Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kognitionspsykologi > Kognition > Flashcards

Kognition Flashcards

1
Q

Självbiografiskt minne

A

Självbiografiskt minne är minnen av speciella händelser från våra liv, kan vara både semantiska och episodiska.

Framkallar ofta känslor (aktiverar amygdala)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Mediala temporalloben

A

Hanterar episodiska och spatiala minnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Parietalcortex

A

Sköter bearbetning av scener (episodiska minnen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Preftontala cortex

A

Lagrar och minns information om en själv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hippocampus

A

Lagring av långtidsminnen, hjälper oss i allmänhet att inte glömma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

The reminiscence bump

A

Den förhöjda förekomsten av SBM från 20-30 års ålder.
Verkar dock gälla alla minnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Self-image hypothesis

A

Starka minnen skapas under samma period som din självbild formas, möjlig förklaring till the reminiscence bump

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Cognitive hypothesis

A

Minnen koms ihåg bäst om de förekommer under en period av snabba förändringar följt av en period av relativ stabilitet.
Också en möjlig förklaring till the reminiscence bump

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Cultural life script hypothesis

A

Förväntade livshändelser över tiden i ens kultur etsar sig fast, snarare än egna händelser.
Dessa sker ofta i ungdomen (16-30) och kan därför erbjuda en rimlig förklaring till the reminiscence bump.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Emotionella händelser

A

Koms ihåg lättare än icke emotionella händelser, speciellt under stress

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Infantil Amnesi

A

Total avsaknad av minnen mellan 3-5 år (tidig barndom), kan bero på att hippocampus inte är färdigutvecklat än, eller att vi inte utvecklat förmågan att uppfatta oss själva som individer ännu

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Flashbulb memories

A

Minnen om omständigheterna kring när man fick höra om något speciellt, t.ex vart man var, gjorde och kanske hade på sig när man fick höra att Michael Jackson dog.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Source-memory

A

Att hålla reda på källan till ett minna, vart minnet kommer ifrån

För att undersöka ifall ett minne är sant eller inte undersöker man situationen undermedvetet, tänker igenom vad människorna hade på sig, vilka objekt som var närvarande samt talmönster och ordval

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Source-memory error

A

Oförmågan att kunna förstå t.ex att en konversation man haft i en dröm bara var en dröm och inte har skett på riktigt.

Kan orsakas av skador på frontalloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Script

A

Kunskap relaterad till en sekvens av handlingar

Människor tenderar att fylla tomrum i minnen med hjälp av scheman och scripts (skapat falska minnen)

T.ex, personer som fåt sitta i ett typiskt kontor kommer förmodligen uppge att det fanns en papperskorg när de blir frågade om rummets innehåll, trots att ingen sådan var närvarande i detta fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

DRM-paradigm

A

Ett sätt falska minnen skapas;

Om deltagare i ett experiment får till uppgift att komma ihåg X antal ord och några dessa ord är t.ex mål, skor, dobbar, gräs, läktare etc… så är det hög sannolikhet att de kommer slänga in protitypen i mixen (alltså att deltagarna tror att prototypen stod med), ett ord alla dessa ord kan kopplas till är fotboll och deltagarna kommer med hög sannolikhet tro att det stod med enligt denna teori.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

MPI (misleading postevent information)

A

Tre olika principer

Memory-trace replacement: MPI ersätter det ursprungliga minnet

Retroactive interference: MPI stör det ursprungliga minnet, men ersätter/eliminerar det inte

Source monitoring error: MPI identifieras av misstag som det som ursprungligen upplevdes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Trace decay

A

Minnet bleknar med tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Interferens

A

Minnen sammanblandas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Proaktiv interferens

A

Tidigare förvärvad information stör inlärandet av ny

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Retroaktiv inferens

A

Ny information stör förmågan att komma ihåg gammal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Cue depentent forgetting

A

Vi har svårt att hämta fram information eftersom återhämtnings-ledtrådar saknas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Repression

A

Smärtsamma minnen förtrycks av en undermedveten försvarsmekanism, tiden däromkring kan då också försvinna

(vetenskapligt kontroversiellt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Supression

A

Medvetet undanträngande av minnen

(vetenskapligt kontroversiellt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad kan höja förmågan att minnas?

A

Utlösande av adrenalin, kortisol och glukos

Aktivering av amygdalan

Extremp exempel- PTSD som triggar hypermnesi (motsatsen till amnesi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

False memory syndrome

A

Ett tillstånd där någons identitet kretsar kring ett “minne” av en
traumatisk upplevelse som objektivt kan visas inte ägt rum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

V1- primära synbarken

A

Första området med visuell input

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Retinotopisk mappning

A

Neurala fält som bevarar näthinnans spatiala layout, Närliggande neuroner har receptiva fält som tar in stimuli från närliggande områden –Topografisk organisation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Visualisering

A

Samma neuroner avfyrar vid åsyn och visualisering av ett objekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Repeated recall

A

En teknik där man ber en person återkalla ett minne direkt efter stimulit presenterats, och sedan ber de återkalla samma minne vid upprepade tillfällen för att se hur minnet förändras över tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Narrative rehearsal hypothesis

A

Flashbulb memories uppstår kring vissa större händelser för att de repeteras och nästan tränas in, t.ex när 9/11 hände, det var repotage om det varje dag i flera månader, vilket kan ha lett till att folk minns händelsen samt vad de gjorde i koppling till händelsen bättre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Constructive nature of memory

A

Ett minne är sällan en perfekt återspegling av vad som faktiskt hände, minnet tenderar att fylla i “the blanks” med t.ex tidigare kunskap, egna förväntningar och dylikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Repeated reproduction

A

Samma princip som repeated recall, alltså en teknik där man ber en person återkalla ett minne direkt vid flera olika tillfällen för att se hur minnet ändras över tiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Source monitoring

A

Processen för att framkalla källan för minnet, source monitoring error är när man attribuerar en felaktig källa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Cryptoamnesia

A

När man tagit del av information/ett minne, glömt bort det och sedan kommer ihåg det som en egen idé eller ett eget minne, utan att man är medveten om att man i själva verket plagierar en annans idé/minne.

Händer ofta inom musik när musiker i sin skapande process nynnar fram en melodi de tycker låter bra, när det i själva verket är en annan artists.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Pragmatic inference

A

När man fyller i tomrummen i en mening automatiskt genom att dra slutsatser om kontext, t.ex vad som sagts tidigare, föregående ord etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Misinformation effect, misleading post-event information (MPI)

A

Människor tenderar att minnas händelser sämre/minnet kan ändras om de får historian återberättad till sig med tillagd information

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Retroactive interference

A

Förklaring till misinformation effect,
Om det ursprungliga minnet är svagt och den nya informationen stark/påträngande, kan det bli så att den nya informationen skriver över minnet helt och hållet, och blir det nya “minnet”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Weapon focus effect

A

Utsätts man för/bevittnar ett brott där ett vapen är inblandat hämmar det allvarligt offret/vittnets förmåga att komma ihåg andra detaljer om brottet och förövaren.
Samma fenomen kan förekomma om man upplever en situation där ett oväntat objekt förekommer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Orienting response

A

En organisms omedelbara reaktion på en förändring i miljön, som inte är stark nog att trigga en startle-effect.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

post identification feedback effect

A

Feedback, positiv och negativ kan ha en allvarlig påverkan på hur säker ett vittne känner sig efter att ha pekat ut en misstänkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Hur förebygger man att misstänkta blir felaktigen utpekade som skyldiga av vittne?

A

Man kan istället för att ha en klassisk vittnes-lineup, visa upp personerna en och en

Man kan berätta för vittnet att det kan vara så att den misstänkta kanske inte ens är med i lineupen, detta ökar dock antalet felaktiga utpekanden, men kan vara bra för att undersöka vittnets reliabilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Cognitive interview

A

Man ber vittnet återskapa situationen, beskriva förövaren, återskapa känslor etc.
Vittnet ska få prata så mycket som möjligt, utan att intervjuaren avbryter hen.

Mentalt återinförande, vad kände du för lukt, vad hörde du för ljud

Berätta händelser i olika ordning

Byte av perspektiv

Undviker att ställa ledande frågor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Von restoff/isoleringseffekten

A

I en homogen grupp tenderar vi att bäst komma ihåg det som stod ut från mängden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Conceptual knowledge

A

Kunskap som tillåter en att känna igen och förstå sig på saker runt omkring en.
T.ex koncept, teorier, modeller, klassifikationer etc.

T.ex, en katt är hårig, mjauar och gillar att jaga möss (konceptet av en katt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Definitional approach to categorization

A

Vi bestämmer om något är en del av en kategori genom att undersöka ifall objektet fyller kriterierna vi har för kategorin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Family resemblance

A

Olika objekt inom samma kategori delar sällan exakt samma karaktäristika, enligt family resemblance teorin tittar man istället på “hur likt” ett objekt är till ett annat, i bla utseende, funktion, placering etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Prototype approach to categorization

A

Man undersöker om ett objekt tillhör en kategori genom att jämföra det med en prototyp för kategorin.

T.ex prototyp för en fågel, näbb fjädrar vingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Sentence verification technique

A

Mätning av reaktionstid när deltagare ombes kategorisera objekt, är äpple en frukt? Är päron en frukt?

50
Q

Exemplar approach to categorization

A

I stora hela samma sak som prototype approach, bara att man jämför med ett exemplar istället för en prototyp karaktäristika

51
Q

Central tendency

A

Tendenser och karaktäristika som de flesta inom kategorin delar

52
Q

Hierarkiska organisationer

A

Global level-basic level- subordinate level/specific level

Fordon-bil-sportbil

Möbler-bord-köksbord

53
Q

Semantic network approach

A

Koncept arrangeras i nätverk, t.ex.

En katt är - ett djur, en katt har - tassar - en katt kan - mjaua

54
Q

Cognitive economy

A

Ett sätt som hjärnan lagrar information, istället för att lagra information om att varje individuell fågelart kan flyga, lagrar hjärnan istället information om att fåglar generellt kan flyga, så får hjärnan göra en inferens sen när den ser en ny fågelart.

55
Q

Semantic dementia

A

Svårigheter att minnas var saker heter, svårt att koppla bilder till ord

56
Q

Lexical decision task

A

Deltagarna presenteras med en rad riktiga och falska ord och ska så snabbt som möjligt identifiera vilka som är vilka

57
Q

Delayed copy task

A

Återskapa en bild man nyligen sett från minne

58
Q

Connectionism/parallel distributed processing

A

En teori som förklarar hur olika kategorier kopplas ihop med varandra i kognitionen.
Units i denna teori representerar olika koncept, olika egenskaper etc.

Input units/stimuli kommer in, en signal skickas vidare till en hidden unit, dessa signaler bär på en connection weight som avgör hur starkt nästa unit aktiveras. Efter signalen kommit till en hidden unit går den vidare till en output unit, där vi gör oss redo att fatta ett beslut om informationen vi tagit in.
Signaler kan skickas till flera units, men av olika styrka, den uniten som aktiveras starkast kommer vara den vi använder oss av för att dra en slutsats.

Teorin beskriver alltså hur information behandlas baserat på tidigare kunskap, och hur vi gör slutsatser genom att koppla ihop olika typer av kunskap, processen sker linjärt och parallellt.

59
Q

Graceful degradation

A

När något avtar stegvis

60
Q

Category specific-memory impairment

A

När man tappar förmågan att identifiera ett specifikt/en specifik typ av föremål

61
Q

sensory-functional (S-F) hypothesis

A

Vår förmåga att identifiera levande saker

62
Q

Semantic category approach/domain specific

A

Det finns specifika neurala kopplingar för specifika kategorier

63
Q

Crowding

A

Djur delar ofta flera olika karaktäristika med andra djur, därför är djur ofta lätta att identifiera.
Karaktäristika kan variera mer bland t.ex fordon

64
Q

Embodied approach

A

Vår kunskap om koncept baseras i en “reaktivering” av sensoriska och motoriska funktioner som används när vi interagerar med objektet.

65
Q

Mirror neurons

A

Samma neuroner som används för att t.ex plocka upp ett äpple från ett bord, aktiveras när du ser någon plocka upp ett äpple.

(Hittat i apor, man har hittat liknande i människor)

66
Q

Semantic somatotopy

A

Korrespondensen mellan ord som refererar till olika kroppsdelar och hjärnaktivitet

67
Q

Semantic dementia

A

Generell förlust av all kunskap om koncept (alla koncept), kan orsakas av skador i anterior temporal lobe (ATL)

68
Q

Hub-spoke model

A

Delar av hjärnan som är involverade i specifika funktioner, typ ljud, bild och funktion, är alla kopplade till anterior temporal lobe (ATL), som fungerar som en transmodal hub för samtliga.
Detta kan leda till semantisk demens.

Har visats i studier genom att temporärt inhibera ATL via transkraniell magnet stimulans (TMS)

69
Q

Visual imagery

A

Att föreställa sig en bild av något, t.ex ett äpple på ett bord man för nuvarande inte ser.

70
Q

Mental imagery

A

Förmågan att åteskapa den sensoriska världen (återskapa sensationer, t.ex doft och smak)

71
Q

Mental chronometry

A

Hur lång tid det tar för hjärnan att bearbeta information

72
Q

Epiphenomenon

A

Ett sekundärt fenomen som uppstår på grund av ett primärt fenomen,

73
Q

Spatial representation

A

En representation för hur olika delar av en bild korresponderar med specifika platser i utrymmet

74
Q

Propositional representation

A

Abstrakta symboler, ekvationer, meningar så som “katten är under bordet.

Alltså, olika beskrivningar av ett fenomen

75
Q

Depictive representation

A

Realistiska bilder av t.ex en katt under ett bord

76
Q

tacit knowledge explanation

A

Användandet av befintlig kunskap för att göra bedömningar

77
Q

Mental walk task

A

Deltagare fick fantisera att de gick mot ett djur, de gick närmre när det var ett litet djur än om det var ett stort, detta används som bevis för argumentet att bilder är spatiala, precis som perception.

78
Q

Imagery neurons

A

Olika neuroner aktiveras vid presentation av olika bilder

79
Q

Psycholinguistics

A

Den psykologiska studien av tal:

Förståelse, hur förstår människor sig på talat och skrivet språk?

Talproduktion, hur fungerar den psykologiska och fysiologiska aspekten av producerat tal?

Representation,

80
Q

Phoneme

A

Det talade språkets minsta betydelseskiljande enhet,

T.ex, glass, byter man ut fonemet “g” mot “k” blir det klass.

81
Q

Morfem

A

Den minsta betydelsebärande enheten i ett ord,

Exempel, hus, bil

82
Q

Phonemic restoration effect

A

När utomstående ljud gör att vissa fonem inte hörs i ett ord kan hjärnan ersätta det/tro att den hört det ändå

83
Q

speech segmentation

A

När man talar flyter ord ofta ihop till en lång remsa, förmågan att uppfatta de individuella orden trots detta kallas speech segmentation, detta kräver ofta att man förstår det talade språket väl.

84
Q

Lexical ambiguity

A

Ett ord som kan betyda flera olika saker

85
Q

Meaning dominance

A

Tvetydliga ord där en mening är mer vanligt förekommande/dominant.

Exemplet tin, (metall och burk), i detta fall har metallen en biased dominance eftersom den förekommer oftare

86
Q

Balanced dominance

A

Ord med tvetydliga betydelser där ingen är speciellt mycket vanligare förekommande än den andra

87
Q

Brocas aphasi

A

Nedsatt förmåga att producera tal som går att förstå

88
Q

Wernickes aphasi

A

Förmågan att producera tal är god och tydlig, men ord och språkljud blandas ihop vilket gör det svårare att förstå

89
Q

Parsing

A

En central process för att förstå sig på en mening.

När vi hör meningen . After the musician played the piano … förväntar vi oss ett visst avslut, förvånar slutet av meningen oss måste vi gå tillbaka och läsa om den för att få en förståelse för vad som faktiskt sades.

90
Q

garden path sentences

A

Meningar som betyder något man inte väntat sig

91
Q

Situation model

A

En mental representation av t.ex en berättelse

92
Q

Sapir-Whorf hypothesis

A

En hypotes som beskriver hur en kulturs talade språk kan påverka sättet de tänker på.

T.ex, i en undersökning var Rysktalande personer snabbare att svara på om det fanns en skillnad mellan två olika nyanser av blå eller inte, eftersom nyanserna hade olika ord på Ryska, men båda kallades “blå” på Engelska.

93
Q

Reconstructing

A

Att lösa ett problem genom att ta in och rekonstruera ett visuellt stimuli

94
Q

Latent inhibition

A

Förmågan att undermedvetet sålla ut information som bedöms överflödig eller onödig, människor som riskerar mentala sjukdomar och även människor som är höga i kreativitet verkar ha nedsatt funktion i denna förmåga.

95
Q

Inductive reasoning

A

Att resonera baserat på observationer och bevismaterial

96
Q

Deductive reasoning

A

Att resonera ur ett top-down perspektiv, dra slutsatser.

Om X är Y borde det betyda att Y också är X

97
Q

Heurestik

A

Tumregler folk utgår ifrån när de fattar beslut,
Stolar brukar fungera att sitta på, därför borde jag kunna sätta mig på stolen utan att behöva stresstesta den först.

98
Q

Availability heuristics

A

Saker som hänt tidigare som är lättare att komma ihåg/kalla till minne, bedöms som mer sannolika att hända.

Utsätts du oftare för ordet heard än ordet heart kommer du förmodligen dra slutsatsen att ett ord som börjar hear_ och saknar en bokstav, ska vara heard.

99
Q

Illusory correlations/skensamband

A

En typ av availability heuristic, t.ex ett stimuli och en respons där det upplevs finnas ett orsakssamband, där det i själva verket inte finns något imellan de.

100
Q

Representativeness heuristic

A

En tumregel för att avgöra hur t.ex ett scenario kommer att utspela sig baserat på hur liknande scenarion slutat

101
Q

Base rate

A

En relativ proportion av “klasser” i en population

102
Q

Conjunction rule

A

the probability of a conjunction of two events (A and B) cannot be higher than the probability of the single constituents (A alone or B alone).

Det finns mer bankirer i världen än det finns världsmästare i Schack, därför är det mer sannolikt att Johan jobbar som bankir än att han är Schackmästare, trots att han inte tycker om banker speciellt mycket och älskar schack.

103
Q

Myside bias

A

Tendensen för folk att generera och värdesätta bevis på ett sätt som främjar deras hypotes.

104
Q

Confirmation bias

A

Om man får två bevis presenterade, ett som styrker din hypotes och ett som motsäger tenderar vi att värdesätta det som styrker hypotesen högre.

105
Q

Filter bubble

A

När man söker på vissa saker på t.ex google, kommer google att anpassa sökresultaten efter vad du sökt på tidigare.
Detta kan leda till att man bara utsätts för information som liknar den man utsatts för tidigare, vilket skapar en vinkad syn på verkligheten.

106
Q

Belief bias

A

Tendensen att bedöma styrkan i argument baserat på sannolikheten i deras slutsats snarare än hur starkt de stödjer den slutsatsen.

107
Q

Syllogism

A

En slutledningsregel,

Alla människor är dödliga
Johan är en människa
=
Johan är dödlig

108
Q

Falsification principle

A

För att veta om något är sant gäller det att testa hypoteser som är direkt motsägande

109
Q

Permission schema

A

Om en person uppfyller krav X får person X utföra handling Y

110
Q

Opt in procedure

A

Något man aktivt måste tacka ja till för att kunna delta i

111
Q

Opt out procedure

A

När man aktivt måste gå ur något för att inte delta

112
Q

Status quo bias

A

När man väljer att behålla det som man har det av bekvämlighet när man får ett nytt alternativ erbjudet, t.ex om man har en elleverantör och får ett erbjudande från en annan, men väljer att stanna för att slippa krångla och behålla sin “frid”

113
Q

Framing effect

A

Hur ett val/erbjudande presenteras påverkar hurvida man kommer acceptera erbjudandet eller inte, trots att det alltid är samma erbjudande

114
Q

Dual systems approach

A

Det finns två mentala system, ett snabbt automtiskt och ett långsamt beräknande.

System 1 gör oftare slarvfel men är mer effektivt, system 2 är mer exakt men tar längre tid.

115
Q

Base rate neglect

A

the tendency to underweight base rate or prior information compared with current, individuating information when estimating probability of uncertain events

116
Q

Loci

A

En metod där man tar en promenad genom en bekant miljö, där man sedan tidigare anknutit viss typ av kunskap till olika byggnader eller objekt i världen

117
Q

chunking

A

orwelljumbojetdagarpåettår

118
Q

nyckelordsmetoden

A

pasto pasta

119
Q

generella minnesprinciper

A

meningsfull enkodning, du knyter något till tidigare kunskap

strukturerad återhämtning/retrieval cues, vissa grejer kan knytas an till ny kunskap

övning… du övar

120
Q

The testing effect

A

Ju mer du testas desto mer bekväm blir du i att testas,

Testa sig själv på kunskap man nyligen tagit in

Kognitionspsykologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions