotpartiklar blandat med luftens olika gaser: De fasta sotpartiklarna håller sig svävande i luften. Sandstorm: Heterogen blandning av små fasta korn av sand uppladdat i luft De fasta sandpartiklarna håller sig svävande i luft som rör sig.

Question 37

Emulsioner

Answer 37

En emulsion är en heterogen blandning mellan två ämne, båda i flytande form, där de två ämnena inte blandar upp sig väl med varandra Exempel på emulsioner (CA-nivå) Mjölk: Heterogen blandning av flytande vatten och flytande fett Kosmetika(hudkräm): Heterogen blandning av flytande oljor och flytande vatten Majonnäs: Heterogen blandning av flytande vatten, flytande vinäger, flytande olivolja och äggula Den tillsatta äggulan i majonnäsen gör att majonnäsen inte ”skär sig”. Det vill säga, gulan gör, så att inte olivoljan och vattnet skiljs åt i två skikt

Question 38

Filtrering

Answer 38

Filtrering innebär att man med ett filter avskiljer ämnen åt med hjälp av partiklarnas storlek i de olika ämnena En suspension eller en aerosol genom att låta suspensionen får rinna eller pressas genom ett filter med porer (småhål i materialet). På filtrets yta fastnar de fasta partiklarna i suspensionen eller aerosolen eftersom porerna i filtret är för små för att de fasta partiklarna skall kunna passera. Det bildas en så kallad filterkaka på filtrets yta. Det andra ämnet i blandningen passerar filtret eftersom porerna i filtret är tillräckligt stora för att släppa igenom det andra ämnet.

Question 39

Dekantering

Answer 39

Dekantering innebär att man häller av det ena ämnet som är en vätska ur ett kärl så att bottensatsen(fasta ämnena på botten) inte följer med. Bottensatsen består av det andra ämnet. Tekniken används vanligtvis för vin som stått i flaskor. Man häller över vinet från en flaska till en dekanter i syfte att lufta drycken eller för att avskilja bottensatsen. Dekantering förekommer också inom industrin och i laboratorier, till exempel för att avskilja klarfasen efter sedimentering.

Question 40

Sugfiltering

Answer 40

Vid sugfiltrering med buchnertratt så skapar man ett undertryck så att suspensionen sugs genom ett filter. Det ena ämnet, den filtrerade vätskan hamnar i sugkolven och det andra ämnet som är fast hamnar som en filterkaka på filtret.

Question 41

Indunstning

Answer 41

Indunstning bygger på att de olika ämnena i en blandning har olika kokpunkter Man koncentrerar det ena av ämnena i blandningen genom att låta det andra ämnet avdunsta Man tar inte vara på båda ämnena vid indunstning. Normalt är det lösningsmedlet som går förlorat vid indunstning. Ett exempel på indunstning är när man avdunstar vatten från saltvatten, så att endast fast natriumklorid blir kvar. Natriumkloriden som fanns i saltvattnet från börja tar man vara på medan vattnet som avdunstar inte går att ta vara på. Det försvinner med luften

Question 42

Destillation

Answer 42

Teorin bakom att separera olika ämnen genom destillation bygger på att de olika ämnena i lösning (blandning) har olika kokpunkter. Ämnet som man vill ta vara på kallas destillat. Destillation är en metod som använder sig av både uppvärmning, kokning, avkylning och kondensation Ett vanligt exempel på destillation är framställning av spritdrycker med hög etanolhalt från jästa vattenlösningar med låg etanolhalt. Vid destillation upphettas blandningen av de två ämnena, i en rundkolv, till en temperatur nära kokpunkten för ämnet med den lägsta kokpunkten. Båda ämnena förångas, men det ena ämnet med den lägsta kokpunkten förångas mest medan det med den högre kokpunkten till största delen stannar kvar i den upphettade rundkolven. När en vattenblandning som innehåller etanol upphettas, är det etanolen som förångas mest, medan vattnet mestadels stannar kvar i rundkolven. När det ena ämnet, den med den lägsta kokpunkten förångats, leder man bort ångan till ett kylrör. Man kyler röret så att ämnet med låg kokpunkt kondenserar och bildar vätska. Vätskan som bildats kallas destillat. Den leds bort med kylröret och samlas upp i ett annat kärl.

Question 43

Raffinering av råolja (vätske-destillering)

Answer 43

Destillering används också i raffinaderier för att från råolja, som är en blandning av många kolväten, tillverka andra blandningar som exempelvis smörjolja, villaolja, bensin och fotogen. Dessa är blandningar som innehåller färre olika kolväten. Flytande råolja tillförs en bit ovan botten på ett stort rör/cistern samtidigt som oljan upphettas i botten. . Kolvätena separeras på grund av deras smält- och kokpunkter. Ju kortare ett kolvätes kolkedja är, desto lägre smält och kokpunkt har det.. Ju lägre smält- och kokpunkt kolvätet har, desto snabbare och lättare stiger kolvätet i vätskan av kolväten i cisternen. Blandning av kolväten, med låga smält- och kokpunkter, som exempelvis bensin, tappas ut ur nära toppen av cisternen Långa kolväten med höga smält- och kokpunkter, som stiger långsamt eller till och med sjunker, , som till exempel tjära eller asfalt, tappas ut nära botten av cisternen.