Kriminologi Flashcards
(23 cards)
Enlig boken har biologisk/genetisk/neuropsykiatrisk forskning gjort stora framsteg och påverkat den kriminologiska forskningen. Ge två exempel på sådan forskning .
- Exempel kan vara att hjärnans substansen (serotonin) som har betydelser för hur hjärnan skickar signaler. Individer med indikationer på lågaktiva eller instabila serotonerga system tycks ha vissa typer av personlighetsegenskaper som enligt forskningen ökar risker för aggressivt beteende, våld och annan brottslighet. (genetik)
- Ett annat exempel om riskfaktorer bakom brottslighet och annat antisocialt beteende diskuteras även andra typer av sårbarhet, såsom ADHD och DAMP. som och anses utgöra en risk för framtida asocialitet och kriminalitet hos individen (neuropsykiatrisk)
Miljön väger även in.
Huvuddragen i brottsstrukturen och brottsutvecklingen i Sverige såsom den redovisas av BRÅ med avseende på polisanmälda brott.
Brotten har minskat från 26% till 24%
Personer som har blivit utsatta för brott har minskat från 11% till 9%
Kvinnor som utsätts har ökat samt de som är svenskfödda med utländska föräldrar
Vad finns det för begränsningar med kriminalstatistiken?
Anmälningsbenägenheten på vissa brott kan vara väldigt låg. Det kan även ske en ändring i anmälningsbenägenheten över tiden vilket i statistiken kan tydas som att den typen av brott antingen har gått ner eller upp.
mörkertal, anmälningsbenägenhet, polisens resurser, (av)kriminalisering
Hur ser de olika bilderna ut vad gäller utvecklingen av våldsbrott respektive egendomsbrott de senaste 10 åren?
Våldsbrott
Rapporterad: Har sedan 2005 minskat aningens varje år tills den började gå upp 2013 och är 2015 på 11% precis som 2005
Polisanmäld: Ökat successivt varje år och planade ut en aning ungefär 2009
Egendomsbrott
Rapporterad: Egendomsbrott har minskat med 3%
Polisanmäld: Har minskat lite varje år. Ca 2000 färre anmälda brott.
Vad finns det för begränsningar med självrapporterade uppgifter? (enkät/intervjuundersökningar om brottslighet och utsatthet)
bortfall, felrapportering
Brottslighetens struktur/karaktär?
Stöld och inbrott var värst med ca 30 % av brotten
Andra värst är brott mot person på ca 20 %
Tredje värst var bedrägeri på ca 15%
Minst är narkotika och trafik
Strainteorin (Merton)
I ett samhälle där kulturellt definierade mål (som volvo vovve villa ) inte går att uppnå för vissa personer leder detta till en större risk för kriminalitet.
Strainteorins fem anpassningsstrategier
- Konformitet
- Innovation
- Ritualism
- Rebelliskhet
- Tillbakadragenhet
Strain: Innovation
Man väljer den kriminella vägen genom att stjäla eller att sälja droger för att nå målet av pengar.
Strain: Ritualism
Att acceptera att man kanske inte kommer nå målet, men man följer lagen för att det är lagen
Strain: Tillbakadragenhet
Man ger upp i både målet och vägen att gå för att nå målen. Merton såg alkoholism som en del av detta då man tar till sig alkoholen för att slippa pressen.
Strain: Rebelliskhet
Man avvisar målen och försöker skapa nya
Strain: Konformitet
Går den uttänkta vägen för att nå målet
Socialaband-teorin
Utgångspunkt: Varför begår inte alla brott?
- Jo, Man socialiseras till sociala band, vilket innebär att man ”förlorar” mer på att begå brott än att vara laglydig
Socialaband: 4 element
- Anknytning (konventionella relationer till
familj, kamrater) - Åtaganden (Förhållanden till utbildning,
arbete) - Delaktighet (Engagemang till ex skolan)
- Övertygelse (Synen på hur legitim
samhällsordningen är)
The Farrington theory
Det finns sex faktorer som enligt teorin är orsaker till brottslighet
- Barnets tidigare antisociala beteende
- Individens impulsivitet
- Låg intelligens
- Dålig uppfostran
- Antisocialt beteende hos föräldrar
- Social och ekonomisk fattigdom
Stämplingsteorin
- ”Alla” begår brott
- Bara de som åker fast blir stämplade
- Stämpeln som brottsling, avvikare gör att man
förlorar sociala band, söker sig till ”sina gelikar”
och formar en kriminell identitet
”Kroniker”-gruppen
Pojkar
Börjar tidigt med brott
Allvarliga psykosociala problem
långt före brottsdebuten
- 5 % av brottslingarna begår 50 % av brotten
Primär prevention
Primär: Insatser som finns i samhället som är riktade till alla/de flesta.
Social: upplysning på skolorna i kommunerna. Tala om problematiken att bli kriminell, konsekvenser och att falla för grupptryck. Man kan prata om att brottslighet är en inlärt beteende och om inlärning från kamrater
Situationell: övervakningskameror, larm, lås
_____
Socialabandteorin kan man tillämpa för att upplysa barn och ungdomar om varför man inte ska falla för grupptryck och hur man ska hantera dessa situationer.
Sekundär prevention
Sekundär: Insatser riktade till särskilda högriskgrupper.
Social: screening, normpåverkan
Situationell: leg. kontroller, poliser vid hotspots (insatser i områden där de är extra högriskpersoner.)
________
Man kan utgå ifrån desorganisationsteorin och göra utsatta områden tryggare som skapar kriminalitet och inte individen i sig
Tertiär prevention
Tertiär: Insatser riktade till redan “utsatta”
Social: straff, behandling, sociala insatser
Situationell: alkolås på rattfylleristers bilar, poliser vid hotspots.
_______________
Stämplingsteorin, bara för att du en gång har varit brottsling bör du inte alltid bli stämplad för det, trots att du lättare kan falla tillbaka i det. På grund av att man känner sig stämplad som brottsling
Vad är social och situationell prevention?
social (prevention i syfte att minska antalet brottslingar)
situationell (prevention i syfte att minska antalet brottstillfällen).
Beskriv ungdomsbrottslighetens karaktär och utveckling
Ca 5% begår ca 50% av alla brott (kronikergruppen, börjar tidigt pga bakomliggande orsaker). Killar och tjejer begår lika mycket brott, killar är överrepresenterade på våldsbrott. Totala brottsligheten minskar för båda könen. Vissa år har det gått upp igen men beror troligen på att man ändrat frågorna kring dessa brott. Brotten kan även ha bytts ut mot brott som begår på internet. Ju fler brott ungdomar utför, desto fler brott har dem utsatts för
