Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Finance ll > Makro > Flashcards

Makro Flashcards

(72 cards)

Start Studying
1
Q

Fördelningssystem

A

Pay-as-you-go: Det innebär att de arbetandes
pensionsavgifter inte investeras utan går direkt till att betala pensioner för de
existerande pensionärerna.

Införandet av ett fördelningssystem innebär att s minskar. Kapitalackumulering och stationär BNP minskar därmed.

Den generation som är pensionärer när ett fördelningssystem införs får
pensioner utan att betala för dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fonderat system

A

Fully-funded: Avgifterna
fonderas, dvs investeras och medverkar därmed till kapitalackumulering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

BNP

A

Bruttonationalprodukten mäter värdet av
ekonomins totala produktion av varor och tjänster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

BNI

A

Bruttonationalinkomsten representerar det
totala värdet av alla varor och tjänster som produceras av ett lands medborgare och företag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

3 sätt att mäta BNP

A

Produktionssidan
1. Färdigvaror: värdet av alla varor och tjänster som kommer till slutlig användning under en viss period.
Färdigvaror: varor som är avsedda för slutlig konsumtion.
2. Förändringsvärdet, Summan av alla förändringsvärden under en viss period. (produktion - insatsvaror)
Insatsvaror = varor som används som insatts för produktion av andra varor.
Inkomstsidan.
3. Summan av alla inkomster i ekonomin under en viss period (lön och kapitalinkomster så som vinst och räntor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

IS

A

Y = C(Y-T) + I(Y,i) + G

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Lm

A

r=r

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

DD

A

C+I+G

Efterfrågan som genereras av inhemska konsumenter och investerare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Riskpremie x

A

(ingår i Investeringar) (IS-kurva)
x ökar –> I faller –> IS förskjuts åt vänster

x minskar –> I ökar –> IS förskjuts åt höger

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nominell växelkurs

A

relativpriset på inhemsk och utländsk valuta
E

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Real växelkurs

A

relativpriset på inhemska och utländska varor.
lilla e

e = E x (P/P*)

Den reala växelkursen kan ändras som infaltionen avvikter från den i omvärlden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Prisnivå skillnad på kort och medellång sikt

A

En viktig skillnad mellan modellerna för kort och medellång sikt är att
prisnivån (på varor och tjänster) är exogen på kort sikt men endogen meddellång.

Prisnivåns trögrörlighet är central för effekterna av finans- och
penningpolitik på kort till medellång sikt. Notera dock att räntan och
växelkursen (de är också priser) inte är trögrörliga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nominell BNP

A

PY: (Y + inflation)

Alla varor värderas till deras löpande marknadspriser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

gemensamma internationella priser

A

Man använder 3. för att jämföra köpkraft mellan olika länder. Ger
köpkraftskorrigerad (PPP-justerad) BNP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kort sikt

A

Centrala variabler:
Produktion, ränta och växelkurs endogena (kan bestäms inom modellen).
Priser och kapitalstock exogena (bestäms utanför modellen).

Centrala modeller:
45 graders (varumarknad),
IS-LM (varu- och penningmarknad) och
Mundell Flemming (+växelkurs).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Meddellång sikt

A

Centrala variabler:
Produktion, ränta och växelkurs (real och nominell)
endogena men nu också prisnivån.

Centrala modeller:
IS-LM-PC för öppen och sluten ekonomi.
WS-PS för
bestämning av jämviktsarbetslöshet (och potentiell produktion).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Philipskurvan

A

PC-kurvan (Phillipskurvan).
Produktionen påverkar prisnivån och därmed inflationen.
Mekanism: Högre Y ger lägre u. –> PC förskjuts åt vänster(?)

Driver upp lönerna och också priserna eftersom
företagen använder sig av ett prispåslag. Givet förväntad inflation blir inflationen högre
(lägre) än den förväntade om produktionen är högre (lägre) än den potentiella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Prissättning PS

A

W/P = 1/(1+m)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Lönesättning WS

A

W/P = F(u,z)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Positiv / negativ utbudsstörning

A

PC skiftar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Positiv / negativ efterfrågestörning

A

IS skiftar / ( och kanske LM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fast / flytande växelkurs

A

Centralt om växelkursen är fast eller flytande. Vid fast växelkurs sker anpassning av 
via priser vilket tar tid.

Vi flytande kan den också ske via E (omedelbart). Ju mer permanent en finanspolitisk expansion, desto större del av crowding out går via E.
Temporär expansion får större effekt eftersom E inte rör sig lika mycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Lång sikt

A

Centrala variabler: Produktion per sysselsatt (per effektivitetsenhet),
kapitalstock per sysselsatt (effektivitetsenhet).

Centrala modeller: Solow-modellen med och utan tillväxt i sysselsättning och
teknikfaktorn A.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nominel växelkurs

A

E

Växelkursen E definieras som mängden utländsk valuta per enhet inhemsk.

Relativpriset på valutor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Real växelkurs
e = (P/P*) * E P = Real BNP P* = Real BNP utlandet Mäter hur dyra ett lands produkter är i förhållande till produkter från andra länder P är mer trögrörligt än E
26
ZZ
Y = C(Y-T) + I(Y,i) + G + NX(Y, Y*, e) Efterfrågan som riktas mot inhemska producenter Visar efterfrågan som en funktion av produktionen
27
Real BNP
Y Alla varor värderas till deras konstanta priser (utgår från ett basår)
28
BNP - Deflatorn
Pt = Nominellt BNP / Real BNP Beskriver hur priser på produktionen förändras
29
Disponibel inkomst
Yd = Y-T Bruttoinkomst - skatt Konsumtion beror positivt på disponibel inkomst (ökar med varandra)
30
Autonom efterfrågan (sluten ekonomi)
c₀ i konsumtionsfunktionen En del av den agregerande efterfrågan som inte beror på Inkomsten. Den representerar den efterfrågan som skulle finnas även om inkomsten var noll. En ökning av den autonoma efterfrågan (högre G / lägre T) leder till en ökning av produktionen genom multiplikatoreffekten.
31
Konsumtionsfunktionen (sluten ekonomi)
Z = c₀ + c₁ × (Y - T) + I + G Z är den aggregerade efterfrågan. c₀ autonoma efterfrågan c₁ är den marginella konsumtionsbenägenheten. Y är inkomsten (BNP). T är skatter. Graf med 45 graderslinje och ZZ utan NX
32
Penningefterfrågan
Md Real penningmängs (efterfrågan på pengar): M/P = Y*L(i) Real efterfrågan på pengar(föreläsning 4) Md = Y*L(i) Nominell efterfrågan på pengar: M=PY*L(i) Fallande funktion av räntan på alternativa investeringar
33
Penningutbud
Ms Centralbanken påverkar penningmängden M genom att ändra sin balansräkning med öppna marknadsoperationer: stimulerande --> ökar Ms --> Köper obligationer --> sänker räntan Åtstramande --> minskar Ms --> säljer obligationer --> höjer ränta
34
Penningmarknaden
jämvikt då Ms = Md för en given nivå på M Hög ränta = Vill ha pengar investerade och inte som lösa likvider --> Mindre pengar i samhället. Låg ränta = Vill inte har pengar investerade utan som likvider --> Mer pengar i samhället LM = Visar hur PRODUKTIONEN Y påverkar RÄNTAN i
35
Varumarknaden
IS = Visar hur RÄNTAN i påverkar Poroduktionen Y
36
Nominalränta
it Beskriver räntan i termer av kronor
37
Realräntan
rt Beskriver räntan i termer av varor och tjänster (vad varukorgen är värd nästa år)
38
Nominalräntan / Realräntan
Om inflationen minskar kommer troligtvis den nominella räntan minska mer än den reala. Om nominalräntan är vid sin nedre gräns kan realräntan ändå bli hög om inflationen är negativ
39
Bankrisker (utvidgad IS - LM modell)
Y = C(Y-T) + I(Y,r+x) + G r = reala låneräntan x = riskpremien (ingår i investeringar) Investeringar I beror på reala låneräntan r inkluive riskpremie x Hög riskpremie --> Ökar låneräntan för företagen --> Investeringar faller --> Z faller --> IS kurva faller --> lägre Y Låg riskpremie --> Minskar låneräntan för företag --> investeringar ökar --> Z ökar --> IS ökar --> Högre Y
40
Ränteparitetet
Säger att växelkursförändringar kompenserar för ränteskillnader så att förväntad avkastning blir densamma.
41
NX = 0
Där ZZ = DD Handelsbalansen är 0 Ytb När Y är lägre än Ytb är NX possitiv När Y är högre än Ytb är NX negativ
42
Jämvikt på varumaknaden (öppen ekonomi)
När ZZ skär 45 graders linjen Där Y = Z Efterfrågan = Produktionen Både räntan och real växelkurs påverkar efterfrågan och därmed produktionen i jämvikt
43
Mundell - Flemming - Modellen
Kopplar ihop varumarknaden, penningmarknaden & valutamarknaden ( öpppen ränteparitet) Kan bestämma produktion, ränta och växelkurs
44
Fast växelkurs
I ett land med fast växelkurs måste dagens växelkurs Et vara samma som den förväntade framtida Ee kräver att it = it* (1+it)/(1+it*) = 1
45
Effektivitetslöneteorin
Det är inte lönsamt att sätta så låg lön som möjligt. Då blir det ingen förlust på att förlora jobbet.
46
L
Arbetskraften N + U
47
N
sysselsatta
48
U
Antal arbetslösa
49
W
Nominella lönen Marginalkostnaden
50
W/P
Real lön
51
u
Procentuell arbetslöshet U/L = u
52
m
prispåslag på marginalkostnaden
53
Jämviktsarbetslöshet WS & PS
un = visar arbetslösheten u på x-axeln Lönesättarna väljer den lön som ges av prisättningsrelationen P = Pe --> Där är arbetsmarknaden i jämvikt P = prisnivån P* = förväntad prisnivå
54
Prissättningssambandet
PS : W/P = (1/1+m)
55
Lönesättningssambandet
WS: W/P = F(u,z)
56
Jämviktsarbetslöshet Philips
un = (m+z) / a Jämviktsarbetslösheten blir högre om m eller z ökar, lägre om a ökar
57
z
Övrigt som påverkar lönebildningen, ex minimilöner
58
a
Hur känsliga lönesättarna är för arbetslöshet.
59
Philipkurvans lutning
Beror på hur snabbt inflationen tenderar att ändras När inflationen är hög är den mycket mer variabel Använder förväntnimngsutvidgad philipskurva y-axeln = förväntat inflation x - axeln = arbetslöshet
60
BNP-gapet
Mäter skillnaden mellan den faktiska och potentiellaa produktionen Uttrycks ofta i procent Yt-Yn Yn = Produktionen som uppstår när arbetslösheten är på sin jämviktsnivå
61
Konvergens
Högre tillväxt ju lägre BNP/capita startår.
62
Fonderat system
Pensioner kommer från eget sparande i fonder som växer med avkastning.
63
Solow-modellen sluten ekonomi
S = I Sparande = investeringar Sparandet styr kapitaltillväxten
64
Sparkvoten
Sparkvoten kan påverkas av politik, tex valet av pensionssystem. En ökning av sparkvoten leder till högre tillväxt under en temporär anpassningsfas.
65
r i öppen ekonomi
I en öppen ekonomi behöver inte S = I. Om omvärldsräntan r* är lägre än avkastningen på kapital hemma (r) kan vi förvänta kapitalinflöde, annars tvärtom. Leder till snabbare anpassning av kapitalstocken om r skiljer sig från r*
66
investeringsbehovet
vad som behövs för att kapitalstock per sysselsatt ska vara konstant Den första kurvan är en rät linje, eftersom vi antar att kapitalförslitningen är proportionell mot mängden kapital
67
Investeringskurvan
en konstant andel s av produktionen. Den andra kurvan är konkav, eftersom vi antar avtagande marginalavkastning för kapitalet.
68
stationärt läge
Ekonomin rör sig automatiskt mot ett läge där investeringsbehovet är lika med investeringarna så att K och Y är konstanta När K och Y rör sig i samma takt som Ga + Gn
69
balanserad tillväxt
Tillväxttakten i BNP/capita är då lika med den teknologiska tillväxttakten i ss: Både sf(k) och (+gA+gN)  k ärökande funktioner av k. * Investeringsbehovet (+gA+gN)  k är linjärt i k. * När investeringar = investeringsbehov är k konstant på nivån k*. * K växer då med samma takt som A  N, dvs med gA+gN.
70
Konstans skalavkastning
Konstant skal avkastning innebär att avkastningen ska vara skalenlig. Desto mer kapital eller arbetskraft som tillkommer desto högre ska avkastningen blir.
71
Avtagande marginalavkastning
(investeringskurvan) - innebär att avkastnigen ör avtagande, det det vill säga att den ökar mindre och mindre ju mer arbetkraften och kapital som tillförs.
72
KPI:
Konsumentpris-index. Fokuserar på vad som konsumeras, levnadskostnader. Rör sig oftast i samma riktning som BNP

Finance ll (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions