Kognition Flashcards
(120 cards)
1
Q
Självbiografiskt minne
A
Självbiografiskt minne är minnen av speciella händelser från våra liv, kan vara både semantiska och episodiska.
Framkallar ofta känslor (aktiverar amygdala)
2
Q
Mediala temporalloben
A
Hanterar episodiska och spatiala minnen
3
Q
Parietalcortex
A
Sköter bearbetning av scener (episodiska minnen)
4
Q
Preftontala cortex
A
Lagrar och minns information om en själv
5
Q
Hippocampus
A
Lagring av långtidsminnen, hjälper oss i allmänhet att inte glömma
6
Q
The reminiscence bump
A
Den förhöjda förekomsten av SBM från 20-30 års ålder.
Verkar dock gälla alla minnen.
7
Q
Self-image hypothesis
A
Starka minnen skapas under samma period som din självbild formas, möjlig förklaring till the reminiscence bump
8
Q
Cognitive hypothesis
A
Minnen koms ihåg bäst om de förekommer under en period av snabba förändringar följt av en period av relativ stabilitet.
Också en möjlig förklaring till the reminiscence bump
9
Q
Cultural life script hypothesis
A
Förväntade livshändelser över tiden i ens kultur etsar sig fast, snarare än egna händelser.
Dessa sker ofta i ungdomen (16-30) och kan därför erbjuda en rimlig förklaring till the reminiscence bump.
10
Q
Emotionella händelser
A
Koms ihåg lättare än icke emotionella händelser, speciellt under stress
11
Q
Infantil Amnesi
A
Total avsaknad av minnen mellan 3-5 år (tidig barndom), kan bero på att hippocampus inte är färdigutvecklat än, eller att vi inte utvecklat förmågan att uppfatta oss själva som individer ännu
12
Q
Flashbulb memories
A
Minnen om omständigheterna kring när man fick höra om något speciellt, t.ex vart man var, gjorde och kanske hade på sig när man fick höra att Michael Jackson dog.
13
Q
Source-memory
A
Att hålla reda på källan till ett minna, vart minnet kommer ifrån
För att undersöka ifall ett minne är sant eller inte undersöker man situationen undermedvetet, tänker igenom vad människorna hade på sig, vilka objekt som var närvarande samt talmönster och ordval
14
Q
Source-memory error
A
Oförmågan att kunna förstå t.ex att en konversation man haft i en dröm bara var en dröm och inte har skett på riktigt.
Kan orsakas av skador på frontalloben
15
Q
Script
A
Kunskap relaterad till en sekvens av handlingar
Människor tenderar att fylla tomrum i minnen med hjälp av scheman och scripts (skapat falska minnen)
T.ex, personer som fåt sitta i ett typiskt kontor kommer förmodligen uppge att det fanns en papperskorg när de blir frågade om rummets innehåll, trots att ingen sådan var närvarande i detta fall.
16
Q
DRM-paradigm
A
Ett sätt falska minnen skapas;
Om deltagare i ett experiment får till uppgift att komma ihåg X antal ord och några dessa ord är t.ex mål, skor, dobbar, gräs, läktare etc… så är det hög sannolikhet att de kommer slänga in protitypen i mixen (alltså att deltagarna tror att prototypen stod med), ett ord alla dessa ord kan kopplas till är fotboll och deltagarna kommer med hög sannolikhet tro att det stod med enligt denna teori.
17
Q
MPI (misleading postevent information)
A
Tre olika principer
Memory-trace replacement: MPI ersätter det ursprungliga minnet
Retroactive interference: MPI stör det ursprungliga minnet, men ersätter/eliminerar det inte
Source monitoring error: MPI identifieras av misstag som det som ursprungligen upplevdes
18
Q
Trace decay
A
Minnet bleknar med tiden
19
Q
Interferens
A
Minnen sammanblandas
20
Q
Proaktiv interferens
A
Tidigare förvärvad information stör inlärandet av ny
21
Q
Retroaktiv inferens
A
Ny information stör förmågan att komma ihåg gammal
22
Q
Cue depentent forgetting
A
Vi har svårt att hämta fram information eftersom återhämtnings-ledtrådar saknas
23
Q
Repression
A
Smärtsamma minnen förtrycks av en undermedveten försvarsmekanism, tiden däromkring kan då också försvinna
(vetenskapligt kontroversiellt)
24
Q
Supression
A
Medvetet undanträngande av minnen
(vetenskapligt kontroversiellt)
25
Vad kan höja förmågan att minnas?
Utlösande av adrenalin, kortisol och glukos
Aktivering av amygdalan
Extremp exempel- PTSD som triggar hypermnesi (motsatsen till amnesi)
26
False memory syndrome
Ett tillstånd där någons identitet kretsar kring ett “minne” av en
traumatisk upplevelse som objektivt kan visas inte ägt rum
27
V1- primära synbarken
Första området med visuell input
28
Retinotopisk mappning
Neurala fält som bevarar näthinnans spatiala layout, Närliggande neuroner har receptiva fält som tar in stimuli från närliggande områden –Topografisk organisation
29
Visualisering
Samma neuroner avfyrar vid åsyn och visualisering av ett objekt
30
Repeated recall
En teknik där man ber en person återkalla ett minne direkt efter stimulit presenterats, och sedan ber de återkalla samma minne vid upprepade tillfällen för att se hur minnet förändras över tiden
31
Narrative rehearsal hypothesis
Flashbulb memories uppstår kring vissa större händelser för att de repeteras och nästan tränas in, t.ex när 9/11 hände, det var repotage om det varje dag i flera månader, vilket kan ha lett till att folk minns händelsen samt vad de gjorde i koppling till händelsen bättre.
32
Constructive nature of memory
Ett minne är sällan en perfekt återspegling av vad som faktiskt hände, minnet tenderar att fylla i "the blanks" med t.ex tidigare kunskap, egna förväntningar och dylikt
33
Repeated reproduction
Samma princip som repeated recall, alltså en teknik där man ber en person återkalla ett minne direkt vid flera olika tillfällen för att se hur minnet ändras över tiden.
34
Source monitoring
Processen för att framkalla källan för minnet, source monitoring error är när man attribuerar en felaktig källa.
35
Cryptoamnesia
När man tagit del av information/ett minne, glömt bort det och sedan kommer ihåg det som en egen idé eller ett eget minne, utan att man är medveten om att man i själva verket plagierar en annans idé/minne.
Händer ofta inom musik när musiker i sin skapande process nynnar fram en melodi de tycker låter bra, när det i själva verket är en annan artists.
36
Pragmatic inference
När man fyller i tomrummen i en mening automatiskt genom att dra slutsatser om kontext, t.ex vad som sagts tidigare, föregående ord etc.
37
Misinformation effect, misleading post-event information (MPI)
Människor tenderar att minnas händelser sämre/minnet kan ändras om de får historian återberättad till sig med tillagd information
38
Retroactive interference
Förklaring till misinformation effect,
Om det ursprungliga minnet är svagt och den nya informationen stark/påträngande, kan det bli så att den nya informationen skriver över minnet helt och hållet, och blir det nya "minnet"
39
Weapon focus effect
Utsätts man för/bevittnar ett brott där ett vapen är inblandat hämmar det allvarligt offret/vittnets förmåga att komma ihåg andra detaljer om brottet och förövaren.
Samma fenomen kan förekomma om man upplever en situation där ett oväntat objekt förekommer.
40
Orienting response
En organisms omedelbara reaktion på en förändring i miljön, som inte är stark nog att trigga en startle-effect.
41
post identification feedback effect
Feedback, positiv och negativ kan ha en allvarlig påverkan på hur säker ett vittne känner sig efter att ha pekat ut en misstänkt
42
Hur förebygger man att misstänkta blir felaktigen utpekade som skyldiga av vittne?
Man kan istället för att ha en klassisk vittnes-lineup, visa upp personerna en och en
Man kan berätta för vittnet att det kan vara så att den misstänkta kanske inte ens är med i lineupen, detta ökar dock antalet felaktiga utpekanden, men kan vara bra för att undersöka vittnets reliabilitet.
43
Cognitive interview
Man ber vittnet återskapa situationen, beskriva förövaren, återskapa känslor etc.
Vittnet ska få prata så mycket som möjligt, utan att intervjuaren avbryter hen.
Mentalt återinförande, vad kände du för lukt, vad hörde du för ljud
Berätta händelser i olika ordning
Byte av perspektiv
Undviker att ställa ledande frågor.
44
Von restoff/isoleringseffekten
I en homogen grupp tenderar vi att bäst komma ihåg det som stod ut från mängden
45
Conceptual knowledge
Kunskap som tillåter en att känna igen och förstå sig på saker runt omkring en.
T.ex koncept, teorier, modeller, klassifikationer etc.
T.ex, en katt är hårig, mjauar och gillar att jaga möss (konceptet av en katt)
46
Definitional approach to categorization
Vi bestämmer om något är en del av en kategori genom att undersöka ifall objektet fyller kriterierna vi har för kategorin
47
Family resemblance
Olika objekt inom samma kategori delar sällan exakt samma karaktäristika, enligt family resemblance teorin tittar man istället på "hur likt" ett objekt är till ett annat, i bla utseende, funktion, placering etc.
48
Prototype approach to categorization
Man undersöker om ett objekt tillhör en kategori genom att jämföra det med en prototyp för kategorin.
T.ex prototyp för en fågel, näbb fjädrar vingar.
49
Sentence verification technique
Mätning av reaktionstid när deltagare ombes kategorisera objekt, är äpple en frukt? Är päron en frukt?
50
Exemplar approach to categorization
I stora hela samma sak som prototype approach, bara att man jämför med ett exemplar istället för en prototyp karaktäristika
51
Central tendency
Tendenser och karaktäristika som de flesta inom kategorin delar
52
Hierarkiska organisationer
Global level-basic level- subordinate level/specific level
Fordon-bil-sportbil
Möbler-bord-köksbord
53
Semantic network approach
Koncept arrangeras i nätverk, t.ex.
En katt är - ett djur, en katt har - tassar - en katt kan - mjaua
54
Cognitive economy
Ett sätt som hjärnan lagrar information, istället för att lagra information om att varje individuell fågelart kan flyga, lagrar hjärnan istället information om att fåglar generellt kan flyga, så får hjärnan göra en inferens sen när den ser en ny fågelart.
55
Semantic dementia
Svårigheter att minnas var saker heter, svårt att koppla bilder till ord
56
Lexical decision task
Deltagarna presenteras med en rad riktiga och falska ord och ska så snabbt som möjligt identifiera vilka som är vilka
57
Delayed copy task
Återskapa en bild man nyligen sett från minne
58
Connectionism/parallel distributed processing
En teori som förklarar hur olika kategorier kopplas ihop med varandra i kognitionen.
Units i denna teori representerar olika koncept, olika egenskaper etc.
Input units/stimuli kommer in, en signal skickas vidare till en hidden unit, dessa signaler bär på en connection weight som avgör hur starkt nästa unit aktiveras. Efter signalen kommit till en hidden unit går den vidare till en output unit, där vi gör oss redo att fatta ett beslut om informationen vi tagit in.
Signaler kan skickas till flera units, men av olika styrka, den uniten som aktiveras starkast kommer vara den vi använder oss av för att dra en slutsats.
Teorin beskriver alltså hur information behandlas baserat på tidigare kunskap, och hur vi gör slutsatser genom att koppla ihop olika typer av kunskap, processen sker linjärt och parallellt.
59
Graceful degradation
När något avtar stegvis
60
Category specific-memory impairment
När man tappar förmågan att identifiera ett specifikt/en specifik typ av föremål
61
sensory-functional (S-F) hypothesis
Vår förmåga att identifiera levande saker
62
Semantic category approach/domain specific
Det finns specifika neurala kopplingar för specifika kategorier
63
Crowding
Djur delar ofta flera olika karaktäristika med andra djur, därför är djur ofta lätta att identifiera.
Karaktäristika kan variera mer bland t.ex fordon
64
Embodied approach
Vår kunskap om koncept baseras i en "reaktivering" av sensoriska och motoriska funktioner som används när vi interagerar med objektet.
65
Mirror neurons
Samma neuroner som används för att t.ex plocka upp ett äpple från ett bord, aktiveras när du ser någon plocka upp ett äpple.
(Hittat i apor, man har hittat liknande i människor)
66
Semantic somatotopy
Korrespondensen mellan ord som refererar till olika kroppsdelar och hjärnaktivitet
67
Semantic dementia
Generell förlust av all kunskap om koncept (alla koncept), kan orsakas av skador i anterior temporal lobe (ATL)
68
Hub-spoke model
Delar av hjärnan som är involverade i specifika funktioner, typ ljud, bild och funktion, är alla kopplade till anterior temporal lobe (ATL), som fungerar som en transmodal hub för samtliga.
Detta kan leda till semantisk demens.
Har visats i studier genom att temporärt inhibera ATL via transkraniell magnet stimulans (TMS)
69
Visual imagery
Att föreställa sig en bild av något, t.ex ett äpple på ett bord man för nuvarande inte ser.
70
Mental imagery
Förmågan att åteskapa den sensoriska världen (återskapa sensationer, t.ex doft och smak)
71
Mental chronometry
Hur lång tid det tar för hjärnan att bearbeta information
72
Epiphenomenon
Ett sekundärt fenomen som uppstår på grund av ett primärt fenomen,
73
Spatial representation
En representation för hur olika delar av en bild korresponderar med specifika platser i utrymmet
74
Propositional representation
Abstrakta symboler, ekvationer, meningar så som "katten är under bordet.
Alltså, olika beskrivningar av ett fenomen
75
Depictive representation
Realistiska bilder av t.ex en katt under ett bord
76
tacit knowledge explanation
Användandet av befintlig kunskap för att göra bedömningar
77
Mental walk task
Deltagare fick fantisera att de gick mot ett djur, de gick närmre när det var ett litet djur än om det var ett stort, detta används som bevis för argumentet att bilder är spatiala, precis som perception.
78
Imagery neurons
Olika neuroner aktiveras vid presentation av olika bilder
79
Psycholinguistics
Den psykologiska studien av tal:
Förståelse, hur förstår människor sig på talat och skrivet språk?
Talproduktion, hur fungerar den psykologiska och fysiologiska aspekten av producerat tal?
Representation,
80
Phoneme
Det talade språkets minsta betydelseskiljande enhet,
T.ex, glass, byter man ut fonemet "g" mot "k" blir det klass.
81
Morfem
Den minsta betydelsebärande enheten i ett ord,
Exempel, hus, bil
82
Phonemic restoration effect
När utomstående ljud gör att vissa fonem inte hörs i ett ord kan hjärnan ersätta det/tro att den hört det ändå
83
speech segmentation
När man talar flyter ord ofta ihop till en lång remsa, förmågan att uppfatta de individuella orden trots detta kallas speech segmentation, detta kräver ofta att man förstår det talade språket väl.
84
Lexical ambiguity
Ett ord som kan betyda flera olika saker
85
Meaning dominance
Tvetydliga ord där en mening är mer vanligt förekommande/dominant.
Exemplet tin, (metall och burk), i detta fall har metallen en biased dominance eftersom den förekommer oftare
86
Balanced dominance
Ord med tvetydliga betydelser där ingen är speciellt mycket vanligare förekommande än den andra
87
Brocas aphasi
Nedsatt förmåga att producera tal som går att förstå
88
Wernickes aphasi
Förmågan att producera tal är god och tydlig, men ord och språkljud blandas ihop vilket gör det svårare att förstå
89
Parsing
En central process för att förstå sig på en mening.
När vi hör meningen . After the musician played the piano … förväntar vi oss ett visst avslut, förvånar slutet av meningen oss måste vi gå tillbaka och läsa om den för att få en förståelse för vad som faktiskt sades.
90
garden path sentences
Meningar som betyder något man inte väntat sig
91
Situation model
En mental representation av t.ex en berättelse
92
Sapir-Whorf hypothesis
En hypotes som beskriver hur en kulturs talade språk kan påverka sättet de tänker på.
T.ex, i en undersökning var Rysktalande personer snabbare att svara på om det fanns en skillnad mellan två olika nyanser av blå eller inte, eftersom nyanserna hade olika ord på Ryska, men båda kallades "blå" på Engelska.
93
Reconstructing
Att lösa ett problem genom att ta in och rekonstruera ett visuellt stimuli
94
Latent inhibition
Förmågan att undermedvetet sålla ut information som bedöms överflödig eller onödig, människor som riskerar mentala sjukdomar och även människor som är höga i kreativitet verkar ha nedsatt funktion i denna förmåga.
95
Inductive reasoning
Att resonera baserat på observationer och bevismaterial
96
Deductive reasoning
Att resonera ur ett top-down perspektiv, dra slutsatser.
Om X är Y borde det betyda att Y också är X
97
Heurestik
Tumregler folk utgår ifrån när de fattar beslut,
Stolar brukar fungera att sitta på, därför borde jag kunna sätta mig på stolen utan att behöva stresstesta den först.
98
Availability heuristics
Saker som hänt tidigare som är lättare att komma ihåg/kalla till minne, bedöms som mer sannolika att hända.
Utsätts du oftare för ordet heard än ordet heart kommer du förmodligen dra slutsatsen att ett ord som börjar hear_ och saknar en bokstav, ska vara heard.
99
Illusory correlations/skensamband
En typ av availability heuristic, t.ex ett stimuli och en respons där det upplevs finnas ett orsakssamband, där det i själva verket inte finns något imellan de.
100
Representativeness heuristic
En tumregel för att avgöra hur t.ex ett scenario kommer att utspela sig baserat på hur liknande scenarion slutat
101
Base rate
En relativ proportion av "klasser" i en population
102
Conjunction rule
the probability of a conjunction of two events (A and B) cannot be higher than the probability of the single constituents (A alone or B alone).
Det finns mer bankirer i världen än det finns världsmästare i Schack, därför är det mer sannolikt att Johan jobbar som bankir än att han är Schackmästare, trots att han inte tycker om banker speciellt mycket och älskar schack.
103
Myside bias
Tendensen för folk att generera och värdesätta bevis på ett sätt som främjar deras hypotes.
104
Confirmation bias
Om man får två bevis presenterade, ett som styrker din hypotes och ett som motsäger tenderar vi att värdesätta det som styrker hypotesen högre.
105
Filter bubble
När man söker på vissa saker på t.ex google, kommer google att anpassa sökresultaten efter vad du sökt på tidigare.
Detta kan leda till att man bara utsätts för information som liknar den man utsatts för tidigare, vilket skapar en vinkad syn på verkligheten.
106
Belief bias
Tendensen att bedöma styrkan i argument baserat på sannolikheten i deras slutsats snarare än hur starkt de stödjer den slutsatsen.
107
Syllogism
En slutledningsregel,
Alla människor är dödliga
Johan är en människa
=
Johan är dödlig
108
Falsification principle
För att veta om något är sant gäller det att testa hypoteser som är direkt motsägande
109
Permission schema
Om en person uppfyller krav X får person X utföra handling Y
110
Opt in procedure
Något man aktivt måste tacka ja till för att kunna delta i
111
Opt out procedure
När man aktivt måste gå ur något för att inte delta
112
Status quo bias
När man väljer att behålla det som man har det av bekvämlighet när man får ett nytt alternativ erbjudet, t.ex om man har en elleverantör och får ett erbjudande från en annan, men väljer att stanna för att slippa krångla och behålla sin "frid"
113
Framing effect
Hur ett val/erbjudande presenteras påverkar hurvida man kommer acceptera erbjudandet eller inte, trots att det alltid är samma erbjudande
114
Dual systems approach
Det finns två mentala system, ett snabbt automtiskt och ett långsamt beräknande.
System 1 gör oftare slarvfel men är mer effektivt, system 2 är mer exakt men tar längre tid.
115
Base rate neglect
the tendency to underweight base rate or prior information compared with current, individuating information when estimating probability of uncertain events
116
Loci
En metod där man tar en promenad genom en bekant miljö, där man sedan tidigare anknutit viss typ av kunskap till olika byggnader eller objekt i världen
117
chunking
orwelljumbojetdagarpåettår
118
nyckelordsmetoden
pasto pasta
119
generella minnesprinciper
meningsfull enkodning, du knyter något till tidigare kunskap
strukturerad återhämtning/retrieval cues, vissa grejer kan knytas an till ny kunskap
övning... du övar
120
The testing effect
Ju mer du testas desto mer bekväm blir du i att testas,
Testa sig själv på kunskap man nyligen tagit in
