Logistik Flashcards

Question

Vad är de sista layout alternativet för lager? hur genomför man den? samt vad ska man tänka på vid valen?

Answer 1

**I verkligheten** förekommer ofta kombinationer och varianter av u-formad och linjär layout. Andra aspekter att tänka på vid lagerlayout är: I hur hög grad lokalens höjd ska utnyttjas. Ger mer utrymme men kräver speciell hanteringsutrustning. Hur breda transportgångarna ska vara. Ger mindre utrymme men enklare manövrering för truckar. **Tumregel vid lagerutformning:** Hanteringseffektivitet går före ytutnyttjande **Zonindelning av lagret** 1. Zonindelning=dela upp lagret i mindre lager, zoner 2. Hanteringsmässigt likvärdiga artiklar placeras i samma zon → minimera hanteringsarbetet 3. Ger störst effekt vid U-formad layout → Förflyttningsavståndet för olika zoner kan bli större än vid linjär layout **Olika principer för att genomföra zonindelning:** * Om merparten av plockorderna endast innehåller artiklar från en produktfamilj → placera artiklar tillhörande samma produktfamilj i egna zoner → minskade förflyttningsavstånd * Uttagsfrekvensen kan användas för att sortera. Målet är att förenkla hanteringsarbetet för de artiklar som plockas mest frekvent. * Avseende på lagerförutsättningar orsakade av artiklarnas fysikaliska egenskaper. Olika fysiska egenskaper kan kräva olika förvarings- och hanteringssystem

Answer 2

Den fysiska placeringen av artiklar i lagret kan baseras på: 1. Fast eller flytande lagerplacering **Fast placering=** en artikeltyp lagerhålls på en förutbestämd, fast plats i laget. **Flytande placering=** artiklar har inte givna lagringsplatser, utan placeras där utrymme finns Vid fast krävs större total lagringsvolym än vid flytande. Vid fast kan layouten anpassas lättare. Det är även möjligt att kombinera fast och flytande placering. 2. Placering baserad på fysisk närhet Man kan placera varor som normalt ingår i samma order eller samma utseende nära varandra. Dock finns risk för felplockning. 3. Golv- eller höjdplacering Golvytan är den mest åtkomliga, lagerplatser högre upp kräver andra materialhanterare. Här har vikt och volym betydelse. Det är vanligt att använda de nedersta nivåerna som plocklager och de översta som buffertlager.

Answer 3

Om ordrarna avser mindre kvantiteter än en hel pall kan hanteringsarbetet effektiviseras genom att man skapar enhetslaster som är mindre än hela pallar, t.ex. kvarts- eller halvpall. Det bästa är om artiklarna lagras i dessa enheter vid tillverkning, om det inte är möjligt krävs ompackning i lagret. Genom att erbjuda rabatt på dessa enhetslaster kan hanteringsarbetet förenklas avsevärt. Nackdelen är att lagerutnyttjandet blir något mindre än vid lagring av större laster.

Answer 4

**Djup- och fristapling** Bäst lagerutnyttjande. Varorna placeras direkt på golvet och fritt staplade ovanpå varandra. Endast de yttre enheterna är direkt tillgängliga. Mest användbar vid stora volymer av samma artikel och om hållbarhet inte är ett problem eftersom de sist inplacerade enheterna är de som tas ut först. **Ställagelagring** Artiklarna lagras i en lastbärare, normalt pall, som placeras i fack i pallställage. Samtliga pallar ska vara direkt åtkomliga från transportgångarna. Hög flexibilitet men inte lagerutnyttjande. Automatlagring eller AS/RS (automated storage and retrieval) **Automatiserade förvarings- och hanteringssytem.** Består av flera rader av höga lagerställage. En automatkran förflyttar sig längs ställagerradena och hanterar alla in- och uttag. Plockning ur förpackningar kan också vara automatiserat. **Hyllfackslagring** Artiklar lagras i lådor eller fack in en hyllkonstruktion. Bra vid många artiklar i små volymer **Paternosterlagring** Lagring av artiklar från brutna förpackningar. Kallas även karusellager.

Answer 5

Kan vara automatiserat- conveysystem eller AGVS som är mer flexibelt. Det vanligaste är en bemannad truck i kombination med vagnar. Vanligaste trucktyperna: * Lyftvagn * Låglyftare * Staplare * Lågplockstruck * Motviktstruck * Högplockstruck

Answer 6

**Materialuttag ur lager:** För att genomföra materialuttag krävs information om vilket material som ska plockas och till vilken adress. Det förmedlas via en plockorder. Det kan vara en tillverkningsorder, lagerpåfyllnadsorder eller utleveransorder. **_Materialuttag till tillverkning_** =uttag av insatsmaterial till tillverkning Principer: 1. Satsning: Material plockas ut ur förrådet som en sats (kit) 2. Batchning: Större förpackningar av det urval som kommer förbrukas förs fram till produktionsenheten 3. Kontinuerlig försörjning: Små förpackningar av en större mängd flyttas fram till produktionsenheten. De byts ut i takt med att de förbrukas. Kräver stora ytor ***Materialuttag till extern kund*** Exakt de artiklar som ingår i kundorder plockas ut. Principer för plockning: * material-till-man: Material transporteras till speciella plocknings- och sorteringsplatser där plockning sker. Plockarens förflyttning i lagret minskar. Fördelaktig vid stora volymer och ett fåtal orderrader. * man-till-material: En eller flera personer förflyttar sig i lagret och plockar direkt från lagerplatserna. Plockordningen bestäms av artiklarnas lokalisering i lagret. Plocka-packa innebär att man plockar ordern direkt i transportförpackningen. 1. Plockning av flera order används vid små ordrar. Plockningen sker i den ordning de står i lagret 2. Plockning av enskilda order många orderrader. Effektivast är de om man kan plocka ordern direkt i transportförpackningen eller på den slutgiltiga lastbäraren. Man- till- material 3. Plockning av delar av order mycket stora ordrar. Delar upp plockningen i zoner, slår sedan ihop den i efterföljande sortering 4. Plockning av artiklar Ariklar plockas till sorteringsplats enligt material- till- man.

Answer 7

**Sjötransporter:** Det långsammaste av de tillgängliga trafikslagen. Möjliggör transport mellan hamnar men inte från leverantörens till kundens anläggningar. Har den lägsta driftskostnader. Den stora lastkapaciteten är en stor fördel samt flexibiliteten vad gäller rutter. Container och RoRo(roll on roll off) fartyg är vanligast. **Järnvägstransporter:** Kan transportera stora mängder gods långa sträckor. Nästan vilken godstyp som helst kan fraktas med järnväg. Ger bra transporthastighet. Dock är oftast avgångsfrekvensen lägre och järnvägsnätverket är inte lika utbrett som vägnätverket. Mest effektivt med avseende på energi pga att de dras på el. **Vägtransporter** Vanligaste transporten. Det enda trafikslag som kan erbjuda transport direkt från leverantörens till kundens anläggning. Nästan vilket gods som helst kan transporteras vart som helst, därmed väldigt flexibla. Stora miljökonsekvenser. **Flygtransporter:** Mycket snabb service över långa distanser. Mellan terminaler och inte direkt från leverantör till kund. Högst kostnad. Används främst för gods med högt värde och eller låg vikt. Främst med fraktplan men kan även göras med persontrafik. **Intermodala transporter=kombinerade transporter** Genom att kombinera transportslag kan fördelarna kombineras för att bli så effektivt som möjligt. För att det ska vara lönsamt krävs effektivitet samt låga kostnader för de extra terminalarbetet vid ompackning.

Answer 8

Aktörer samverkar för att skapa en transporttjänst. **Transportsamordnare** Företag utan egna förflyttningsresurser. Deras roll är att ansvara för upplägg och genomförande av transporter. De kan även utföra lager och terminalaktiviteter. **Speditörer** Fungerar som transportförmedlare, dvs ingår avtal om transporttjänster för transportköparnas räkning. De tjänster de ansvarar för är transport, omlastning, lagring, försäkring mm. Speditörer genomför inte transporten själv utan anlitar transportörer. Eftersom den ansvarar för godsflöden från många olika kunder har den möjlighet att samordna flöden av olika slag. **Tredjepartslogistiker** Speditörerna fungerar som en tredje part mellan en köpare och en säljare, de brukar därför också kallas tredjepartslogistiker. De tar i normalt ett större helhetsansvar för hela logistikupplägget. Även fjärdepartslogistiker förekommer, skillnaden är att de inte äger några resurser för för fysisk hantering utan upphandlar dessa av andra aktörer. **Transportörer** De transportsamordnande företagen genomför normalt inte de fysiska transporterna själva utan anlitar transportörer. Åkerier genomför lastbilstransporter. Rederier genomför sjöfrakterna. Flygfrakt utförs av flygblag. Järnvägsföretag är mestadels statligt ägda. **Infrastrukturhållare** Infrastruktur i form av vägar och järnvägar tillhandahålls till stor del med hjälp av skatter, men till viss del med vägtullar och banavgifter.

Answer 9

För att möjliggöran effektiv hantering och lagring, ge skydd år materialet och omgivningen under hanteringen och för att identifiera det aktuella materialet är det i regler i någon form av förpackning. **Enhetslastbärare** Den förpackning som en produkt förvaras i kallas primärförpackning. Förpackningarna ska passa på enhetslastbärare, t.ex. lastpallar. Pallarna ska i sin tur passa i en container. **Engångs- och flergångsförpackningar** Viktiga kriterier vid ett sådant övervägande är efterfrågans säsongsvaritioner, transportavståndet och omloppstiden. Vid hög efterfårgevariation, stora transportavstånd och lång omloppstid svårt med flergångsförpackningar. Kan dock vara ett krav då förpackningar kan vara dyra. Är också en fördel ut miljösynpunkt.

Answer 10

1. Möjliggöra effektiv hantering 2. Möjliggöra effektiv lagring 3. Skydda materialet (produkten) 4. Skydda omgivningen 5. Identifiera materialet (produkten) 6. Marknadsföra varan

Answer 11

Kundservice= begrepp för alla de kringtjänster som erbjuds kunden i en affärsuppgörelse

Answer 12

I logistikperspektivet innefattar kundservice alla de aktiviteter med anknytning till materialflödet som skapar mervärde för kund. Den kan delas in i fyra tidsfaser: 1. före order Förse kunden med information om förutsättningar så att kunden kan planera sin verksamhet 2. från order till leverans Hur enkelt det är att lägga en order och i hur grad leverantören kan underlätta för kunden och anpassa efter kundens önskemål. 3. vid leverans Kundservice 4. efter leverans retur av produkter och reservdelar

Answer 13

Själva order till leverans processen brukar benämnas leveransservice * Lagerservicenivån- avser i vilek utsträckning lagerförda artiklar kan levereras direkt från lager till kund vid kundorder. Kan defineras på olika sätt. * Leveransprecision- avser i vilken utsträckning en leverans sker vid de leveranstidpunkter som överenskommits med kunden. * Leveranssäkerheten- mäter leveransen kvalitet o termer av rätt produkt levereras i rätt kvantitet. * Leveranstiden- är den tid som åtgår från attt kundorder erhållits tills leverans kan ske. * Leveransflexibilitet- avser förmågan att anpassa sig till förändrade kundönskemål i överenskommen och redan pågående order.

Answer 14

Vid perfekt leveransservice levereras order vid överkomna tidpunkter och innehåller inga kvantitets- och kvalitetsfel. Man kan räkna ut leveransserviceindexet genom att multiplicera procentsatserna för olika leveransserviceperspektiv. Ex. Alla perspektiv väger lika tungt: 80% leveransprecision, 95% leveranspålitlighet, 99% perfekta fakturor, 96% av kundordrarna utan returer → 0,8 x 0,95 x 0,99 x 0,96=0,72

Answer 15

Kundservice genom att tillhandahålla materialflödesinformation och erbjuda logstikrelaterade tjänster som komplement toll leverans av den fysiska produkten. Kan va all information som ger mervärde för kunden.

Answer 16

Kundservice kan skapas under olika faser av affärsuppgörelsen. Det är oftast mer kostsamt att erbjuda hög kundservice jämfört med låg, därför är det viktigt att balansera kostnaderna för kundservicen med de intäkter som service förväntas ge upphov till. Följande analyssteg bör genomföras: 1. Kundanalys Vad är kundens behov av kundserviceprestationer 2. Analys av befintlig kundserviceprestation Man måste veta hu väl nuvarandra kundservice åttaganden överenstämmer med kundbehoven. Det är viktigt att bägge parter använder samma definitioner. 3. Marknadsanalys studeta konkurrenter för att veta om den egna prestationen är för bra eller dålig. 4. Kostnads- och intäktsanalys Kundservicen har en direkt ksotnadspåverkan Det är mer kostsamt att höja lagerservicenivån från 97 till 98% än från 70 till 71%. Även intäkterna påverkas av kundservicen. Den är dock svårare att beräkna jämfört med kostnaderna. Men den brukar beskrivas som en S-kurva. Sambandet mellan täckningsbidrag och kundservice visar vid vilken kundservice maximalt täckningsbidag erhålls.

Answer 17

**Differentiering av kundservicedimensioner** Differentiering kan innebära att man fokuserar på dimensioner som är betydelsefulla för kunderna för vilka man samtidigt har sämst konkurrenskraft. En liten prestationsökning av en sådan dimension kan då generera stort mervärde för kunden. Man kan också identifiera kundserviceelement som är mindre kostsamma att förbättra än andra men som är lika betydelsefullt för kunderna. **Differentiering av kunder och produkter** En enhetlig service till alla kunder och för alla produkter skulle innebära orimligt höga kostnader för företaget. Det skulle även innebära att de viktigaste kunderna och produkterna skulle få för låg serviceprestation och de mindre viktiga skulle få alldeles för hög service. Ofta står 20% av kunderna för 80% av täckningsbidraget, genom att gruppera kunderna i en ABC-analys kan man differentiera kundservicen mellan grupperna. Ett annat sätt att gruppera kunderna är genom att göra en analys av kritiskt värde. För att kunna förbättra de totala kundserviceprestationerna är det nödvändigt att veta den befintliga kundserviceprestationen.

Answer 18

Utgörs av kostnader som kan hänföras till de logistiska aktiviteterna. Följande kostnadstyper finns. 1. **Transport- och hanteringskostnader** De kostnader som har att göra med förflyttning av gods härrör från intern hantering och externa godstransporter samt från förpackningar och godsskador som uppstår under hanteringen. 2. **Emballeringskostnader** Alla kostnader soom är förknippade med förpackningsmaterial, emballering och godmärkning. 3. **Lagerhållningskostnader** 1. 3 kostandskomponenter 1. Kapitalkostanden Ett sätt att värdera kostanden för lagerföring är att likställa material bundet i lager med en investering i omsättningstillgångar. Lagerföringskostnaden motsvarar då det alternativa avkastningskravet för det i lagret bundna kapitalet. 2. Förvaltningskostanden avser kostanden för lagerlokalen och de lagerrealterade aktiviteter som de lagerförda atriklarna för med sig. 3. Osäkerhetskostnaden Att lagerhålla artiklar är förknippat med osäkerhet och risktagande. 2. Sär och samkostander 1. Särkostander är sådana ksotande som tillkommer eller faller bort som ett resultat av ett beslut- i detta fall ett beslut om att öka eller minska de genomsnittliga lagervolymerna. 2. Samksotander ör lagerhållningskostander som inte förändras när lagervolymerna varier. 3. Lagervärdering 1. Bestämma ett enhetligt värde för alla lagerförda eneheter. Finns några vanliga principer: 1. Standardpris = Ett pris per syck som används som värdering av egentillverkade atriklar 2. Medelpris= används för att värdera inköpsatriklar. Beräknas löpande ex. de kommer en inleverans med 10st artiklar för 15Kr/st och en inleverans med 50st artiklar för 16Kr/st ger att medelpris på:: (10\*15+50\*16)/60=15,83 Kr 3. Pris enligt först-in-först-ut (FIFU)= Den förstainleverarade kvantiteten av en atrikel förväntas levereras ut först 2. lägerhållningsränta= (kapitalsärkostanden+förvaltningskostanden+osäkerhetssärkostnaden)/Modellagervärde 4. **Administrativa kostnader** 5. **Orderkostnader** Ordersärkostnaderna delas in i: 1. Omställnings och nedtagningskostnader Kostander för den tid det tar att ställa om en tillverkningsprocess från en tillverkningsorder till en annan. 2. Kostnad för kapacitetsförlust beror på produktiondporcessen respektive inköpsprocessens beläggningsgrad. 3. Materialhanteringskostnader 4. Orderhanteringskostnader 6. **Kapacitetsrelaterade kostnader** 1. De tillgänfliga anläggningarna, fordon maskiner tillsammans med personalen är den tillängliga kapaciteten. Årliga avskrvningar samt ksotnader för underhåll och drift av anläggningarna utgör kapacitetskostander. 7. **Brist- och förseningskostnader** Bristkostander uppstår när en leverans inte kan ske enligt kundens önskemål. 8. Vissa delkostnader kan hänföras till fler än en kostnadstyp. När man räknar på de totala logistikkostnaderna är det viktigt att säkerställa att inga kostnader dubbelräknas pga de ingår i mer än en kostnadstyp.

Answer 19

Företags tillgångar delas in i * anläggningstillgångar * omsättningstillgångar

Answer 20

* absoluta tal * Lagretsomsättningshastighet= (årliga antal förbrukade eneheter)/(Genomsnittligt antal enheter i lager * Genomsnittlig liggtid=(Genomsnittlig kapitalbindning\*52)/(Utleveransvärde per år)=(1\*52)/(Omsättningshastigehten)

Answer 21

En metod för att kartlägga och värdera kapitalbindningen. All information måste samlas in om vilka artiklar, vilka lager, förädlingsoperationer och transporter som förekommer. Det krävs även information om hur stort flödet är. Därefter kan ett flödesschema samt kapitalbindningsdiagram göras. mellager=säkerhetslager+ seriestorlek/2 genomsnittligkapitalbindning= medellager\*varuvärde i lager genomsnittligkapitalbindningskostnad= lagerränta\*kapitalbind. Genomsnittlig liggtid=Medellager/efterfrågan

Answer 22

För varje alternativ beräknas alla kostnader som påverkar logistiksystemet och därefter kan de jämföras. T.ex. 1. Lagerhållningssärkostnader i lager 2. Lagerhållningssärkostnader under transport 3. Lagerhållningssärkostnader i distributionslagret 4. Fraktkostnader

Answer 23

Logistiksystemets miljöpåverkan kan vara en del av kundservicen, oderkvalificerare och totalkostnad. I många fall är det dock svårt att uppskatta kostnadskonsekvenserna. Ofta förekommer konflikter mellan de företagsekonomiska målen och miljömålen. Godstransporter påverkar miljön genom utsläpp, trängsel, däckslitage. Tillverknings- och lageraktiviteter påverkar genom energiförbrukning, utsläpp mm.

Answer 24

Emissioner kan ge upphov till: * Växthuseffekt * Övergödning * Uttunning av ozonskiktet * Marknära ozon * Påverkan av metaller * Brutna kretslopp * Exploatering av natur * Tätortspecifika problem Flygtransport är det trafikslag som har störst påverkan på växthuseffekterna per tonkilometer. Vid låga farter är sjötransport ett energisnålt sätt att transportera gods.

Answer 25

Förpackningar resulterar i avfall efter användning. Deras utformning kan förenkla hanteringen och öka fyllnadsgraden i transporterna.

Answer 26

Det är svårt att tala om en helt miljövänlig logistik. Det finns ofta begränsande faktorer miljö, ekonomi, teknik eller sociala förhållanden. **Angreppssätt för miljöhänsyn** Det finns tre angreppssätt på miljöhänsyn: * Förebygga- viktigast * Återanvända och återvinna * Avhjälpa /filtrera – filtrerar bort farliga substanser

Answer 27

* Val av trafikslag * Teknisk förbättring av fordon och infrastruktur * Alternativa bränslen * Efterbehandling av bränslen * Anpassad transport- och lastplanering * Förändrat körsätt **Handlingsförslag:** * Öka **fyllnadsgraden**, vanligen är den inte mer än 50% * Använda “**Grön avgång**”-leverans först när det finns plats på ett fordon som ska till den aktuella platsen * **Tidsfasta leveransdaga**r-Leveranser endast tillåtna vissa dagar → lättare att planera * **Samdistribution-** Gods från olika leverantörer till olika kunder lastas på samma fordon * **Brytpunktsdistribution-** Godsflöden samordnas mellan terminaler, sk. brytpunkter * **Mjölkrundor-** En bil samlar upp mindre partier längst en transportslinga till terminal * **Balansera returflödena-** balans mellan ut och inflöden till en region. Gods som annars skulle returneras på annat sätt kan lastas på samma sätt som inflöden * **Rutt- och lastplanering-** Mha IT-baserade planeringssystem kan rutter optimeras * **IT-system-** fördjupat informationsflöde för att samordna och planera leveranser * **Lokala leverantörer-** Minimera positioneringsträckor * **Fordondesign-** som möjliggör ökade lastvolymer * **Körsättet-** Mjukare körning, lägre hastigheter samt eco-drivning

Answer 28

Minska energianvändningen t.ex. genom temperaturminskning och belysningen.

Answer 29

* Underlätta för användaren att sortera ut förpackningarna efter användning. Se till att de sorterade förpackningarna körs bort och återvinns. * Även minska användandet av förpackningar, packa fler artiklar i stora förpackningar * Förpackningar som möjliggör mer kompakta laster * Ändra produkternas utformning så att mindre och enklare förpackningar kan användas

Answer 30

* Val av leverantörer och att ställa krav på leverantörer och leveranser. * Vid inköp kan krav ställas på att köpartiklarna är miljövänliga. * Att köpa in stora mängder minskar transporten * Utveckla välfungerande distributionssystem för returer. Dessa har sällan höga tidskrav

Answer 31

Myndigheters styrmedel för att påverka miljöpåverkan: * Kunskapsmässiga styrmedel: informera * Ekonomiska styrmedel: skatter och subventioner * Juridiska styrmedel: regleringar avseende miljöpåverkan

Answer 32

Ett verktyg för att organisera miljöarbetet i ett företag. Grundförutsättningen är att gällande miljölagstiftning följs. EMAS är en EU-standard som uppmärksammar organisationer som går längre i sitt miljöarbete.

Answer 33

Det är svårt att sätta en exakt kostnad på miljöpåverkan. Miljökonsekvenser brukar därför redovisas som en kombination av kvantifierade uppskattningar och kvalitativa beskrivningar av genomförda åtgärder. Vanligtvis är det transportmedlens emissioner som kvantifieras. LCA kan användas för värdering av artiklarnas miljöpåverkan, den görs i fyra steg: 1. Definition av analysens omfattning och ambition: bestämma tidsmässiga och geografiska gränser 2. Inventering: samla information om aktiviteternas miljöpåverkan 3. Utvärdering av inverkan 4. Värdering: jämföra de olika miljöeffekterna En LCA kan även ge svar på om en produkt bör återvinnas eller inte, om det går åt mer energi att återvinna den än det tar att förbränna den och tillverka en ny.

Answer 34

* Produkt= Menas i detta sammanhang en fysisk företeelse som säljs eller levereras till kund. * Produktgrupper= av praktiska skäl grupperas ofta produkter som är likartade från distribution- och tillverkningssynpunkt i produktgrupper. * Produktsortiment= ett företags totala utbud av produkter kallas produktprogram eller produktsortiment

Answer 35

Produktsortimentets storlek är en viktig fråga: * Ofta finns det emellertid produkter som är tveksamt lönsamma och som skulle kunna elimineras utan att företagets konkurrensförmåga går förlorad. * Nya produkter utvecklas ständig och för att inte få ett ohanterligt stort produktsortiment är det därför emellertid viktigt att med jämna mellanrum avveckla produkter. * Val av produktsortiment är en strategisk fråga, de kan vara bra med ett brett utbud för att kunna sprida riskerna. * Man kan begränsa produktsortimentet med en så kallad ABC-analys: * Rangordnar produkterna efter fallande täckningsbidrag och får då en tydlig bild vilka produkter som är mest lönsamma för företaget. Begränsningen av produktsortimentet ger också positiva effekter från kapitalbindningssynpunkt. Som en grov uppskattning på kapitalbindningens beroende av antal produkter brukar följande formel användas: Lagerstorlek= konstant\* sqrt(omsättningen\*antal produkter)

Answer 36

En produktstruktur specificerar hur en produkt är uppbyggd från råmaterial och köpkomponeter, via tillverkade detaljer och halvfabrikat till den slutgiltiga tillverkningen eller monteringen av en produkt. **Strukturdjup=** antalet strukturnuvåer från råmaterial til färdig produkt, vanligen 3-5 st. Med ett stort strukturdjup följer också längre ledtider. **Bredden=** En produkts komplexitet från breddsynpunkt avser hur många artiklas som ingår på varje strukturnivå. Kan va flera 1000. Breda strukturer innebär att många atriklar måste finnas tillgänliga samtidigt.

Answer 37

KOP= Kundoprderpunkt menas den piunkt i en produkts materialstruktur från och med vilken produktens tillverkning och leverans är kundorderbestämd. Finns fem olika företag med avseende på vart KOP är: * Konstruktion mot kundorder * Produkter utformas mot kundorderspcifikationer * Tillverkning mot kundorder * Skillnad mot tidigare då produkterna i allämänhet är konstruerade och tillverkningsförberedda innna kundorder erhålls. * Montering mot kundorder * All detaljtillverkning utförs utan koppling till kundorder. Produkterna utformning och egenskaper åstadkoms genom variantbestämning vid montering. * Tillverkning mot plan och tillverkning mot lager * Vid tillverkning mot lager kan man tala om standardprodukter som lagerhålls i avvaktan på kundorder, Tillverkning mot plan kan också avse helt standardiserade produkter utan koppling till enskild kund.

Answer 38

Det finns två huvudalternativ för att ahntera ett stort antal varianter av en produkt vis tillämpning av senareläggningsstrategin. * Grundutförande med tillbehör * Skapar varianter genom att kunna förse antal grundutföranden av produkten med olika typer av tillbehör.Produkten i grundutförande prognostiseras och tillverkas mot lager. * Modularisering * Mer radikalt sätt. Produkten delas upp i väl definerade och standardiserade delar som inbördes kan kombineras med varandra.

Answer 39

* under introduktionsfasen och tillvästfasen är de av stor betydelse att få produkten accepterad. Fokus ligger på att hög leveransservice. Här är det svårt att förutsäga framtiden. * Under mognads och mättnadsfasen är volymerna större och mer stabila. Inriktas på att säkerställa stora volymer. Lätt att prognosticera * Under nedgångsfasen blir de ännu svårare att prognoticera framtiden igen. Det är viktigt att man i takt med sjunkande utleveranser kan reducera lagerhållningen.

Answer 40

**Single sourcing;** en leverantör för en viss artikel trots att det finns alternativ. Flera leverantörer skulle bli för dyrt och jobbigt. Svårt att hitta flera leverantörer nära. Partnerskapsförhållanden kan byggas upp. Går att bedriva gemensam produkt- och produktionsutveckling. Leverantören fokuserar inte så ensidigt på tillverkningskostnad, vilket ger utrymme för högre kvalitet. Single sourcing ger även leverantören högre volymer och skalfördelar. Potential för effektivare informationsutbyte. Ger bättre produkt kvalitet, leveransvariation. **Multiple sourcing;** för varje artikel används samtidigt parallella leverantörer. Syfte är att spela ut dem mot varandra, minska riskerna samt ge större kapacitetsflexibilitet. Skenbar priskonkurrens eftersom man inte kan påverka andra anskaffningskostnader. Variationerna mellan produkterna som levereras blir större. **Varianter av single och multiple sourcing** **Sole sourcing=** Väljer bara en leverantör då de bara finns en leverantör att tillgå. **Single group sourcing=** En hel grupp med artiklar köps från en leverantör **Dual sourcing=** Flera leverantörer per artikel varav en är primärleverantör medan de andra får verka som bileverantörer. **Hybrid sourcing**= vanlig användning att använda smultiple sourcing på artikelgruppnivå och single soucing för de individuella artiklarna inom grupperna.

Answer 41

* Man vill uppnå så låga priser som möjligt * Många företag har inte en formellt utarbetad och konsekvent leverantörsstrategi. * Man vill säkra materialförsörjningen och minska risker för störningar * Kommonalitet= brist på så kallad standardisering, leder till ett omfattande artikelsortiment och gör att många leverantörer krävs.

Answer 42

* Partnerskapslikande relationer * Utveckla effektiva försörjningskedjor * Ofta är inte ett stort antal leverantörer försvarbart rent praktiskt och kostnadseffektivt

Answer 43

* Ett effektivt tillvägagångssätt är att i större utsträckning använda systemleveranser * Ett andra möjligt sätt är att genomföra sortimentsrensningar och standardisera artikelsortimentet. * Att anpassa sin försörjningsstrategi funkar också: tex att övergå från single sourcing till single group sourcing.

Answer 44

* Leverantörsavståndets rumsdimension * Avser det geografiska avståndet * Leverantörsavståndets tidsdimension * Avser den betydelse som tidsskillnader mellan köpande och levererandeföretag * Leverantörsavståndet kulturella dimension * Skillnader i språk * Skillnader i beteende och förhållningssätt

Answer 45

* Lokalförsörjning * Prioriterar leverantörer som har sin verksamhet på kort avstånd från företaget * Möjliggör effektivt informationsutbyte * Hög leveransflexibilitet och frekventa leveranser * Kan tillhandahålla serviceutbud som komplement till den fysiska produkten * Möjliggör sekvensleveranser= innebär att enskilda kundorderspecifika artiklar i en leverans i exakt samma ordningsföljd som monteringsföljden på det mottagande företaget. * Internationell försörjning * Köper varor från leverantörer loakliserade utomlands * Uppnå lägsta möjliga inköpspris * Ofta lågkostandsländer * Ofta för lågvärdiga standardartiklar * Möjliggör också att kunna hitta världsklas företag som leverantörer, viktigt vid hög teknologi * Ej samma som global försörjning * Global försörjning * Koordinerad och integrerad försörjningsstrategi för hela företagets verksamhet * Kan kräva flera olika produktionsanläggningar * Ej aktuellt för små och medelstora företag

Answer 46

Sex olika leverantörs mönster: 1. Leverans till lager 2. Direktleverans till produktion 3. Leverans via logistikcenter 4. Leverantörsstyrt lager 5. Leverantörsadministrerat lager 6. Direktleverans till slutkund **Leverans till lager eller produktion** Levererar endast den kvantitet som kunden behöver kan leverans till godsmottagning eller direkt till produktion. Om de levereras direkt till produktion kallas det cross-docking. **Leverans via logistikcenter** Används då leverantören svarar för leverans av flera artiklar som i någon omfattning används i samma montering. Leverantörer kan i centret plocka ihop kompletta satser av de artiklar som krävs till en specifik order. **Leveratörsstyrda lager** När leverantörer övertar all planering över lagret kallas de leverantörsstyrda lager. När leverantörer dessutom har personal på plats i kundföretaget brukar man prata om leverantörsadministrerat lager. Kallas även in- plant- store. De man brukar bestämma gemensamt med kund är ofta min och max nivåer i lagret. **Direktleverans till kund** Innebär att leverans av artiklar går direkt från leverantör till kundföretagets kund.

Answer 47

**Traditionellt partsförhållande** * Kund och leverantör står i konkurrensförhållande till varandra * Det är fråga om att vinna/förlora- spel för båda parter * Respektive part försöker reducera motpartens styrkeposition * Man vill undvika beroende förhållanden **Partnerskapsrelationer** * Kund och leverantör har ett partnerskapsförhållande * Det är fråga om att vinna/vinna- spel för båda parter * Partnerna försöker tillsammans öka försörjningskedjans samlade konkurrenskraft och med detta åstadkomma ökade vinstmarginaler för båda

Answer 48

I tre situationer kan beroende förhållande skapa svårigheter: * När en part vill avveckla förhållandet medan den andra parten vill förlänga det * När båda inblandade parter vill avveckla förhållandet men det inte är möjligt eller mycket kostnads- och tidskrävande på grund av starka beroendeförhållanden i relationen * När båda inblandade parter vill avveckla förhållandet men externa faktorer omöjliggör det. Det finns 8 olika typer av bindningar * Tekniska – anpassad produktionsutrustning * Kunskapsmässiga – kunskap om varandras verksamheter * Sociala – personliga relationer * Juridiska – avtal och överenskommelser * Ekonomiska – ägarinflytande * Marknadsmässiga – image och status * Informationsmässiga – gemensam utrustning för informationsutbyte * Tidsmässiga – operativt avseende, enkla att bryta

Answer 49

* Konventionella leverantörer- lägsta nivån. Relationen karaktäriseras av att leveranser sker mot enstaka order, där pris är avgörande för val. * Associerade leverantörer- mellan nivån. Relationerna karaktäriseras av långsiktighet och att de periodiskt ses över. * Partnerskapsleverantörer- högsta nivån. Man inkluderar gemensam produktutveckling och ett frekvent informationsutbyte. Gemensamma investeringar.

Answer 50

Hävstångsartiklar och icke kritiska artiklar är inte angeläget för att utveckla partnerskapsrelationer. Flaskhalsartiklar och strategiska artiklar viktigt med partnerrelationer.

Answer 51

Med produktion menas allmänt en process för att skapa varor och tjänster genom att kombinera material, arbete och realkapital. Transformationen kan principiellt åstadkommas på fem olika sätt: * Transformation genom uppdelning * En artikel input ger flera olika artiklar som output, ex. sågverk * Transformation genom sammansättning, * Flera artiklar input ger en artikel output, ex. tillverkning * Transformation genom frånskiljning, * Inputartikeln förändras genom borttagning, ex. svarvning * Transformation genom tillformning * Inputartikelns form förändras, ex valsning * Transformation genom egenskapsanpassning, * Inputartiklarna förändras utan att dess form förändras, ex. härdning

Answer 52

* v-typ * divergerande materialflöde. Ex i transformation genom uppdelning. Större antal slutprodukter än råmaterial. * A-typ * konvergerande materialflöde, transformation genom sammansättning. Ett antal konvergeringspunkter där flera ingående material sammansätts till färre utgående halvfabrikat och till slut till slutprodukter. * T-typ * konvergerande materialflöde, transformation genom sammansättning. Färre konvergeringspunkter som är koncentrerade till slutproduktnivån. Många råmaterial och halvfabrikat ingår i många av slutprodukterna. * I-typ * motsvarar transformation genom frånskiljning, tillformning och egenskapsanpassning. * X-typ * konvergerande materialflöde, transformation genom sammansättning. många utgångsmaterial blir till få halvfabrikat (moduler) som blir till många slutprodukter.

Answer 53

**Funktionellt produktionsupplägg** * Produktresurser organiseras efter funktion. Materialet vandrar från grupp till grupp. * Fördelar: * Lämpligt för brett artikelsortiment * Flexibelt * Inte så störningskänsligt * Hög utnyttjande grad * Nackdelar: * Komplext materialflöde * Omfattande interna transporter * Hög kapitalbindning * Långa genomloppstider **Lineutformat produktionsupplägg** * Produktions resurserna organiserad efter produkten/ artikeln och placeras i samma ordningsföljd som de förädlingssteg som ska genomföras vid tillverkning. * Styrande: materialflödet mekaniskt och alla stationer måste ha samma takt * Flytande: man tillåter buffertar mellan stationer * Fördelar: * Lämpligt för stora kvantiteter * Raka och överskådliga materialflöden * Möjliggör rationella transportlösningar * Gynnsamma utifrån kapitalbindning * Nackdelar: * Störningskänsligt * Oflexibelt **Grupporganiserat produktionsupplägg** * Grupperar artiklar utifrån tillverkningslikheter * Organiserar grupper av maskiner och arbetsplatser som i idealfallet kan färdigställa artikeln inom gruppen. * Fördelar: * Korta genomloppstider * Låg kapitalbindning * Bättre flexibilitet än line * Mindre känsligt för störningar än line * Nackdelar: * Svårt att få hög utnyttjandegrad **Byggplatsupplägg** * Används då produkten är svårtransporteras och olämplig att flytta. Ex flygplan * Används bara då inget annat är möjligt * Maskiner organiseras runt produkten

Answer 54

* Varje operation kan därför betraktas som en planeringspunkt * Komplexiteten ökar med antalet planeringspunkter * Ex line har endast en planeringspunkt i början medan funktionell verkstad har många. * Men hög specialisering där många personer är involverade i projektet ökar antalet planeringspunkter.

Answer 55

* Singelstruktur= en produktionsresurs som ensam har kapcitet nog för att motsvara det behov som föreligger * Låga styckkostander * Störningskänsligt * Parallellstruktur= innebär att man väljer mindre produktionsresurser som tillsammans är nog för att motsvara behoven * Mindre störningskänsligt * Mer flexibelt * Lättare att anpassa efter beläggningen

Answer 56

* Avser i vilken utsträckning de olika arbetsplanerna är fler funktionella dvs kan utföra mer än en tillverkningsfunktion * Är specialiseringens motsatts * Effektivt från kapacitetssynpunkt * Man kan kompensera för olika beläggningsvariationer * Sänkta genomloppstider * Mindre kapitalbindning

Answer 57

* man vill balansera kapaciteterna i produktionen så att alla produktionsgrupper har lika mycket utnyttjande * för att störningar ska undvikas kan de ibland vara lämpligt att avsiktligt skapa vissa obalanser. * Om möjligt ska man balansera så att det är högre kapacitet på arbetsplatser som finns i slutet av en förädlingskedja. På så viss kan de senare stegen ta igen förseningar * Underbalansera alltid kapaciteter i produktionsavdelningar som är gemensamma för flera produkter relativt avdelningar som används för enstaka produkter,

Answer 58

Man vill kunna anpassa produktion efter efterfrågans variationer * Att leda strategin: * Menas att man ökar respektive minskar kapaciteten innan efterfrågan ökar respektive minskar. Proaktiv strategi * Ett större risktagande * Att följa strategin: * Innebär att investeringar i kapacitet genomförs först när en ändring av efterfrågans storlek är konstateras och är verklig. * Man måste ha stora lager * Ökade leveranstider * Riskerna minskar * I praktiken ofta en blandning av dem båda.

Answer 59

Fyra olika typer * Formnytta som representerar de mervärde som skapas genom värdeförädling av insatsvaror till färdiga produkter * Platsnytta som representerar det mervärde som skaps genom att göra produkter tillgängliga att förvärva på rätt plats * Tidsnytta som representerar det mervärde som skapas genom att göra produkter tillgängliga att förvärva vid rätt tidpunkt * Ägandenytta som representerar det mervärde som uppstår genom att äganderätt eller nyttjanderätt till levererad produkt överför av kund.

Answer 60

Att överbygga dessa gap är en förutsättning för att försörjningskedjan skall kunna skapa de fyra nyttorna för kunden på ett kostnadseffektivt sätt. Dess är: * Taktgap som uppstår därför att kunder inte anskaffar och konsumerar i samma takt, vid samma tidpunkter och med samma intervall som tillverkande företaget producerar. * Kvantitetsgap som uppstår därför att företag av ekonomiska skäl producerar och levererar i andra kvantiteter åt gången än vad enskilda kunder köper och konsumerar * Avståndsgap som uppstår därför att producenter finns på få platser medan kunderna är många och utspridda på marknaden * Sortimentgap som uppstår därför att kunder har behov av ett breddar produktsortiment än vad enskilda producenter på ett ekonomiskt sätt kan tillhandahålla * Variantsgap som uppstår därför att kunder har behov av tillgång till fler produktvarianter än vad som är ekonomiskt försvarbart för producenter att tillverka och transportera till kund.

Answer 61

* **Aggregering;** en lokal distributör svarar för uppdelning av större beställningar och leveranserna till slutkund. Främjar platsnytta och täpper igen kvantitesgap. * **Spridning;** distributörer med lager finns så nära kunderna att de kan leverera snabbt. Främjar tidsnytta och täpper igen avståndsgap. * **Kontakt;** distributörer sköter service, kundsupport, garanti mm.m. främjar ägandenyttan och täpper igen avståndsgap * **Variantskapande;** bygger samman varianter från basprodukter eller moduler. Främjar platsnytta och tidsnytta och täpper igen sortimentsgap. * **Konsolidering;** en mellanhand representerar flera olika företag. Främjar fromnytta och täpper igen variantsgap.

Answer 62

* Transaktionskanal: omfattar informationsflödet och administration. Ta emot order, bekräfta, fakturera. * Materialflödeskanalen: den fysiska produkten **Transaktionskanaler för konsumentprodukter** Behovet av mellanhänder i allmänhet mycket större för konsumentföretag. Kan bestå av tillverkandeföretag, grossist, detaljist och kund. **Transaktionskanaler för industriprodukter** Antalet kunder är mindre. Närhet mellan kund och distributör ej lika väsentligt. Inslag av kundorderspecifika varianter är större. Större order värden. Direktlevereans vanligare.

Answer 63

**Separerade transaktions- och materialflödeskanal** * Direkt materialflödeskanal: innebär att transaktionskanalen först går till mellanhandföretaget och sedan till ett produktförsörjande företag. * Direkt transaktionskanal: karaktäriseras av att transaktionskanalen först går till de produktionsförsörjande företaget och därefter till mellanhandsföretaget, medan materialflödeskanalen går från mellanhandsföretaget till den konsumerade kunden. **Gemensam transaktions- och materialflödeskanal** Skiljer sig främst åt med avseende på om det finns lager i materialflödet som passerar mellanhandsföretaget eller inte. Kundorderpunktens placering skiljer sig också åt. * Mellanhand och komplett distributionsfunktion * Vanligaste, den tar emot order, orderbekräftelse, plockar, levererar och fakturerar den konsumerade kunden. Den håller också lager. Kundorderpunkten ligger i mellanhandföretaget. * Cross-docking med särsortering * Skillnad från ovanstående i att båda kanalerna på ömse sidor om mellanhandens företaget i större utsträckning är kopplade kvantitetsmässigt och tidsmässigt. Varje period summeras behoven från inkomna ordar från mellanhandens kunder och de summeras till mellanhandsföretaget. Orderpunkt i mellanlagret. * Direktadresserad cross- docking * Båda kanalerna ömse sidor om mellanhandsföretaget är helt kopplade kvantitetsmässigt och tidsmässigt. Mellan företaget producerar ordervis. Kundorderpunkt i de producerande företaget. * En variant är merge- in –tansit= en större leverans bryts upp i mindre enheter och som sedan levereras direkt till flera kunder.

Answer 64

Ofta behövs hierarkier av lager. *Centraliseringsgrad:* ju färre nivåer och lägerstället desto högre centraliseringsgrad. **Låg centraliseringsgrad:** * ger ökad närhet till kunder * fler lagerpunkter och bättre möjlig leveransservice * bör väljas om transportkostnaderna är höga i förhållande till produktens värde **Hög centraliseringsgrad:** * innebär skalfördelar i distributionen * bättre flexibilitet vid efterfrågevariationer (kaskadeffekt) * minskad mängd icke-värdeadderande aktiviteter (extra upp- och nerpackningar, lossningar, administration mm). * Minskad risk för inkurans och fel sammansatta lager Tumregel: om antalet lager minskas från n till m kommer den totala lagervolymen att minska med 1 – (√m / √n). Under senare år har trenden varit att öka centraliseringsgraden.

Answer 65

* Olika former av mellanhänder har också eliminerats som ett sätt att effektivisera distributionssystem kallas disintermediation * Det enda som generellt kan sägas är att den mellanhand som bidrar med mervärden för den konsumerande kunden i försörjningskedjan alltid har en roll att spela och har en motiverad existens. * Utveckling av IT ger att de är lättare med informationsutbyte vilket gör att mellanhänder kan elimineras. * Transaktion och materialflöde behöver inte ske i samma distributionskanal och distributören blir informationsgrossist medan varorna direktlevereras.

Answer 66

Två strategier vid utformning av distributionskanaler (materialflöde): * Spekulation: värdeökande eller materialförflyttande aktiviteter sker utan kundkommitment. Baseras på prognoser. * Fördelar: stordriftsfördelar, tillverkning i större kvantiteter * Nackdelar: risktagande (inkurans), lageruppbyggnad * Senareläggning (postponement): värdeökande eller materialförflyttande aktiviteter görs så sent som möjligt, helst mot kundorder. * Fördelar: lättare att hantera korta produktlivslängder och svårförutsägbara kunder. Mindre lager * Nackdelar: små kvantiteter högre styck kostnad, längre leveranstider

Answer 67

Distributören tillhandahåller formnytta och har variantskontroll. Olika värdeadderande verksamheter: * Enklare montage: delar av montering * Komplettering med tillbehör * Blandning: den slutgiltiga blandningen ex färg. * Satsning: sammanplockning av olika artiklar till en sats * Sortering * Sekvensläggning: Vi leverans av komponenter och halvfabrikat till monteringsanläggningar med tillverkning direkt mot kundorder är det vanligt att inlevererade artiklar skall ligga i samma sekvensföljd som mottagaren ska montera dem. * Justering: inställning av produktegenskaper * Packning * Etikettering

Answer 68

En kundorder representerar ett åtagande från en kund om att köpa vissa kvantiteter av företaget produkter vid en viss tidpunkt. Känd information.

Answer 69

Specifikation av önskad kundvariant sker i samband med kundorder. För tillverkning av produktvariant som specificeras på kundorderna måste en tillverkningsorter skapas. I samband med tillverkningsorderregisteringen reserveras de i produktvarianten ingående fabrikaten och köp komponenterna.

Answer 70

Används ett möjligt- att lova koncept: Ex. För standardprodukter som levereras direkt från lager i successiv takt kan leveranstid bestämmas genom en “möjligt-att-lova” metod som tar hänsyn till disponibel kapacitet och materialåtgång i lagret. Det kan göras genom att man kontinuerligt i takt med att ordrar erhålls uppdaterar aktuell beläggning i produktionen och därigenom får ständig information om om hur mycket ledig kapacitet som finns. Vid varje ny order görs en ny beräkning. Som alternativ till denna metod kan man använda en fast policybestämd leveranstid.

Answer 71

Vid utplockningstillfället minskas lagersaldot med den kvantitet som plockats mot kundordern. Samtidigt tas reservationen bort så att den disponibla kvantiteten i lager förblir korrekt.

Answer 72

Prognoser i företag kan avse strategiskt, taktiskt och operativt beslutsfattande. Oftast handlar det om efterfrågan på företags produkter, och man kan därför tala om efterfrågansprognoser. Ex. på situationer där efterfrågansprognoser påverkar beslut: * Vilken kapacitet i personal och maskiner behövs för att klara nästa års produktionsplan? * Vilka kvantiteter av artikel 300 räknar man med att behöva köpa under nästa år som underlag för att ingå avropsavtal med leverantör? * Hur länge kommer lagret att räcka, och när måste påfyllning beställas?

Answer 73

För att underlätta prognostisering av framtida efterfråga krävs tillgång till information om den historiska efterfrågan. Dock är de historiska datan som man har tillgång till oftast utleveransstatistik och faktureringstatistik som inte representerar den verkliga efterfrågan fullt ut. Prognoser behöver ta hänsyn till variationer: * Slumpmässiga * Trendförändring * Säsongsvariation * Cykliska efterfrågevariationer, exempelvis konjunktursvängningar. **Prognostisering med hjälp av bedömningsmetoder** ***bygger på individers erfarenhet,*** baseras inte alls eller i liten utsträckning på formella beräkningar. Funkar bra när * Antalet produkter är litet. * Antalet perioder är litet. * Prognoser måste göras med lång framförhållning. * Efterfrågan påverkas av egna aktiviteter (reklam). * Produkter som är under introduktion eller avveckling. ***bygger på matematiska beräkningar*** med utgångspunkt i tidsserier över efterfrågehistorik. * Betingade metoder; prognoserna är uttryckta i annan variabel än den tidsserie beräkningar baseras på. Exempelvis vid deriverad efterfrågan. * Icke-betingade metoder; prognoserna är uttryckta i samma variabel som den tidsserie beräkningar baseras på. * Glidande medelvärde; medelvärdet av efterfrågan under ett antal perioder. Lämplig vid stabil och jämn efterfrågan. * Antagande att nästa periods efterfrågan blir lika stor som föregåendes * Exponentiell utjämning; data för olika perioder viktas olika, för exponentiell utjämning är förhållandet mellan två på varandra följande vikter konstant. Lämplig när den senaste periodens eftefrrågan är mest korrekt. Ger följande formel: P(t+1) = α E(t) + (1- α) P(t) *Där* P(t+1) = prognosticerad efterfrågan för period (t+1) E(t) = verklig efterfrågan under period t Α = utjämningskonstanten * Beräkningarna kan justeras med trendförändringar enligt: Prognos för period n = grundprognos + (n-1) trend * Bland annat kan säsongsindex användas. Säsongsindex = normalefterfrågan under denna månad i förhållande till normalefterfrågan under genomsnittsmånad. * För att kunna kontrollera prognoserna måste man mäta prognosfelen. Syftet är att identifiera slumpmässiga och systematiska prognosfel. * Men brukar beräkna medelvärde av prognosfel i såväl absoluta (MAD – Mean Absolute Deviation) som naturliga tal.

Answer 74

**Efterfrågevariationer** Efterfrågan variationer brukar ofta vara ganska måttliga men de tenderar att öka ju längre upp mot råvarutillverkaren man kommer. Fenomenet kallas bullwhipeffekter och betyder att de förstärks längs med kedjan. När ex företaget tvingas förlänga en leveranstid för att de är en högre efterfrågan än vanligt så kan kunden uppfatta de som att de får leveransproblem och beställa mer för att gardera sig osv. **Tidsfördröjningar** Ett annat förhållande som förekommer i fördröjningskedjor är den tidsfördröjning som uppstår vid överföring av efterfrågeinformation mellan företag i fördröjningskedjan. **Efterfrågeinformation från point- of- sale** Är att direkt överföra efterfrågeinformation från point- of- sale till uppströmsföretagen i försörjningskedjan. Men point- of- sale menas den punkt där konsumerande kunden efterfrågar produkterna. **Överföring av leveransplaner** Överföra leveransplaner från kunder till leverantörer. Ofta består en leveransplan av tre delar: den första delen ren order från kund, den andra delen kvantiteter som förväntas avropas, ofta finns någon typ av utfästelse från kundens sida, den sista delen är endast en prognos.

Answer 75

1. från leverantörer in i företaget 2. inom företaget 3. från företaget till kunder

Answer 76

**Materialstyrning=**för varje artikel fastställa kvantiteter och tidpunkter för kommande tillverknings- och inköpsorder för att tillfredsställa kommande behov. Målet är att åstakomma så effektiva materialflöden som möjligt med avseende på kapitalbinding, resursutnyttjande, leveransservice. Materialstyrning handlar om att besvara följande frågor: 1. För vilka artiklar skall nya order planeras in? (artikelfrågan) 2. Hur stor kvantitet skall ordern för respektive artikel avse? (kvantitetsfrågan) 3. När ska orden för respektive artikel läggas ut till leverantör respektive när skall den startas i den egna produktionen? (starttidsfrågan) 4. När skall orden för respektive artikel levereras in till lager, direkt till produktionen eller direkt till kund. (leveranstidsfrågan)

Answer 77

* Oberoende efterfrågan: sådan efterfrågan som inte har något direkt samband med efterfrågan på andra artiklar. * Härledd efterfrågan: innebär i motsats att en artikelsefterfrågan härleds till efterfrågan på en annan artikel, tex stolsben till efterfrågan på stolar. Dessa behöver inte enskilt prognosticeras

Answer 78

* Obalanser mellan tillgångar och behov leder till stora lager om tillgångarna är för stora respektive bristsituationer om behoven för stora. * Tillgångar: * Befintligt lager * Planerad inleverans * Behov: * Prognoser * Kundreservationer * Nedbrutna behov

Answer 79

Baserad på behovssug alternativt planeringstryck: * Pull – Produktion och materielförflyttning sker endast på initiativ av och auktoriserat av den förbrukande aktören i materialflödet. * Push – Produktion och materialförflyttning sker utan att förbrukande aktör auktoriserat aktiviteterna, dvs de initieras av den producerande aktören själv, av en central planeringsinstans eller direkta beodringar. Pull mer störningskänsligt.

Answer 80

* Omsättningslager; inleveranser sker i större mängder än uttag för att minska ordersärkostnader. * Säkerhetslager; för att skydda mot störningar vid leveransförseningar och efterfrågeökningar. * Utjämningslager; jämn produktion sker trots att förbrukning är säsongsberoende eller vice versa. * Produkter-i-arbete PIA; frikopplar tillverkningsprocesser. * Koordinationslager; skapas avsiktligt för att uppnå samordningsfördelar, exempelvis samtidig leverans av flera artiklar från samma leverantör. * Styrningslager; uppkommer oavsiktligt pga brister i materialstyrningen, exempelvis då någon artikel måste vänta på någon annan för att kunna monteras. * Spekulationslager; byggs upp för att man tror att det kommer en framtida prishöjning. * Inkuranslager; varor som inte längre kan förbrukas.

Answer 81

* Beställningspunktsystem * täcktidsplanering * kanban * materialbehovsplanering

Answer 82

Man jämför det som finns i lager med en förutbestämd beställningspunkts kvantitet. Beräknas mha: BP = SL + E x LT Där BP = beställningspunkt SL = säkerhetslager E = efterfrågan per tidsperiod LT = ledtiden Kontinuerlig jämförelse, i praktiken efter varje lageruttag. Jämförelse vid givna intervall, är administrativt effektivare och möjliggör samleveranser

Answer 83

Starkt besläktad med beställningspunktsystem. Täcktid=Den tid som tillgängligt lager plus planerade inleveranser förväntas räcka. Täcktiden beräknas genom att tillgängligt lager divideras med förväntad efterfrågan per tidsenhet. Beslutsregler: Planera in en ny order om täcktiden är mindre än återskaffningstiden plus säkerhetstiden. Sätt leveranstidpunkten till dagens datum plus artikelns ledtid. Vid täcktidsplanering använder man en säkerhetstid för att gardera sig mot osäkerhet och variantioner i efterfrågan. Säkerhetstiden\*Efterfrågan per tidsenhet=säkerhetslagret i beställningspunktsystem.

Answer 84

Karakteriseras av att materialbehov som uppstår hos en förbrukande enhet initierar tillverkning och/eller leverans från en materialförsörjande enhet. Till skillnad från andra materialstyrningsmetoder registreras inte planerade order i ett affärssystem utan man använder sig av direktanrop från den förbrukande enheten. Kanban är ett renodlat pullsystem. Det finns två typer av kanban: 1. De som baseras på fysisk och visuell initiering av nya order 2. De som baseras på administrativ initiering- elektronisk kanban Fulla lastbärare innehåller innehåller en fördefinerad standardenhet som finns angiven på kanban kortet och alla lastbärare innehåller ett kanbankort. Nödvändigt antal kanbankort defineras med hänsyn till aktuella ledtiderför återanskaffning och önskvärt säkerhetslager för att gardera sig mot osäkerhet och efterfrågevariationer. Tillverkningskanban används för att beordra tillverkning, transportkanban för förflyttning, även enkortskanban förekommer som är för både tillverkning och förflyttning. **Beslutregler kanban:** När en lastbärare blir tom på en förbrukande enhet frigörs ett kanbankort. Det skickas till den försörjande enheten som via kortet auktoriseras att börja tillverka den kvantitet som ryms i en standardlastbärare och/eller auktoriseras att transportera en full standardlastbärare till den förbrukande enheten

Answer 85

Ovanstående materialstyrningsmetoder baseras på att nya order planeras in när förbrukning skett, dvs. de är förbrukningsinitierade. MRP är en behovsinitierande materialstyrningsmetod. Tidpunkter för inplanering av nya leveranser fastställs med utgångspunkt från när i tiden nettobehov av material uppstår, dvs. när beräknad lagertillgång blir negativ. Gardering mot osäkerhet kan åstakommas mha säkerhetslager alternativt säkerhetstid. Beslutsregel: Planera in ny order för leverans vid första nettobehovet. Beräkna beordringstidpunkt som leveranstidpunkten minskad med artikelns ledtid. MRP är användbar för både härledda och oberoende behov. Vid oberoende behov baseras beräkningen på någon form av prognos. Vid härledda behov utgår man från behov på överliggande strukturnivåer. Materialbehovsplanering kan också användas för att styra materialflöden mellan lager i distributionsnätverk, man talar då om DRP=distribution requirements planning.

Answer 86

Det är inte bara vid vilken tid som materials ska beställas som måste bestämmas, även vilken kvantitet. Det optimala hade varit om det fanns ett behov av samma kvantitet vid varje behovstillfälle. Partiformning= fastställa ändamålsenliga orderkvantiteter. Partiformning kan delas in i två delar: * ekonomisk del- varje order är förknippade med ordersärkostnader som måste tas hänsyn till vid partiformningen * icke-ekonomisk del- ibland är det fördelaktigt att anskaffa större kvantiteter än vad som behövs för tillfället även om det inte finns ekonomiska motiv.

Answer 87

Val av orderkvantitet bygger på en manuell och erfarenhetsmässig bedömning av vad som kan vara lämplig kvantitet. Bedömningen baseras på uppskattad årsförbrukning, pris, hur resurskrävande det är att genomföra orderprocessen, samt risk för inkurans.

Answer 88

(Wilsons formel); EOK=sqrt((2\*E\*O)/(L\*V)) Där E = efterfrågan per tidsenhet (styck/år) O = ordersärkostnad (kan säga att det är marginalkostnaden) - samma för varje order. (kr/order) L = lagerhållningsränta V = varuvärde per styck (kr/st) Ex. Köpa parti mjölk. EOK = sqrt (2\*365\*15 / 0,03\*8) = 214 liter mjölk är det mest lönt att köpa varje gång man handlar.

Answer 89

Man skapar en order för varje behov och de olika orderkvantiteterna motsvarar respektive behovskvantitet. Ingen partiformning eftersom orderkvantiteterna motsvarar respektive behovskvantitet. Inget omsättningslager förekommer.

Answer 90

Orderkvantiteten väljs så att den täcker ett helt antal planeringsperioder, t.ex. veckor eller dagar. Valet av antal perioder beror på manuell och erfarenhetsmässig bedömning. Orderkvantiteten anges som en tid uttryckt i antal perioder.

Answer 91

Beräknas som en avvägning mellan ordersärkostnader och lagerhållningssärkostnader. De totala kostnaderna som är förknippade med lagerhållningen optimeras. EBT=EOK/E Orderkvantiteterna i medeltal kommer att bli lika med den ekonomiska orderkvantiteten. Fördelen är att orderstorlekarna i viss utsträckning anpassar sig till efterfrågeförändringar. Därmed behöver man inte lika ofta uppdatera behovstäckningstider som orderkvantiteter

Answer 92

Tillgång och behov i materialflöden kan aldrig fullt ut synkoniseras. För att gardera sig mot osäkerheter använder sig företag av säkerhetsmekanismen, främst säkerhetslager och säkerhetstider **Gardering mot osäkerhet genom:** * Kvantitetsgardering * Tidsgardering; leveranser sker innan de behövs.

Answer 93

Ju större säkerhetslager, desto mindre blir bristkostnaderna men desto högre blir lagerhållningssärkostnaderna. Det ekonomiskt optimala säkerhetslagret är därför en avvägning mellan bristkostnader och lagerhållningssärkostnader. I allmänhet är det mycket svårt att uppskatta detta. Ofta används policybestämda servicenivåer som är ett mått på i vilken utsträckning man ska undvika att brist uppstår. Servicegraden anges i procent.

Answer 94

**Manuella bedömningar:** erfarenhetsgrunder **Procentsats av ledtidsförbrukningen;** är enkelt att använda men tar inte hänsyn till efterfrågans variation eller prognosfel. Man dimensionerar det som en procentsats av ledtidsförbrukningen. **Säkerhetslager beräknat från önskad servicenivå och efterfrågevariationer;** det mest korrekta sättet. Formel: SL = K ∙ σ Där SL = säkerhetslagret K = säkerhetsfaktorn tagen från fördelningstabell med servicenivån. σ = efterfrågans standardavvikelse under ledtiden. Kan beräknas genom att multiplicera MAD med 1,25 eller mha: σ=σt\*sqrt(LT) där: σ= efterfrågans standardavvikelse under ledtiden σt = efterfrågans stadardavvikelse per tidsenhet LT= ledtidens medelvärde i tidsenhet Man kan också beräkna den så kallade **servicefunktionen** E(z)=((1-SERV2)\*Q)/σ σ = efterfrågans standardavvikelse under ledtiden Q= orderkvantiteten i medeltal SEV2= Servicenivån

Answer 95

Säkerhetslagret kan uttryckas i form av täcktid. Tiden i perioder räknas ut genom att man dividerar den uträknade säkerhetskvantiteten med medelefterfrågan per period. Detta sätt är fördelaktigt vid säsongsvariationer.

Answer 96

**Lagersaldo kan redovisas på två sätt:** 1. transaktionsvis mha uppdateringar vid lagerförändringar 2. periodiskt mha inventeringar **Tre sätt att uppdatera efter lageruttag:** 1. Varje materialuttag rapporteras med samtidig uppdatering av lagersaldo. 2. lagersaldot uppdateras mha produktstrukturerna då färdigtillverkade artiklar inrapporteras. 3. uttag mot förbrukningslager, bokförs inte mot kundorder, kostnader bokförs istället när inventering sker.

Answer 97

Lagerredovisningen görs vid inlevererade kvantiteter. Det kan vara från en extern leverantör eller från den egna verkstaden. Kvalitetskontroll görs även innan artikeln placeras i lager.

Answer 98

Motsatsen till inleveranser. Uttag kan ske mot kundorder eller tillverkningsorter. Uttag kan även ske i samband med överföring av kvantiteter från ett lagerställe till ett annan, eller mot ospecificerad förbrukning. Backflushing=baklängesnedbrytning=automatisk lageruppdatering.

Answer 99

En fysisk process som syftar till att korrigera de felaktigheter som uppstått vid lagerredovisning och genomförs genom att man fysiskt räknar de kvantiteter som finns i lager och korrigerar saldot så det stämmer.

Answer 100

I tillverkande företag betraktas material- och produktionsstyrning som en process. Planeringen av dessa utförs successivt i en hierarkisk struktur av planeringsfunktioner. Vanlig struktur: **Sälj och verksamhetsplanering** Det är en process på företagets ledningsnivå som syftar till att utarbeta och fastställa överordnade planer för försäljning, utleveranser och produktion. Används ofta för att planera framtida produktionsbudgetar. **Huvudplanering** På denna nivå görs utleveransplaner och produktionsplaner för företagets produkter med utgångspunkt från aktuella kundorder och/eller prognoser och med hänsynstagande till eventuella inneliggande lager. **Orderplanering** Planeringsnivå som ansvarar för materialförsörjningen dvs råvaror och köp komponenter mm. **Detaljplanering** Planeringsobjektet är tillverkningsorter och de operationer som måste genomföras för att åstadkomma en färdig artikel.

Answer 101

Ett mått på i vilken omfattning som dessa produktionsresurser kan åstadkomma värdeförädling. **Beräkning av kapacitet och kapacitetsbehov** De vanligaste enheterna för kapacitet: * mantimmar/period * maskintimmar/period * antal * kilo * kronor **Maximal kapacitet:** full beläggning dygnet runt alla dagar. **Nominell** vad den borde klara av. kapacitet beräknas mha: * Antal maskiner (eller andra produktionsenheter) i gruppen. * Antal skift per dag. * Antal timmar per skift. * Antal arbetsdagar per period. **Bruttokapacitet:** efter kapacitetsbortfall pga maskinhaverier, korttidsfrånvaro, underhållsaktiviteter mm. **Nettokapacitet;** efter väntetid på material, tid för möten, pauser, omarbetningar, akutorder.

Answer 102

Detaljplaneringens tre huvuduppgifter: 1. släppa ut order i en takt som ger rimliga genomloppstider. 2. se till att utgångsmaterial finns tillgängligt (materialklarering). 3. att ordnarnas utförs i rätt ordning (körplanering). Kan genomföras mha: 1. prioriteringsregler, ex: FIFO, kortast operationstid först, tidigast planerad 2. Körplaner, genererade mha datasystem.

Answer 103

* Specificering av inköpsbehov * Inköpsanmodan är således det dokument eller den signal till anskaffning som ger inköpsfunktionen i uppdrag att skapa en inköpsorder och verkställa inköp. * Upphandling * Välja leverantör och att upprätta inköpsavtal * Ett leverantörsavtal kan utformas på många olika sätt och avse många olika delar * Inköpsorder * Dokument som auktoriserar leverantören att leverera * Orderbekräftelse * För att säkerställa att villkoren för en inköpsorder godkänts av leverantören är de vanligt att den orderbekräftelsen * Leveransbevakning * Innebär att se till att kunden vet när leveransen kommer och att den kommer i tid. * Leveransavisering * Leverantören informerar kunden om att leverans är påväg. * Leveransmottagning * Ankomstkontroll innebär att godset tas emot och kontrolleras för att man skall säkerställa att leveransen är korrekt och i överensstämmelse med motsvarande order. * Uppföljning och utvärdering

Answer 104

**Produkter och komponenter** är produktkvalitet, kvalitetskontroll och leveransuppföljning centralt. Ofta möjligt med långsiktiga avtal. **Råmaterial** kan priset fluktuera= spekulationsköp. De är ofta stora och tunga = viktigt att involvera materialhanteringspersonal. Dessutom är det viktigt att involvera produktionspersonal så att rätt material fås fram. Centralt är priset varför upphandlingar eller auktioner kan användas. Man vill ofta ta in offerter från flera leverantörer. **Förnödenheter** (reservdelar, städmaterial, kontorsartiklar) mm köps in oregelbundet och från många olika leverantörer. De är normalt icke-kritiska. Centralt är att minimera transaktionskostnaderna och effektivisera rutinerna för inköp. (tänk Kraljic)

Answer 105

* Anskaffning i direkt konkurrens * Innebär att leverantören är konkurrensutsatt i princip vid varje anskaffning. Ingen form av avtal. * Anskaffning mot avtal i konkurrens * Karakteriseras av någon form av enklare ramavtal eller motsvarande överenskommelse. Konkurrensinslaget är aktuellt i samband med att avtal ingås. * Anskaffning mot operativa avtal * Avtalsbaserade, avser ofta medellångt operativt samarbete. Omförhandlas med jämna mellanrum. * Anskaffning mot strategiska avtal * Avtalen innehåller inte bara operativa inslag utan också inslag ac samarbete med tex kavlitetsutveckling.

Answer 106

* Fast pris med incitament: ett pristillägg om vissa överenskomna prestationer överträffas. * Kostandsrelaterade priser: Överenskommet pris som sätts i relation till de faktiska kostandena. Tex baserat på antal arbetstimmar. * Pris med klausuler: om avtal över längre period möjliggör för köparen att avbryta avtalet * Prisförändringsklausuler: Säkerställer att en ökning eller minskning av ett prid kan få göras om framställningskostnaderna förändras. * Flexibla leveranskvantiteter: För produkter med mycket osäker efterfrågan kan de vara problem för kunden att avtalsmässigt binda dig. Ex visst fastpris men regler för justering med volym etc. * Återköpsklausuler: leverantörer köper tillbaka produkt om den inte går att sälja * Vinstdelningsklausuler: leverantörer accepterar ett lägre pris för att få en del av vinsten vid försäljning. * Avtal med rabatter: Högre rabatter med högre volymer

Answer 107

Total cost of ownership involverar alla kostnader materialanskaffningen ger upphov till: * Direkta anskaffningskostnader; inköpspris, transportkostnader mm. * Indirekta anskaffningskostnader; orderadministration, kvalitetskontroll, lagerhållning, materialhantering, returflöden mm.

Answer 108

* Affärens betydelse för företaget * Ekonomisk ställning * Kvalitets- och processutveckling * Miljöhänsyn * Teknologistatus och kunskap * Företagskultur, arbetsorganisation och ledning * Anskaffningsprocessen * Tillverkningsprocessen * Distributionsprocessen * Kundserviceprocessen

Answer 109

* En sammanhållen mängs varor som sänds från en avsändare till en mottagare benämns gods. * Man skiljer gods med avseende på dess vikt och volym * Fulla laster- fyller upp en hel lastbärare (ex. Lastbil) * Part gods- också större gods men inte tillräcklig för att fylla * Styckegods- små kvantiteter som endast utnyttjar en liten del i lastbäraren * Paket- och lätt gods- minsta * Skilja med avseende på transporttid * Ekonomigods- gods som har låga krav på snabba transporter * Expressgods- höga krav på snabb leverans

Answer 110

Beställningstrafik är en kundanpassad transport för en transportköpare. Linjetrafik är däremot en standardlösning och innebär att gods transporteras mellan givna orter enligt en fast tidtabell.

Answer 111

Transportkostnaden är beroende av kapacitetsutnyttjandet. Den främsta nackdelen med direkttransporter är följaktligen höga kostnader. Man kan samordna många små sändningar till ett mindre antal större sändningar. Kallas Konsolidering av leveranser. Kan genomföras på följande sätt: * Leverera till lager; måste vägas mot extra lagerhållningskostnader. * Fasta leveransdagar; ger lätt planering och leveransprecision men kan ge långa ledtider. * Brytpunktsdistribution och navsystem; * Brytpunktssystem; många godsflöden samordnas till brytpunkter där de delas upp för vidare transport. * Navsystem; ingående och utgående flöden sammanstrålar i nav där gods bryts upp och konsolideras. * Ett nätverk av brytpunkter och nav med lokala upptagnings- och spridningsområden kan ge högfrekventa leveranser till många slutdestinationer. Ger höga hanteringskostnader pga omlastningar. Konsolideringscentrum måste placeras rätt för att ge gynnsam lösning. * Mjölkrundor; flera lastningsstopp längs en transportslinga. * Leverantörsrutter; kundföretaget har samordningsansvar (att beställa rätt mängd i rätt tid). * Kundrutter; leverantörsföretaget har samordningsansvar; måste anpassa produktion, plockning, packning mm för att kunna leverera i rätt tid. * Samdistribution * Balanserade flöden; lika mycket ut som in. * Transportoptimering

Answer 112

Ger två typer av transporter: * **mellan terminaler;** är normalt tidtabellstyrt, linjetrafik. Trade-off mellan leveransfrekvens och att fylla transportbärare sker. Vid stora variationer används en linjekapacitet som räcker då efterfrågan är som lägst och sedan finns extra kapacitet som tar hand om övriga behov. * **inom respektive terminals trafikområde:** dessa sker normalt dagligen. Planering behövs av rutterna, vilka fordon som skall användas och hur de skall lastas. * Ruttplanering: Gäller att bestämma antal rutter, nödvändigt antal fordon, vilka kunder som skall involveras i varje rutt och sekvensföljden för stoppen inom rutten * Sekvensering av rutter; att använda samma fordon på olika rutter som inte tar hela dagen i anspråk för att maximera utnyttjandet av ett fordon. * Lastplanering; på land brukar den beräknas som utrymme. Även returflöden måste beaktas. En bil som är full ut och tom hem har bara 50% fyllnadsgrad. * Lastning och lossningstider; Hanteringsutrustning måste vara dimensionerad för att klara av kapacitetstopparna. Man vill specificera lossningstider mm för att kunna ha en jämnare belastning.

Answer 113

Tracking; att följa en enhet längs materialflödet. Tracing; spåra enheter som försvunnit eller förlorats.

Answer 114

Incoterms= internationella standard som reglerar fördelningen av fraktkostnader, risktaganden och framtagning av dokument mellan köpande och säljande parter.

Answer 115

* Transportavstånd * Sändningsvolymer * Godsets densitet: gods med låg densitet kallas skrymmande och fraktpris beräknas efter volym istället för vikt. * Godsets fysiska utformning: hur lätt det är att lasta * Kyl och värme: special behov * Godsets risk: fara vid olyckor mm * Returtransporters fyllnadsgrad

Answer 116

* Anläggningar (antal, placering, kapacitet, mm) * Lager(säkerhetslagar, leverantörer etc.) * Transporter (trafikslag, rutter etc.) * Information (push eller pull, informationsdelning etc.)

Answer 117

* Lokalt * PM, HV, SOx, NOx * Regional * SOx,NOx,HV * Globalt * CO2, HC

Logistik Flashcards

(143 cards)