Kris och omvandling i öst och väst - instuderingsfrågor - övriga frågor Flashcards
(11 cards)
wPå 1970-talet drabbades västvärlden av en lågkonjunktur. Vilken var orsakerna till krisen?
Orsakerna:
- Oljekris
- Industrikris
- Stagflation
- Även problem med det internationella betalningssystemet
Oljekris:
Oljeproducerande länder hade genom sin kartell OPEC-kommit överens om att minska produktionen och fyrdubbla priserna. Detta skapade höjda produktionskostnader och en hastig inflation som sedan blev svår att stoppa.
Industrikris:
Många västerländska industrier hade svårt att klara sig i den nya globala konkurrensen med länder i Asien som nu producerade varor effektivare, modernare och billigare.
Efterkrigstidens starka efterfrågan på material och varor t.ex.byggmaterial började minska.
Detta ledde till nedläggningar och arbetslöshet.
Stagflation:
Normalt hänger hög inflation och låg arbetslöshet ihop, men på 70-talet inträffade båda samtidigt.
Detta fenomen kallas stagflation (stagnerande tillväxt + inflation).
Traditionell ekonomisk politik hade svårt att hantera detta. Skulle man gasa eller bromsa?
Betalningssystemet:
Fram till början av 70-talet var många valutor knutna till dollarn, som i sin tur var knuten till guld.
USA avslutade detta system 1971 (pga att dollarn var övervärderad) vilket ledde till vstor ökad osäkerhet på valutamarknaden och det internationella betalningssystemet kom i gungning.
På 1930-talet bekämpades depressionen genom statliga stimulanspaket för att skapa efterfrågan. Varför blev det svårt att tillämpa denna politik på 1970-talet?
Kombinationen av oljekris och industrikris på 70-talet hade skapat en situation av stagflation (både stagnation och inflation samtidigt) vilkert är mycket ovanligt.
Detta gjorde det svårt för enskilda stater att följa tidigare recept. Som (enligt ekonomen Keynes teorier) gick ut på att staten i dåliga tider skulle spenderar mer pengar för att skapa jobb och efterfrågan.
Detta skulle riskera det att driva upp inflationen ännu mer, eftersom priserna redan stigit kraftigt på grund av oljekrisen.
Sammanfattning:
På 1930-talet var problemet för låg efterfrågan, så stimulans fungerade.
På 1970-talet var problemet både låg tillväxt och hög inflation. Då blev stimulanspaket ineffektiva eller till och med skadliga, eftersom de kunde förvärra inflationen.
Vilka var de så kallade nyliberalerna? Vilket var deras recept för att få ekonomin på fötter?
En ny grupp ekonomer som hade nya idéer om hur ekonomin skulle komma på fötter.
De menade att man först och främst behövde bekämpa infölationen. Detta genom mindre pengar till samhället.
Det skulle ge problem i början med arbetslöshet mm men skulle på sikt ge resultat.
Man tyckte att välfärdssystemen gjorde invånarna passiva.
Storbrittanien gjorde en drastisk omläggning av sin politik efter denna princip när konservativa Margret Thatchers vann valet 1979.
Hur var den ekonomiska situationen i Österuropa under 1970-80-talen? Jämför med situationen i väst.
Produktiviteten minskade och många fabriker var föråldrade, misskötta och producerade varor av låg kvalitet.
Jämförele:
Västeuropa kämpade med att hantera stagflation och industrikris inom ett marknadssystem. Krisen ledde till att föråldrad industri slogs ut och ersattes av ny mer modern.
I Östeuropa var problemen djupare och mer systematiska. De bottnade i att planekonomin inte längre fungerade. Den föråldrade industrin förnyades inte. Det ledde till ekonomisk och politisk instabilitet, vilket senare bidrog till kommunismens fall.
Kriget i Afghanistan och “stjärnornas krig” gav Sovjet problem. Beskriv bakgrunden och hur de påverkade Sovjet under dess nye ledare Gorbatjov.
Kriget i Afghanistan förvärrade Sovjets redan svaga ekonomi (det var ett kostsamt fiasko). När USA under ledning av Ronald Reagan dessutom införde stora satsningar på militären, bland annat nytt system av missiler (stjärnornas krig) kom kapprustningen mellan länderna igång igen.
Detta gjorde det ekonomiska läget för Sovjet ännu mer ansträngt. När Gorbatjov 1985 blev Sovjets ledare beslutade han att inte lägga mer pengar på att trappa upp konflikten utan erkände det sovjetiska samhällets kris och inledde en stor reformering och nedrustning.
Perestrojka och Glasnost var två inslag i Gorbatjovs politik. vad innebar de? Vilken var hans politik mot övriga östblocket?
När Michail Gorbatjov blev ledare för Sovjetunionen 1985, stod landet inför stora problem: ekonomisk stagnation, teknologisk efterblivenhet och ökande missnöje bland folket. För att rädda det sovjetiska system et införde han två stora reformprogram:
Perestrojka (omstrukturering): ekonomiska reformer för att modernisera landet.
Glasnost (öppenhet): mer politisk frihet och yttrandefrihet.
Till skillnad från tidigare sovjetledare tillämpade Gorbatjov en mer öppen och icke-inblandande hållning gentemot de övrig östländerna.
Vad var Solidaritet? Vilken var dess roll i kommunismens sammanbrott?
Solidaritet var en oberoende fackförening i Polen. Den krävde demokratiska reformer och blev en massrörelse 1989 hölls fria val där Solidaritet segrade.
Sovjet lade sig inte i, vilket gjorde förändringen möjlig. Rörelsens framgång inspirerade andra östländer att göra samma sak, och kommunismen började falla i hela Östeuropa.
Vilka faktorer ledde till Sovjetunionens sammanbrott 1991?
Sovjetunionens sammanbrott 1991 berodde på flera saker:
-Ekonomin var i stor kris, och reformerna fungerade inte.
-Folk fick mer frihet att ifrågasätta hela systemet genom “Glasnost”.
-Många länder ville bli självständiga, som Polen, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina.
-När länder i Östeuropa frigjorde sig valde Gorbatjov att inte att ingripa.
-Ett kuppförsök 1991 gjorde Gorbatjov försvagad och kort därefter upplöstes Sovjet.
Diskutera och analysera:
I en berömd bok beskrev den amerikanske
historikern Francis Fukuyama händelserna 1989 som ett ”historiens slut”, där
demokratin och kapitalismens slutgiltigt segrat. Håller du med? Hur har
världens förändrats efter kommunismens fall? Mellan vilka länder, regioner
eller ideologer löper dagens konfliktlinjer?
Jag håller bara delvis med. Även om kommunismen föll i Östeuropa och Sovjetunionen, har inte alla länder blivit demokratiska. Ryssland har blivit mer auktoritärt under Vladimir Putin, och Kina har behållit sitt kommunistiska styre trots en marknadsekonomi. Dessutom har nya konflikter uppstått, både mellan västvärlden (USA och EU) och länder som Ryssland.
Konflikterna mellan demokrati och auktoritärt styre är fortfarande aktuella, och världen är långt ifrån en helt demokratisk plats.
Berätta om Berlinmuren:
1. När byggdes Berlinmuren?
2. Vad var syftet med att bygga Berlinmuren?
3. Hur lång var Berlinmuren?
4. Vilka konsekvenser hade Berlinmuren för de som försökte korsa den?
5. När föll Berlinmuren och vad innebar det?
Berlinmuren byggdes den 13 augusti 1961 för att stoppa människor från att fly från Östberlin och Östtyskland till Västberlin.
Muren var 155 kilometer lång och delade staden i två delar.
Försök att korsa muren var farliga; de som försökte riskerade fängelse, allvarliga skador eller döden, eftersom muren var bevakad av soldater.
Muren föll den 9 november 1989, vilket gjorde att människor från både öst och väst kunde återförenas och hade stor betydelse för slutet på det kalla kriget och delningen av Europa.
Historiebruk och Berlinmuren:
1. Ge exempel på kulturella verk (filmer, böcker, konst) tar upp temat
Berlinmuren? Hur skildras muren i dessa verk, och vilken påverkan har de på
vår förståelse av muren och dess betydelse?
- Vilka minnesmärken och monument relaterade till Berlinmuren finns det idag?
Hur används dessa platser för att skapa medvetenhet och diskussion om
murens historia?
Exempel på kulturella verk som tar upp temat Berlinmuren är filmen “De andras liv” och “The Wall” som gav en inblick i livet i Östtyskland och de människor som levde bakom muren. Hur den politiska och sociala kontrollen var i Östtyskland. Genom dessa verk får vi en starkare förståelse för hur det var att leva bakom murens och personliga konsekvenserna av att leva i Östberlin/Östtyskland med t ex avlyssning och hemlig polis.
Det finns flera minnesmärken och monument relaterade till Berlinmuren, såsom East Side Gallery, en 1,3 kilometer lång sträcka av muren som har målats med konstverk. Berlin Wall Memorial är ett annat viktigt minnesmärke där delar av muren bevarats tillsammans med en utställning som berättar om murens historia och människor som försökte fly.
Dessa platser används för att skapa medvetenhet om Berlinmuren och dess historia genom att utbilda besökare om de personliga och politiska konsekvenserna av delningen. De fungerar som påminnelser om hur muren splittrade människor och samhällen, och skapar diskussion om frihet, mänskliga rättigheter och de faror som kan uppstå när stater söker kontroll över sina medborgare.
