Litteraturhistoria Del 2 Flashcards
(36 cards)
Hur såg samhället ut under upplysningen, vilka strömningar råder (hänger ihop med begreppen)?
Under upplysningen (ca 1600–1800) förändrades samhället genom nya idéströmningar som betonade förnuft, vetenskap och individens rättigheter. Här är en genomgång av hur dessa begrepp hänger ihop med upplysningens samhälle och idéer:
Samhället under upplysningen
Feodalismens nedgång: Adelns och kyrkans makt ifrågasattes, och borgarklassen fick ökat inflytande.
Kungligt envälde vs. demokratiska idéer: Många upplysningsfilosofer kritiserade enväldet och förespråkade folkstyre.
Vetenskapens framsteg: Observation och experiment blev centrala, och naturvetenskapliga upptäckter förändrade synen på världen.
Sekularisering: Religionens roll i samhället minskade, och nya tankar om gud och tro utvecklades.
Strömningar kopplade till begreppen:
🔹 Den fria individen
Människan sågs som rationell och kapabel att styra sitt eget liv.
Filosofen John Locke menade att alla har rätt till liv, frihet och egendom.
Idéer om yttrandefrihet och religionsfrihet började spridas.
🔹 Eskapism
Upplysningens betoning på verklighet och vetenskap stod i kontrast till verklighetsflykt, men vissa litterära verk gav ändå en flykt från samhällets problem.
Jonathan Swifts “Gullivers resor” är ett exempel på en berättelse med både satir och eskapistiska inslag.
🔹 Det sunda förnuftet
Filosofen Voltaire och andra betonade vikten av logik och rationellt tänkande.
Gamla traditioner och vidskepelse kritiserades – beslut skulle baseras på kunskap och erfarenhet.
🔹 Empirism
Vetenskapen byggde på observation och erfarenhet, istället för religiösa dogmer.
Isaac Newton och Francis Bacon utvecklade empiriska metoder som lade grunden för modern vetenskap.
🔹 Satir
Många författare använde humor och ironi för att kritisera samhället.
Voltaire och Swift använde satir för att angripa korruption, kyrkans makt och monarkin.
🔹 Utilism
Filosofen Jeremy Bentham förespråkade största möjliga lycka för största möjliga antal.
Utilismen påverkade politiska och ekonomiska reformer, som bättre lagar och rättvisa skattesystem.
🔹 Optimism
Upplysningens tro på framsteg och människans förmåga att förbättra världen var stark.
Vissa, som Leibniz, såg världen som den bästa möjliga, medan Voltaire i “Candide” hånade denna överdrivna optimism.
🔹 Deism
En tro på att Gud skapade världen men inte ingriper i den.
Deismen låg nära vetenskapens syn på en naturlig och lagbunden värld.
Många upplysningsfilosofer, som Voltaire, var deister.
🔹 Ateism
Kritiken mot kyrkan ledde till att vissa ifrågasatte Guds existens helt.
Denis Diderot, en av skaparna av “Encyklopedin”, var en tidig ateist.
🔹 Censur
Kritiska idéer hotade kyrkan och monarkin, vilket ledde till censur av böcker och tidningar.
Författare tvingades ofta publicera anonymt eller i andra länder.
🔹 Naturrätten
Idén att alla människor har medfödda rättigheter (exempelvis liv, frihet och egendom).
Påverkade revolutioner som den amerikanska (1776) och franska (1789).
Den fria individen
Den fria individen inom upplysningen innebär att varje människa har medfödda rättigheter, som liv, frihet och egendom, och kan tänka självständigt utan kyrkans eller statens kontroll. John Locke betonade att staten endast ska skydda dessa rättigheter, vilket lade grunden för demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet.
Det sunda förnuftet
Det sunda förnuftet under upplysningen innebär att beslut ska baseras på logik och vetenskap, inte på tradition eller religion. Människor uppmuntrades att använda sitt eget förnuft för att förstå världen.
Empirism
Empirism innebär att kunskap kommer från erfarenhet och observation, inte från medfödda idéer eller teoretiska resonemang. Under upplysningen betonades empirism av tänkare som Francis Bacon och Isaac Newton, som ansåg att vetenskaplig kunskap skulle baseras på praktiska experiment och bevis.
Satir
Satir är en litterär form som använder humor, ironi och överdrift för att kritisera eller håna samhällets problem, makthavare och orättvisor. Under upplysningen använde författare som Voltaire och Jonathan Swift satir för att angripa kyrkan, monarkin och andra auktoriteter, ofta för att väcka medvetenhet och förändring.
Utilism
Utilism är en filosofi som förespråkar att handlingar bör bedömas utifrån deras förmåga att skapa största möjliga lycka för största möjliga antal människor. Jeremy Bentham och John Stuart Mill var framstående tänkare inom utilismen, som påverkade lagar och politiska reformer för att främja välfärd och rättvisa i samhället.
Optimism
Optimism under upplysningen innebär en tro på att mänskligheten kan förbättras genom förnuft, vetenskap och framsteg. Tänkare som Leibniz ansåg att vi lever i den bästa av alla möjliga världar, medan andra, som Voltaire, kritiserade denna överdrivna optimism och visade på de problem som fortfarande fanns i samhället.
Deism
Deism är en religiös filosofi som hävdar att Gud skapade världen men inte ingriper i dess gång. Deister trodde på en rationell och lagbunden värld, där Gud inte utför mirakel eller påverkar människors liv direkt. Under upplysningen var tänkare som Voltaire och Thomas Paine deister och ifrågasatte traditionella religiösa dogmer.
Ateism
Ateism innebär att förneka Guds existens. Under upplysningen började fler ifrågasätta kyrkans auktoritet och dogmer, och tänkare som Denis Diderot och andra filosofer blev öppet ateistiska. De kritiserade religiösa föreställningar och förespråkade istället en värld förklarad genom förnuft och vetenskap.
Censur
Censur innebär att myndigheter eller makthavare begränsar eller förhindrar spridning av viss information eller idéer. Under upplysningen mötte många filosofer och författare, som Voltaire och Jean-Jacques Rousseau, censur när de kritiserade kyrkan, monarkin och andra auktoriteter. För att undvika förföljelse publicerades ofta deras verk anonymt eller i andra länder.
Naturrätten
Naturrätten innebär att människor har medfödda rättigheter, som liv, frihet och egendom, som inte kan tas ifrån dem av staten eller andra makthavare. Under upplysningen förespråkade filosofer som John Locke att dessa rättigheter borde skyddas genom lagar och att människor själva skulle ha makten att bestämma över sitt liv. Detta låg till grund för demokratiska idéer och revolutioner som den amerikanska och franska revolutionen.
Hur såg samhället ut under romantiken, vilka störningar råder (hänger ihop med begreppen)?
Under romantiken (sent 1700-tal till mitten av 1800-talet) var samhället präglat av stora förändringar som industrialisering, urbanisering och en reaktion mot upplysningens fokus på förnuft. Romantiken betonade känslor, fantasi och individualism, och var en tid av stark nationalism, mystik och fascination för naturen.
Samhället under romantiken:
Industrialiseringen och de sociala förändringarna i städerna ledde till ett växande intresse för det förlorade eller idealiserade förflutna, särskilt den enkla, naturliga livsstilen.
Känslomässig och konstnärlig frihet var centralt. Författare och konstnärer försökte uttrycka de inre känslorna och fantasin genom litteratur, musik och måleri.
Nationalism växte fram och man såg ett starkt behov av att bevara och hylla sitt eget folks historia och kultur.
Strömningar kopplade till begreppen:
🔹 Den egna folksjälen
Romantiken betonade vikten av att återupptäcka och bevara den nationella identiteten och traditionerna.
Idén om folksjälen (eller Volksgeist) innebär att varje folk har en unik ande eller kultur, som bör hedras och bevaras.
Tänkare och författare som Johann Gottfried Herder förde fram denna idé och påverkade framväxten av nationalismen.
🔹 Eskapism
Eskapism var en reaktion mot det moderna och industriella samhället. Romantiker sökte sig bort från vardagens gråa verklighet och flydde in i fantasin, det exotiska, det förflutna eller det övernaturliga.
Litteraturen och konsten fylldes av drömmar, mystik och idealiserade världar, där man ville undkomma samtidens problem.
🔹 Subjektivitet
Romantiken satte stort värde på den individuella känslan och upplevelsen.
Subjektivitet innebär att den personliga erfarenheten, känslor och tankar är det viktigaste för konst och litteratur. Romantiska författare och konstnärer som William Wordsworth och Edgar Allan Poe uttryckte det subjektiva perspektivet, där individens inre värld var i centrum.
🔹 Nationalism
Nationalism under romantiken handlade om att hylla och stärka nationens kulturella och historiska identitet.
Romantikerna menade att nationen var mer än bara en politisk enhet – den var förankrad i folkets gemensamma historia, kultur och språk.
Nationalismen växte fram genom exempel som fäderneslandets historia och nationalromantikens konst och litteratur, som hyllade det egna folkets storhet.
🔹 Skräck
Romantiken utforskade det okända och skrämmande, både i naturen och människans psyke.
Skräckgenren, både i litteratur och konst, blev populär genom författare som Mary Shelley (med Frankenstein) och Edgar Allan Poe. Dessa verk utforskade mörka och övernaturliga teman, ofta för att uttrycka de mänskliga rädslorna och det undermedvetna.
🔹 Längtan
Längtan eller nostalgi var ett centralt tema under romantiken. Människor längtade efter en förlorad tid, ett idealiserat förflutet, en enklare och mer genuin livsstil.
Romantikerna hade ofta en längtan efter naturen, det okända, det andliga eller en inre frihet bortom de nya industriella och urbaniserade samhällena.
🔹 Panteism
Panteism är tron på att Gud finns i allt och att naturen och världen är ett uttryck för det gudomliga.
Under romantiken blev naturen en helig plats, fylld av andlighet och mysterium. Tänkare som Ralph Waldo Emerson och poeter som William Wordsworth uttryckte en djup andakt inför naturen som en reflektion av det gudomliga.
Den egna folksjälen
Den egna folksjälen under romantiken syftar på en nations unika kulturella ande, uttryckt genom dess historia, traditioner och språk. Romantikerna ansåg att detta var avgörande för att bevara en nations identitet och stärka dess nationalism.
Eskapism
Man vill fly från verkligheten. Fokusera mer på känslor och inte bara det vi ser och upplever.
Subjektivitet
Subjektivitet under romantiken innebär att betona individens känslor, tankar och upplevelser snarare än objektiva fakta eller universella sanningar. Romantikerna värderade det personliga perspektivet och ansåg att konst och litteratur skulle uttrycka individens inre känsloliv och fantasi.
Nationalism
Nationalism under romantiken handlar om att hylla och stärka en nations identitet genom dess kultur, historia och traditioner. Romantikerna betonade vikten av att bevara och fira det egna folkets unika arv, och nationalism blev ett sätt att skapa en gemenskap och en känsla av stolthet över nationen.
Skräck
Skräck under romantiken refererar till intresset för det mörka, mystiska och övernaturliga. Romantikerna utforskade människans rädslor, det okända och det irrationella, ofta genom litteratur och konst. Författare som Mary Shelley och Edgar Allan Poe använde skräckgenren för att undersöka djupa, ofta obehagliga, aspekter av människans natur och samhället.
Längtan
Längtan under romantiken handlar om en stark känsla av att vilja fly från den moderna världens gråhet och söka något mer idealiserat eller förlorat. Romantikerna längtade ofta efter ett enklare, mer naturligt liv, det förflutna, eller en djupare andlig upplevelse. Detta uttrycktes genom konst, litteratur och filosofi som ofta fokuserade på nostalgi och drömmande ideal.
Panteism
Panteism under romantiken är tron på att Gud eller det gudomliga finns i allt i naturen. Romantikerna såg naturen som en helig och levande kraft, där människan och världen är förenade i ett andligt sammanhang. Filosofer och poeter som Ralph Waldo Emerson och William Wordsworth uttryckte denna idé genom att betona naturens andlighet och dess roll som en spegel av det gudomliga.
Vad betyder begreppet romantiken?
Verklighetsflyktens tid
Under vilka år varade Romantiken?
År 1780-1850
Hur såg den kvinnliga frigörelsen under romantikens litteratur?
Kvinnlig frigörelse, kvinnorna fick mer tid t.ex. till läsning och skrivning när de flyttade in till städerna från byar och gårdar. Kvinnorna fick ta en större del inom litteraturen genom läsning och skrivning.
Vad innebär den skrämmande utvecklingen?
Skrämmande utveckling, man ville fly undan den till naturen
Vad hade religionen och litteraturen för samspel under romantiken?
Individ- och naturdyrkan
En splittrad epok – frihet/gemenskap, spänning/trygghet
Individuella gudstron återuppväcks
Panteism
Det Goda, Det Sanna, Det Sköna
