Klinisk kemi frågor Flashcards

1
Q

Vilka vätskerum finns i kroppen och hur mycket vätska innehåller de?

A

Vätskerum: Intracellulära vätska (ICV) → ⅔ av kroppen. Extracellulära vätska (ECV) → ⅓ av kroppen. Extracellulära är i sin tur uppdelade i ytterligare två delar → Plasma 20% av ECV och interstitiella vätskan (ISV) som är 80% av ECV.

Interstitiella vätskan är vätskan som finns mellan cellerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur ser fördelning ut av Na+, K+, Cl-, Ca2+, HCO3-, PO4^3- och proteiner mellan ECV, ISV och ICV?

A

Na+ Cl- HCO3 finns utanför cellen. K+, Ca2+ och PO43- finns i ICV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är osmolalitet och vad händer om osmolaliteten stiger respektive sjunker i ECV.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka delar består njurarna av och vilken funktion har de?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förutom törstcentrum som reagerar när vi behöver vätska finns det tre viktiga system
för salt-vatten balansen. Vilka är dessa och hur fungerar de?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför får man minskad ECV vid
a. Medvetslöshet
b. Kräkning
c. Diarré
d. Blödning
e. Brännskada

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför får man ökad ECV vid
a. Hjärtinsufficiens
b. Levercirros
c. Nefrotiskt syndrom

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka ämnen har normalt betydelse för osmolaliteten i plasma?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När uppstår hyper- respektive hyperosmolalitet?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

På vilket sätt kan osmolalitet i plasma mätas?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka ämne kan fritt passera cellmembran och vad händer med vattenfördelningen om
man får en ökning av dessa i ICV respektive ECV?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka ämnen kan inte passera cellmembran fritt och vad får det för konsekvenser för
vätskebalansen om deras koncentration ökar?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Extracellulärt har natrium störst betydelse för osmolaliteten. Ge två exempel när
hyponatremi inte liktydig med hypoosmolalitet.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn minst ett tillstånd med höga respektive låga kaliumnivåer.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vid vilka tillfällen kan man få falskt höga kaliumvärden i serum. Förklara varför

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är det normala pH i kroppen och varför får det inte variera för mycket?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad menas med flyktiga respektive icke flyktiga syror, ge exempel.

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka är de viktigaste buffertarna i kroppen för reglering av pH?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

På vilka andra sätt än via buffertar regleras pH i kroppen?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kallas tillstånd då man har protonöverskott respektive protonunderskott?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nämn minst ett tillstånd som kan orsaka nedanståden
a. Respiratorisk acidos
b. Respiratorisk alkalos
c. Metabol acidos
d. Metabol alkalos

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka komponenter mäts för att få information om en syra-bas rubbning föreligger och vilken information erhålles?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka komponenter rubbas primärt vid nedanstående syra-bas rubbningar och på vilket sätt
a. Respiratorisk acidos
b. Respiratorisk alkalos
c. Metabol acidos
d. Metabol alkalos

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilka delar består njurarna av och vilken funktion har de?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad består normalt urin av?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad menas med njurclearance?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka orsaker kan ligga bakom en ökad halt av proteiner i urin?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Det utsöndras en hel del slaggprodukter i urin bl.a. kreatinin och urea. Varifrån kommer dessa metaboliter?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Med vilka analyser/undersökningen kan glomerulusfunktionen undersökas och varför?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Med vilka analyser kan tubulusfunktionen undersökas och varför?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Varför avspeglar analys av P-Cystatin C GFR bättre än analys av S-kreatinin?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka olika huvuduppgifter har plasmaproteinerna?

A
33
Q

Transtyretin bildar komplex med två olika molekyler, vilka och vad har de för funktion?

A
34
Q

Ge två exempel på tillstånd då transtyretinkoncentrationen i plasma sjunker. Förklara
kortfattad varför!

A
35
Q

Beskriv albuminets funktion i kroppen.

A
36
Q

Orosomukoid syns som regel ej på plasmaproteinmönstret efter elektroforetisk
separation. Varför?

A
37
Q

a1-antitrypsin är ett akutfasprotein. Vad pekar sänkta koncentrationer av proteinet på
och vilka konsekvenser leder detta till på lång sikt.

A
38
Q

Vilket är haptoglobinets viktigaste funktion och när kan man se förhöjda respektive
sänkta koncentrationer av proteinet i plasma?

A
39
Q

När kan förhöjda koncentrationer av a2-makroglobulin ses och varför?

A
40
Q

Vilka är de vanligaste orsakerna till höjda respektive sänkta transferrin värden i plasma?

A
41
Q

Vad tyder det på om man har normala eller låga fibrinogenvärden samtidigt som man
har förhöjda värden av övriga akutfasproteiner?

A
42
Q

Vad kännetecknar ett akutfasprotein?

A
43
Q

Vad finns det för samband mellan hjärt/kärlsjukdomar och CRP?

A
44
Q

Hur påverkas följande proteiners koncentration av inflammatoriska tillstånd? Förklara varför.
- albumin
- fibrinogen
- cystatin C
- orosomukoid

A
45
Q

Förklara begreppen mono-, poly- och oligoklonal ökning av immunoglobuliner

A
46
Q

Vad är en M-komponent?

A
47
Q

Förklara vad som menas med lågmolekylära plasmaproteiner och i vilket syfte dessa ofta
analyseras.

A
48
Q

Vad är Bence-Jonce proteiner?

A
49
Q

Vilka hormon är huvudsakligen inblandade i regleringen av energiomsättningen? Var
bildas de och vad har var och en av dessa för effekt på glukos-, protein- och
fettomsättningen?

A
50
Q

Vad betyder
a. Glykolys
b. Glykogenes
c. Glykogenolys
d. Glukoneogenes
e. Lipolys

A
51
Q

På vilket sätt diagnosticeras typ 1 diabetes?

A
52
Q

Vilka metabola förändringar sker vid brist på insulin?

A
53
Q

Vad är HBA1c och när analyseras detta?

A
54
Q

Vad menas med nedsatt respektive ökad glukostolerans?

A
55
Q

Vad är C-peptid och när kan man tänkas analyseras detta i plasma?

A
56
Q

Vad är lipoproteiner och vilka plasmalipoproteiner finns det?

A
57
Q

Gör en jämförelse mellan kylomikroner, VLDL, LDL och HDL vad avser kolesterol och
triglyceridhalt och deras huvudsakliga uppgift i kroppen.

A
58
Q

Nedan finns intracellulära enzymer vars plasma nivåer undersöks i den kliniska
diagnostiken. Funder på vilket organ respektive enzym nedan med störst sannolikhet kan härledas till vid förhöjda nivåer i plasma
a. P-ALAT
b. P-ASAT
c. P-LD
d. P-ALP
e. P-GT
f. P-CK

A
59
Q

Vilken information kan man få genom en amylas isoenzymbestämning?

A
60
Q

Vilka markörer i plasma kan koncentrationsbestämmas vid en misstänkt hjärtinfarkt och
vad ska man tänka på vid val av markör i detta sammanhang.

A
61
Q

Vad är det för skillnad mellan okonjugerat och konjugerat bilirubin? Vilken roll spelar
levern i sammanhanget.

A
62
Q

Levern har ett antal olika funktioner. Redogör för tre olika analyser som kan ge
information om leverstatus och vilken av funktionerna som undersöks med analysen.

A
63
Q

Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde i plasma?

A
64
Q

Hos en uppegående person uppmättes hemoglobinkoncentrationen i kapillärblod
till 140 g/l. Hur kommer värdet skilja sig om ett nytt prov tas efter att personen
varit liggande en längre stund? Varför?

A
65
Q

Hur definieras referensintervall inom klinisk kemi?

A
66
Q

Vilka biomolekyler står huvudsakligen för osmolaliteten i plasma?

A
67
Q

Vilka ämnen kan fritt passera cellmembran och vad händer om man får en ökning
av dessa i ICV respektive ECV?

A
68
Q

Vilka tre olika system används för pH-reglering i kroppen och på vilket sätt?

A
69
Q

En 30-årig kvinna med insulinberoende diabetes anländer okontaktbar till
sjukhusets akutmottagning. Anhöriga berättar att hon har haft feber och hosta de
senaste dagarna och druckit mycket. Man har ingen kännedom om vilka
insulindoser hon har tagit. Under natten har hon blivit mycket sämre och visat
tecken på dehydrering och djup och snabb andning. Blod och urinprov togs
samtidigt som patienten behandlas med koksaltlösning och insulin. Följande
värden erhölls (referensvärden inom parantes):

S-Na = 135 (137-145 mmol/L)
S-K = 5,7 (3,5-4,4 mmol/L)
B-Glukos = 43,5 (4-6 mmol/L)
U- glukos = 3 (0 arbiträr enhet på testremsa)
U-acetoacetat = 2 (0 arbiträr enhet på testremsa)
aB-pH = 7,09 (7,35-7,45)
aB-pCO2 = 2,7 (4,6-6,0 kPa)
aB-BE = -20 (±3,0 mmol/L)

a) Vilken mekanism ligger bakom ketoacidos i samband med diabetes?

b) Vad beror patientens djupa och snabba andning på?

c) Vad beror dehydreringen på?

d) Hur definieras patientens syra-bas status?

e) Hur kan man kontrollera att patienten skött sin insulinbehandling?

f) Hur kan man kontrollera endogen insulinfrisättning?

A
70
Q

a) Vid respiratorisk acidos är (stryk under rätt alternativ):

pH: normalt – förhöjt – sänkt

pCO2: normalt – förhöjt – sänkt

BE normalt – förhöjt – sänkt

b) efter kompensation

pH: normalt – förhöjt – sänkt

pCO2: normalt – förhöjt – sänkt

BE normalt – förhöjt – sänkt

A
71
Q

Vad är orsaken till glomerulär respektive tubulär proteinuri och hur skiljer dessa
sig vid analys av urin?

A
72
Q

Ange en markör i plasma för nedsatt GFR

A

Kreatinin och/eller Cystatin

73
Q

Vad menas med konjugerat bilirubin?

A

Konjugerat bilirubin är den form av bilirubin som i levern har konjugerats med glukoronsyra och utsöndras i gallan. Detta är vattenlösligt.

Det går alltså från okonjugerat där det är bundet till albumin i plamsan och är icke vattenlöslig, till att konjugeras och bli vattenlösligt.

74
Q

Ange tre lipider som förekommer i plasma.

A
75
Q

Vad menas med HDL-respektive LDL-kolesterol och varför är de av kliniskt
intresse att mäta?

A

LDL (low-density lipoprotein) kolesterol, ibland kallat “dåligt” kolesterol, utgör det mesta av din kropps kolesterol.

HDL (high-density lipoprotein) kolesterol, ibland kallat “bra” kolesterol, absorberar kolesterol i blodet och för det tillbaka till levern. Levern spolar sedan bort den från kroppen.

De är av kliniskt värde att mäta eftersom höga nivåer av HDL-kolesterol kan minska risken för hjärtsjukdomar och stroke. Medans höga nivåer av LDL-kolesterol ökar risken för hjärtsjukdomar och stroke. När din kropp har för mycket LDL-kolesterol kan det byggas upp på väggarna i dina blodkärl. Denna uppbyggnad kallas “plack”, och det kan orsaka hälsoproblem, såsom hjärtsjukdomar och stroke.

76
Q

Redogör kortfattat för hur och varför en glukosbelastning ska utföras.

A

Din blodsockernivå kan ge din läkare viktiga ledtrådar om din hälsa, och en glukosbelastning visar hur väl din kropp hanterar socker. Det kan berätta om du löper risk för diabetes eller om du redan har det.

Ett fasteblodsocker kommer att erhållas. Sedan dricker patienten en glukoslösning på 200ml som innehåller 75g socker. Därefter kommer blodsockernivån att mätas var 30:e minut i 150 minuter.

77
Q

Namnge tre olika s.k. akutfasproteiner.

A

Haptoglobin
CRP
Fibrinogen

78
Q

Vad är anledning till följande förändringar i plasmanivåer av följande?
a) förhöjt Albumin
b) sänkt Haptoglobin
c) sänkt Transferrin

A

a) Högre albuminnivåer än normalt kan vara ett tecken på uttorkning, som kan orsakas av svår diarré eller andra tillstånd.

b) När röda blodkroppar aktivt förstörs försvinner haptoglobin snabbare än det skapas. Som ett resultat sjunker nivåerna av haptoglobin i blodet. Lägre nivåer än normalt kan bero på: Immun hemolytisk anemi.

c) Lågt transferrin i plasma indikerar järnöverskott, vilket innebär att transferrins bindningsställe är mycket mättat med järn. Järnöverbelastning tyder på hemokromatos, vilket kommer att leda till avsättning av järn på vävnader.

79
Q

Ange tre ”hjärtspecifika” markörer som kan analyseras vid en misstänkt akut
hjärtinfarkt.

A

CK-MB
Myosin
TroponinT & TroponinI