Kordater och ryggradsdjur Flashcards
(39 cards)
Vilka egenskaper har alla kordater (med ett undantag) under någon del av livscykeln?
- En korda (notochord): En böjlig längsgående stav om ligger i mesodermet ovanför kroppshålan.
- Ryggmärg (spinal cord eller dorsal nerve chord): en längsgående ihålig nervsträng som ligger ovanpå kordan.
- Svans (post-anal tail): en “kroppsdel” bortom anus som stöds invändigt av kordan (anus alltså inte i änden på djuret).
- Segmenterad kroppsmuskulatur
- Gälspringor (pharyengal slits)
Vad är funktionen av kordan och vad består den av?
Kordan tjänar som fäste för muskler. Kordan består av en unik vävnadstyp: kordaceller: celler som är mycket stora och har vakuoler. solid vävnad som bildas från det dorsala mesodermet mellan somiterna (avknoppningarna i embryot)
Vad är funktionen av ryggmärgen och hur bildas den?
Ryggmärgen (och hjärnan) bildas genom inrullning av epidermis ovanför kordan, därför är den ihålig. Ryggmärgen är en förlängning av det centrala nervsystemet.
Vilka djurgrupper tillhör kordata men inte ryggradsdjuren (vertebrata)?
Cephalochordata (lansettfiskar) och Urochordata (sjöpungar).
Beskriv kort lancettfiskarnas anatomi och livsstil.
Det finns tre släkten av lancettfiskar, som alla är frisimmande och liknar små fiskar.
De har inga riktiga fenor, inga ögon eller öron, ingen hjärna. Kordan går ända fram till framdelen på djuret. Pharynx (svalget) påminner mycket om urokordater, ligger skyddat i atrium innanför en sekundär kroppsvägg. Den enda kordaten som kan simma baklänges.
Beskriv kort sjöpungarnas anatomi och livsstil.
En vuxen sjöpung är en fastsittande filtrerare med hundratals gälspringor. De har ingen korda eller ryggmärg. Djuret är omgivet av en mantel av cellulosa. Larven är frisimmande och är mer kordat-lik. Saknar coelom (sekundär anpassning och detta är enda gruppen som inte har bland kortaterna). Kan vara solitära (ensamma) eller koloniala (kloner).
Det finns planktoniska sjöpungar (salper) som har en väldigt udda livsstil.
Vilka sju morfologiska karaktärer har ryggradsdjuren som inte övriga kordater har?
- Riktigt differentierat huvud
- Pariga sinnesorgan (ögon, öron, nos)
- Muskulärt pumpande pharynx (inte längre cilie-drivet)
- Njurar, lever
- Hjärta och rött blod
- Neurallistceller: en cellmassa som uppstår längst kanterna på på neuraltuben, migrerar ut, och ger upphov till större delen av huvudets skelett, såväl som tänder, pigmentceller, fjäll, fenstrålar etc.
Extra: expanderat genom.
Vilka djurgrupper ingår i cyclostomerna (rundmunnar)? Beskriv båda kort.
Pirålar (hagfish) och Nejonöga (lampreys).
Pirålar: Marina asätare, käklösa men har rasptunga. Inga ben eller riktiga fenor, säckformade gälar, stora ägg med stor gula och direkt utveckling, blodet har samma salthalt som havsvatten. Ekologiskt viktiga (asätare av stora djur)
Nejonöga: Har ögon och huvud så dem ser mer ut som vertebrater än pirålarna, skelett av brosk, använder kombinationen rasptunga och sugkopp för att fästa sig på byte. Andas in och ut genom gälarna (enda icke däggdjuret som gör det) och det kallas pendel-flöde.
Vad skiljer Gnathostomerna från övriga kordater? (5).
- Käkar (modifierade gälbågar)
- Pariga fenor (bröst- och bukfenor)
- Mineraliserade vävnader (ben och dentin)
- Välutvecklade ryggkotor
- Tre båggångar i innerörat (nejonögon har två, pirålar en)
Vilka djurgrupper ingår i gnatostomerna?
broskfiskar, benfiskar (strålfeniga fiskar, kvastfeniga fiskar, lungfiskar) och tetrapoder.
Broskfiskarna är systergrupp till övriga gnatostomer. Vad karaktäriserar broskfiskarna (7)?
Ange de tre huvudgrupperna och beskriv de kort.
- Nästan fullständig avsaknad av ben
- Endoskelett av brosk (mineraliserat på utsidan)
- Kroppen täckt av placoidfjäll
- Ingen simblåsa och lungor
- Oljig lever (har viss flytkraft men majoriteten av flytkraften är dynamisk)
- (vertikal) heterocerk stjärtfena (ryggraden går ut till stjärtspetsen)
- Osmotisk kontroll med lagring av urinämne
Hajar: rovdjur eller planktonfiltrerare, tänder ersätts kontinuerligt.
Rockor: bottenlevande, kraftigt förstorade bröstfenor, andas in genom spruthålet och ut genom gälar på undersidan.
Havsmöss: lever på djupt hav, har tandplattor som den krossar mollusker med.
Vilka tre egenskaper karaktäriserar benfiskarna (Osteichthyes = benfiskar och tetrapoder)?
- Lungor eller simblåsa.
- Unik uppsättning dermala ben (stora täckben).
- Bas på fenorna med muskler osv, men utanför det har de tunnare stråliga fenor av dermalt ben - gör fenan mer rörlig.
Hur utvecklades teleosterna från deras hajliknande ursprung?
De tidigaste fossilerna av teleoster har lite av både “primitiva” drag och “avancerade” drag. Actinopterygierna hade heterocerk stjärtfena och hudtänder (placoidfjäll) men hade också stora dermala täckben och tunna fenor med fenstrålar.
Tex bengäddor har ganoin (samma som broskfiskarna) och Störar och paddelstörar har kvar den primitiva kroppsformen men har lunga, bengäddor och bågfenor har nästan symmetrisk stjärtfena.
Gradvis övergång från primitiva till avancerade karaktärer.
Jämför broskfiskar och teleoster med fokus på osmosregulation.
Broskfiskarna löser det är med lagring av urinämne (som har en osmotisk koncentration som är något högre än havsvatten) MEN urinämne är giftigt, kan bryta ner proteiner i höga koncentrationer så de tillverkar ett ämne som bryter ner urinämne också.
Osmoregulation hos teleoster: De marina arterna dricker mängder med vatten och utsöndrar stora mängder salt genom gälarna. Verkar som ett dyrt sätt energimässigt att hantera problemet, men de slipper problemen med urinämnets giftighet.
Hos sötvattenlevande arter gör de tvärtom, utsöndrar vattnig urin och aktivt tar upp natrium- och kloridjoner genom att dricka. Teleosterna kan ”switcha om” jonpumparna så att de kan leva i söt eller saltvatten på ca en halvtimme.
Redogör för tetrapodernas uppkomst i korta drag.
Det började med lobfeniga/kvastfeniga fiskar, tex eusthenopteron som hade sarcopterydiedrag: ett enda ben i basen på bröstfenan och bukfenan, en lungven + en inre näsborre. De uppvisade dock inga anpassningar för landliv.
Sedan kom elpistostegiderna som hade en skuldergördel och bröstfenor, kan kallas “tripodial” för att den kunde gå med kropp och bröstfenor. De hade “Krokodilliknande” kroppsform och reducerade gälar tyder på en viss förmåga att röra sig över land. Kanske var de anpassade till liv i grunt vatten?
Sista steget var Acanthostega och Ichthyostega: de “fyrbenta fiskarna”. Som hade extremiteter, korsrygg, zygapofyser, bröstkorg, förlust av gällocket, förlust av intrakranialleden, skulder-gördeln frigjord från huvudet.
I stamgruppen till tetrapoderna har gälar och stjärtfena sedan förlorats någonstans och 5 tår har framträtt. BAM TETRAPODER!!!!
Vilka problem stötte tetrapoderna på på land?
- Beroende av vatten:
- Vattenförlust genom avdunstning och medföljande farlig höjning av den osmotiska koncentrationen kan inte lösas av jonpumpning eller lagring av urinämne –> Gasutbyte funkar i luften, men endast om epitelet är fuktigt vilket för oss tillbaka till problemet med avdunstning.
- könsceller kunde släppas fria i vattnet för extern befruktning, på land behöver de antingen återvända till vatten för att föröka sig eller utveckla intern befruktning. - Vattnets densitet är 800 gånger större än luftens:
- Stöd behövs. Fiskkroppen är inte anpassad för att bära sin egen vikt.
- Rörlighet. Slingrande kroppsrörelser fungerar inte ba på land (om man inte har ål form) riskerar skrapsår –> extremiteter behövs för att lyfta upp kroppen och röra sig framåt.
- Sinnesorgan. Fiskarnas sinnesorgan är anpassade till vattnet. Vibrationsdetektorer (sidolinjesystemet) är inte anpassade för att känna av vibrationer i ett så lätt medium som luft. Ögonens lins är anpassad för att bryta ljus som kommer genom ett medium med hög täthet. Sinnesorganen hotas också av uttorkning.
- Temperaturkontroll: vatten håller jämn temperatur medan på land fluktuerar temperaturen väldigt mycket.
Redogör för tetrapodernas karaktärsdrag (4).
- Fyra extremiteter med nummer
- Korsrygg: ett bäcken som fäster i ryggraden
- Zygapophyser: ledytor som fuserar mellan ryggkotor på vardera sida om ryggraden som ger mycket mer stabilitet.
- En nacke som består av kotor som avgränsar huvudet från resten av kroppen
Lungfiskarna är systergrupp till tetrapoderna (och kolonialiserade sötvatten ungefär samtidigt) Vilka djurgrupper ingår i tetrapoderna?
Redogör för några skillnader mellan de två grupperna.
Amfibier och amnioter.
Tunn fuktig hud - tjock torr hud
låg aktivitetsnivå - hög aktivitetsnivå
små - stora
kroppen samma temperatur som miljön - upprätthåller temperaturskillnad mellan kropp och miljö.
Ange de tre huvudgrupperna i amfibierna och vad som är karaktäriserande för amfibierna.
Grodor, salamandrar och caecilia.
Gemensamma karaktärsdrag:
- Huden är rikt försedd med blodkärl och välanpassad för diffusion av gas och vatten. Hudens huvudsakliga funktioner är vattenabsorbtion och hudandning.
- Den tunna huden kan utföra gasutbyte, vattenupptagning och exkretion till låg metabolisk kostnad –> men de måste vara relativt små för att uppnå en rimlig relation mellan volym och yta.
- Lever nära vatten
- Ofullständigt delad blodcirkulation som låter dem skicka blodet till lungorna eller inte, beroende på vad som behövs.
- Enkla ägg pga läggs i vatten och behöver inte skydd mot uttorkning.
Redogör kort för amfibiegruppernas livsstil och morfologi.
Grodor (anura): saknar svans och är specialiserade för att hoppa, de kväker, har ett mellanöra de kan höra luftburna ljud med.
Salamandrar (urodela): Har bibehållit tetrapodernas primitiva kroppsform, har välutvecklad regenerativ förmåga, många är neotena (behåller larvdrag i vuxen ålder).
Caecilia (maskamfibier): vattenlevande i tropikerna, har inget frisimmande larvstadium, vissa är levandefödare och vissa lägger ägg i fuktiga miljöer på land.
Vilka grupper ingår i amnioterna och hur ser släktskapet i gruppen ut?
Reptiler, fåglar och däggdjur.
Fåglar härstammar från reptiler och reptiler + fåglar är systergrupp till däggdjuren.
Vad karaktäriserar amnioterna?
Amnioternas karaktärsdrag: (jämförelse med amfibierna inom parantes)
- Det amniotiska ägget: ägg med extraembryoniska organ (enkla ägg)
- Välutvecklad bröstkorg (korta revb eller inga)
- Lungorna ventileras med en muskulär bröstkorgspump (munhålepump)
- Torr hud med få körtlar som består av döda keratiniserade celler (fuktig hud med slemkörtlar)
- Fjäll, hår eller fjädrar som täcker huden (ingenting)
- Klor (vissa amfibier har hårda tåspetsar men inte riktiga klor)
alla har intern befruktning (inte homologt)
Det amniotiska ägget var det som mest av allt bidrog till frigörelsen från vattnet. Redogör för de viktigaste delarna i det amniotiska ägget.
- stor näringsrik gula
- tre extraembryotiska membran: Längst in amnion (skyddar mot chock), sen allantois (samlar upp avfall, typ ammoniak), chorion (har gott om blodkärl och fungerar som gasutbytesyta.
Extra! Detta ägg överlever inte i vattnet, så hur har amnioter som återvänt till vattnet löst detta? återvänder till land!
Vilka djurgrupper ingår i reptiler + fåglar och hur ser släktskapet ut?
lepidosaurier (bryggödlor och ödlor + ormar), sköldpaddor och archosaurier (krokodiler och dinosaurier + fåglar)
Lepidosaurier är systergrupp till sköldpaddor och archosaurier.
