Magtarmkanalens fysiologi (ON) Flashcards
(110 cards)
1
Q
Vad är några av magtarmkanalens fysiologiska funktioner?
A
- Sönderdelning av föda (tänder, muskler, galla och enzymer).
- Sekretion (födan blandas med sekret fr. spottkörtlar, magkörtlar, levern, bukspottskörteln och liberkuhnska kryptor). Sekretionen är aktiv.
- Transport och blandning av maten genom koordinerad muskelmotorik.
- Absorption av näringsämnen, vitaminer, elektrolyter och vatten. Aktiv och passiv transport över tarmepitelet.
- Försvar mot virus/bakterier/andra skadliga ämnen i födan (GALT=gut-associated lymphoid tissue).
2
Q
Vilka är de 6 sfinktrarna och vad har de för funktion?
A
- Övre esophageal (hindrar luft från att komma in i MTK).
- Lägre oesophageal (stoppar reflux av magsaft in till esofagus).
- Pylorus (reglerar tömning av magsäcken i duodenum).
- Ileocecala valvet (mellan tunntarm och tjocktarm, gör att den bakterierika tjocktarmens innehåll inte kommer till tunntarmen).
- Inre analsfinktern (glatt, icke viljestyrd).
- Yttre analsfinktern (viljestyrd).
3
Q
Hur många liter motsvarar intag + sekretion per dygn?
A
8,5 liter/dygn.
4
Q
Vilken del absorberar mest?
A
Tunntarmen - 6,5 liter/dygn.
5
Q
Hur mycket absorberar tjocktarmen?
A
Ca 1,9 liter/dygn, men den kan absorbera upp till 4 liter.
6
Q
Var absorberas mestadels av NaCl?
A
I ileum och tjocktarmen (80%).
7
Q
Vad gör levern?
A
Den analyserar, konverterar, syntetiserar, avgiftar och eventuellt lagrar. Hepatocyterna gör allt detta.
8
Q
Vad är det enteriska nervsystemet?
A
Sensoriska receptorer och afferenta nerver som (genom interneuron) stimulerar efferenta nerver, som i sin tur stimulerar glatt muskulatur och sekretoriska celler, vilket ger konkretion eller relaxation av glatt muskulatur, exokrin sekretion (enzymer, slem, saltsyra och bikarbonat) samt para- och endokrin sekretion.
9
Q
Vilka stimuli verkar på enteriska nervsystemet?
A
Direkt: pH, tryck, uttänjning, osmolalitet och spjälkat födoämnen.
Indirekt (via sensoriska receptorer): åsyn och doft av mat.
10
Q
Ange 5 typer av sensoriska neuron.
A
- Submucosal IPANs
- Myenteric IPANs
- Intestinofugal IPANs
- Spinal primary afferents
- Vagal primary afferents
11
Q
Vad frisätter enteroendokrina celler?
A
Hormoner
12
Q
Vad producerar EC-cellerna och vad har ämnet för effekt i MTK?
A
Serotonin (ff.a). Det aktiverar sensoriska nerver under epitelet, som skickar nervsignaler till ENS och CNS.
13
Q
Vilka är de endokrina cellerna, var finns de och vilka hormon producerar de?
A
A-lika celler (corpus) - Ghrelin. ECL-celler (corpus) - Histamin. G-celler (antrum) - Gastrin D-celler (antrum) - Somatostatin S-celler (duodenum) - Sekretin. I-celler (duodenum) - CCK L-celler (ileum) - Glucagon-like Peptide 1 (GLP-1).
Cellerna: AEGDSIL (ägd sill)
Hormonerna: Greklands historia gasades av somaliska sekter, coola gubbar.
14
Q
Vad har parasympatiska nerver för funktion i MTK? Hur stor del av MTK innerverar den?
A
Den innerverar hela MTK.
15
Q
Vilken typ av muskulatur dominerar i MTK? Hur står de i kontakt med varandra?
A
Single-unit glatt muskulatur. Detta innebär att bara ett fåtal av muskelcellerna får direkt synaptisk input. De är kopplade via gap junctions, som tillåter koordinerad kontraktion.
16
Q
Vad är slow waves?
A
Svängningar av membranpotentialen i glatta muskelceller. De orsakar ingen kontraktion. De sker i olika frekvens i olika delar av MTK.
17
Q
Vad är Interstitial Cells of Cajal (ICC), och var hittas de?
A
De är magtarmkanalens “pacemakers”, och genererar slow waves i de glatta muskelcellerna. När slow waves kombineras med stimulerande nervsignaler leder det till “spike potentials” (en typ av aktionspotential) och kontraktion av muskelcellerna.
ICC hittas som ett nätverk mellan cirkulära och longitudinella muskellagrena i hela MTK.
18
Q
Hur leder en slow wave till en aktionspotential/”spike”?
A
Slow waves triggar aktionspotentialer, och aktionspotentialer triggar kontraktion.
När en slow wave uppnår ett visst tröskelvärde öppnas spänningskänsliga Kalciumkanaler, och aktionspotentialen uppnås.
19
Q
Vilka neurotransmittorer exciterar respektive inhiberar depolarisering och därmed kontraktion?
A
Exciterar:
- Acetylkolin
- Takykininer (substans P, neurokininer A&B)
Inhiberar:
- VIP (Vasointestinal peptide)
- Kväveoxid (NO).
20
Q
Beskriv matstrupens två motoriker.
A
Båda är peristaltisk motorik som hjälps av Migrating Motor Complex (MMC).
Primära motoriken pågår i 8-9 sekunder och fortsätter nedåt även om bolusen fastnar i esofagus.
Sekundära stimuleras av stretch-receptorer som stimulerar reflex som fortsätter i oändlighet tills all bolus är i magsäcken. Detta utifall något fastnar.
21
Q
Vad är Kolinerga fibrer?
A
Nervfibrer som transmitterar impulser till andra nervceller eller muskelceller genom acetylkolin. De frisätter NO och VIP och ger relaxation av lägre esofagala sfinktern och övre magsäcken.
22
Q
Vad innebär peristaltiska reflexer?
A
Det är en kontraktion av det cirkulära muskellagret bakom matbolusen, samtidigt som relaxation av cirkulära muskellagret ÖVER och FRAMFÖR bolusen, samtidigt som det longitudinella muskellagret kontraherar. Detta sker segment för segment.
23
Q
Var finns parietalcellerna och vad är dess funktion?
A
I fundus i magsäcken. De producerar saltsyra.
24
Q
Hur går muskellagren i magsäcken, utifrån och in?
A
- Längsgående
- Cirkulärt
- Snedgående.
1+2 bildar muskularis externa.
Innanför detta återfinns mukosa.
25
Vad delas magsäcken in i, uppifrån och nedåt?
Cardia, fundus, corpus, antrum och pylorus.
| Calle hade funnits om kossan inte andades pytonormar.
26
Vad händer i den proximala respektive distala magsäcken när mat kommer in från esofagus?
I den proximala magsäcken aktiveras vagovagala reflexen som via vagusnerven skickar signal till hjärnan och tillbaka till magsäcken och ger aktiv relaxation av den glatta muskulaturen i magsäcken. Den stimulerar även frisättning av acetylkolin, som gör att:
1. parietalcellerna frisätter H+
2. ECL-cellerna frisätter histamin.
Det leder till frisättning av NO och VIP.
Den proximala har en viktig reservoarfunktion, och gör att mat kan lagras utan ökat tryck.
Den distala magsäcken maler sönder maten och blandar den med magsaft genom kraftiga peristaltiska kontrationer som upprepas tills innehållet är tillräckligt sönderdelat för att passera genom pylorus. Perioden mellan att mat kommer in i magsäcken och att den töms ut i duodenum kallas "lag phase".
27
Vad stimulerar magsäckens tömning?
1. Vidgning av pylorusventrikeln ger ökad aktivitet i sträckningskänsliga sinnesceller. Deta ger frisättning av gastrin.
2. Peptider i ventrikeln ger frisättning av gastrin.
Båda dessa leder till kontraktion av glatta muskelceller, vilket i sin tur leder till snabbare ventrikeltömning.
28
Vad inhiberar magsäckens tömning?
Duodenum känner av innehåll och volym från magsäcken.
Det som hämmar magsäckens tömning i duodenums lumen är:
Ökad koncentration av peptider
Ökat tryck
Ökad osmolalitet
Minskat pH
...ger ökad aktivitet i sinnesceller i duodenum --> CNS --> ökad akitivitet i sympatiska nervfibrer till ventrikeln och nedsatt aktivitet i parasympatiska nervfibrer till ventrikeln --> fördröjd ventrikeltömning.
Ökad mängd fett:
... inhiberar spjälkning i duodenum via CCK, GLP-1 och Sekretin, och ger därmed fördröjd ventrikeltömning.
29
Vad har blandningen av födan för funktion i tunntarmen?
Innehållet blandas med sekret, enzymer och elektrolyter. Det kommer också i mer kontakt med tarmcellerna så att näring och vatten kan tas upp.
30
Vilka två typer av födomotorik finns?
Blandningsrörelser och peristaltik.
31
Vad innebär fastemotorik/MMC och när sker det? Vad är dess funktion?
Fastemotorik är ett speciellt motorikmönster som regleras av ENS.
Det finns bara i magsäcken och tunntarmen, inte i kolon.
Det börjar ca 4-5 timmar efter måltid, då magen och tarmen är tom på föda.
Börjar i magsäcken och duodenum och slutar i terminala ileum.
Funktion: hindrar bakteriell överväxt i tarmen. Funkar som ett SKÖLJPROGRAM.
Allt detta sker genom migrating motor complex (MMC).
32
Vad heter de olika delarna av tjocktarmen?
1. colon ascendens
2. colon transversum
3. colon descendens
4. colon sigmoideus
5. rectum.
33
Vad karakteriserar tjocktarmens motorik?
Den är långsam och trög.
1-3 ggr per dag sker MASS MOVEMENTS. Kraftiga propulsiva kontraktioner som håller på 10-30 minuter, och skjuter bajset mot ändtarmen. Orsakas av den s.k. gastrokoliska reflexen.
34
Vad karakteriseras tjocktarmens muskulatur?
Longitudinell muskulatur i tre band - dvs inte heltäckande som i tunntarmen.
35
Vad är haustra?
Säckliknande utbuktningar på tjocktarmen som beror på att de cirkulära muskellagret kontraherar, vilket delar in tjocktarmen i regelbundna stora segment.
36
Vad stimulerar defekation?
Uttänjning av magsäcken aktiverar mass movements i kolon genom gastrokoliska reflexen.
Fekalt material i rektum ger uttänjning av rektalväggen. Detta aktiverar sensoriska nerver till ryggmärgen och cortex, som skickar tillbaka motoriska nerver för relaxation av inre analsfinktern (ryggmärgen, icke viljestyrd) och yttre analsfinktern (cortex, viljestyrd).
37
Vilka är de tre spottkörtlarna?
```
Glandula parotis (seröst)
Glandula submandibularis (seromuköst)
Glandula sublingualis (muköst).
```
38
Vilka är de tre faserna av MMC?
Fas 1: viloperiod, inga kontraktioner (45-60min)
Fas 2: Oregelbundna kontraktioner (30-45 min)
Fas 3: Regelbundna mkt kraftfulla kontraktioner (5-15 min).
39
Vad har MMC för funktion?
Förhindrar bakteriell överväxt i tarmen. Funkar som ett sköljprogram.
40
Vad har salivsekretion för funktion?
1. Det neutraliserar sura metaboliter, mjukgör, renar och löser upp.
2. Startar nedbrytningen av kolhydrater och fett.
3. Utsöndrar NITRAT som under bakteriers inverkan omvandlas till NITRIT.
41
Vad stimulerar salivsekretion?
1. Luktimpulser aktiverar salivcentrum i medulla oblongata som aktiverar parasympaticus.
2. Mekanisk retning (dvs mat i munnen).
3. Kemisk retning av smaklökar (tex citronsyra!)
42
Vad hämmar salivsekretion?
1. Dehydrering
2. Ångest och oro
3. Vissa läkemedel (antikolinergika).
43
Vad innehåller saliv?
1. Vatten (95%)
2. slem
3. amylas och lipaser
4. elektrolyter (tex bikarbonat)
5. lysozym (enzym som angriper bakterier)
6. antikroppar
7. RNAse och DNAse
8. Nitrat
44
Vilken del av hjärnan reglerar salivsekretion? Hur går det till?
Salivcentrum (nucleus salivatorius) i medulla oblongata. Det aktiverar parasympaticus, och genom N. glossopharyngeus och N. Facialis gör att acetylkolin frisätts, vilket stimulerar de acinära cellerna i spottkörtlarna att börja producera saliv.
Sympaticus stimulerar också lite (genom noradrenalin), men inte lika mycket som parasympaticus.
45
Vad finns det för tre sorters körtlar i magsäcken?
1. Cardiakörtlar
2. Funduskörtlar
3. Pyloruskörtlar
46
Vilka är de huvudsakliga exokrina cellerna i dessa körtlar och vad producerar de?
1. Ytepitelceller: slem + bikarbonat
2. Mukösa halsceller: stamceller, slem.
3. ECL-celler: histamin.
4. Parietalceller: saltsyra, intrinsic factor (IF).
5. Huvudceller: pepsinogen, leptin.
6. G-celler: gastrin.
7. D-celler: somatostatin.
47
Hur fluktuerar saltsyrasekretionen vid födointag?
Direkt efter vi ätit är sekretionen av H+ låg. Den ökar när magen börjar tömmas, ca 1h efter födointag, och fortsätter öka tills ca 3h, då det börjar sakta ner igen. Vid detta tillfälle ca 800ml H+ i magen.
48
Hur mycket magsaft utsöndras per dygn?
2 liter.
49
Vad innehåller magsaft?
Vatten, saltsyra, pepsin, slem och intrinsic factor.
50
Hur stimuleras sekretion av saltsyra?
Det stimuleras direkt och indirekt.
Direkt: acetylkolin, gastrin och histamin stimulerar parietalcellen, som utsöndrar H+ i lumen.
Indirekt: acetylkolin och gastrin stimulerar också ECL-cellen, som utsöndrar histamin. Histaminet stimulerar därefter parietalcellen.
51
Hur produceras saltsyra i parietalcellen?
Vatten diffunderar in genom basala membranet från interstitiet in i cellen, och hydrolyseras där till H+ och OH-.
OH- kombinerar med CO2 och bildar bikarbonat (HCO3-) som insöndras in i blodet. Detta gör att blodet som passerar parietalcellen blir alkaliskt.
När HCO3- går in i blodet, transporteras Cl- in i cellen.
H+ pumpas ut genom H+/K+-ATPas (protonpumpen), och Cl- transporteras ut genom en kanal. Tillsammans kombineras de i lumen och bildar HCl.
Denna process är extremt energikrävande, och parietalcellen är en av kroppens mest mitokondrierika celler.
52
Vad producerar corpuskörtlarnas huvudceller (Chief Cells)?
Pepsinogen, som under inverkan av saltsyra bildar Pepsin. Detta sker endast om pHt är under 5.0.
53
Vad gör intrinsic factor (IF)?
Det bildar komplex med vitamin B12, som absorberas i distala ileum. Låg HCl-sekretion ger låg sekretion av IF, vilket ger B12-brist!
54
Vilka är de tre Pavloviska faserna då HCl-sekretion regleras?
1. Cefala fasen (30%). Tankar, syn, smak och tuggning aktiverar parasympatiska neuron i N. Vagus, och stimulerar sekretion av pepsinogen och HCl.
2. Gastriska fasen (65-70%. Aktiveras av mat i magen, som aktiverar
a) Lokala nervreflexer
b) Vagala reflexer
c) Frisättning av GASTRIN.
3. Intestinala fasen (ca 5%). Aktiveras av chymus i tarmen, som aktiverar
a) nervreflexer
b) frisättning av hormoner.
55
Vad stimulerar gastrinfrisättning i magsäcken?
1. Spjälkningsprodukter av proteiner
| 2. GRP (Gastrin-Releasing Peptide), som frisätts vid vagusnervstimulering.
56
Vad inhiberar gastrinfrisättning i magsäcken?
1. Somatostatin, vars frisättning ökar när pHt i maglumen blir lågt.
2. Hög halt av gastrin, som i sin tur stimulerar somatostatinfrisättning.
57
Vilka celler producerar gastrin och somatostatin?
```
Gastrin = G-celler
Somatostatin = D-celler.
```
58
Varför äter inte magen upp sig själv?
1. Ytepitelcellerna utsöndrar slem och bikarbonatjoner (som har högt pH). Slemmet produceras och degraderas kontinuerligt, och mängden är därmed konstant. Det skyddar ytepitelcellerna.
2. Tight junctions mellan ytepitelcellerna är impermeabla för H+.
3. Blodet som försörjer ytepitelcellerna är rikt på bikarbonat (dvs återigen ökat pH).
59
Vilka celltyper finns i tunntarmen och vad är deras uppgift?
1. Panethceller: defensiner
2. Stamceller: celldelning
3. M-celler: upptag av antigen i ileum
4. Kryptceller: vätskesekretion
5. EC-celler: serotonininsöndring
6. Entero-endokrina celler: hormoninsöndring
7. Bägarceller: mukussekretion
8. Absorptiva celler.
60
Vilka är de tre transporttyperna som kan ske över tarmepitelet?
1. Paracellulär transport (genom tight junctions mellan epitelceller)
2. Transportproteiner
3. Transcellulär transport (rätt igenom epitelcellen).
61
Vilka molekyler transporteras paracellulärt?
Vatten och salter.
62
Vad sker i duodenum?
Den huvudsakliga spjälkningen av fett, kolhydrater och proteiner. Sekret från pancreas och gallblåsan kommer in och gör detta.
Här BÖRJAS även absorptionen av näringsämnen, mineraler och vitaminer.
Duodenalslemhinnan frisätter hormoner som CCK och sekretin.
Den neutraliserar HCl som töms från magsäcken, och justerar innehållets osmolalitet.
63
Vad gör CFTR i duodenum?
Det är en kanal som transporterar ut anjoner (tex Cl- eller HCO3-) ut duodenalepitelcellen. Detta gör att Na+ passivt diffunderar ut ur cellen, vilket ökar osmolaliteten i lumen. Vatten diffunderar ut genom osmos, vilket gör slemmet mer vattnigt och seröst. Slemmet skyddar mot H+ och gör att duodenalepitelcellerna inte bryts ner av det låga pHt.
64
Hur skiljer sig slemmet i duodenum mot slemmet i magsäcken?
Slemmet är betydligt LÖSARE i duodenum än i magsäcken.
65
Varifrån kommer bukspott?
Från de acinära cellerna i pancreas (även kallat bukspottskörteln).
66
Vad innehåller bukspott?
1. Mycket bikarbonat HCO3-
2. Trypsinogen (bryter ner protein till små peptider).
3. Lipas (bryter ner fett till glycerol och fettsyror).
4. Alfa-amylas (bryter ner stärkelse till maltos).
67
Vad sker i den cefala och gastriska fasen i pankreas?
Syn, smak och lukt stimulerar hjärnan som signalerar till vagusnervens dorsala motornukleus. Från vagusnerven frisätts GRP och Acetylkolin, som transporteras via blodet. GRP stimulerar gastrinfrisättning från G-cellerna i antrum, som transporteras via cirkulationen till pancreas ACINUS: cellkluster av acinära celler. Här binder Gastrin till CCKa (receptor) vilket stimulerar frisättning av VATTEN och ENZYMER in i Acinuslumen. Acetylkolin aktiverar M3-receptor, och stimulerar till samma sak, plus HCO3- från ductuli-celler. Allt transporteras via gallgången in i duodenala lumen.
68
Vad sker i den intestinala fasen i pankreas?
Nedbrytningsprodukter av proteiner och fett i duodenallumen stimulerar en vagovagal reflex, som i sin tur frisätter acetylkolin och därmed stimulerar de acinära cellerna att utsöndra enzymer.
Nedbrytningsprodukterna stimulerar även I-celler i duodenum att insöndra CCK, som aktiverar CCK-receptorer på de acinära cellerna och stimulerar enzymutsöndring.
H+ i duodenallumen stimulerar S-cellerna att insöndra sekretin, som aktiverar Sekretinreceptorer på duktuli-cellerna (som kantar gången mellan en acinus och duodenum). Duktulicellerna utsöndrar HCO3- ut i lumen.
69
Var aktiveras de proteolytiska enzymerna?
De aktiveras av enteropeptidaser i duodenum - skulle de aktiveras i pankreas skulle det leda till akut pankreatit.
70
Vad är förhållandet mellan HCO3- och Cl-?
De är omvända till varandra - om Bikarbonat är högt, är Cl lågt.
71
Vad har levern för funktioner? (11 st)
1. Producerar gallsyror
2. Producerar, lagrar och frisätter glukos
3. Glukoneogenes (en av de viktigaste funktionerna).
4. Producerar, lagrar och frisätter fetter
5. Producerar ketonkroppar vid svält
6. Producerar bl.a. plasmaproteiner (albumin) och koaguleringsfaktorer.
7. Bryter ner proteiner och aminosyror till urea
8. Lagrar vitamin A, B12, D, K och E.
9. Lagrar järn och koppar
10. Biotransformation, dvs kemisk konvertering av både kroppsegna och främmande ämnen. Spelar alltså viktig roll i avgiftning och inaktivering av biologiskt aktiva ämnen.
11. Endokrin funktion (Bildar IGF-1, konverterar tyroxin till trijodtyronin och kolekalciferol till 25-hydroxikolekalciferol).
72
Vilka är de primära gallsyrorna? Var bildas de?
Cholsyra och kenodeoxicholsyra. De bildas i hepatocyterna och konjugeras med taurin och glycin för att bilda GALLSALTER.
73
Vilka är de sekundära gallsyrorna? Var bildas de?
Deoxicholsyra och litocholsyra. De bildas, under inverkan av bakterier, i kolon.
74
Vad innehåller galla? Vad är dess pH?
Elektrolyter, gallsyror, fettsyror, bilirubin (ger färgen), fosfolipider, kolesterol, protein. pH = 6, dvs lätt surt.
75
Vad sker i gallblåsan, gallgångsepitelet resp. sfinkter Oddi mellan måltider?
Gallblåsan: Elektrolyter och vatten reabsorberas, vilket gör att gallan koncentreras (upp till 20 ggr). Detta tillåter formering av MICELLER.
Gallgångsepitelet: vätskesekretionen från epitelet är rikt på HCO3- och stimuleras av sekretin.
Sfinkter Oddii: är stängd. (sfinkter oddii är sfinktern i gallgångens och pankreas gemensamma mynning ut i duodenum.
76
Vad sker i duodenum, gallblåsan resp. sfinkter Oddi kort efter måltid?
Duodenum: Fett i lumen stimulerar I-celler att insöndra CCK, som går in i blodcirkulationen, och orsakar både gallblåsan att kontrahera och sfinkter Oddi att öppna, så sekret kan rinna ut.
77
Vad orsakar alltså gallblåsans kontrahering och sfinkter oddis relaxation?
CCK bitches!
78
Beskriv nedbrytningen och absorptionen av fett i tarmen.
1. En stor fettdroppe emulsifieras till mindre fettdroppar av gallsalter, som agerar som surfaktant (bryter fettdropparnas ytspänning och gör att de löses till mindre droppar). Gallsalter är amfifila, dvs har en hydrofob och en hydrofil sida, och den hydrofila delen pekar utåt, vilket hindrar fettdropparna från att aggregera tillbaka till stor fettdroppe.
2. Fettdropparna emulsifieras tills de bildar MICELLER.
3. den ökade exponerade ytan gör att PANCREASLIPAS tillsammans med KOLIPAS kan attackera dem och spjälka fettet från TAG till monoglycerider + fria fettsyror, som går in i epitelcellen.
4. I cellen resyntetiseras TAG igen och packas in i stora aggregat - CHYLOMIKRONER - som tar sig ut ur cellen genom exocytos och går in i lymfsystemet.
79
Vad är det enterohepatiska kretsloppet?
Recirkulationen av gallsyror. 95% av primära konjugerade gallsalter aktivt reabsorberas i distala ileum. Transporten är beroende av luminalt Na+. Detta transporteras sedan via v. porta tillbaka till levern, där det kan utsöndras på nytt i gallan.
80
Vad dominerar vanligtvis i tunntarm och kolon, absorption eller sekretion? Vad händer när detta rubbas?
Vid normalfysiologiska tillstånd dominerar absorption. När tarmhinnan utsätts för retande eller skadliga ämnen i lumen dominerar sekretionen, vilket leder till diarré (förlust av vätska).
Absorption sker över villusepitelet, medan sekretion sker från kryptornas epitelceller.
81
Var sker den huvudsakliga kolhydrat- protein- och fettabsorptionen?
Jejunum.
82
Var sker den huvudsakliga kalcium, järn och folatabsorptionen?
Duodenum. Kalcium fortsätter även att absorberas i jejunum och ileum.
83
Var sker det huvudsakliga upptaget av gallsyra?
Ileum.
84
Var sker den huvudsakliga absorptionen av vitamin B12?
Ileum.
85
På vilket sätt kan man se att tarmens villi är lämpliga för absorption?
De är rikt vaskulariserade med fenesterade kapillärer.
86
Vilket enzym bryter ner kolhydrater, och till vad? Varifrån kommer det?
Alfa-amylas från salivkörtlar och pankreas bryter ner kolhydrater till oligosackarider.
87
Vilka enzymer bryter ner oligosackarider, och till vad?
Oligosackaridaser (sukras, laktas, glukoamylas), bryter ner till monosackarider.
88
Vilka transportörer transporterar glukos, galaktos respektive fruktos över enterocytmembranet? Är de Na+-beroende?
Glukos och galaktos transporteras mha SGLT1, som kotransporterar IN 2st Na+. Fruktos transporteras mha GLUT5, som inte är Na+-beroende.
89
Vad absorberas in i blodet från tarmlumen samtidigt som glukos?Tunntarmsepitelet absorberar tri- och dipeptider samt aminosyror!
Na+, Cl- och vatten.
90
Vilka kolhydrater absorberas i tunntarmsepitelet?
Monosackarider - galaktos, glukos och fruktos.
91
Vilken transportör transporterar glukos ut ur epitelcellens basala membran och in i blodet? Hur?
GLUT-2, genom faciliterad diffusion.
92
Vilka enzymer spjälkar proteiner och var? Vilket spjälkning är viktigast?
Det börjar i magsäcken mha PEPSIN. Viktigast är dock spjälkningen i duodenum mha pankreasenzymerna (bl.a. TRYPSIN). I mikrovilli sitter PEPTIDASER som slutför spjälkningen till tri- och dipeptider samt till aminosyror.
93
Vilka former av protein kan absorberas av tunntarmsepitelet?
Både tri- och dipeptider samt aminosyror.
94
Vilka celler kan överföra intakta proteiner från lumen till lamina propria? Hur? Vad händer med proteinet där? Vad har detta för relevans?
M-celler, genom transcytos. Proteinet processas i lamina propria av immunceller och överförs till lymfocyter. Detta har stor betydelse för mukosaimmuniteten.
95
Hur går absorptionen av di- och tripeptider till?
Peptiden transporteras av kotransportören PepT1 (Peptide transporter) tillsammans med H+ in i enterocyten. H+ transporteras sedan ut genom en Na+/H+ exchanger, som transporterar in en Na+. En Na/K-ATPas pumpar ut 3 Na+ och in 2K+ och förbrukar ATP. Peptiden bryts antingen ner av peptidaser till mindre peptid eller aminosyra, och transporteras genom transcytos ut ur basalmembranet.
96
Vilket är effektivare - absorption av peptider eller aminosyror?
Di- och tripeptider är effektivare. Varför vet jag inte. Aminosyraabsorption är Na+-beroende, peptidabsorption är H+-beroende.
97
Hur absorberas Na+ efter måltid? Var sker detta framförallt?
Mha en Na+/glukos eller Na+/aminosyra-kotrasnportör. Ffa i jejunum, lite i ileum.
98
På vilka sätt absorberas Na+?
Mha SGLT1 (kotransport med glukos), aminosyratransportörer (kotransport med a.s.), NHE3 (Na+/H+ exchanger), och Na+/K+-ATPas. I distala kolon finns även Na+-kanaler, ENaC (Epithelial Na Channel).
99
Vad är Na+/K+-ATPas viktiga för?
Både för absorptionen av Na+ MEN OCKSÅ ANDRA JONER.
100
På vilka sätt absorberas Cl-?
Genom kloridkanaler, claudiner (tight junctions), Cl-/HCO3- utbyte genom PAT1 och DRA.
101
Hur sker absorptionen av vatten över tunntarmsepitelet?
Den är passiv och följer absorptionen av elektrolyter och organiska molekyler. Den exakta mekanismen är inte klarlagd men den mest accepterade hypotesen är "the standing osmotic gradient".
102
Vad innebär "the standing osmotic gradient"?
En konstant högre osmolalitet i det laterala interstitiet (mellan celler) än i lumen, inuti cellen och i blodet gör att vattnet absorberas.
103
Vad stimulerar till ökad vätskesekretion?
VIP, acetylkolin, histamin, serotonin, prostaglandiner, toxiner (vid matförgiftning).
104
Vad har vätskesektretionen för funktion?
Befuktar slemhinnor och levererar NaCl till de absorptiva cellerna i villin.
Har även viktig skyddande funktion. I duodenum utsöndras bikarbonatrikt sekret från slemhinnan för att neutralisera den sura magsaften.
Sekretet innehåller även s.k. defensiner som är antibakteriella. Även IgA (immunoglobulin A) utsöndras.
105
Var i mukosan sker sekretionen?
Från kryptcellerna.
106
Vad är CFTR och hur fungerar den?
Det är en kloridjonkanal som aktiveras av cAMP.
107
Vad är NKCC och hur fungerar det?
Det är en kotransportör som transporterar in Na+, K+ och 2 Cl-. Den aktiveras också av cAMP.
108
Vad är slemmets funktion i tjocktarmen?
Det smörjer och befuktar det fekala materialet och hindrar bakterier från att nå själva cellytan.
109
Vad gör bakterier bl.a. i kolon?
Producerar vitamin K.
Metaboliserar kolhydrater till små fettsyror (tex BUTYRAT), som används som energikälla till koloncellerna.
Bryter ner urea och andra kväveinnehållande föreningar, som används till produktion av proteiner.
110
Vad för absorption/sekretion sker i kolon?
Aktiv absorption av Na+ genom ENaC i distala kolon - Cl- och H2O följer med passivt.
Sekretion och absorption av K+, sekretion av HCO3-.
Absorberar vatten mot en osmotisk gradient.
