Kvalitativa metoder Flashcards
(100 cards)
1
Q
Vad är paradigm?
A
Ett paradigm är ett gemensamt vetenskapligt sätt att arbeta som utgör en standard för hur kunskap ska bedömas. Med andra ord följer vi alltid ett mönster när vi skapar ny kunskap.
2
Q
Normalvetenskap
A
Inom normalvetenskapen fokuserar forskare på att lösa pussel eller detaljerade frågor som passar in i det rådande paradigmet, utan att ifrågasätta de grundläggande antagandena.
3
Q
Anomalier
A
Anomalier är avvikelser eller oregelbundheter som inte passar in i eller kan förklaras av de rådande teorierna, modellerna eller paradigmen inom ett vetenskapligt eller intellektuellt område. När något observeras som inte stämmer överens med de förväntningar eller förutsägelser som den etablerade teorin gör, betraktas det som en anomali.
4
Q
Existenspåståenden (att vissa fenomen existerar)
A
“Atomer är universums byggnadsmaterial”. Existenspåståenden är påståenden som hävdar att något existerar, dvs att något finns eller förekommer. Dessa påståenden kan handla om fysiska objekt, abstrakta begrepp eller fenomen. för att existenspåstående ska vara sant, måste det finnas tillräckliga bevis eller stöd för att det som påstås faktiskt existerar.
5
Q
Exempel på existenspåståenden:
A
“Det finns vatten på Mars”
“Det finns oändligt många primtal”
“Det finns ett svar på varje matematiskt problem”
6
Q
Relationspåståenden (att det råder vissa samband mellan olika fenomen)
A
“Johan är bror till Anna”
Ett relationspåstående beskriver ett förhållande eller en koppling mellan två eller fler saker, objekt eller koncept. Det handlar om hur dessa element relaterar till varandra, t.ex i termer av storlek, plats, likhet eller andra egenskaper.
7
Q
Exempel på relationspåståenden:
A
“Stockholm är större än Uppsala”
“A är äldre än B”
“Vatten kokar vid en högre temperatur än alkohol”
8
Q
Allmänna satser
A
Allmänna satser är påståenden som uttrycker något generellt eller universellt, och som gäller för en hel klass av objekt eller fenomen. De är inte begränsade till specifika individer eller fall, utan täcker en bredare grupp eller kategori.
9
Q
Exempel på allmänna satser:
A
“Vatten = H2O”
“Värme = molekylers rörelse”
“Alla människor är dödliga”
“Vatten fryser vid 0 grader Celsius”
“Alla svanar är vita” (även om denna senare visade sig vara felaktig)
10
Q
Singulära satser
A
Singulära satser är påståenden som gäller specifika, enskilda objekt, individer eller händelser, snarare än generella klasser eller grupper. De beskriver något som gäller för ett specifikt fall.
11
Q
Exempel på singulära satser:
A
“Sokrates är en människa”
“Den här boken ligger på bordet”
“Jordbävningen inträffade den 14 oktober”
12
Q
Naturvetenskapligt tänkande
A
- En kombination av observation och argument
- Teorin sätter in observationer i begreppsliga sammanhang
- Använder både induktiva och deduktiva förfaranden
- Genererar hypoteser (teorier, förutsägelser, förklaringar) som endast kan vara sannolika (aldrig “absolut” sanna)
- Verifiering
- Falsifiering
13
Q
Vad är en hypotes?
A
- Ett påstående som kan vara sant eller falskt, t.ex en förutsägelse
- En rimlig gissning som förklarar/löser problemet
- Förutsätter (ofta) orsak-verkan-relationer
- Kan avgöras genom observation eller experiment
- Motsäger inte vår kunskap
- Utvidgar kunskapen
- Att verifiera p = att bevisa att p är sann: att visa på sannolikheten att p är sann
- Att falsifiera p = att bevisa att p är falsk: att visa på sannolikheten att p är falsk
14
Q
Vad är en hypotetisk-deduktiv metod?
A
Den hypotetisk-deduktiva metoden är en vetenskaplig metod där forskare ställer upp en hypotes (ett förslag eller antagande) och sedan testar den genom observationer eller experiment. Det är en metod för att pröva teorier genom att deducera specifika konsekvenser och jämföra dem med verkligheten. Stegen är:
1. Formuelera en hypotes som kan förklara ett fenomen.
2. Härled förutsägelser från hypotesen (vad som borde hända om den är sann)
3. Testa dessa förutsägelser genom experiment eller observationer.
4. Om resultaten stödjer förutsägelserna stärks hypotesen, om inte, förkastas eller justeras hypotesen.
15
Q
Hypotetisk-deduktivt tänkande
A
- Vi uppställer en testbar hypotes och genomför observationer eller experiment som (vi hoppas) antingen verifierar eller falsifierar hypotesen.
- Vi kan således deduktivt avgöra om hypotesen är sann/falsk
16
Q
Explanandum
A
Det som skall förklaras
17
Q
3 typer av förklaringar
A
- Orsak-verkan förklaring
- Funktionsförklaring (Beskriva A:s funktion inom systemet som A befinner sig i)
- Ändamålsförklaring (skäl, motiv, avsikt)
17
Q
Explanans
A
Det som förklarar
18
Q
Två olika typer av evidens (för propositionell kunskap)
A
- Sinnesobservation
- Logisk förklaring; argument för att en viss sats är sann/sannolik
- Deduktion (nödvändigt
sann) - Induktion (sannolikt sann)
- Deduktion (nödvändigt
19
Q
Generella satser
A
- Alla sjukdomar ger upphov till smärta
- Några sjukdomar ger upphov till smärta
- Ingen sjukdom ger upphov till smärta
20
Q
Partikulära satser
A
- Maginfluensa ger upphov till min smärta
- Hålet i din tand ger upphov till din tandvärk
- Min stukade fot gör ont
21
Q
Normativ beskrivning
A
En normativ beskrivning är ett påstående eller en beskrivning som uttrycker värderingar, ideal eller föreskrifter om hur något borde vara, snarare än hur det faktiskt är. Normativa beskrivningar handlar om att ge vägledning, rekommendationer eller moraliska bedömningar.
Exempel: “Människor bör behandla varandra med respekt” är ett normativt påstående, eftersom det uttrycker en uppfattning om hur människor bör agera, inte bara beskriver hur de faktiskt beter sig.
Kortfattat: En normativ beskrivning handlar om vad som är rätt, fel, bra eller dåligt, och ger vägledning om hur saker bör vara.
22
Q
Icke-normativ beskrivning
A
En icke-normativ beskrivning är ett påstående som beskriver hur något är utan att uttrycka några värderingar eller föreskrifter om hur det bör vara. Det är en objektiv eller neutral beskrivning av fakta, observationer eller förhållanden, utan att involvera moraliska eller etiska bedömningar.
Exempel: “Människor behandlar varandra på olika sätt i olika kulturer” är ett icke-normativt påstående, eftersom det beskriver ett faktum utan att säga om detta är bra eller dåligt.
Kortfattat: En icke-normativ beskrivning återger fakta eller observationer utan att uttrycka värderingar om vad som är rätt eller fel.
23
Q
Positivism
A
Positivism är en filosofisk inriktning som betonar att kunskap endast kan baseras på empiriska observationer, fakta och vetenskapliga metoder. Enligt positivismen är det genom sinnesintryck, mätbara data och logisk analys som vi kan nå säker kunskap. Positivismen lägger stort fokus på objektivitet, verifierbarhet och användningen av naturvetenskapliga metoder i all forskning.
Kortfattat: Positivismen är en filosofi som anser att endast empirisk, vetenskaplig kunskap, baserad på observation och fakta, är giltig och säker.
24
Det som inte kan mätas enligt positivismen
- Upplevelser
- Känslor (rädsla, hopp, förtvivlan, lycka)
- Mening
- Värden och ideal
- Att vara-i-världen; tillvaron
- Gott och ont
- Eller kan vi mäta sådana företeelser?
25
Empirisk studieformgivning (design)
1. Bakgrund och problematisering
2. Syfte
3. Metod
a) Urval
b) Datainsamling (intervju)
c) Dataanalys (innehållsanalys)
4. Resultat (kategorisering, beskrivningar och exempel)
5. Diskussion (metod, resultat)
26
1. Bakgrund/Introduktion
- Skall innehålla problematiseringen
- Skall leda fram till syftet
- Skall redogöra för forskningsläget (beträffande ämnet som presenteras)
- Skall visa på vilket sätt problemet är relevant för omvårdnad
27
2. Syfte
- Syftet skall följa logiskt utifrån problematiseringen
- Syftet bestämmer hur undersökningen skall gå till (metod) och vad som skall utgöra data i undersökningen.
- Skall ange studiens inriktning vad gäller urval, datainsamling och datahantering (innehållsanalys)
28
3. Metod: Allmänt inom kvalitativ omvårdnadsforskning
- Befintlig omvårdnadsforskning fokuserar på människors erfarenheter och beteende
- Möjliga datainsamlingsmetoder
- Observation (direkt eller indirekt genom video)
- Intervju (direkt eller genom video)
- Enkät (som skickas ut)
- Informatik (info i digitalsfären)
- Egen betraktelse (filosofisk essä)
29
3.1 Urval
Metoden beror på syftet och vad är det för "data" eller "information" som studien söker? Hur finner vi denna information (data)?
- Urval: Den klass av människor som har denna information och som kan beskriva och berätta om sina egna erfarenheter från det relevanta området.
- Den empiriska urvalsprocessen är komplex. (Forskningsprojektet över tiden). I rapporten beskrivs denna process ganska ingående.
- Aktuell punkt: Forskarens forskningsetik: att forskaren är medveten om sin egen förförståelse och att förförståelsen kan påverka många element i forskningsprocessen.
30
3.2 Intervju
- Etiska beaktanden (4 forskningsetiska krav)
- Personlig och relativt intim relation uppstår mellan forskare och deltagare; en intervju är en form av direkt samtal mellan individer.
- Inspelning
- Transkribering
Innehållsanalys av transkription
- Detta är således processen som består av "datainsamling och databearbetning".
- Vad är det för sorts "data" som kommer fram?
31
3.3 Intervjuprocessen
- Intervju: Språklig interaktion mellan forskare och informant
- Intervjuguide
- Inspelning, anteckningar
- Transkription från tal till skrift (text)
- Läsning och analys av text (Innehållsanalys)
32
3.4 Innehållsanalys
- Söker struktur och slutsatser i narrativ eller verbal data
- Meningsenheter är uttalanden (textstycken)
- Meningsenheter kan användas som citat
- Forskaren skall vara neutral
- Frågan om förförståelse och bias
33
3.5 Syntes-analys-syntes (=tolkning)
- Innehållsanalys börjar med "sammanhängande" (syntetiserade) data, nämligen deltagarnas beskrivning och återberättelse av egna erfarenheter, upplevelser och tankar (kring "moraliska konflikter").
- Hela intervjun = en syntes av uttalanden
- Utifrån denna syntes väljer forskaren meningsenheter som svarar mot syftet, vilket är en form av analys. Meningsenheterna är ju metodens "minsta möjliga data". (Vi kan inte analysera dessa data vidare utan att förstöra informationen).
- I nästa steg sorteras alla meningsenheter i olika kategorier beroende på vad de uttrycker. Detta moment är således en syntetisering av data i kraft av kategorierna som forskarna väljer.
34
3.6 Förförståelse
- Bakgrunden, syftet och metodval är de bästa uttrycken för forskarens "förförståelse" av studien
- Dock, förförståelsen kan påverka alla moment i studien men speciellt i samband med datainsamling och dataanalys.
- Att söka leda deltagaren till vissa svar (intervju).
- Att övertolka viss data (innehållsanalys)
- Att strunta i viss data (Innehållsanalys)
- Valet av kategorier är avgörande för resultatet. Innehållsanalysen skall beskrivas på ett sätt som möjliggör för andra att avgöra om resultatet korrekt representerar innehållet i intervjuerna.
35
4. Resultat (Kvalitativ intervjustudie)
- Resultatet produceras genom innehållsanalysen
- Ett resultat i en kvalitativ intervjustudie består av en uppsättning kategorier (eller teman) som beskrivs och exemplifieras.
- Kategoriseringen (dvs, systemet av kategorier) i kombination av beskrivningar och exempel som anförs kan betraktas som studiens teoretiska resultat.
- Resultatet är "bra" om det svarar bra mot syftet
36
5. Diskussion (Kvalitativ intervjustudie)
- Diskussionen fokuserar dels på metod och dels resultat.
- Metoddiskussion (MD) tar upp frågor kring metoden; dvs det faktiska förfarandet som producerade resultatet: urval, intervjuprocess, transkription, innehållsanalys, kategorisering. Denna del handlar om studiens trovärdighet; dvs i vilken grad resultatet och kategoriseringen speglar korrekt informanternas beskrivningar och berättelser (av erfarenheter och upplevelser).
- Det är signifikant att Henricson & Bilhult inte diskuterar innehållet i diskussionen.
- Frågan om också överförbarhet.
37
5.1 Metoddiskussion (Kvalitativ intervjustudie)
- Möjliga punkter att diskutera
- Intervjuprocessen: Blev informanterna påverkade av forskaren?
- Intervjuguiden: Var det rätt approach? Rätt frågor?
- Psykologiska fakta: Människor kan vinkla sina svar inför förmodade förväntningar; människor kanske inte säger hela sanningen, kanske lägger till eller tar bort något från den verkliga upplevelsen, osv.
- Frågor kring innehållsanalys och tolkning av materialet; om meningsenheterna kunde tolkas på annat sätt, hur väl kategoriseringen stämmer överens med informanternas uttalanden, osv.
38
5.2 Resultatdiskussion (kvalitativ intervjustudie)
- RD diskuterar studiens resultat och kategorisering. Den övergripande frågan är om resultatet kan överföras till liknande grupper.
- RD kan göra en bedömning i vilken utsträckning resultatet svarar mot syftet.
- RD skall slutligen återkoppla till problematiseringen och BG: Vad betyder resultatet för den inledande problematiseringen? Vad betyder resultatet för omvårdnad och klinisk verksamhet?
- Det är partikulära berättelser som har analyserats; kan resultatets kategorisering användas på en generell nivå?
39
5.3 Överförbarhet och generalisering
- Överförbarhet innebär att ett resultat (inom ett visst urval/en viss miljö) kan tillämpas (eller inte) inom liknande urval/miljöer.
- Överförbarhet är en form av generealisering. Det behövs ett argument som påvisar att det finns (en viss grad) av överförbarhet.
- Frågan är om resultatet (tolkningen av partikulära fakta genom induktiv generalisering) kan upphöjas till ett generellt påstående.
40
Validitet och reliabilitet
- Ska inte användas för att beskriva kvalitativa metoder
- Termerna kan endast tillskrivas kvantitativa metoder
- Vi mäter inte i kvalitativ forskning; vi kategoriserar och tematiserar samt argumenterar.
41
Validitet
Instrumentets träffsäkerhet (att vi mäter det vi vill mäta)
42
Reliabilitet
Instrumentets säkerhet och stabilitet (att det mäter samma sak i olika mätningar)
43
Konfidentialitet
Konfidentialitet innebär att information som samlas in om en person eller grupp under en viss process hålls hemlig och inte delas med obehöriga. Det innebär att personlig och känslig information skyddas för att säkerställa individens integritet.
44
Fenemenologi
Metod och teori om medvetandets innehåll och om fenomenen så som de ter sig för människan i hennes medvetande upplevelse
- Edmund Husserl (1859-1938)
45
Hermeneutik
- Tolkningslära
- Martin Heidegger (1989 - 1976)
- Hans-Georg Gadamer (1900-2002)
46
Filosofisk fenemenologi
- Livsvärld
- Naturlig inställning
- Subjektivitet (personens inre värld av tankar, känslor, minnen osv)
- Intentionalitet (medvetandets riktadhet); varje medvetandeakt är riktad (dvs intentional); tanke, känsla, minne (är intentionala)
- Epoché: Vi sätter vår förförståelse inom parentes
- Söker upplevelsernas väsen (eller essens)
47
Livsvärld
- Världen är materiell och vi är delar av den
- Livsvärlden är världen så som den framkommer i vårt medvetande och i det dagliga livet
- Vår inställning är naturlig. Vi använder kunskap för att uppnå våra mål.
- Vår livsvärld bestäms av våra erfarenheter, värderingar, vanor och miljö.
- En persons livsvärld är personens beskrivning av sin tillvaro. Berättelsen om sin situation är berättelsen om (en del av) personens livsvärld.
48
Naturlig inställning
- Personens psyko-sociala inställning i sin vardag, i sin vanliga "livsvärld"
- "Naturlig inställning" innebär att interagera med omgivningen och andra människor (som vi faktiskt gör)
- Naturvetenskap utgår från en naturlig inställning
- Den naturliga inställningen innebär:
- Att vi söker kunskap om världen för att uppnå våra mål;
- Att vi söker förklaringar om orsak och verkan;
- Att vi värderar saker och ting enligt vår erfarenhet och förutfattade meningar
- Den naturliga inställningen hänger ihop med personens förståelse av världen.
49
Förförståelse
- Förförståelse (FF) = det vi vet innan vi går in i en studie (eller handling)
- FF innefattar våra erfarenheter, teorier, uppfattningar, minnen, värderingar, förklaringar, som vi använder i vardagen, i "den naturliga inställningen".
- FF kommer fram i vår "naturliga inställning" (typ: vardagsinställning)
50
Förförståelse inom fenemenologin
Fenomenologin menar att forskaren skall sätta sin förförståelse inom "parentes"
51
Förförståelse inom hermeneutiken
Hermeneutik menar att förförståelsen inte kan sättas inom "parentes", det handlar om att bli medveten om, och redogöra för sin förförståelse.
52
Epoché (Sätta inom parentes)
- Sätta sin förförståelse inom parentes (antaganden, fakta, värderingar, teorier)
- Syfte: att beskriva upplevelsen såsom det framkommer i medvetandet
- Att endast beskriva själva upplevelsen (fenomenet; det som visar sig) - inte förklara; att inte utgå från sin FF
- Att lämna den "naturliga inställningen" och gå in i den fenomenologiska inställningen.
53
Fenemenologi/Hermeneutik
- Beskriver och förklarar individers och gruppers livsvärld
- Holism: t.ex att mening beror på helhet och mönster;
- Kan ej reduceras till mindre beståndsdelar.
- Att förstå ett ord innebär att förstå ett språk
- Att förstå ett språk innebär att ingå i den mänskliga livsformen
- All kunskap uppstår i människor subjektivitet och "varande-i-världen".
54
Innehållsanalys
Används som benämning för empiriska vetenskapliga tekniker och metoder för kvantitativa och kvalitativa ansatser i beskrivande och tolkande analyser av texter.
55
Kvalitativ innehållsanalys
- Innehållet kategoriseras ("tolkas") och presenteras verbalt
- Tolkning av innehållet i texter eller andra verbala uttryck sker genom systematisk kategorisering av teman och mönster
- Bygger på subjektiv tolkning samtidigt som man tillämpar vissa regler för själva kodningen av texten.
56
Conventional content analysis - Konventionell innehållsanalys
Texten tillåts "tala fritt" och generera teman och kategorier som beskriver innehållet (induktiv). Att texten tillåts "tala fritt" innebär att den som ska analysera texten inte följer några teorier eller liknande i förväg. Det är induktivt då ingen förbestämd teori används.
57
Directed content analysis - Riktad innehållsanalys
Texten tolkas utifrån ett på förhand bestämt (teoretiskt) kodningsschema (deduktiv). Den som ska analysera texten, analyserar den utifrån en teori. Kodningsschema är något som görs utifrån den teori som man utgått ifrån.
58
Summative content analysis - Summerande innehållsanalys
Kartläggning av ordanvändning för att få en överblick av texten. Liknar kvantitativ innehållsanalys.
59
Domän
Kan vara text av svaren på en intervjufråga. Flera frågor ger flera domäner.
60
Meningsenhet
Meningsenhet består av ett antal ord som har ett gemensamt budskap. Det innebär att textmassan kan reduceras (kondenseras)
61
Kod
Kod är samlingsnamn för den kondenserade meningsenheten och kan beskrivas med ett ord eller en mening, men aldrig med flera meningar, för då innebär det att det kan finnas flera koder i en och samma beskrivning.
62
Kategori
En kategori är en samling av koder med liknande innehåll (subkategorier). Om jag t.ex är intresserad av patienters upplevelse av smärta, och de berättar om deras upplevelse, så kan jag sedan koda de uttrycken som patienterna använt. Sedan tittar jag på dem koderna och tittar på vad de har gemensamt och samlar dem under en och samma kategori.
63
Tema
Ett tema kan visa på något mer än de enskilda kategorierna - Det innebär att man kanske gör en annan typ av dataanalys - t.ex en latent analys av texten, som innebär att texten tolkas ytterligare. Då har vi kanske ett övergripande tema som är mer tolkande och så har vi kategorier under det temat som är mycket närmare texten och patientens berättelse.
64
Manifest eller latent metod?
Man kan läsa olika beskrivningar om metoden och om man väljer en författare som beskriver latent innehållsanalys, då ska man försöka göra det också. Det finns författare som håller sig till manifest nivå, och då är det viktigt att det följs, men om vi kanske ändå hittar någonting i texten som kan tolkas som latent så är det viktigt att vi beskriver hur vi har kommit fram till det resultatet i och med att vi använde en referens som inte talar om den latenta nivån.
65
Manifest innehåll
Det synliga, självklara, betydelserna i texten. Det som patienterna själva sagt, uttryckt, beskrivit. Det finns en speciell betydelse i texten och då samlar vi dem och beskriver i våra egna ord när vi presenterar resultat.
66
Latent innehåll
Mer abstrakt. De relationella aspekterna i texten, dvs hur förhåller det som sägs till kontexten?
67
Värdering av innehållsanalys
- Trovärdighet (credibility): Hur trovärdiga är resultaten och hur bra beskriver de textens budskap?
- Transparens (transparency): Hur genomskinliga och replikerbara är sättet på vilket resultaten fåtts? Vi måste beskriva i vår metod, i vårt resultat, på vilket sätt vi har använt den kvalitativa innehållsanalysen. Vilken referens har vi utgått från? Viktigt att använda samma begrepp som författarna i metodartikeln använt.
- Pålitlighet (dependability): Hur pålitliga är resultaten, skulle andra forskare uppnå samma resultat? Har vi följt de systematiska kodningarna?
- Överförbarhet (transferability): Kan resultaten överföras till/jämföras med andra sammanhang eller grupper.
68
Primärstudie (inom omvårdnad)
- Empirisk studie (Intervju, observation, aktionsforskning)
- Forskaren i direkt kontakt med informanterna ("Världen"); primär relation till världen.
- Datainsamling (kvalitativ forskning); Intervju, observation
69
Sekundärstudie
- Litteraturstudie (studie av primärstudier)
- Forskaren endast indirekt kontakt med "världen" (nämligen, genom primärstudiernas text); sekundär relation till världen.
70
Metaanalys: Studie som tillämpar statistisk analys på data från statistiska primärstudier; sällsynt (inexistent) inom omvårdnad
71
LS med kvalitativ inriktning (metasyntes)
- Innehållsanalysen av resultatet skall kännetecknas av en tematisering eller kategorisering
- En metasyntes innehåller således en analys av primärstudiernas resultat som tematiseras (kategoriseras) och på så sätt resulterar i en ny "syntes" av kategorier/teman
- Systematisk LS; varje moment följer vissa principer så att hela metoden kan reproduceras; då är metoden transparent (genomskinlig och klar)
72
Vad menas med hermeneutik?
Hermeneutik är läran om tolkning och förståelse, särskilt av texter och mänsklig kommunikation. Inom filosofin och humaniora används hermeneutik för att tolka mening och betydelse i språk, kultur och handlingar. Det handlar om att förstå hur individer och samhällen skapar och tolkar sina erfarenheter och uttryck. Hermeneutiken betonar att all förståelse är kontextberoende och att tolkaren alltid bidrar med sin egen bakgrund och perspektiv i processen. Den används ofta inom områden som litteraturvetenskap, historia och teologi.
Kortfattat: Hermeneutik är konsten och vetenskapen om tolkning och förståelse av mening, särskilt i texter och mänsklig erfarenhet.
73
Vad menas med fenomenologi?
Fenomenologi är en kvalitativ forskningsmetod och filosofisk inriktning som fokuserar på att förstå och beskriva människors subjektiva upplevelser av ett fenomen. Syftet är att utforska hur individer upplever, uppfattar och ger mening åt sina erfarenheter, utan att forskaren för in förutfattade meningar eller teorier. I fenomenologisk forskning försöker man fånga "det levda" eller hur ett fenomen framträder för medvetandet, genom intervjuer eller andra datainsamlingsmetoder. Forskarens mål är att förstå dessa upplevelser på deras egna villkor.
Kortfattat: Fenomenologi handlar om att studera människors subjektiva upplevelser och hur de uppfattar och förstår världen omkring dem.
74
Intentionalitet
Inom fenomenologin används ordet intentionalitet för att beskriva det faktum att medvetandet alltid är riktat mot något, till exempel ett objekt eller en företeelse. Det är inget vi kan välja bort, utan vårt sätt att relatera till omgivningen.
75
Livsvärld
Livsvärlden har att göra med det ofta förgivettagna i livet som vi sällan reflekterar över. Livsvärlden är att betrakta som en syntes av liv (människa) och värld (det vi har omkring oss) i flera bemärkelser: det individuella och det sociala, väsen och existens, biologisk och mental kropp och så vidare.
76
Beskriv de 4 kraven som gäller inom forskningsetiken.
1. Informationskrav: Deltagare ska informeras om syftet med forskningen, vad den innebär och eventuella risker.
2. Samtyckeskrav: Deltagare måste ge sitt informerade samtycke innan de deltar i studien. De ska ha möjlighet att avstå från deltagande utan påtryckningar.
3. Konfidentialitetskrav: Deltagarnas personliga uppgifter och resultat ska skyddas och hanteras konfidentiellt för att säkerställa deras integritet.
4. Krav på vetenskaplig noggrannhet: Forskningen ska genomföras på ett sätt som garanterar att resultaten är tillförlitliga och giltiga, samt att forskningen följer etablerade metoder och standarder.
- Dessa krav syftar till att skydda deltagarna och säkerställa forskningsresultatets kvalitet.
77
Hur skiljer sig hermeneutiken/fenomenologin från positivismen?
Hermeneutiken och fenomenologin skiljer sig från positivismen genom sina synsätt på kunskap och metod:
- Positivism betonar empiriska, mätbara fakta och objektiva metoder. Den strävar efter att förklara verkligheten genom observation och experiment, där kunskap ska vara verifierbar och kvantifierbar. Fokus ligger på yttre, observerbara fenomen.
- Hermeneutik och fenomenologi fokuserar på att förstå mänskliga erfarenheter, tolkningar och subjektiva upplevelser. Istället för att förklara världen objektivt, syftar dessa traditioner till att förstå hur människor upplever och ger mening åt sin verklighet. De använder kvalitativa metoder som intervjuer och texttolkning.
78
Hur skiljer sig hermeneutiken från fenomenologin?
Hermeneutik och fenomenologi skiljer sig i sina huvudsakliga fokusområden, trots att båda handlar om att förstå mänsklig erfarenhet:
- Hermeneutik handlar om tolkning. Dess fokus ligger på att förstå och tolka texter, språk, och mänsklig kommunikation inom sina kulturella och historiska sammanhang. Den betonar hur vi ger mening åt världen genom tolkning, och forskarens uppgift är att förstå hur individer tolkar sina upplevelser.
- Fenomenologi handlar om beskrivning av hur fenomen upplevs i sig själva, utan att förutsätta tolkning eller externa förklaringar. Den söker att förstå den direkt, subjektiva upplevelsen av ett fenomen genom att beskriva hur det framträder för medvetandet.
Kortfattat: Hermeneutik fokuserar på att tolka mening och kontext, medan fenomenologi syftar till att beskriva och förstå subjektiva upplevelser i sig själva.
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
