Kustprocesser Flashcards
Vad är tidvatten och vad har det för betydelse?
- Tidvatten beror på månens rörelse kring jorden
- Jordens rotation ger ebb resp flod två gånger per dygn
- Då Månen och Solen samverkar får vi extra höga/låga vattenstånd, vilket kallas springflod resp nipflod
- Tidvattenströmmar flödar in i flodmynningar och insläpp i kusten
- Det avsätter sediment och rensar upp vattenytor/bottnar
- Om sediment och organiska rester fortsätter avsättas bildas salta träsk (sältor) som har en rik flora och som motverkar kusterosion
Vilka depositionslandformer bildas av kustprocesser?
Kuster i löst material (strandparallel sedimenttransport):
• Barriäröar
- Strandsporrar/Krumudde - ofta svagt bågformad bildning i havet under eller precis vid vattenytan. Den kan bli några tiotal meter till flera km lång och bildas genom materialvandring längs stranden via vågors och kustparallella strömmars verkan, dvs. stranddrift.
- Tombolo: tombolos bildas genom vågrefraktion. Som vågor nära en ö, de bromsas av det grunda vattnet som omger den. Dessa vågor bryter då eller böja runt ön till motsatt sida när de närmar. Vågmönstret som skapats av detta vatten rörelse orsakar en konvergens av longshore drifting på motsatt sida av ön. Stranden sediment som rör sig genom lateral transport på läsidan av ön kommer att samlas där, som överensstämmer med formen på vågmönster. Med andra ord, vågorna sopa sediment samman från båda sidor. Så småningom, när tillräckligt sediment har byggt upp, stranden strandlinje, känd som ett spett, kommer att ansluta med en ö och bildar en Tombolo
- Deltan
Litoraldrift:
Kustparallella rörelser av strandmaterial då vind driver sanden via vågsvall i en riktning längs stranden. Människor försöker med pirar(groins) och vågbrytare motverka erosionen från littoraldriften. Vid slingriga kuster verkar littoraldriften så att näsen eroderas hårdare medan bukterna ofta får sandfickor. Strandlinjerkan också växa, tex vid deltan.
Snett infallande vågor faller in mot stranden nära, men inte exakt vinkelrätt mot strandlinjen - Longshore current (strandparallel ström).
Vilka erosionslandformer bildas av kustprocesser?
Abrasionskuster:
– Abrasionsbrant (klint; cliff)/klintkust - skapas när ”mjukare” material av kalksten, sandsten eller morän bryts ner av abrasion och skapar branta klippor. Längs branta stränder, såsom klintkuster, kan borttransporten av material från slänternas lägre liggande delar leda till att slänten undermineras. Detta kan innebära att ras och skred utlöses.
– Abrasionsplatform (wave-cut platform) - är kalastenytor som skapas i strandlinjen då abrasionen från vågorna äter sig in i klippor och sten. Landhöjning kan skapa en serie av abrasionsplattformar som sträcker sig inåt land, så kallade marinterasser.
– Abrasionshak (notch)?
•Då vågornas djuprörelser når botten påbörjas erosion av vattenbotten
• Rörelseenergin omvandlas till mekaniskt arbete 
• Återströmmar drar med sig partiklar från stranden
• Erosionen förstärks av lösbrutna partiklar (abrasion)
Landformer som skapas är blåshål, grottor, valvbågar och raukar
Vattnets formation av kuster benämns abrasion. När vatten spolas upp på en strand förs lite av strandens material iväg med vågorna och hamnar på sjöns/havets botten. De mjuka delarna av strandens berggrund tas först bort av abrasionen medan hårdare, mer motståndskraftigt material kan bli kvar som raukar. Lite av det borttagna materialet som hamnat på bottnen kan senare med andra vågor föras upp på stranden igen; sådana ansamlingar av material kallas strandvallar.
Vad karaktäriseras vågor av?
våglängd
våghöjd
våghastighet
vågdjup (hur långt den sträcker sig ner i djupet - vågbas)
Avståndet mellan vågtopparna är våglängden och avståndet mellan vågtopp och vågdal är vågens höjd
• Våghöjdenberorpå – Vindhastighet
– Vindvaraktighet
– Blåssträcka(fetch
Vågbasen avgör vågens form - vågor från djupt vatten bromsas in när dess vågbas möter botten:
våghastigheten minskar -> våglängden minskar -> medan våghöjd ökar då vågen bryter mot stranden
När våglängden är kortare än vattendjupet (s.k. korta vågor) rör sig vattenpartiklarna i cirkulära banor. Dessa banor kallas för orbitalbanor. I vågtoppen rör sig vattnet med vågens rörelseriktning och i vågdalen mot densamma.
När våglängden är längre än vattendjupet (s.k. långa vågor) blir orbitalbanan mer elliptisk, särskilt djupare ner. När vattendjupet är mycket litet, exempelvis vid stranden, har orbitalbanan plattats ut så mycket att vattnet endast strömmar fram och tillbaka. I grunt vatten beror hastigheten endast på djupet. Fenomenet att vattenvågor bryter när en våg närmar sig land är speciellt påtagligt vid mycket abrupta förändringar i bottenformen, från ett mycket stort vattendjup (mer än 20 m) till plötsligt litet djup och därifrån ett långt successivt grundare område in mot fast land.
Vad är vågors drivkraft?
Majoriteten orsakas av vind: friktion & påskjutning. Kan även genereras av seimiska vågor - tektonisk aktivitet eller slamströmmar.
Vad innebär strandförskjutning?
nettoeffekten av isostatisk landhöjning och eustatisk havsnivåförändring
Vad kan påverka havsnivåförändringar?
•Isostatiska: av tektoniska processer - landytan höjs
•Eustatiska: förändring av mängd vatten ex. tillförsel av smältvatten och termisk expansion vid temperaturhöjning
-Strandförskjutning är nettoeffekten av isostatisk landhöjning och eustatisk havsnivåförändring.
Ökning av havsnivå kallas transgression och minskning regression.
Havsnivån har ökat 120m sedan senaste istiden.
Isostatisk landhöjning i Norra Europa sedan istiden - Högsta kustlinjen. Högsta är 285m mer än nu, där isen var som tjockast. Regression regionalt, transgression globalt.
Vad innebär kustprocesser?
Vattnets formation av kuster benämns abrasion. När vatten spolas upp på en strand förs lite av strandens material iväg med vågorna och hamnar på sjöns/havets botten. De mjuka delarna av strandens berggrund tas först bort av abrasionen medan hårdare, mer motståndskraftigt material kan bli kvar som raukar. Lite av det borttagna materialet som hamnat på bottnen kan senare med andra vågor föras upp på stranden igen; sådana ansamlingar av material kallas strandvallar.
Material kan även transporteras längs kusten av vågor. Eftersom vågorna oftast träffar kusten snett (beroende på vindriktningen), och sedan drar sig tillbaka rakt mot vattnet (ty det är den väg som har den största lutningen nedåt) blir nämligen nettorörelsen i en specifik riktning längs stranden.
Vilka typer av kuster finns det?
Sju huvudtyper:
– Riaskust: Sjunkande land eller stigande hav ex. Galicienkusten,Spanien
– Fjordkust: Liknar Riaskuster, men har skapats från försvinnande glaciärtråg (istället för floddalar) ex. Norge
– Barriärrevskust: Barriäröar släpper in tidvatten i insläpp (inlets) med bakomliggande laguner och salta våtmarker ex. Galveston, Texas
– Deltakust: Sediment avsätts när ett vattendrag saktar in vid kusten. Flätade vattendrag, våtmarker och bräckt vatten bildar en flodslätt. ex. Nildeltat
– Vulkankust: Vulkanaktivitet som skapar branta klippor och smala stränder av vulkanisk sten ex. Didicasvulkanen, Filippinerna
– Korallrevskust: I varma, tropiska vatten omvandlas resterna efter vulkaner till korallrev, ex. Aitutaki, Cooköarna
– Förkastningskust: Förkastningar vid kuster kan skapa tvära kuster utan den vanliga undervattensplatån nära land ex. Wellington, Nya Zealand
Vad är Flod?
Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten.
Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn. Månens (och solens) gravitation orsakar flodberg på båda sidor jordklotet. Dessa vattenansamlingar rör sig över havets yta eftersom jorden roterar kring sin axel.
Vad är Ebb?
Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten.
Vad är tidvatten?
Tidvatten avser variationer i havsvattnets nivå med perioder på ungefär ett halvt dygn. Månens (och solens) gravitation orsakar flodberg på båda sidor jordklotet. Dessa vattenansamlingar rör sig över havets yta eftersom jorden roterar kring sin axel.
Ebb är den tidsperiod då havsvattnet drar sig tillbaka från kusten och vattennivån sjunker tills lågvatten uppnås. Därefter följer flod, då vattnet stiger tills högvatten uppnås, varefter förloppet upprepar sig. Ibland kallas lågvatten ebb och högvatten flod. Tidvattenhöjden är skillnaden mellan lågvatten och högvatten.
Tidvattnet orsakas av att månens (och solens) gravitation inte är homogen över jordens hela utsträckning, vilket ger upphov till tidvattenkrafter. Månens gravitation är något högre för de delar av jorden som är närmare månen än de delar som är längre ifrån. Månen drar alltså något hårdare i de delar av jorden som är närmast, jämfört med de som är längst bort. Därför bildas en utbuktning på jorden närmast månen, då de delarna tenderar att närma sig månen snabbare än hela jorden gör. Det bildas också en utbuktning riktad bort ifrån månen.[1] Då jorden roterar kring sin axel ungefär ett varv per dygn relativt månen, kommer en given ort att ha högvatten ungefär två gånger per dygn, en gång när orten är närmast månen och en gång när den är vänd bort från månen.
Solen orsakar tidvatten på samma sätt som månen men solens bidrag till tidvattnet är knappt hälften så stort som månens. Solens gravitation är mycket större än månens men skillnaderna i gravitationsacceleration mellan framsidan och baksidan är mindre beroende på att jordens radie är så mycket mindre än vårt avstånd till solen. Då månen, solen och jorden befinner sig på ungefär samma linje vid nymåne och fullmåne förstärker solens och månens tidvattenkrafter varandra och tidvattenhöjden blir större än genomsnittet. Man har då springflod. Då solen och månen från jorden sett är 90 grader från varandra vid halvmåne motverkar tidvattenkrafterna varandra och tidvattenhöjden är mindre än genomsnittet. Detta kallas nipflod.
Vad händer när en våg närmar sig en strand och bryter?
Vågen bryter när: Djupet = 1/3 av Höjden!!!
Oscillationsrörelse övergår till translationsrörelse.
Våghastighet minskar, våglängd minskar och våghöjd ökar.
När bryter en våg?
Vågen bryter när: Djupet = 1/3 av Höjden!!!
Hur mäter man vågdjupet?
Vågdjup = 1/2 av Vågländen!
Vad är tidvattenströmma?
• Tidvattenströmmar flödar in i flodmynningar och insläpp i
kusten
• Det avsätter sediment och rensar upp vattenytor/bottnar
• Om sediment och organiska rester fortsätter avsättas
bildas salta träsk (sältor) som har en rik flora och som
motverkar kusterosion
Malström, även kallat tidvattenström, är en kraftig virvelrörelse i vattnet i trånga sund som framkallas av ebb och flod. Malströmmen skapas då stora vattenmassor kommer in i smala sund och inte hinner rinna tillbaka på grund av ett starkt inflöde. Resultatet blir en vattensamling som med hög kraft rinner tillbaka och skapar stora vattenvirvlar, vortex. Föremål som kommit in i en malström dras mot vattenvirvelns mitt och sugs där ned under vattenytan. Strömmarna uppnår ibland mycket höga hastigheter och kan då utgöra en fara för att vistas i vattnet.
Vad innebär kustprocesser?
Kustprocesser omfattar alla naturliga processer som finns längs jordens kuster och som påverkar kusternas utformning. Till kusten räknas stranden och området närmast innanför stranden, men också uppgrundningsområdet i havet utanför själva stranden.
De processer man vanligtvis tänker på är de som uppstår när havets vågor når land och där vågsvallet eroderar branta klintar och klippkuster eller transportera och avlagra sand längs flacka sandstränder. Men vågprocesserna är bara en del av kustens processer. Tidvattenströmmar och kustströmmar har också stor inverka på många kuststräckor och längs varma kuster kan karbonatbildande organismer bygga upp korallrev. Även flodernas stora deltan hör till kustmiljön, så sedimentation i laguner och tropiska mangroveträsk kan också räknas till kustens processer. Längs kuster kan också vindprocesser påverka kustlandskapets utformning och längs sandstränder hittar man ofta stora kustdyner.
Var får vågor sin energi i från?
(Friktion och påskjutning) En vind som blåser på vattenytan är den dominerande orsaken till vattenvågors uppkomst. Genom att en våg på vattenytan, även med en från början mycket liten våghöjd bildar en stor yta med en viss vinkel mot luftströmmen erhålls en avsevärd tryckkraft genom det bakom vågen i vindriktningen uppstående undertrycket p.g.a. turbulens som snabbt förstärker vågen och vågor byggs snabbt upp vid ökande vindstyrka. Även andra externa krafter på vattnet kan generera vågor, det kan vara allt från vattenströmmar, vågsvall från fartyg, jordbävningar eller plötsliga förskjutningar i vertikal led av kontinentalplattor på havsbotten till månens dragningskraft (gravitationskraft) på jordens vattenmassor.
Vad är Bore?
Bore är ett vattenstörtningsfenomen som hör samman med ebb och flod på åtskilliga ställen av havskusten, företrädesvis vid utloppet av större floder, till exempel Amazonfloden, Ganges och Irrawaddy samt vid Nordkap.
Fenomenet, som inträffar vid tiden för den så kallade springfloden, det vill säga vid ny- och fullmåne, består däruti att vattnet stiger till en ovanlig höjd och våldsamt störtar sig in över stranden. Redan en stund före flodens ankomst hörs ett fruktansvärt dån, och därpå kommer flera, efter varandra 3,5-4,5 m höga, långsträckta vågor
Vad betyder Estaurium?
Ett estuarium (latin: æstuarium, ’lagun’, ’bukt’, ’vik’) eller mynningsvik[1] är ett vattenområde delvis omgivet av land, där sötvatten gradvis blandas upp med saltvatten. Resultatet blir en varierande grad av bräckt vatten. Ett estuarium kan bildas där ett vattendrag flyter ut i en vik eller annat vattenområde. Vattendraget måste vara tillräckligt stort för att sötvattenflödet skall ge något märkbar påverkan på salthalten i estuariet.
I en vidare mening kan även avgränsade havsområden där sött och salt vatten blandas samman kallas för estuarier. Sådana exempel är fjordar och innanhav som Östersjön.
Vid flod strömmar havsvattnet med ganska stor hastighet upp i floden, dämmer upp dess vatten och driver det tillbaka som en våg (på sina håll upp till fem meter hög, så kallad bore). Så snart ebben börjar och havet sjunker tillbaka, störtar flodens uppdämda vatten med stor hastighet och kraft ut i havet och sopar då bort sand och slam från bottnen och förhindrar bildandet av de grunda och låga öar som är karakteristiska för deltabildningarna. Ett estuarium i en flodmynning kan därför ses som motsatsen till ett floddelta.
Estuariet är en randzon, som ställer stora krav på djur och växter, då dessa måste tåla stora variationer i saliniteten. Estuarier återfinns oftast där floder och andra vattendrag mynnar i havet. På sådana ställen karakteriseras estuarierna även av varierande vattennivåer på grund av tidvatten eller vindar, vilket ställer ytterligare krav på estuariernas organismer.
I subtropiska och tropiska områden är mangrove en av de karakteristiska växterna i estuarierna.
Vad är en Ria?
Riaskust är en typ av flodmynning: och är krokiga eller kilformiga vikar vid diskordanta kuster, liksom fjordarna under havet sänkta dalar, som vidgats genom havets erosion. Rior har i allmänhet mindre utsträckning än fjordarna och skiljer sig från dem genom sin jämna botten, eftersom de finns på kuster, som under istiden inte var täckta av inlandsisen. De saknar därför också i regel den för fjordarna utmärkande bottentröskeln utanför mynningen. Öar förekommer, men i mindre omfattning än i fjordarna.
Ex. Galicienkusten,Spanien
Vad är en Fjordkust?
Liknar Riaskuster, men har skapats från försvinnande glaciärtråg (istället för floddalar) ex. Norge
Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin miljö. Tröskelfjordens karaktäristiska morfologi har uppkommit genom avsmältning av en glaciärtunga som har legat i direkt kontakt med ett större vatten, ofta ett hav. I takt med att isen smälte avsattes sediment framför iskanten och den typiska fjordtröskeln bildades. Alternativt har den yttre delen av istungan lyfts upp av vattnet och erosionen har minskat och därför lämnat kvar en tröskel av icke borteroderad berggrund.
Vad är en stormflod?
Stormflod är ett högt vattenstånd som uppstår i samband med starka ihållande vindar. Vattenståndet orsakas främst av de vattenmassor som vinden pressar mot kusterna men det kan förvärras av lågt lufttryck. De kraftigaste stormarna är oftast förknippade med djupa lågtryck.
Vad är en Tröskelfjord?
Tröskelfjord kallas en fjord som är grundare vid mynningen än längre in. Detta skapar förutsättningar för en unik marin miljö. Tröskelfjordens karaktäristiska morfologi har uppkommit genom avsmältning av en glaciärtunga som har legat i direkt kontakt med ett större vatten, ofta ett hav. I takt med att isen smälte avsattes sediment framför iskanten och den typiska fjordtröskeln bildades. Alternativt har den yttre delen av istungan lyfts upp av vattnet och erosionen har minskat och därför lämnat kvar en tröskel av icke borteroderad berggrund.