Labour Supply Flashcards
(35 cards)
Härled vad antalet arbetstimmar beror på givet nytto funktionen
U(c, h) = α ln c + (1 - α) ln(1 - h)
Med begränsningen c = wh
α= hur viktig konsumtion är relativt till fritid c = konsumtion w = lön h = arbetade timmar
- Vi vet at c = wh, så vi substituerar in detta i funktionen först
= α ln(wh) + (1 - α) ln(1 - h)
- Bryt ut (wh) för att underlätta kommande derivering.
= α ln(w) + α ln(h) + (1 - α) ln(1 - h)
- Derivera med hänseende på h
= α 1/h + (1 - α) (-1) 1/(1 - h)
- Skriv om och lös ut h
= α/h - (1 - α)/(1 - h)
α/h = (1 - α)/(1 - h)
Multiplicera överlevd med h och vänster med (1 - h)
α(1 - h) = h(1 - α)
α - αh = h - hα
α = h ———> h = α
Antal timmar man väljer att arbeta är alltså enligt denna ekvation helt beroende på alfa, inte lönen.
Hur ser det ut när det kommer till arbetade timmar när man jämför mellan länder i världen?
Europa (framförallt kontinental Europa) arbetar betydligt mycket mindre än resten av välden.
Om lönerna är högre idag, varför arbetar vi så fall inte mer?
Vi får en stark inkomsteffekten när lönen ökar vilket gör att väljer att köpa mer fritid.
Vad kan man säga in IE och SE i termer av arbetsutbud?
Vid högre lön kan man se det som ett incitament att jobba mer då man kan köpa mer grejer eller jobba mindre då man kan upprätthålla samma lön men tillskansa sig mer fritid.
Substitutionseffekten och inkomsteffekten arbetar åt olika håll när det gäller individens utbudskurva av arbete. Därför är det inte nödvändigtvis så att en individs utbudskurva för arbete är nedåtlutande. Det beror på vilken effekt av de två som dominerar.
Man tänker sig att inkomsteffekten är något starkare än substitutionseffekten med evidensen att människor arbetar färre timmar nu än man har gjort tidigare.
Fritid är en normal vara. När inkomsten ökar tenderar man därför att spendera mer på fritid.
Vad gör SE och IE konkret med arbetsutbudet vid högre lön?
Inkomsteffekten gör att man jobbar mindre. Vid högre lön.
Vi blir rikare och har råd att köpa mer fritid.
Substitutionseffeten att man jobbar mer. Vid högre lön. PGA högre lön kommer nu det bli relativt dyrare med fritid och vi substituerar därför jobb och konsumtion.
Ekonomer tänker sig att substitutionseffekten domminerar när ens lön är låg medan inkomsteffekten domminerar när lönen är hög.
Detta skapar ”backwadsbending individual labor supply curve”.
I det ”simpla” exemplet med inkomstskatt och en återbetalning av skatten i form av en lumpsum. Vad är det lösningen uttryckt i H? Endast det sista uttrycket.
+ vad är implikationen av den?
H = α(1 - τ)/(1 - ατ)
Detta är en avtagande funktion av τ(tau).
Ju högre skattesatsen och återbetalningen är desto lägre kommer vårt arbetsutbud att vara.
(Det man direkt ser av ekvationen är ju att den beror på α och τ)
Desto högre skatt desto dyrare blir vår konsumtion, vilket gör att det blir relativt mycket billigare med fritid. Vi får alltså en SE som gör att vi substituerar fritid över arbete/konsumtion.
Man måste nu alltså ge upp mindre konsumtion för att få mer fritid.
Inkomsteffekten försvinner helt pga att vår klumpsumman.
VI har alltså bara SE och ingen IE
Vad blir effekten om skaten lägger på en skatt på inkomsten av arbete.
- Om skatten slösas och man inte får tillbaka någonting
- Om man får tillbaka skatten ifrån av en lumpsum
- Om skatten slösas och man inte får tillbaka något så kommer det inte påverka arbetsutbudet.
- Om skatten ges tillbaka i form av en klumpsumma (utan krav på motprestation) så kommer kommer arbetsutbudet att minska.
Givet
H = α(1 - τ)/(1 - ατ)
Och α = 1/3
Hur mycket kommer vi om (a) τ = 0 och (b) τ = 1/2 ?
Vad betyder denna skillnaden?
a) H = 1/3
b) H = 1/5
(Se föreläsning 4 om lösningen strular)
Den högre skatten driver fram en SE som alltså gör fritid relativt billigare än konsumtion.
Reducerar en inkomstskatt arbetsutbudet?
Det är inte helt klart.
Det beror på hur skatteintäkterna spenderas. Om de spenaderas på t.ex försvar eller rymdprogram (saker som inte är substitut eller komplement till konsumtion) så kommer det inte ha någon effekt. Men om det spenderas på saker gör att vi få tillbaka pengarna (transfer payments) så kommer det att reducera vårt arbetsutbud.
“Taxes kill jobs.” Discuss.
This is primarily intended as a question about labour supply, but you can also look at it through the lens of the Mortensen-Pissarides model of frictional unemployment.
It is at least conceivable that certain types of taxes might reduce business profits and hence discourage the posting of vacancies, which might increase unemployment. (That of course would require an ex- tension of the basic model to include a government sector with a well-defined budget. I say this to discourage the notion that (c) might be the correct an- swer to I.8.) Anyhow, on the topic of labour supply, we know the following. Based on long-term evidence, we can be fairly confident that the elasticity of substitution between consumption and leisure is no greater than unity. Why? Because if they had been better substitutes, labour supply would have gone up in response to the enormous rise in real wages we’ve seen since, say, 1900, but, in fact, labour supply per person has gone down significantly since then. So let’s assume that, in the absence of unearned income, substitution and income effects of a change in the after-tax wage cancel out exactly. And let’s assume that unearned income is not too important. In that case, a tax/spend program can only have an effect on labour supply if it is spent on something that is a good substitute for private consumption, otherwise not.
Incidentally, the wording of the question suggests that it is mainly about em- ployment as opposed to hours worked per employee. So an answer that fo- cusses on participation may make a lot of sense. For instance, imagine a so- ciety where all husbands work but many wives do not. Now start taxing the husbands and throw the revenue into the ocean. Then the income effect may encourage wives to look for jobs, thereby increasing employment, suggesting that the statement is false.
Notice that there is plenty of leeway here for alternative correct answers here.
But that does not mean that all imaginable or even all coherent answers are correct.
”The labour supply curve slopes down if and only if leisure is a Giffen good.” Discuss.
This is incorrect. The statement ignores the very important en- dowment income effect. Because of it, labour supply curves could easily slope down even if leisure is a normal good provided that leisure and consumption are sufficiently poor substitutes.
Förklara varför τwH = T ska hålla i jämvikt
T = τwH
T = transfer payment (states utgifter)
Om varje person tjärnar wH, så kommer skatteintäkterna per person att vara τwH. Eftersom att statens intäkter är lika med statens utgifter så är statens budget i balans.
Vad är G = τwH?
Detta är staten utgifter
Samma som T = τwH vi vårt exempel. T är alltså en form av government spending, typ försvar.
T = G alltså.
Vad är T = τwH?
Statens utgifter
Förklara i ord varför inte H = α(1 - τ)/(1 - ατ) beror på w.
It is clear that H is independent of w, and this is because (i) pref- erences are such that income and substitution effects cancel out exactly and (ii) in equilibrium, there is no unearned income, because everyone pays just as much in tax as they receive in transfers.
It is not immediately obvious that this decreases as a function of τ , so let’s take the derivative of H with respect to τ. We can se that its negative When α < 1.
Härled från optimalitetsvillkoret perscottimodellen
α ln(C) + (1 - α) ln(1 - h)
(1 - α)/(1 - h) = W(1 - τ) α/c
Y = k^θ L^1-θ
Ur produktionsfunktionen får vi ut att MPL = (1 - θ)Y/H
W = MPL så vi substituerar in detta och får
(1 - α)/(1 - h) = (1 - θ) Y/H (1 - τ) α/c
I EQ är h = H så vi får
(1 - α)/(1 - H) = (1 - θ) Y/H (1 - τ) α/c
Vi multiplicerar båda sidorna med H och delar båda sidorna med (1 - α) och får det slutgiltiga uttrycket:
H/(1 - h) = α/(1 - α) (1 - θ) (1 - τ) Y/C
Hur ser Piscotty på konsumtionen?
Han inkludera både privat och statlig konsumtion i begreppet konsumtion. - försvar. Privat konsumtion innefattar alltså allt förutom försvar.
Detta gjorde han för att en skatt har större effekt på arbetsutbudet ju närmre relaterad utbetalningen är till privat konsumtion. Han ville alltså maxa effekten av τ på labour supply.
Vilka variabler är alltså de viktiga för att visa på hur H förändas i perscottymodellen?
τ och Y/C
Om τ stiger så kommer H att minska
Om Y/C stiger kommer H att öka
Hur passar norden in i perscottys modell?
Här i sverige jobbar vi mycket trotts högt skattetryck.
Detta tros vara för att delar av skatterna är mer sparande än skatt (man får tillbaka det man stoppar in). Pension osv.
Mycket av de fördelarna man får i sverige får man pga att man jobbar, vilket alltså ökar incitamenten för att arbeta.
Det är också relativt enkelt och billigt att ha barn på dagis i sverige vilket gör att föräldrarna kan arbeta mer och ha barnen på dagis.
I andra länder försvinner barnbidrag osv när man börjar arbeta. Alltså reduceras incitamenten där.
Vad är det optimalitetsvillkoret i perscottimodellen?
MRS-leisure = MRS-labour
1 - α)/(1 - h) = α/c w(1 - τ
Hur kan man visa att en skatt inte har någon effekt på arbetsutbudet utan en utbetalning?
α ln(c) + (1 - α) ln(1 - h)
C = (1 - τ)wh
Se mina anteckningar ”inkomstskatt utan utbetalning”
Européer arbetar mindre än Noramerikaner eftersom att de möter högre skatter?
- Skatter har en tvetydig effekt på arbetsutbudet. Men om man tar finanspolitiken i sin helhet så kommer det då skatter betalas ut i form av tjänster som är substitut till privat konsumtion att leda till att man kommer att arbeta färre timmar per person. Detta bekräftas impiriskt genom att matcha perscottiövningen mot taxa.
Dock stöter perscottimodellen på problem med skandinavisk data. Här existerar både höga skatter och högt labour supply.
Teori och data är överens om att det bästa sättet att reducera arbetslöshet är genom att skapa incitament genom att ta bort arbetslöshets-benifits.
Enligt Mårtensson-Pissarids modellen så får man en bra effekt genom att plocka bort arbetslöshetsersättning osv. Den positiva effekten uppstår dock inte för att man skapar incitament, det är pga att det resulterar i lägre löner.
The Mortensen-Pissarides model is useful for understanding frictional but not structural unemployment.?
This is true. By definition, frictional unemployment is unemploy- ment caused by potentially productive employer/employee pairs not yet having met. And that is precisely the cause of unemployment in the basic version of the M-P model. It has no other cause there; if the matching function exhibits high enough efficiency, unemployment is arbitrarily low.
Nevertheless, it is possible to extend the M-P model to allow for the possibility of structural unemployment. One could, for instance, assume that there are two types of jobs and two types of workers, where one type of worker is able to take any job but another type is only able to take one type of job. A worker who is randomly matched with a type of job he or she is unable to take could then be said to be suffering from structural unemployment.
