Marklära

Question 1

Har leror hög eller låg porositet

Answer 1

Leror har högst porositet men pga. kohessionskrafterna har de dock lägst genomsläpplighet

Question 2

Vad brukar vanliga odlade jordar ha för porositet

Answer 2

40-60%

Question 3

Vad menas med Kemiskt bundet vatten

Answer 3

Vatten som är extremt hårt bundet, man blir ej av med det under torkning

Question 4

Vad är adsorptionsvatten

Answer 4

Det vattnet som absorberas under torkning

Question 5

Vad kallas vattnet som ligger i zonen ovanför grundvattnet som påverkas av ytspänningseffekten

Answer 5

Kapillärt vatten

Question 6

Vad är det som gör att siltmineral i vattensammanhang är så besvärligt på vintern

Answer 6

Silt mineralen gör att den kapillära stighöjden förser tjälen med nytt vatten till tjälen konstant. -> resulterar i tjälproblem med vägar etc.

Question 7

Vad kallas det när alla porer i marken är fyllda och vattenhalten är mättad

Answer 7

Maximal vattenkapacitet

Question 8

Vad är fältkapacitet

Answer 8

Det vatten som finns kvar och som är växttillgängligt

Question 9

Vad är den permanenta vissningsgränsen för något

Answer 9

Det hårt bundna vattnet som inte är tillgängligt för växterna

Question 10

Under vår och försommar vad räknas som varma respektive kalla jordar

Answer 10

Varma jordar- Grus och sandjord

Kalla jordar- Ler och torvjordar

Question 11

Vad står följande bokstäver för olika horisonter
O,H
A
E
B
C
R

Answer 11

O: organiskt material på markytan.
- H: anger torvskikt, men används främst för organiska
jordmåner (torv).
- A: organiska materialet inblandat i mineraljorden.
- E: är den blekjord som bildas av utlakning och förlust av material genom vittring.
- B: en anrikningshorisont (även kallad rostjord), där utlakat material fälls ut. Men en B-horisont kan även vara påverkad av vittring och utlakning så att den skiljer sig från modermaterialet, en typ av B-horisont som återfinns i det man kallar ”brunjord”.
- C: den del av marken som inte påverkats så mycket, d.v.s. ursprungmaterialet i stort sett opåverkat.
- R: berggrunden.

Question 12

vad är en Podsol och vart på jorden finns den

Answer 12

En urlakningsjordmån, som finns på näringsfattiga kallare platser. På norra halvklotet. Grovkorniga jordarter bygger upp podsolen

Question 13

Vilka olika varianter av podsol förekommer

Answer 13

Järnpodsol-främst tall- och granskog på sand- och grusjordar och lerfattig morän
Järnhumus podsol-fuktigare lokaler, skiljer sig från järnpodsolen genom djupare O-horisont och E-horisont och av namnet framgår att den har mer anrikning av humus i B-horisonten
Humuspodsol- i ännu fuktigare lägen än föregående och är präglad genom inverkan av högt grundvatten, ytskiktet i form v mårskiktet ofta större och torvartat och ibland erastt av tunt torvtäcke

Question 14

Vad kallas brunjorden med ett finare namn

Answer 14

Inteptisoler

Question 15

Vilka horisonter förekommer i Inteptisoler

Answer 15

A-B-C

Question 16

Förklara Entisoler och undergrupperna
Aquenterna
Psammenterna
Fluventer & fluvaquenter

Answer 16

De svagast utvecklade jordmånerna, med A-horisont
men ingen B-horisont

Aquenterna är jordar där jordmånsutvecklingen påverkas av vattenmättnad en stor del av året.

• Psammenterna bildas i sorterat, sandigt material och de utvecklas mycket svagt på grund av mycket låg vittringsbenägenhet hos modermaterialet.
• Fluventer & fluvaquenter är jordmåner vilka bildas i områden som utsätts för översvämningar (alluvium, svämsediment) och karakteristiskt är just den återkommande påfyllnaden av modermaterial

Question 17

Vad är Histosoler

Answer 17

Organogena jordar

Som mossetorv och kärrtorv

Question 18

Vad är Enkelkornsstruktur

Answer 18

En friktionsjordart

Question 19

Vad menar man när man pratar om Aggregatstrukturer

Answer 19

kohesionsjordarter- leror

Question 20

Vilka olika typer av fröna förekommer

Answer 20

Fallförna- Döda barr, blad etc.
Bottenförna- Glesare skog som har mer bottenförna, Består av döda rester av markvegetation och djur. Obetydlig i tättsluten granskog
Markförna- döda rester av rötter, markdjur, svampar, bakterier och andra organismer

Question 21

Vad menas med Terresta humusformer

Answer 21

Skogsmarkens humusformer ex. mull och mår

Question 22

Vad kallas humusformen där vatten tillsätts

Answer 22

Icke terrestra humurformer

Question 23

Förklara Mull

Answer 23

aeroba förhållanden, neutral miljö, bakterier bryter ned. Huvudsakligen i S. Sv. Lövskogar

Question 24

Förklara Mår

Answer 24

(råhumus) aeroba förhållanden, sur miljö, svampar bryter ned. Humusen inte blandad med mineraljorden. Förnans struktur bibehålls längre än i mull. Framför allt i barrskogar

Question 25

Vad kallas de anaeroba förhållanden, när ”ingen” nedbrytning sker

Answer 25

Torv

Question 26

Vad är Limnisk bildning

Answer 26

Avlagringsplats under lågvattennivå

Question 27

Förklara Telmatisk bildning

Answer 27

mellan låg- och högvattennivå

Question 28

Vad kallas avsättningen ovanför högvattennivån

Answer 28

Terrestrisk bildning

Question 29

Kärr: | Vad är Topogen markblöta

Answer 29

markblöta av stillastående vatten

Question 30

Kärr: | Vad är Soligen markblöta

Answer 30

hög fuktighet och topografi

Question 31

Förklara | Skogshögmosse, Högmosse, Täckmosse, Blandmyr, Strängmyrar, Palsmyr

Answer 31

Skogshögmosse (tallmosse). Förekommer i nederbördsfattiga områden i östra Sv. Högmosse. Dominerar i Sv., i syvästra Sv. utgör dessa mer än 50% av myrarealen. Täckmosse. Finns ej i Sv., täcker mycket av marken, hög fuktighet, finns i exempelvis Sydvästra Norge, Irland o.s.v. Blandmyr. Vid avlänkning av vattenkan mossar lokalt bildas, förekommer i Norra Sv. Där det normalt är för fuktigt för högmosse. Strängmyrar. Där kärrpartier mellan strängar är flarkar. Palsmyr. Finns i fjällregionen

Question 32

Vad är speciellt för bildningen av försumpningstorvmark

Answer 32

Ofta har en förändring av grundvattenflödet orsakat sumpmarken genom att ett nytt utströmningsområde bildats

Question 33

Vad räknas jordar med

Answer 33

Finjord

Question 34

Vad räknas jordar med >0,06mm som

Answer 34

Grovjord

Question 35

Hur delas kvartärtiden grovt in i, med undergrupper

Answer 35

Pleistocen, började för 2,5 Miljoner år sedan -> 10 000BP -Early, middle and late Pleistocen Holocen

Question 36

Nämn de tre senaste glaciationerna i ordningen som kom först

Answer 36

Elster Saale Weichsel

Question 37

Hur påverkades resten av världen när vi hade istid

Answer 37

Av perioder av nederbörd kallat Pluviala perider | Och torrare perioder som kallas Interpluvialer

Question 38

Hur länge kan glaciationerna förlöpa vs interglacialerna

Answer 38

100 000- 150 000 år vs 10 000- 20 000 år

Question 39

För hur länge sedan daterar man Elsterglaciationen ha verkat i europa och hur långt sträckte sig isen

Answer 39

400 000- 220 000 år sedan | Mellaneuropa

Question 40

Vilken Interglaciation efterföljdes Elster av, och under vilken tid

Answer 40

Holostaininterglacialen 220 000- 200 000 år

Question 41

Till vilken räknas den största glaciationen som europa haft, och under vilken tid tror man den varit

Answer 41

Saaleglaciationen, 200 000- 125 000 år sedan

Question 42

Vilka två perioder delas Saale in i

Answer 42

äldre (Drenthe) och en yngre (Warthe)

Question 43

Vad är Eeminterglacialen och när varade den

Answer 43

Interglacialen efter Saale 125 000 – 115 000 år sedan Hittas fortfarande spår efter