Kognitiv tenta 30/3 Flashcards

Question

Patricia Kuhl (2011) tar upp begreppet ”Neural Commitment”. Vad innebär det och hur påverkar det vår förmåga att lära oss ett andra språk senare i livet?

Answer 1

Vad det innebär: Det handlar om varför bebisar är så bra på att lära sig sitt språk. Genom erfarenheter/inlärning utvecklas hjärnans nervbanor så att de “committar” fäster sig till förstaspråkets egenskaper. Detta underlättar inlärning av mönster (ord) som har dessa kända egenskaper- och minskar känsligheten för andras språk och ljudmönster. Egna språket blir mer effektivt. Så erfarenheter/miljön förändrar och formar perceptionen/hjärnan. Om ett barn har två modersmåls-språk tar det lite längre tid att lära sig men plasticiteten i hjärnan ökar och barnet verkar också bli mer flexibel i tankeprocesser och bättre på problemlösning. Från artikeln: Neural commitment: idén om att neurala kretsar och den övergripande strukturen utvecklas tidigt under spädbarnstiden för att upptäcka de fonetiska och prosodiska mönstren av språk. Denna struktur/arkitektur är designad för att maximera effektiviteten av processen för spädbarnets erfarenhet av språket. När detta väl etablerats, så utgår arkitekturen från svenska exempelvis. Detta försvårar inlärning av nya mönster som inte stämmer in- dvs ett annat språk. Hur det påverkar vår förmåga att lära oss ett andra språk: När detta väl etablerats, så utgår arkitekturen från svenska exempelvis. Detta försvårar inlärning av nya mönster som inte stämmer in- dvs ett annat språk. Spädbarn och små barn är överlägsna på att lära sig ett språk jämfört med vuxna. det finns en känslig eller kritisk period för inlärning av språk. Men forskning visar att det inte är omöjligt att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder, det kan göras i vilken ålder som helst. Men efter puberteten så kommer inte uttal och grammatiken bli exakt som den som pratar på sitt modersmål men att lära sig nya ord funkar utmärkt och verkar inte vara känsliga pga ålder. Hög 3-7 år går nedåt 8-10 år mitten 11-15 år låg 17-39 år Men det är olika saker i språket som minskar efter den kritiska perioden. fonetisk, lexikal och syntaktisk nivå varierar men studier har ännu inte hittills kunnat säga exakt när, vid vilken ålder. Social inlärning är så viktig för barn för att lära sig språk- men inte för tonåringar och vuxna- why?

Answer 2

- Genom att ha ett banriktat tal så fångar man och behåller barnets uppmärksamhet genom en ljusare röst, långsammare tal och flera repetitioner till skillnad från hur vi vuxna talar till varandra. Det underlättar språkutvecklingen för barnet då vi ofta anpassar ordförrådet och då gynnar barnets chans till inlärning.

Answer 3

Brocas afasi- expressiv afasi. Förståelsen är relativt intakt men en har produktionsproblem. Personen pratar liknande telegramstil och inslag av agrammatism- det blir ofta grammatiskt fel. Vid extrem skada kan personen inte tala ett skriva överhuvudtaget. Wernickes afasi- impressiv afasi. Produktion av språk är flytande, men förståelsen är nedsatt. Meningarna är utan innehåll och det är vanligt att ljud och ord byts ut till andra. Dessa lär oss att språk involverar koordination av många olika steg, olika processer. “look up” ordets betydelse i ens mentala lexicon räkna ut de strukturella relationerna i en mening Integrera information om meningens struktur med betydelsen av orden i meningen. Varje process vilar på dess egna “pathway” i hjärnan och skador på dessa “pathways” stör processen. En skada kan alltså vara väldigt specifik och bara handla om en skadad “pathway” eller flera stycken. Människor har alltså betydande många nerv-vävnader som är specialiserade för språket och om det blir skador så påverkar det förståelse, produktion eller både ock. Vår förmåga att använda ett språk vilar på att vi har många delar i hjärnan som är enbart tillägnade denna uppgift.

Answer 4

Det börjar med att jag tillexempel vill berätta om något jag sett. Jag behöver alltså översätta min idé om händelsen intill ljud som jag kan uttala. idé till tal och sen tillbaka till idé hos den som lyssnar. Hur går den här översättningen till- jo för att språket vilar på bestämda mönster som både den som pratar och den som lyssnar använder sig av, en slags kodbok, en struktur används: Jag vill berätta om att “Målvakten lyckades ta bollen”. ``` Målvakten lyckades ta bollen Mening målvakten lyckades ta bollen Fraser målvakten lyckades ta bollen ord målvakt en lycka des ta boll en morfem hur de låter fonem ``` Meningen är komponerad av fraser. Fraser är komponerade av ord Orden är komponerade av morfem Morfem är komponerade av fonem- så när morfemen uttalas så kommer ljudenheterna fram/fonem. För att beskriva fonem så används symboler kring hur det faktiskt låter när en uttalar morfemen oberoende av hur ljuden är skrivna.

Answer 5

Parsing- analysera. Eftersom alla meningar inte är uppbyggda på samma sätt- pojken slog bollen, flickan körde bilen, elefanten drack vatten- de varierar mycket mer vilket gör att identifieringen av meningens strukturella fraser är rätt svår. Hur analyseras en mening då? Det vill säga att fundera ut varje ords syntaktiska roll/mening? Ett sätt kan ju vara att lyssna färdigt på meningen tills den tar slut och sen fundera kring den. Men med denna strategi så blir din förståelse lite mer långsam, men du undviker error eftersom du har all information som behöver analyseras. Men vi människor tenderar att analysera allteftersom, vi analyserar ordens betydelse samtidigt som vi börjar höra meningen, det blir mer effektivt men kan leda till error/missförstånd. “Garden path sentences” du leds initialt till en tolkning (led down the garden path) men denna tolkning visar sig sen vara fel. Då behöver du gå tillbaka och avvisa den första tolkningen och söka ett annat alternativ. ex the old man the ships. Faktorer som styr oftast utgår vi från den enklaste frasstrukturen, oftast gör vi antaganden om en aktiv sats, vi använder oss av förförståelse och försöker tolka meningar så att de verkar rimliga för oss, vi använder oss av kontexten när vi tolkar.

Answer 6

Förspråklig kommunikation 6-18 månader sker en förspråklig kommunikation och tidiga kognitiva förmågor ligger till grund för senare språklig utveckling. Imitation, joller, gemensam uppmärksamhet, pekningar och trygg anknytning. Imitation- från födseln? Grundläggande form av kommunikation, viktigt vid inlärning, hjälper barnet att koppla ihop sig själv med andra Joller 6-7 månader Det börjar produceras enstavigt joller ”baa” ”gaa”. Ofta kopplat till rytmiska handrörelser och är troligtvis också kopplat till motorisk utveckling. 7-12 månader Då börjar hörande barns joller likna det egna språkets språkmelodi. Tvåstavigt joller; baba, dada Gemensam uppmärksamhet- ålder? En grund för socialt samspel Ger tillfälle för lärande- då längre stunder skapas Finns studier som tyder på samband mellan gemensam uppmärksamhet och utvecklingen av: språk, kognitiv utveckling och mentaliseringsförmåga. Pekningar 6-9 månader Protoimperativt pekande- barnet sträcker sig efter objekt, vill ha 12-13 månader Protodeklarativt pekande- för att skapa gemensam uppmärksamhet Trygg anknytning- från födseln? Barnet vågar utforska världen, ta sig en bit ifrån sina trygga vårdnadshavare för att lära sig namnen på fler objekt Språklig kommunikation Efter ca 18 månader tom 4 år Nu utvecklas den tidiga förspråkliga kommunikationen snabbt till språklig kommunikation Utveckling av ordförrådet Ordförståelse kommer alltid före ordproduktion 10-13 månader Barnet lär sig ca 1 ord/månad, takten ökar gradvis. Orden är oftast viktiga personer, djur, objekt, mat och sociala ord. Efter 50 ord så kommer vokabulärspurten- den är inte kopplad till någon ålder. Referent stil: namn på saker Expressiv stil: sociala fraser och pronomen Underextension: att ge orden för snäv betydelse Överextension: ge orden för vid betydelse Lär sig att balansera dessa av erfarenhet, föräldrars hjälp exempelvis 3 år ”Fast mappning” en strategi där barnet ej behöver utsättas för repetition av ord längre för att det ska fastna Faktorer som kan påverka utvecklingen av ordförrådet- frekvens (bada i språk) och kontext- icke-språklig kontext: benämna objekt som barnet redan fokusera på. Vokabulär/grammatik 2 år Efter vokabulärspurten kommer den grammatiska spurten , kombinationer av två ord Den grammatiska förmågan är beroende av ordförrådsutvecklingen, inte bara allmän mognad eller ålder.. Syntaktisk/grammatisk utveckling 1-1 ½ år Holofraser: gest och ord 2 år 2-ordsmeningar, telegramsspråk- undviker prepositioner och pronomen. Grammatisk spurt 2-3 år riktiga satser om 3 ord, rak ordföljd. 3 år Övergeneralisering av grammatiska regler ”jag springde där”

Answer 7

- Heuristik: Heuristiker är effektiva mentala genvägar baserade på tidigare erfarenheter eller observerat beteende som sparar oss både tid och energi. En heuristik(tumregel) behöver nödvändigtvis inte vara bättre eller sämre än rationellt utstuderat beteende, utan det kan i vissa fall vara gynnsamt att använda tumregler och i andra fall kan det vara missgynnsamt. Det kan ge ofullständiga men för stunden tillräckligt tillfredsställande svar eller kunskapsunderlag på olika frågor eller inför olika beslut. Kognitiva redskap som hjälper oss att ta snabba beslut eller göra snabba bedömningar. Ex. När vi väljer kläder på morgonen så rotor vi inte igenom varenda plagg i garderoben och testar varje möjliga kombination av topp och byxor, utan vi vet innan vad som går ihop med vad. Vi har alltså några kombinationer som vi vet fungerar baserat på tidigare erfarenheter och använder oss då av den mentala genvägen för att spara oss både tid och energi. - Bias: systematiska felbedömningar där vi gör antaganden. Bias är en persons sätt att värdera och reagera på omvärlden baserat på personliga erfarenheter och information personen tidigare mött. Att vara biased innebär ett eget personligt synsätt som utesluter alternativa synsätt eller alternativ som i själva verket skulle kunna vara likgiltiga eller bättre. Det är en kognitiv tankehandling där vi gör aktiva värderingar av en situation, objekt, person eller grupp grundad i ens personliga tolkning baserat på förutfattade meningar, ideologier, preferenser etc. Ex. Konfirmationsbias är ett typiskt tankefel där vi söker och är öppna för att ta emot intryck som stärker en uppfattning men avvisar vad som strider emot den.

Answer 8

- Basfrekvensen är hur sannolikt någonting är i allmänhet vilket vi ofta väger in för lite när vi ska uppskatta sannolikheten för något, då vi istället litar för mycket på våra egna bedömningar, idéer och intryck. - Det kan få konsekvenser då vi istället gör bedömningar som vi baserar på egna intryck eller bedömningar om det aktuella istället för att faktiskt göra rationellt bedömningar baserade på fakta eller vad som egentligen är sannolikt.

Answer 9

- Tillgänglighetsheuristrik: innebär att vi förlitar oss på information som är lättillgänglig i minnet för att bedöma vanlighet eller sannolikhet. Det här påverkas av ense of recall, alltså hur lätt man kan komma på eller hur många exempel man kan komma på. Leder ofta fel till följd av information från omvärlden genom ex social media. Ex. Hur vanligt är det att dö i en flygkrasch? Det är antagligen mycket ovanligare än vi tror, vi kan tro att det kommer hända oss och är flygrädda för att vi känner någon som varit med om det, eller att vi nyss flygt ett turbulent plan och tänker att ’’jag hade tur den gången’’ eller om vi helt enkelt bara nyligen har läst om en flygplanskrasch. - Representativitetsheuristik: grad av sannolikhet att vi tillhör ex en specifik grupp baserat på representativitet. Vi gör här ett antagande om att varje medlem i en kategori är representativ för en kategorin, att den personen då har alla egenskaperna som vi förknippar med kategorin, alltså en prototyp. Den här heuristiken utgår från att det finns homogenitet i kategorier och vi är benägna att tänka att vi dras till lika, ’’lika går med lika’’. ’’Resemblance instead of probability’’ Ex. Om man slår ett mynt sex gånger i rad och får klave, så förväntar sig många att det är högre sannolikhet att det blir krona nästa gång man slår, fast chansen då är som alla andra gånger: 50/50. Myntet har ju inget minne av vad det tidigare har landat på. Att man tänker så beror på att man vet att om man slår myntet ett oändligt antal gånger så kommer att att landa 50% på krona och 50% på klave. Man tänker sig ”alla slag” som kategorin och varje slagomgång som medlemmar i den kategorin vilket gör att man tänker sig att varje slagomgång också måste vara 50/50.

Answer 10

Pressade och stressade situationer. Situation som stämmer överens med det man redan tänker (confirmation bias). När vi är säkrare på våra åsikter än vi har anledning att vara (överkonfidens). Tanketyp 1. Base rates!

Answer 11

Slovics studier om affektheuristik. Höga risker -> små fördelar, låga risker -> stora fördelar

Answer 12

Vi människor är ofta ganska dåliga på att tänka logiskt och dra logiska slutsatser. Vi påverkas mycket av innehållet och sammanhanget i ett problem. Vi styrs alltså mycket av hur vi upplever världen snarare än av hur den faktiskt ser ut. Alla P är M; alla S är M; alla S är P. Detta stämmer inte men människor har en tendens att tro att det är sant. Det beror dels på att vi ofta stirrar oss blinda på ordet “alla”. Om det hela tiden står att “alla x är y” så tänker vi att slutsatsen måste stämma. Något som kan underlätta för oss är att gå bort från det abstrakta i att använda bara bokstäver och istället ersätta dem med något konkret från “verkliga livet”. T.ex. Alla flygplan (P) kan flyga (M); alla kråkor (S) kan flyga (M); alla kråkor (S) är flygplan (P). I en studie svarade 81% att denna syllogismen stämmer när den blev presenterad i sin abstrakta form.

Answer 13

Vissa forskare har föreslagit olika modeller med två typer av processer. De menar att det finns typ 1 och typ 2-processer där typ 1 sköter mer vanemässigt beteende, går på “autopilot” och jobbar med “gut feeling”. Typ 2 är mer analytisk och kommer fram när vi inser att statistiska principer och systematiska jämförelser är tillämpbara. När vi “kopplar in” typ 2-processer och tänker mer reflekterat och noggrant kan vi ibland undvika tankefel.

Answer 14

Den handlar om det känslomässiga subjektiva värdet för pengar och att det inte alltid stämmer överens med det objektiv. Beslut fattas inte alltid på rationella grunder.

Answer 15

Framing innebär sättet hur formuleringen av en fråga påverkar svaret personer ger. Ytlig inramning påverkar alltså beslutsfattandet. Vårdnad av barn exempel.

Answer 16

Förlustaversion innebär att människors benägenhet att undvika förluster är starkare än viljan att skaffa vinster. Om det t.ex. erbjuds ett spel där du har 50% chans att vinna 100 kr och 50% chans att förlora 100kr så kommer majoriteten av människor inte att spela det spelet. Även fast expected value är 0 kr då chansen att vinna är lika stor som risken att förlora så väger risken tyngre när man viktar argumenten.

Answer 17

Status Quo-bias innebär att människor generellt tycker om/är bekväma med och vill behålla situationen som den är. Man tycker helt enkelt inte om förändring eftersom man inte vill riskera att situationen blir sämre. Status Quo-bias kan också kopplas till Default effekten, dvs att ett alternativ är mycket mer sannolikt att bli valt om det presenteras som default/förvalt. Detta beror på flera saker som t.ex: - att det sparar fysisk och kognitiv ansträngning - det ses som implicit stöd för just det valet. - Nackdelarna med att ändra svaret till ett annat alternativ viktas högre än fördelarna.

Kognitiv tenta 30/3 Flashcards

(41 cards)