Klinisk psykologi moment 4

Question 1

Förklara intern validitet

Answer 1

Intern validitet gäller giltigheten inom en studie. Riktigheten av de premisser man utgår från i sin forskning. Intern validitet krävs för att den externa validiteten ska ha förutsättning att bli god.

Question 2

Förklara extern validitet

Answer 2

Extern validitet: gäller resultatet många grupper?Yttre validitet (extern validitet) anger i hur hög grad man kan generalisera de resultat man fått i den egna studien till andra grupper eller situationer. Generaliserbarhet anses av många vara en bättre term än “yttre validitet”.

Question 3

Statistisk vs klinisk signifikans?

Answer 3

Viktigt att kunna ställa statistisk signifikans mot andra typer av signifikans. Finns en risk med att vara för inne på statistisk signifikans för att den inte mäter hur stor eller viktigt skillnaden är, bara om det är en slump eller ej.
Har man tillräckligt hög power i en studie kan man få se klara skillnader men som inte är relevanta för individen.

Question 4

Mäta utfall: vad, när och hur?

Answer 4

Globalt eller specifikt mått?Specifikt mått för en patient eller patientgrupp. Globalt mått för en större mängd människor.
Mäta symtom, funktion eller livskvalitet? Symtom tydligt diagnosspecifikt. Funktion kan handla om kognitiva nedsättningar, inte kunna fatta beslut och andra sätt att fungera. Livskvalitet är ex hur nöjd jag är med min ekonomi eller mitt jobb. Lättirriterad kan vara både ett symtom och en funktion.
Mäta innan eller efter bedömning?Man kanske söker hjälp när man mår som sämst. All eftermätning kommer då tyda på en förbättring. Bra om man kan mäta förbättring mellan bedömning och precis före behandling.

Question 5

Efter studien, vilka ska vi räkna på?

Answer 5

Intent-to-treat det som är mest ärligt att ta med. Alltså alla patienter som påbörjade studien, oavsett om de avslutade eller ej.
LOCF: tar en individs senaste värde och den inte fyller i själv.
Imputering: ?
Mixed Models: ser till individens förändring. Mer komplex analys av individuella utveckingsbanor. Ska ge en bättre bild av förändringskurvor.

Question 6

Efter studien, vad jämför vi med?

Answer 6

TAU: treatment as usual. Man jämför med den behandling som patienterna hade fått om de inte hade varit med i studien.
Att fundera på när man gör gruppstudier. Vanligt är att man använder väntelista. Gör man det kan man se om förändringar är en del av ett naturligt förlopp.

Question 7

Process

Answer 7

sånt som händer under behandlingen. Man intresserar sig inte vara för före och eftermätning

Question 8

Moderator (prediktor)

Answer 8

Man vet att utfallet påverkas av något men inte vad.

Question 9

Mediator

Answer 9

man tittar på vilken väg förändringen tar. Förändringen går via en mediator men det är inte alltid klart hur

Question 10

Mekanism

Answer 10

En slags mediatoranalys. En tydligare och djupare beskrivning av förändringsvägar.

Question 11

Allegiance

Answer 11

Lojalitet med inriktning eller ide. En slags bias bland forskare till att välja mått och metoder som gynnar den inriktning man själv tillhör. Kan kanske motverkas till viss del genom att alltid ha kliniker från två inriktningar insatta. Svårt att mäta.

Question 12

Bona fide

Answer 12

Trovärdig och bra genomförd behandling. Kan påverkas av allegiance på så sätt att om en behandlare inte litar fullt ut på behandling genomför denna den slarvigt.

Question 13

Adherence

Answer 13

Följer behandlaren den manual och de principer som finns.

Question 14

Complience

Answer 14

Patient följer ordination. (på väg ”ut” som begrepp)

Question 15

Publication bias

Answer 15

Innebär att resultat som man inte vill ska visas inte publiceras. Ger snedvriden publikation.
Kan hanteras med följande förslag: registrera studier i förväg, krav på att skicka in protokoll, tidsskrifter som ser enbart till kvalitet, inte resultat.
Allmänt forskningsproblem: negativa resultat är svårare få publicerade och forskare kanske inte alltid vill publicera. Kan hanteras genom att registrera studier förväg, publicera protokoll och se till tidningar som enbart ser till kvalitet, inte resultat.

Question 16

Utgångspunkt inom kognitiv teori

Answer 16

Vi konstruerar verklighet på ett aktivt sätt- är inte passiva mottagare (väljer, filtrerar och tolar stimuli från omgivningen)
Har man ett avvikande sätt att välja (exempelvis väljer ut en viss del) så kommer kanske den bilden bli en förvrängd bild (exempelvis social fobiker)
Terapeuten tolkar inte- utan frågar personen eftersom mening är väldigt personligt (ideosynkratisk tolkning)

Question 17

KBT generellt

Answer 17

KBT generellt: evidensbaserad behandling, men många komponenter inom den tredje vågen har inte evidens pga resurser inte finns, och att utvecklingen måste ske i samband med forskningen.
Metodutveckling är en viktig del, precis som inlärningsteori.
Skyldighet som klinisk verksamma psykologer att hänga med i utvecklingen.
Ett vetenskapligt förhållningssätt. Arbeter man enligt en klar metod men nte ser några framsteg måste man gå igenom metoden.
I forskning arbetar man strikt efter manualen för att se vilka patienter som nte blir hjäpta.
I klinisk verksamhet tvärtom, man bortser från manualen om det behövs förändring.

Question 18

Vad är shaping/forming?

Answer 18

Succesivt förstärka beteenden som närmar sig ett målbeteende medan förstärkning av tidigare beteenden i formningsprocessen upphör.

Question 19

Vilka kategorier av försvarmekanismer finns det?

Answer 19

Regressiva/Primitiva, högfungerande, psykotiska.

Question 20

Vad är Modus inom kognitivt perspektiv.

Answer 20

Ett modus definieras som en “suborganisation” av personligheten som har ett visst mål eller tjänar ett visst syfte och som samordnar kognition, affekt och beteende, utifrån detta syfte. Exempelvis “Danger”-modus. Som påverkar uppmärksamhet och beteende för fight/föight. Adaptiv evoulotionär process. Dessa modus kan slås på och av.

Question 21

Utsläckningskrevad?

Answer 21

Utsläckningskrevad är ett beteende där man kraftigt ökar antalet försök när man tar bort belöningen som tidigare varit permanent förstärkt (alltså ”vinst varje gång”) Exempel: glödlampa trasig. Man är van vid att lampan funkar. Man gör några extra (irrationellt!) försök innan man ger upp, ofta lite snabbare och hetsigare än man brukar.

Question 22

Self-efficacy?

Answer 22

= tilltro till egen förmåga

Question 23

rumination?

Answer 23

Ältande kallas ”rumination” (= idisslande) på engelska.

Question 24

Den medicinska modellen

Answer 24

Den medicinska modellen utgår från att det finns ett underliggande ‘fel’ ex ett brustet kärl eller högt kolesterol. Ev fungerar inte denna modell idealiskt för psykologiska problem.

Question 25

Single-casestudier

Answer 25

en patient eller ett fåtal patienter som man undersöker grundligt, ofta med flera instrument. Kan ha god intern validitet men låg extern validitet, det positiva med denna typ av design är att proceduren är tidseffektiv och billig. Ett ex är AB-design där man utgår från en baseline som mäts, sedan görs interventionen och en efterföljande mätning. Mätningarna jämförs sedan.

Question 26

Mixed models

Answer 26

en statistisk metod som bygger på att man fokuserar mer på individers förändring. Man har initial ett antal individer med olika baseline, man analyserar därefter dessa individers förändringskurvor. Man får därför olika ekvationer för förändringskurvor och man kan då lättare göra en kvalificerad gissning av de data som fallit bort.

Question 27

Kan man mäta behandlingsutfall?

Answer 27

Det finns statistiska modeller men det är oerhört svårt att predicera utfallet utifrån info innan behandling. Om man i sin studie gör kontinuerliga mätningar under behandling kan man ofta förutsäga 79-84% av de misslyckade fallen med hjälp av tolkningsregler. Hur mycket man kan förutsäga beror på typen av mått (specifika eller globala, beror på typen av studie). Ju närmare slutet av studien man är desto mer varians kan man förutspå.

Question 28

Ger feedback till behandlaren effekt?

Answer 28

Man kan jämföra sessioner med och utan feedback. Bara genom att ge feedback till terapeuten får man riskpatienter bättre effekt av interventioner (d= ca 0,4). Terapeuten som får feedback ger patienten fler sessioner. Senare studier har även visat att feedback till patienter ger effekt. Tillägg av vägledning när en ”risk”-patient prövas ger ytterligare effekt. (d=0.7)

Question 29

Imputering

Answer 29

•Imputering av data, statistiska modeller för vilka faktorer som påverkar data (ex ålder, värde i förmätning mm). Utifrån dessa ges en bättre gissning (än LOCF) på värdet på den data man saknar.

Question 30

Last observation carried forward LOCF

Answer 30

när data saknas tittar man på personens sista data och ersätter den personens saknade värde men det sista värdet man har tillgängligt

Question 31

Bortfallsanalys

Answer 31

Bortfallsanalys behandlar de som data saknas från som en separat grupp som analyseras för sig, man undersöker därför ev skillnader i baseline mellan denna gruppen och den andra gruppen som lämnat all data.

Question 32

Den kognitiva teorin - Filosofisk grund

Answer 32

Starka kopplingar till filosofin. Det människan uppfattar och ser är färgat av subjektivitet. Det man tänker påverkar det man känner och gör.

Det kognitiva perspektivet: inre, icke observerbart perspektiv. Allt vi upplever silas genom tidigare erfarenheter. Verkligheten finns i betraktarens ögon. Det är ofta inte händelsen i sig som är problematiskt, utan tolkningen.

Inre psykiska fenomen är inte observerbara.

Question 33

Utgångspunkt i Kognitiv terapi

Answer 33

Vi konstruerar vår verklighet på ett aktivt sätt, vi konstruerar omgivningen. Vi konstruerar också mening, ex: en liten prydnadssak kan betyda otroligt mycket för oss men kan vara helt oviktig för alla andra

Man utgår från en att tolkningen av händelser är idiosynkratisk, därför tolkar vi inte andras ord utan vi ber dem förklara för att verkligen förstå den personliga meningen av orden.

Hur hanterar vi emotionella reaktioner av en händelse? Vi frågar oss själva (eller våra patienter): vad tänkte jag då? Man funderar på vad det är man la för mening i det som hände.

Question 34

Tankefällor - exempel

Answer 34

• Selektiv uppmärksamhet
• Förhastade slutsatser
• Övergeneralisering
• Förstoring och förminskning
• Personalisering
• Allt eller intet tänkande
• Känslotänkande
• Etikettering

Förr lärde terapeuterna patienten att identifiera tankefällor, idag har man det mer i bakhuvudet.

Question 35

Vad vet du om Scheman (KT)?

Answer 35

Scheman är konsistenta och absoluta. Scheman centrerats kring teman som att vara hjälplös eller oälskad. De flesta av oss har även positiva scheman vid sidan av de negativa. Har ex man en läggning för depression så kan andra, mer positiva scheman användas mellan episoderna. Patienter med kroniska problem, som aldrig har fungerat i samhället, kan sakna balanserande positiva scheman. Då måste man som terapeut hjälpa till att bygga upp dessa. Patienter som ibland blir deprimerade har inte fler NAT när de är friska än personer som inte blir deprimerade. Om man däremot experimentellt inducerar ett depressivt tillstånd snurrar det igång i huvudet på de som blir deprimerade, NAT aktiveras hos dessa mer än hos andra.

Question 36

Becks informationsprocessmodell

Answer 36

Scheman utvecklas genom upprepade interaktioner med omgivningen i kombination med nedärvda tendenser. Schemaaktivering och dealtivering påverkas av modus. Hypervalenta scheman har många

•Erfarenheter
Leder till
•Schema och Livsregler
Leder till
•Aktuell situation 
Känslor - tankar - beteenden innefattas i modellen

Scheman utvecklas genom upprepad integrering med omgivning!

Question 37

Modus

Answer 37

Vissa är mer benägen att utveckla ett syndrom ex depression (ex beroende av gener). Ex: en student kommer för sent, vissa tänker att stackars hen vad stressigt andra tänker Gud vad irriterande att hen är sen igen. Dessa tankar är för de flesta av oss snabbt övergående. Här kommer scheman in som styrs av aktivering och dealtivering.

Question 38

Inverkan av modus

Answer 38

Studenten kommer försent och blir stressad för det pga att tentan närmar sig och hen är rädd för att missa nått viktigt. Då aktiveras hans ångestmodus, han tänker att han ej kommer få fortsätta på utbildningen, bli arbetslös och hemlös och ensam. Detta resulterar i ett långvarigt emotionellt tillstånd i stället för att deaktiveras.

Question 39

Vad är det viktigaste i alla behandlingar? (PDT)

Answer 39

Terapeutkompetens är det viktigaste i alla behandlingar, en god terapeut får goda resultat oavsett metod och en dålig terapeut får sämre resultat oavsett metod.

Question 40

Vad är psykodynamisk teori?

Answer 40

Den frågan har inget enkelt svar. Det finns egentligen varken psykodynamisk terapi eller KBT. Dessa begrepp är bara paraplybegrepp. De flesta metoder idag är integrativa. Den psykodynamiska teorin har vuxit fram från Freuds dagar, metoderna utvecklas vilket gör definitionerna luddiga. Inom psykoanalysen var från början Freuds ord lag, han var som påven fast för terapeuter. Antingen följde man hans teorier eller så uteslöts man från gemenskapen. Eter hans död förändrades detta och oliktänkande tilläts säga sitt. Idag finns 6-7 olika psykodynamiska teorier.

Question 41

Kritiken mot Freud som utvecklade psykoanalysen

Answer 41

Sammanfattning av kritiken mot den gamla psykoanalysen
• Teorierna var ej operationaliserbara, de saknade vetenskaplig förankring. Producerade inga testbara hypoteser (ex drifter). Innan 60-talet bedrevs i princip ingen forskning inom psykoanalysen. Psykoanalytikerna var så övertygade om att de hade rätt att de inte tyckte att evidens behövdes (likt en religion). Stern: Teorierna formades genom att psykoanalytikerna undersökte populationen psykiskt sjuka, osäkert om lärdomarna då kunde överföras på populationen friska.
• Det saknades evidens för psykoanalytisk behandling av psykisk störning. Bottnar i den arroganta synen på forskning som länge fanns inom kåren. Vår föreläsare menar att idag finns evidens
• De psykoanalytiska rörelserna är uppbyggda mer som religiösa rörelser än vetenskapliga organisationer. Det viktigaste är vem som säger nått inte vad som sägs
• Isolationistiska tendenser, saknar accountability. Ville beblanda sig med andra traditioner
• Psykoanalysen var en medicinsk specialitet. Det var bara psykiatriker som fick blir psykoanalytiker, inte psykologer.
• Efter Freuds död splittrades den psykoanalytiska rörelsen i flera, antagonistiska rörelser

Question 42

Kritik mot DSM-systemet från PDT’arna

Answer 42

Kritik kan riktas mot DSM-systemet då det i hög grad är symptomfokuserat och inte kan användas för att uttala sig om orsaker, samt att dess uppbyggnad inte tar hänsyn till multisjuklighet. Det har också en standardiserad behandlingsmodell. Det optimala bör vara att skräddarsy behandling för varje individ, då samma syndrom på grund av symptomvarians och andra faktorer alltid ser olika ut. (DSM-systemet har ju dock axlar som tar viss hänsyn till detta.)

Question 43

Modern psykodynamisk psykoterapi

Answer 43

• Psykoedukativ approach
• Jämlik relation mellan patient/terapeut
• Mer fokus på känslor och sammanhang här och nu, mindre fokus på barndomen
• Mer fokus på den empatiska intersubjektiva dimensionen
• Betonar positiva emotioners betydelse, gäller för psykologins utveckling generellt. Förr fokuserade man mest på dysfunktion
• Terapeuten framträder mer som en person
• Integrativa metoder används idag, även ickeverbala. Traditionell psykoanalys bygger helt på terapeutens verbala tolkningar, idag kan man använda ex bitar av andra teorier (KBT) om det passar patienten
• Mål och symtomfokuserad terapi (speciellt vid korttidsterapi), man får använda de verktyg som är bra för patienten utifrån hens situation
• Utveckling av riktlinjer för interventioner (speciellt för korttidsterapi, ofta framtagna för att kunna studera effekterna av terapierna)
• Accepterande av evidensbaserad praktik och psykoterapiforskning. De gamla psykoanalytikerna är skolade i en tid där vetenskap möttes med stor skepsis inom psykologin. Det är svårt eller går ej att hitta den aktiva substansen i psykoterapi
• Integrerar teorier från andra discipliner, förr var idealet den rena psykoanalysen

Question 44

Time limited dynamic psychotherapy - kort info och vilka “tre ben” den står på.

Answer 44

Dessa korttidsterapier pågår ofta över ca 10-20 tillfällen. Idag går det inte att få en 3-årig psykoanalys bekostad av samhället. Våravtal ger ofta patienten 10 tillfällen. Terapin har blivit kortare delvis pga att de ska kunna utvärderas av forskning.

Står på tre “ben”
• Anknytningsteori - utvecklat av Bowlby, stark evidens finns. Det bemötande man får från föräldrarna bygger upp arbetsmodeller för hur relationer fungerar, dessa mönster påverkar oss sedan under hela livet. Anknytningsmönster är centralt. Bowlby var psykoanalytiker, han stödde sig mot Freuds idéer om den tidiga barndomens betydelse.
• Affektteorin (experientell)- den känslomässiga upplevelse är det centrals. Känslorna är vårt primära motivationssystem,
• Relationell psykoterapi/psykoanalys - människan lever och utvecklas i relationer. Många syndrom har sina rötter i interpersonella relationer.

Question 45

Utgångspunkter i TLDP

Answer 45

• Anknytningsteori - människans symtom ska förstås utifrån ett utvecklingsperspektiv
• Intersubjektiviteten lägger grunden för motivation. Att dela andra personers inre världar är drivkraften hos många terapeuter
• Cykliskt maladaptivt mönster (patienten kanske ev tror att hela världen är emot hen, detta söker sedan hen sedan ständigt bevis för) och kärnkonflikter (vad är det som är centralt? vilket problem är drivande? en klient kan ha många problem men vi kan inte jobba med allt)
• Fokus på maladaptiva relationer och känslor
• Man tittar på process i stället för innehåll, hur patienten berättar en historia är viktigare än vad som sägs.
• Terapeuten är en deltagande observatör, hen tillåts vara en människa och förväntas inte vara helt neutral som i den traditionella psykoanalysen
• Målet är att skapa en ny positiv inlärning/erfarenhet. Patienten ska få ett nytt sätt att uppleva situationer och detta hjälper terapeuten till med

Question 46

The Psychodynamic Model

Answer 46

The Psychodynamic Model is the fourth psychological model of abnormality, and is based on the work of the famous neurologist, Sigmund Freud. It is based on the principles that psychological illness comes about from repressed emotions and thoughts from experiences in the past (usually childhood), and as a result of this repression, alternative behaviour replaces what is being repressed. The patient is believed to be cured when they can admit that which is currently being repressed. The main cure for illnesses under this model is free association where the patient is free to speak while the psychiatrist notes down and tries to interpret where the trouble areas are. This model can be successful, especially where the patient feels comfortable to speak freely, and about issues that are relevant to a cure.

Question 47

The Cognitive Model

Answer 47

The Cognitive Model is quite similar to the Behavioural Model but with the main difference that, instead of teaching the patient to behave differently it teaches the patient to think differently. It is hoped that if the patient’s feelings and emotions towards something are influenced to change, it will induce external behavioural change. Though similar in ways to the Behavioural Model, psychiatrists of this model use differing methods for cures. The main one is Rational Emotional Therapy (RET) and is based on the principle that an “activating” emotional event will cause a change in thoughts toward that situation, even if it is an illogical thought/s. So with this therapy, it is the psychiatrist’s job to question and change the irrational thoughts. It is similar to the Behavioural Model where its success is concerned, as it has also proved to be quite successful in the treatment of compulsive disorders and phobias, although it doesn’t deal with the cause of the problem directly, it does attempt to change the situation more broadly than the Behavioral Model.

Question 48

The Behavioural Model

Answer 48

The Behavioural Model to abnormality assumes that all maladaptive behaviour is essentially acquired through one’s environment. Therefore, Psychiatrists practising the beliefs of this model would be to prioritise changing the behaviour over identifying the cause of the dysfunctional behaviour. The main solution to psychological illness under this model is aversion therapy, where the stimulus that provokes the dysfunctional behaviour is coupled with a second stimulus, with aims to produce a new reaction to the first stimulus based on the experiences of the second. Also systematic desensitization can be used, especially where phobias are involved by using the phobia that currently causes the dysfunctional behaviour and coupling it with a phobia that produces a more intense reaction. This is meant to make the first phobia seem less fearsome etc. as it has been put in comparison with the second phobia. This model seems to have been quite successful, where phobias and compulsive disorders are concerned, but it doesn’t focus on the cause of the illness or problem, and so risks recurrence of the problem.

Question 49

The Biological (Medical) Mode

Answer 49

The Biological Model of Abnormality (the only model not based on psychological principles) is based on the assumptions that if the brain, neuroanatomy and related biochemicals are all physical entities and work together to mediate psychological processes, then treating any mental abnormality must be physical/biological. Part of this theory stems from much research into the major neurotransmitter, Serotonin, which seems to show that major psychological illnesses such as bipolar disorder and anorexia nervosa are caused by abnormally reduced levels of Serotonin in the brain.(1) The model also suggests that psychological illness could and should be treated like any physical illness (being caused by chemical imbalance, microbes or physical stress) and hence can be treated with surgery or drugs. Electroconvulsive therapy has also proved to be a successful short-term treatment for depressive symptoms of bipolar disorder and related illnesses, although the reasons for its success are almost completely unknown. There is also evidence for a genetic factor in causing psychological illness.(2)(3). The main cures for psychological illness under this model: electroconvulsive therapy, drugs and surgery at times can have very good results in restoring “normality” as biology has been shown to play some sort of role in psychological illness. However they can also have consequences, whether biology is responsible or not, as drugs always have a chance of causing allergic reactions or addiction. Electrotherapy can cause unnecessary stress and surgery can dull the personality, as the area of the brain responsible for emotion (Hypothalmus) is often altered or even completely removed.

Question 50

Vad ingår i en kognitiv analys?

Answer 50

Syftar till att undersöka ursprung, utveckling och vidmakthållande av en persons svårigheter. Via situationsanalys, analys av kognitiva strukturer, att undersöka livserfarenheter och dess relation till aktuella tankar och strategier.

Question 51

Vad är effektstyrka?

Answer 51

Effektstyrkan definieras som antalet standardavikelser som medelvärdet har förändrats före och efter behandling. Ett värde på 1.0 räknas som god effektstyrka inom exempelvis psykoterapi. 2.0 som mycket god. Variabeln man mäter kan vara exempelvis självklart ing av depression.