Logik Flashcards

1
Q

satslogik

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är formell logik?

A
  • en gren inom filosofi och matte
  • studerar regler för resonemang och argument

Mål: Systematisera och formalisera hur giltiga slutsatser härleds.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad betyder att formalisera?

A

att uttrycka eller representera något på ett precist och exakt sätt genom att tillämpa formella regler och symboler

t ex.
omvandla information från ett informellt/ naturligt språk till ett formellt system med tydliga definitioner och regler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

predikatlogik

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

mängdlära

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

implikation (satslogik)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

ekvivalens (satslogik)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

konjunktion (satslogik)

A

logiskt “och”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

disjunktion (satslogik)

A

logiskt “eller”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exklusiv OR (satslogik)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

logisk negation (satslogik)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

allkvantifikator (predikatlogik)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

existenskvantifikator (predikatlogik)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

{ , } mängdklammer (mängdlära)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

tomma mängden (mängdlära)

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

∈ (mängdlära)

A
17
Q

Vad är en mängd?

A
18
Q

Vad är medlemmar/element?

A
19
Q

Vad för egenskaper har mängder?

A
  • ej ordnade
  • kan vara tomma
  • en medlem förekommer bara en gång i en mängd
  • för att två mängder ska anses vara olika så måste den ena innehålla minst en medlem som inte finns i den andra
  • mängder kan innehålla andra mängder
  • mängder kan vara oändliga
20
Q

föreningsmängd (union) (mängddiagram)

A
21
Q

skärningsmängd (intersection) (mängddiagram)

A
22
Q

komplementmängd (mängddiagram)

A
23
Q

differens (mängddiagram)

A
24
Q

disjunkta mängder (mängddiagram)

A
25
Q

delmängd (mängddiagram)

A
26
Q

äkta delmängd (mängddiagram)

A
27
Q

Vad är syllogismer?

A

Logiska resonemang med tre påståenden – två premisser och en slutsats.

Exempel:
Alla människor är dödliga.
Sokrates är en människa.
Slutsats: Sokrates är dödlig.

28
Q

Satslogiska konnektiv

A

= logiska operatorer, symboler som används inom satslogik

  • dessa är sanningsfunktioner (resultatet av en sammansatt sats beror enbart på sanningen eller falskheten hos dess komponenter)

t ex
Konjunktion (∧):
Sanningen av A ∧ B är sann endast om både A och B är sanna. Annars är den falsk.

29
Q

Vad är de tre tankens lagar?

A
  • Lagen om den uteslutande tredje (exklusionslagen)
  • Identitetslagen
  • Kontradiktionsprincipen
30
Q

lagen om den uteslutande tredje (exklusionslagen)

A

En sats är antingen sann eller falsk. Det finns ingen mellanposition.
Symboliskt: X ∨ ¬X

31
Q

Identitetslagen

A

En sak är alltid identisk med sig själv.
Symboliskt: X = X

32
Q

Kontradiktionsprincipen

A

Omöjligt för en sats att vara sann och falsk samtidigt.
Symboliskt: ¬(X ∧ ¬X).

33
Q

Vad gör individtermer? (predikatlogik)

A
34
Q

Vad är predikat och vad används det till?

A
35
Q

Vad är konstanter?

A
36
Q

Vad är kvantifierare?

A
37
Q

Existenskvantifieraren (∃)

A

Något x har egenskapen F.

38
Q

Allkvantifieraren (∀)

A

Alla x har egenskapen F.