Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

naturkunskap > kroppen (presentationer) > Flashcards

kroppen (presentationer) Flashcards

1
Q

Hur många procent vatten består en människa av?

A

65% vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vår kropp består av samma ämnen som maten. En person som väger 65 kg består av vilka ämnen och hur mycket av varje ämne?

A

ca 1kg kolhydrater
ca 4kg mineral ämnen
ca 9kg fetter
ca 11kg proteiner
ca 40 kg vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vart transporteras näringen från maten i blodet?

A

till cellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad måste hända för att kroppen ska ta upp näring från maten till blodet?

A

För att kunna ta upp näring från maten till blodet som sedan transporteras till cellerna måste STORA molekyler brytas ner till mindre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur sker detta?

A

Detta sker mekaniskt genom att tugga och knåda maten. Men det sker även kemiskt genom enzymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ange alla matspjälkningens delar. (på utskrift) (A)

A

se presentation - matspjalkningsapparat (sid 3)

spottkörtlar, matstrupe, magsäck, tolvfingertarm, lever, gallblåsa, gallgång, bukspottskörtel, tunntarm, tjocktarm, blindtarm, blindtarmsbihang, ändtarm, analöppning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

berätta allt du kan om saliv.

A

Saliv innehåller enzymet amylas som bryter ner stärkelse till disackarider, salivet smörjer även födan så att den blir lättare att svälja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vart bildas ofta magsår och varför?

A

De bildas ofta i tolvfingertarmen för att den saknar skydd mot den sura miljön som kommer från magsäcken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

berätta allt du kan om magsaft.

A

Magsaften innehåller enzymet pepsin som sönderdelar protein till kortare aminosyrekedjor, pepsin fungerar bäst i lågt pH. Saltsyra är det som gör magsaften sur vilket dödar bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

berätta allt du kan om galla.

A

Galla bildas i lever, lagras i gallblåsa, finfördelar fett till små fettdroppar. vilket är en förutsättning för att lipas ska vara effektivt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

berätta allt du kan om bukspott.

A

Bukspott är basiskt och höjer pH på föda då tolvfingertarmens tarmvägg saknar skydd för saltsyra. Bukspott utsöndrar enzymen: amylas som fortsätter att bryta ner stärkelse till disackarider, trypsin som fortsätter att sönderdela protein till kortare aminosyrakedjor, lipas sönderdelar fettdroppar till glycerol och fettsyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur ser tunntarmens väggar ut? (visa även på papper)

A

har slemhinneveck med tarmludd som fångar upp aminosyror, druvsocker, glycerol och fettsyror från maten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Berätta allt du kan om tarmsaft.

A

Tarmsaft innehåller enzymer som till exempel maltas som sönderdelar disackarider (maltsocker) till monosackarider (druvsocker). Men det finns även andra enzymer som sönderdelar aminosyrakedjorna till enkla aminosyrakedjor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör bakterier i tjocktarmen och varför att de viktiga?

A

Bakterier i tjocktarmen får näring då de bryter ner rester och get dig K och vissa B-vitaminer som du behöver för att leva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur spjälks kolhydrater ner i kroppen (tex stärkelse) ?

A
  1. mun
    - enzymet amylas i saliven sönderdelar stärkelse till disackarider.
  2. mage
    - Amylas från munhålan fortsätter att arbeta tills pH blir för lågt på grund av saltsyran
  3. tarm
    - Bukspottskörteln avger amylas som fortsätter sönderdelningen av stärkelse. Maltas och andra enzymer i tunntarmen disackarider (maltsocker) till monosackarider (druvsocker)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur spjälks fett ner i kroppen?

A
  1. tarm
    - gallan finfördelar fettet till små fettdroppar
    - bland annat enzymet lipas från bukspottskörteln sönderdelar fett till glycerol och fettsyror.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur spjälks protein ner i kroppen?

A
  1. mage
    - enzymet pepsin i magsaften sönderdelar protein till kortare kedjor av aminosyror
  2. tarm
    - Enzymet trypsin från bukspottskörteln fortsätter att sönderdela aminosyrakedjor
    - enzym i tunntarmen sönderdelar aminosyrakedjor till fria aminosyror
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad heter sackariden (sockerarten) som är “speciellt snabb” att gå ut i blodet?

A

Glukos (druvsocker)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en disackarid?

A

Sockerart som Innehåller två sockerringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ge tre exempel på disackarider.

A

Sackaros
Maltos
Laktos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilket enzym saknar laktosintoleranta, som gör att de inte kan utnyttja laktos som näring?

A

Laktas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är en polysackarid och ge exempel

A

Sockerart med fler än två (många) sockerringar
Cellulosa
Stärkelse
Glykogen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilken polysackarid kan vi ej bryta ner? (men är ändå viktig då dess fibrer stimulerar tarmen)

A

Cellulosa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vi människor bryter ner stärkelsemolekylerna i tex potatis i matspjälkningskanalen till glukos (monosackarid), men som vilket ämne lagras dessa glukosmolekyler i kroppen? Och var i kroppen lagras de framförallt?

A

Lagras som glykogenmolekyler i levern

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Varför behöver vi hjärt-kärl systemet?

A

Vi behöver ett transportsystem som snabbt leder ämnen med blodet mellan olika kroppsdelar, det är för långsamt med enbart diffusion från vävnadsvätska till cellerna i alla kroppsdelar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

hur mycket blod har en människa ungefär?

A

ungefär 5 liter blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad har blodet för funktion?

A

Blodet transporterar näring, syre, avfall, koldioxid (CO2), hormoner. Reglerar även kroppstemperaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv begreppen:
- artär
- aorta
- kapillärer
- vener

A
  • artär = kärl som leder blodet från hjärtat
  • aorta = den största artärer (stora kroppspulsådern)
  • kapillärer = mycket fina kärl. Får blod ut till celler. Kapillärerna strålar samman i vener.
  • vener = kärl som leder blodet till hjärtat.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är det som orsakar din puls?

A

Det är en tryckvåg i artärerna som är tjocka och elastiska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur löser kroppen att tryckvågen som pumpar blodet ut ur hjärtat inte är nog för att blodet ska komma tillbaka till hjärtat?

A

Då tryckvägen är ej tillräcklig för att leda blodet tillbaka till hjärtat så klämmer muskler då på venerna och venklaffar hindrar blodet att rusa åt fel håll.

31
Q

Berätta om det lilla kretsloppet.

A

Det lilla kretsloppet leder syrefattigt blod från hjärtat till lungan och syrerikt blod från lungan till hjärtat.

32
Q

berätta om det stora kretsloppet.

A

Det stora kretsloppet leder syrerikt blod från hjärtat till alla kroppens celler och syrefattigt blod från cellerna tillbaka till hjärtat.

33
Q

Vilka djur har ett dubbelt kretslopp.

A

Däggdjur och fåglar har ett dubbelt kretslopp.

34
Q

ange namn på det lilla och stora kretsloppets delar. (på utskrift) (B)

A

se presentation - hjärt-blodomlopp (sid 3)

Kapillärnät i lungorna, lungartär, lungven, höger förmak, vänster förmak, höger kammare, vänster kammare, ven, artär, kapillärnät i kroppen.

35
Q

Ange namn på alla hjärtats delar. (på utskrift) (C)

A

se presentation - hjärt-blodomlopp. (sid 4)

stora kroppspulsådern, lungartär, lungvener, övre hålven, fickklaff, högerförmak, vänster förmak, segelklaff, nedre hålvenen, muskelvägg, vänster kammare, höger kammare.

36
Q

Vad är det som förser hjärtat med syre och näring?

A

kranskärl

37
Q

Ange namn på alla hjärtats delar. (på utskrift) (D)

A

se presentation - hjärt-blodomlopp (sid 5)

38
Q

beskriv begreppen:
a) slagvolym
b) vilopuls
c) arbetspuls
d) maxpuls

A

a) slagvolym = volym blod som pumpas ut i varje slag.
- tränat hjärta = större slagvolum = lägre puls

b) vilopuls = pulsen när du vaknar på morgonen

c)

d) maxpuls = 220-åldern (påverkas ej av träning)

39
Q

hur bildas mjölksyra? (1)

A

I början av ett arbete är inte syretransportapparaten maximalt effektiv. Musklerna som arbetar får inte tillräckligt med syre - syreskuld. Den anaeroba energifrigörelsen måste då öka och mjölksyra bildas.

40
Q

Vad är det som händer efter träningen är avslutad?

A

Efter det ansträngande arbetet är avslutat håller den ökade minutvolymen och andningen i sig under en tid för att “betala tillbaka” den syreskuld som uppstått.

41
Q

Förklara begrepp:
- systoliskt tryck
- diastoliskt tryck

A
  • systoliskt tryck = högsta trycket - arbetstrycket, när hjärtat pumpar ut blodet i aorta.
  • diastoliskt tryck = lägsta trycker - vilotryck, då hjärtat slappnar av mellan två slag.
42
Q

Vad är ett normalt blodtryck vid vila?

A

120/80 mm Hg - ökar vid aktivitet och ålder

43
Q

Vad är högtblodtryck?

A

Det är en folksjukdom som ökar risken för hjärtinfarkt och stroke.

44
Q

förklara begreppen
a) hjärtinfarkt
b) stroke
c) kärlkramp
d) hjärnblödning

A

a) hjärtinfarkt = blodpropp i hjärtats kranskärl
b) stroke = hjärninfarkt = blodpropp i hjärnans artärer
c) kärlkramp = smärtor i bröst vid ansträngning, trånga kranskärl.
d) hjärnblödning = kärl i hjärnan brister

45
Q

Vad är det som kan orsaka högt blodtryck?

A

-arv
-stress
-övervikt
- dåliga matvanor
- rökning
- brist på motion
- stort alkohol intag
- trånga kärl ger även högre blodtryck

46
Q

Vad är åderförkalkning?

A

åderförkarkning, åderförfettning eller arteroskleros är en uppbyggning(annat ord?) av kolesterol, alltså fett, som byggs upp i ådror

47
Q

vad är inre och yttre andning?

A

inre andning = cellandning
yttre andning = luft pumpas in och ut ur lungorna.

48
Q

ange alla delarna av andningsprocessen (på utskrift) (E)

A

se presentation (andningsorgan och luftvagar) (sid 1)

Bihåla, näshåla, bihåla, svalg, struphuvud/adamsäpple, matstrupe, luftstrupe, lunga, luftrör, lunga.

49
Q

Vart finns flimmerhår?

A

i luftstrupen.

50
Q

vad händer i bukandning?

A

när man andas in så går mellangärdet ner.
när man andas ut så åker mellangärdet upp

51
Q

Vad är kol och hur påverkar det lungblåsorna?

A

kol = kronisk obstruktiv lungsjukdom.
andning försvåras av slem och infektioner i luftvägarna, lungorna kan ta skada.

tillslut så kommer de friska lungblåsorna poppas och det blir mindre yta som luft som kan skapas på.

52
Q

Vad är nackdelarna med att röka.

A
  • rökare är oftare sjuka
  • hjärt och kärlsjukdomar är vanligare bland rökare.
  • rökare löper tio gånger större risk att dö i lungcancer
  • rökare löper tio gånger större risk att få luftrörssjukdomar
  • magsår är vanligare hos rökare
  • manliga rökare har sämre spermieproduktion
  • konditionen blir sämre
  • flimmerhåren förstörs
  • morgonhosta
  • cirkulationsrubbningar
  • du blir förkyld oftare
  • astmabesvär
  • KOL
  • emfysem
  • rökning ger rynkor
53
Q

Ge exempel på vad som ingår i det lymfatiska systemet.

A

lymfkörtlar på halsen, brässen, lymfkörtlarna i armhålorna, mjälten och lymfkörtlar i ljumskarna.

54
Q

berätta hur sårläknings processen fungerar.

A
  • muskulaturen i blodkärlets väggar drar automatiskt ihop sig.
  • Sedan fastnar blodplättar vid den skadade kärlväggen.
  • Ämnen från skadeområdet gör att blodplättarna blir klibbiga.
  • För att stoppa blödningen effektivt krävs det att blodet levrar sig, i andra ord att blodet koagulerar sig.
  • Plasmaproteinet fibrinogen i blodet omvandlas till fibrin.
  • detta fibrin bildar starka trådar, som kan liknas vid armeringsjärn, och förstärker pluggen av blodplättar tills skadan har läkt.
55
Q

förklara vad det icke specifika försvaret innebär.

A
  • ätarceller = fagocyter (vita blodkroppar), äter upp fiender.
  • Feber: signalämne från ätarceller till hjärnstam. Höjer kroppstemperaturen. Hämmar bakterier och virus + ökar immunförsvarets effektivitet.
  • Inflammationer: histamin vidgar blodkärl och blod kommer ut ur blodkärl till vävnad. Blodplättar och vita blodkroppar läker och dödar smittan.
56
Q

Förklara vad det specifika inre försvaret innebär.

A
  • Vita blodkroppar känner igen antigen på friska cellers yta och bekämpar främmande eller sjuka celler t.ex. bekämpas bakterier, virusangripna celler, cancerceller, transplanterade celler.
     - Då främmande antigen identifieras 
   aktiverar vissa ätarceller i blodet två 
   andra lymfocyter.
  • mördarceller: sätter sig på fiendecellen och förgiftar och dödar dem. (de har receptorer för specifika antigen.
  • B-lymfocyter: bildar antikroppar som klumpar ihop fiendeceller så ätarcellerna kan sluka dem lätt. (speciella antikroppar för varje inkräktares antigen bildas, tar tid och bakterier kan spridas). Det bildas dock minnesceller så nästa gån mobiliseras försvaret snabbare.
57
Q

Förklara de olika typerna av aktiv och passiv immunisering.

A
  • aktiv (naturlig) immunisering: lymfocyter bildar minnesceller som svar på en infektion
  • Aktiv (artificiell = konstgjord) immunisering: man vaccineras = tillför ett försvagat smittämne som aktiverar immunförsvaret att bilda minnesceller utan att du blir sjuk.
  • passiv (naturlig) immunisering: fostret får färdiga antikroppar från mamman som skyddar mot smitta utan att fostrets eget immunförsvar varit aktivt.
  • passiv (artificiell) immunisering: man injicerar färdiga antikroppar då det inte finns tid för att framkalla aktiv immunitet. Enbart tillfälligt skydd då inte egna immunförsvaret varit aktivt.
58
Q

Vad är allergener och hur bekämpar kroppen dem.

A

Försvaret överreagerar mot ämnen t.ex. pollen, djur, kvalster, mat som vi borde klara av. Dessa ämnen kallas allergener (till skillnad mot antigen på allvarligare fienden)- IgE antikroppar bildas mot allergener - Dessa gör att vissa vita blodkroppar avger signalämnet histamin som får blodkärlen att inflammeras, svälla och läcka vätska. Resultatet av detta är att vi får hösnuva, nässelfeber, astma, diarré beroende på var i kroppen detta sker.

59
Q

Vad är en allergisk chock / anafylaktisk chock?

A

Allergenet sprids i blodet - histamin får blodkärlen att vidga sig och då sjunker blodtrycket kraftigt - ofta livshotande. man tar mediciner för att motverka detta.

60
Q

Vart sitter njurarna i kroppen?

A

djupt i vår kropp, nära ryggraden, nedre delen av revbenen.

61
Q

Hur utsöndras:
- koldioxid + vatten
- restprodukter från lever
- svett, alltså allt i svettet
- urinämne och andra avfallsämnen

A
  • Koldioxid och vatten bildas vid cellandning, utsöndrar i lungorna.
  • Restprodukter från levern (döda blodkroppar mm) åker ut med gallan från levern som töms i tarmen. utsöndrar med avföringen.
  • Svett (salter, vatten, (mjölksyra, ammoniak, fett och protein) - utsöndras genom huden.
  • urinämne och andra avfallsämnen utsöndrar i njuren. Njuren reglerar även salt och vattenbalansen i kroppen.
62
Q

Ange alla delarna av njuren (på utskrift) (F)

A

se presentation (p.p. njuren) (sid 4)

bark, märg, pyramider, kapsel, märg mellan pyramider, njurven, njurartär, njurbäcken, blodkärl, urinledare, delar av njurbäcken.

63
Q

Vad gör alkohol i samband med urin.

A

Alkohol hämmar ADH-bildning. ADH (antidiuretiskt hormon) är ett hormon från hypofysen som motverkar urinbildning genom att reglera vattenmängden i urinen. När alkoholen då hämmar ADH-bildningen så avges mer urin och kan leda till uttorkning på varma dagar om man släcker törsten med alkohol.

64
Q

Hur tar sig urinet ut ur kroppen?

A

Bildas i njurarna, åker genom urinledarna till urinblåsan. Sedan så kissar man ut urinet genom urinröret.

65
Q

Förklara begreppen:
- urinvägsinfektion
- nedre urinvägsinfektion
- övre urinvägsinfektion

A
  • Urinvägsinfektion = bakterier har tagit sig upp till urinblåsan via urinröret
  • nedre urinvägsinfektion = drabbar urinrör / urinblåsa = blåskatarr
  • övre urinvägsinfektion = drabbar över urinblåsan, alltså urinledarna och njurarna. kallas även för njurbäckeninflammation.
66
Q

Hur många olika kategorier av kotor/ben har en människa? utveckla hur många.

A

Det delas in i fem olika delar.
- 7st halskotor
- 12st bröstkotor
- 5st ländkotor
- 1st korsben
- 1st svansben

67
Q

Ange alla delar av en kota /ryggraden (på utskrift) (G)

A

se presentation (ryggraden) (sid 2)

  • kotkropp, kothål för ryggmärg
  • ryggmärg, ryggmärgsnerv, mellankotsskiva/disk, kotkropp
68
Q

Vilken funktion har musklerna?

A

Tillför rörelse av skelettben, ansiktsmimik, tarman, blodkärl samt producerar värme och ger stadga åt kroppen.

  • de arbetar alltid 2 och 2 (antagonister till varandra) (exempelvis biceps och triceps)
69
Q

Berätta allt du kan om viljestyrda muskler.

A
  • arbetar mot varandra två och två
  • tvärstrimmig muskulatur med flera cellkärnor där muskelfibrerna = muskelceller tillväxer i tjockled vis styrketräning
  • Kan vara snabba men mindre uthålliga än de icke viljestyrda musklerna (upp till 30 cm)
  • röda muskelfibrer är långsamma men mer uthålliga
  • vita muskelfibrer är snabba men ej uthålliga
70
Q

Hur ser muskeln ut i genomsnitt (visa på utskrift) (H)

A

se presentation (muskler) (sid 3)

skelett, sena, bindvävslager, blodkärl, muskelfibrer, muskelbunt.

71
Q

Berätta om du icke viljestyrda musklerna

A
  • Hjärtmuskeln är både snabb och uthållig för att det finns många mitokondrier i muskulaturen (små celler)
  • glatt muskulatur: i huden, tarmarna, blodkärl, livmoder. Dessa är uthålliga med långsamma (små celler)
72
Q

Hur bildas mjölksyra?

A
  • Då musklerna inte får tillräckligt med syra för ett arbete kommer glukos att spjälkas till energi utan syre.
  • Men då bildas mjölksyra som påverkas musklerna negativt.
  • Musklerna blir trötta, värker och måsta arbeta långsammare.
73
Q

Berätta om statiskt och dynamiskt arbete.

A

Statiskt arbete:
- arbete med muskler som är konstant spända (ingen rörelse) tex att sitta i jägarställning med 90 grader i knäna.
- Musklerna klämmer mot blodkärlen som ej kan leverera syrerikt blod till musklernas cellandning utan de får övergå till att spjälka glukos utan syra för att få loss energi, men då ökar mjölksyran snabbt och musklerna orkar inte jobba särskilt länge.

Dynamiskt arbete:
- Musklerna arbetar under rörelse och spänns och slappnar av växelvis
- detta gör att blod med syre kan komma till under muskelns avslappningsfas och fördröjer därför bildning av mjölksyra.
- Vi orkar då arbeta längre.

naturkunskap (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions