Konventionell Röntgen Flashcards
(36 cards)
Förklara skillnaden mellan joniserande och icke-joniserande strålning.
Joniserande strålning har så hög energi att atomer kan joniseras, dvs att elektroner kan frigöras från atomen. Icke-joniserande strålning har lägre energi och kan inte producera joner.
Beskriv atomens uppbyggnad samt förklara masstal, atomnummer och bindningsenergi.
Elektroner cirkulerar i skalen. De är bundna till de olika skalen med viss energi.
Atomnummer: antal protoner som finns i kärnanr.
Masstal: antal protoner och neutroner som finns i kärnan.
Beskriv katoden uppgbyggnad och funktion.
Katoden har till uppgift att frigöra elektroner som accelereras mot anoden. Katoden har en spiralfrom av volfram för detta syfte. Elektronerna frigörs genom termisk emission, som betyder att man hettar upp katoden med elektricitet så att elektronerna frigörs och stöts bort genom elektrostatisk repulsion. För att undvika att strålningen divergeras så har man en focusing cup som är negativt laddad. Detta gör att elektronerna håller sig tillsammans.
Förklara hur växelverkan sker och hur det orsakar röntgenstrålning, hur energi och Z påverkar det.
Bromsstrålning: bildas när elektronerna bromsas upp i anoden, energin som elektronerna förlorar blir till rtg-strålning. Anoden består av volfram med högt Z för att det producerar mer bromsstrålning.
Karakteristisk strålning: bildas när elektronerna får tillräckligt hög energi så att de kan frigöra en elektron som är bunden till anoden. När den frigörs så blir det en plats ledig i det skalet, elektronerna i de andra skalen hoppar då dit för att fylla platsen, den energi som de förlorar vid “hoppet” blir till rtg-strålning. Även här behövs högt Z.
Ange varifrån vid utsätts för joniserande stålning samt ungefär i vilken omfattning.
Naturlig strålning: kosmisk kroppen osv, 1mSv.
Radon i bostäder: ca 2mSv.
Medicinsk: ca 1,5mSv.
ÖVrigt: kärnkraftverk 0.1mSv.
Hur ser energifördelningen ut i röntgenröret?
Lägsta energi -> Högsta energi -> bromsstrålning -> karakterisktisk strålning.
Hur undviker man att anoden överhettas?
Den är vinklad och roterar för att fördela värmen över hela anodens yta. Vinklingen gör att det blir ett linjefokus som spider ut värmen men samtidigt behåller ett litet fokus.
Vad är kontrastmedel? Och hur fungerar de.
Man använder kontrastmedel för att kunna se organ och vävnader bättre i kroppen på rtg-bilderna. Detta fungerar genom att kontrastmedlet har högre täthet och Z än kroppens vävnader. Detta gör att större andel fotoner fotoväxelverka i kontrastmedlet än vävnaden och det ger en lägre signal i kontrastet. Kontrast är jod eller bariumbaserade.
Varför ökar antalet fotoner som passerar genom ett objekt med ökad energi?
Om man ökar energin så minskar fotoväxelverkan och transmissionen ökar.
Vilka problem finns med spridd strålning? Och hur kan man lösa dessa?
Onödig stråldos, får signal utan att få någon information i bilden. Det blir en “slöja” över hela bilden. Påverkas av kV, fältstorlek och patientjocklek.
Vilka delar ingår i ett röntgenrör och vad har de för funktion?
Katod.
Anod.
Generatorn: Röntgenrörets kraftkälla, nätspänning transformeras till likriktad högspänning.
Hur filtreras röntgenstrålning i röntgenröret?
Egenfiltrering: glashöljet, oljan och utgångsfönstret attenuerar de fotoner med lägst energi så att de inte når patienten. Eftersom att de har så låg energi att de ändå inte bidrar till bilden.
Tillägsfiltrering: i bländarhuset, för att reducera dosen ännu mer.
Vad är kontrastet i röntgenbilden, vilka parametrar påverkar den?
Skillnaden i signal mellan olika delar i bilden. Det påverkas av strålningens transmission, graden av spridd strålning och egenskaperna hos detektorn. Beror även på objektets tjocklek, densitet och atomnummer. Även kV påverkar.
Vad är skillnaden mellan organprogram och exponeringsautomatik? När används de?
Organprogram: förinställda parametrar.
Exponeringsautomatik: jonkammaren avgör när signalen i bilden är lagom, mäter hur mycket strålning som når detektorn.
Vad är 3-komponent, 2-komponent och 1- komponent?
3: man ställer in mAs, kV och tid.
2: man ställer in kV och mAs.
1: man ställer in kV, detta är exponeringsautomatik.
Vad är häleffekten? Hur ser man det i bilden? Hur kan man minska den?
Mindre strålning emitteras från anoden pga attenuering i anoden. Intensiteten på strålningen avtar pga växelverkan i anoden. Påverkar endast vid max utbländning. Man ser ett parti med lägre signal vid anodsidan av bilden. Kan mottverka det genom att blända in, man kan flytta patienten längre ifrån rtg-röret så man kan få stor utbländning även utan max utbländning. Man kan även ha den tunnare delen av objektet mot anodsidan.
Vilka parametrar påverkar kontrastet i bilden?
kV: kontrastet minskar om mAs ökas
mAs: påverkas ej
Inbländning: minskad svärtning, ökad kontrast.
Densitet: kontrasten ökar med ökad densitet.
Z: kontrast ökar med högre Z.
Vad är geometrisk oskärpan, dess orsak och hur man kan minimera den.
En punkt i bilden avbildas med en halvskugga (sk penumbra), pga att strålningen träffar på olika punkter så att bilden blir suddig eller oklar.
Det uppkommer för att man inte använder punktfokus. Strålningen träffar då på olika punkter, Fokus “flyttar” sig.
Man kan minska det genom att byta från grovfokus till finfokus. Och genom att använda punktfokus och fokusera rakt på. Stort FOA och litet ODA.
Hur påverkar avståndet mellan röntgenstrålkällan, patienten och bildplattan bilden?
FOA: innebär att den absorberade dosen blir lägre och svärtningen i bilden minskar. Den geometriska upplösningen minskar.
OBA: Ökad förstoring, minskad svärtning och den spridda strålningen minskar. den geometriska oskärpan ökar.
Hur påverkas bilden om man ändrar: från finfokus till grovfokus?
Den geometriska oskärpan ökar, rörelseoskärpan och exponeringstiden minskar.
Hur påverkas bilden om man: ändrar från 30x40 bländare till 18x24 bländare?
Kontrastet i bilden ökar, men signalen minskar. Den sekundära strålningen och stråldosen till patienten minskar.
Hur påverkas bilden om man: ändrar kV?
Ökar man kV så ökas energin i rtg-röret och den spridda strålningen ökar på grund av den ökade bromstrålningsproduktionen. Kontrasten i bilden blir sämre för att transmissionen ökar och för att fotoväxelverkan minskar, det blir även mer spridd strålning. Signalen blir dock bättre i bilden.
Hur påverkas bilden om man: ökar mAs?
Ökar man mAs så ökas mängden strålning som produceras, exponeringstiden ökar. Signalen i bilden blir bättre men stråldosen till patienten ökar för att mängden strålning ökar.
Hur påverkas bilden om man: ökar FDA?
Signalen i bilden minskar, den geometriska oskärpan minskar, förstoringen och stråldosen minskar.
