Massage

Question 1

Inledning

Answer 1

Massage kommer från grekiskans masso, jag knådar eller från arabiska mass, att stryka lätt. Musklerna slappnar av, blir mer elastiska, blod och lymfcirkulationen ökar och smärta lindras. Beror på trycket av massören, stimulerar musklerna att dra sig samman vilket ger en ökad genom blödning och syresättning. Påverkar också nervsingnalerna från den masserade kroppsdel till hjärnan. Oxytocin frisläpps, näringsupptaget i huden förbättras och en allmän känsla av välbefinnande.

Question 2

Historia

Answer 2

Kinesiske Konfucius, grundare av konfucianismen skrev om massage på 500 talet före Kristus. Även i Grekland och Rom har man använt sig av massage. Grekiska läkaren hippokrates använde massage som botemedel. I arabvärlden var det som den antika världens läror studerades och utvecklades.

Question 3

Svensk massage

Answer 3

Utvecklades i början på 1800 talet av Pehr Henrik Ling, kallad den svenska gymnastiken fader. Ville efter lika gymnastiken rörelser som verkade stimulerande på blodcirkulationen, stärkte musklerna och skapade en bättre balans mellan muskler och skelett.

Question 4

Fem olika grepp

Answer 4

Effleurage - strykningar. Kan vara djupa eller ytliga. Stimulerar lymfcirkalationen och ökar blodgenomströmningen
Petrissage - knådningar. Långsammaste. Större underliggande muskelvävnader. Musklerna lyfts upp från skelettet och rullas, kramas och knådas. Töjer och mjukar upp musklerna och ökar cirkulationen i de djupt liggande blod och lymfkärl.
Friktion - gnidnigar. Cirkulerande rörelser. Behandlingen töjer bindväv, lösöre sammansättningar och skapar ökad elasticitet i vävnaderna. Djupaste massagegreppet.
Tapotoment - klippningar. Avslutande del. Stimulerar musklerna, förbättra muskeltonusen och kan stimulera och lugna nerverna.
Vibration -skaningar. Stimulerande effekt på nervsystemet

Question 5

Skelettet

Answer 5

Kroppens grundstomme ger oss stabilitet. Skyddar våra inre organ från stötar och slag. Består av 206 ben. Består av ett hårt yttre skal och ett poröst inre, benmärgen där de röda blodkropparna bildas. Hjälper till med musklerna att röra på oss. Leder som förbiner ben med varandra. Lederna styrs av muskler som är fästa i skelttbenet senor. Led i ändarna av benen är överdragna av ledbrosk som skyddar mot slitage och gör att benet kan glida friktionsfritt. Ytterst på en led finns en ledkapsel som håller ihop leden som innehåller slemmig hinna med mängder av blodkärl, synovialhinna.
Effekterna av massage på skelettet
Ökar transport av näringsämnen till skelettet
Förbättrar rörligheten ger ökad produktion av ledvätska

Question 6

Muskelsystem

Answer 6

Myologi=läran om muskler
Muskulatur - mer än halva kroppsvikten utgörs av muskelvävnad. Består av celler. Kan dra ihop sig, kontrahera och slappna av, relaxera som svar på nervsignal. Varje ände på en skelettmuskel är försedd med sena. En stram bindvävsstruktur som förankrar muskel i skelettet genom att bindväv i fästpunkt flätas in i benvävnaden.
Muskeln som utför huvudrörelse kallas agonist. Många rörelser är beroende av två eller flera muskler aktiveras. Om två muskler samarbetar kallas rörelsen för synergister eller hjälpmuskler. Om muskler har motsatt verkan, ena böjer och andra sträcker, kallas det för antagonister. Små muskler som neutraliserar och sköter finmotoriken kallas stabilisatorer, tex fingrar och knäna.
Muskler består av buntar av muskelceller, muskelfibrer, som hålls samman av bindväv. Flera buntar bildar tsm en muskel. Runt hela muskel finns en tjockare bindväv hinna som fortsätter ut i senan. Får syre och näring från blodkärlen som följer in mellan muskelcellerna. När Muskeln arbete ökar blodflödet in i den. Går även never som förmedlar information. Den tjockaste delen av en muskel kallas för muskelbuken. Den kontraktila delen, är muskelbuken där den är som aktiv och drar sig samman när Muskeln arbetar. Senorna är passiva och överför bara kraften till skelttdelarna.

Question 7

Ursprung och fäste

Answer 7

Varje muskel fäster vid två eller fler punkter i skelettet. För att fungerar är båda ändar placerade på varsin sida om en led. Ena fästpunkten kallas för ursprung som är grövre och mee utbredd, det som är närmast kroppens centrum. De andra är fäste som sitter längst ut och rör sig mer än ursprungssenan när muskler arbetar.

Question 8

Muskelcellen

Answer 8

Har fått en säregen långsamt design för att kunna skapa rörelse. Består av flera tusen trådar, myofibriller. Som är uppbyggd av en mindre funktionell enhet, sarkomerer. I sarkomerer löper tunna rader eller filament av två olika aktin och myosin. Mellan proteinerna förskjutning sker när Muskeln drar ihop sig.

Question 9

Myoglobin

Answer 9

Musklerna innehåller ett rätt färgämne som binder syre

Question 10

Snabba och långsamma muskelfibrer

Answer 10

Långsamma - typ 1 fibrer, kontrasterar och slappnar av i långsamt. Innehåller gott om blodkärl och mycket av färgämnen myoglobin. Röda muskler arbetar bra förutsatt att de får tillgång till syre. Mer uthålliga
Snabba - typ 2 har färre blodkärl och mindre myoglobin och är Vita. Fungerar effektivt anaerobt, utan tillräcklig tillgång med syre.

Question 11

Musklernas huvudfunktion

Answer 11

Är att förflytta och röra kroppen
Konrraktilitet - förmåga att förkortas och förminskas finns hos alla celler. Speciellt skapade för att dras ihop, kontrahera
Tänjbarhet- när Muskeln sträckts ut dras den samman mycket kraftigare än innan. Viktigt med stretch övningar
Retbarhet- motoriska nerven som utlöser muskelkonrtaktioner
Elasticitet- när en muskel arbetar blir muskelfibrerna spända och drar i benen. Är Muskeln slapp eller uttröttad försämras kontrakrionsförmåga. Slapphet orsakas av att Muskeln inte används.
Muskelutmattning beror på att musklerna fått arbetat för hårt vilket leder till försämrad syresättning och ansamling av slaggämne, mjölksyra.

Question 12

Termer för rörelse

Answer 12

Flexur- böjare 
Extensor  - sträckare 
Adduktor- inåtförare 
Abduktor- utåtförare 
Rotator- vridare 
Levator- höjare 
Depressor- sänkare 
Spincter- ringmuskel 
Pronator - inåtvridare

Question 13

Termer för ställning, läge och riktningar

Answer 13

Anatomiska positioner- upprätt, armarna stärckta utefter sidorna med handflatorna vända framåt
Horisontalplan/transversplan- delar kroppen i övre och undre del
Frontalplan - delar kroppen i främre och bakre del
Medianplan - delar kroppen i en höer och en vänsterdel mitt i kroppens medellinje
Sagitalplan- delar kroppen i en höger och vänsterdel men inte mitt i
Superior- övre
Inferior- undre, nedre
Posterior- bakre
Anterior- främre
Medial - mot mitten
Lateral- ut från medellinjen
Exterior - yttre
Interior - inre
Proximal - mot centrum
Distal- ut från centrum
Ventralt- mot baksidan, framåt.
Dorsalt- mot ryggsidan, bakåt
Superficiell - ytlig
Profund- djupt liggande
Kranial- belägen åt huvudet till
Kaudal- belägen åt svanskotan till
Dorsalflexion- handböjning åt handtygget/ fotryggen till
Palmar/plantarflexion - rörelse nedåt med fotspets eller fingrar

Question 14

Effekter av massage på musklerna

Answer 14

Minskar muskelspänningar och löser muskelkramper
Ökar flödet av blod och näringsämnen till musklerna
Förbättrar musklernas elasticitet
Förkortar musklens återhämtningsperiod efter arbete/träning eftersom borttransporten av mjölksyra och andra slaggprodukter ökar

Question 15

Cirkulationssytemet

Answer 15

Transporterar blod och lymfa i hela kroppen.
Lymfa - viktigaste uppgift att skydda oss från att bli sjuka. Bildas och lagras immunförsvaret ledande celler, vita blodkroppar. Bildas av stor del blodplasma som filtreras genom kapillärväggarna ut i mellan cellerna. I fiterna tillförs antikroppar och vita blodkroppar.
Massage förbättrar cirkulationen. Efter tre min har hudens genomblödning ökat. Tio min massage fördubblar blodflödet, en effekt som sitter i under 40 min. Antalet blodkroppar ökar med 30-40%. Cellernas tillgång till syre och näring förbättras lynfan press genom kroppen som stärker immunförsvaret och avlägsnar skadliga slaggämnen.

Question 16

Nervsystemet

Answer 16

Består av två delar, cns och pns. Cns är kommandocentral. Grundeneheten i nervsystemet är nervcellen, neuronet som leder elektriska signaler i form av nervimpulser. Cns skickar och tar emot information via nerverna m, nervbanor ute i kroppen som bildar pns. Effekter
Smärta kan lindras, ökar endorfiner i kroppen som förhöjer smärtgränsen under cirka ett dygn kan vars lugnade och avslappnade

Question 17

Åderbråck/varicer

Answer 17

Sjuklig utbuktning på ett blodkärl. Uppkommer oftast på ben. Har med blodflödet att göra. Sammandragningarna i omgivande musklerna håller igång venflödet. Om venerna väggar är förslappad eller om trycker i kärlen är för högt kan man utveckla åderbråck. Trycker ökar om man står upp. Massage kna förebygga åderbråck. Befintliga åderbråck är kontra.

Question 18

Mjölksyra

Answer 18

Ett slaggämne som bildas i musklerna vid hårt arbetet utan tillgång till syre

Question 19

Träningsvärk

Answer 19

Muskelsmärtor som uppkommer när en muskel arbetat mer intensivt eller på ett annat sätt. Uppkommer mellan 12 - 48 h. Kraftig eller ovanlig belastning kan skada filamemtet i muskelfibrerna

Question 20

Triggerpunkter

Answer 20

Smärtpunkter som kan uppkomma i spända muskler

Question 21

Muskelkuntor

Answer 21

Spänd muskulatur, muskel har dragit ihop sig som svar på överbelastning, stress eller smärta

Question 22

Framsida ben

M tibialis anterior

Answer 22

Främre skenbensmuskeln
U - längs med skenbenets framsida
F - mellanfoten
Fu - böjer foten uppåt och utåtroterar den

Question 23

Framsida ben

M flexor digitorum longus

Answer 23

Långa tåböjraren
U - skenbenet
F - falangerna i de fyra yttersta tårna
Fu - böjer foten

Question 24

Framsida ben

M extensor digitorum longus

Answer 24

Långa tåsträckaren
U - sken och vadben
F - falangerna i de fyra yttersta tårna
Fu - sträcker foten

Question 25

Framsida ben | M quadriceps femoris

Answer 25

Fyrhövdade lårmuskeln U - ett huvudet fäster i bäckenet, övriga tre i lårbenet F - skenbart via en kraftig sena som innehåller knäskålen Fu - sträcker knäet och böjer höftleden. Sitter på framsida av låret och är kroppens största muskel Består av 4 musklerna M rectus femoris - knästräckaren Fu - sträcker knäleden och böjer höftleden M vastus intermedialus- vidsträckta mellersta lårmuskeln Fu - extention i knäleden M vastus lateralis - vidsträckta yttre lårmuskel Fu - extention i knäleden M vastus medialis - vidsträckta inre lårmuskel Fu - extention i knäleden

Question 26

Framsida ben | M sartorius

Answer 26

Skräddarmuskeln U - höftben F - skenbenets insida nära knäet Fu - böjer i höft och knäleden

Question 27

Mage/byst | M rectus abdominis

Answer 27

Raka bukmuskeln U - bröstkorgen, nedtill i revbenen F - bäckenringen Fu - sitter centralt på bålens framsida,ger stadga åt bukväggen och bidrar till kroppens hållning

Question 28

Mage/byst | M obilquus exterior

Answer 28

Yttre sneda bukmuskeln U - revben F - höftbenet och i linea alba Fu - sitter diagonalt på bilens framsida. Medverkar när vi vrider överkroppen och böjer åt sidan

Question 29

Mage/byst | M obilquus interior

Answer 29

Inre sneda bukmuskeln U - höftbenenskammare, ländryggens bindvävshinna, ligamentum F - bröstbenets nedre del, linea Alba, bäckenringen Fu - motsvarande yttre sneda bukmuskel

Question 30

Mage/byst | M transversus abdominis

Answer 30

Tvärgående bukmuskeln U - revbenen insida F - höftbenskammen och i linea Alba Fu - sitter på tvären på bålens framsida. Medverkar i vridning och sidoböjning av bålen och häller till att öka trycket i bålen när vi hostar

Question 31

Mage/byst | M diaphragma

Answer 31

Mellangärdet U -bröstkorgen, revbenen och kotorna i ländryggen F - inget fäste Fu - bildar en skiljevägg mellan bröst och bukhålan. Viktigaste andningsmuskeln. Sänks när vi andas in.

Question 32

Mage/byst | M intercostales

Answer 32

Interkostalmuskelerna U - nedtill revbenen F - upptillrevbenen Fu - andningsmuskler som sitter i dubbla skikt i bröstkorgsväggen mellan revbenen. Höjer och sänker revbenen. Bröstkorgen höjs vid inandning och dras samman vid utandning

Question 33

Mage/byst | M pectoralis major

Answer 33

Stora bröstmuskeln U - nyckelbenet, bröstbenet och de mellersta revbenen F - övre delen av överarmsbenet Fu - den stora bröstmuskeln är solfjädersforming och bildar de främre axelvecket. Drar armen framåt och in mot kroppen samt vrider den inåt

Question 34

Mage/byst | M pectoralis minor

Answer 34

Lilla bröstmuskeln U - revbenen i bröstkorgens övre del F - skulderbladet Fu - sänker skuldran och höjer revbenen så det hjälper vid inandning

Question 35

Mage/byst | M serratus anterior

Answer 35

Den sågtandade muskel U - utgår med nio flikar från bröstkorgens övre del F - skulderbladets insida Fu - sänker och vrider skulderbladet och håller det på plats mor bröstkorgensvägg.

Question 36

Armar/händer | M biceps brachii

Answer 36

Armbågens böjmuskel U - två huvuden som fäster I skulderbladet F - strålbehandling och armbågensben Fu - böjer i armbågsleden och vrider underarmen utåt. För amren framåt

Question 37

Armar/ händer | M triceps brachii

Answer 37

Armsträckaren U - tre huvuden, varav ett fäster I skulderbladen och två i överarmsbenet F - armbågsbenet Fu - sträcker i armbågsleden och för armen inåt

Question 38

Armar/händer | M brachialis

Answer 38

Överarmsmusklen U - överarmsbenet F - armbågsbenet Fu - böjer armbågsleden då armen är utåtroterad eller inåtroterad

Question 39

Armar/händer

Answer 39

Pronatorer - muskler i underarmen som inåtroterar underarmen Supinatorer - utåtroterar underarmen

Question 40

Armar/händer | M flexor capri ulnaris

Answer 40

Armbågsbenets handledsböjare U - överarmsbenet F - handloven och 5:e mellanhandsbenet Fu - böjer handleden mot handflatshållet och adducerar handen utåt mot lillfingerhållet

Question 41

Armar/händer | M flexor carpi radialis

Answer 41

Strålbenets handlovsböjarmuskel U - överarmsbenet F - 2:a och 3:e mellanhandsbenen Fu - böjer handleden och adderar handen inåt mot tummen till

Question 42

Armen/händern | M extensor capri ulnaris

Answer 42

Armbågsbenets handledsträckare U - överarmsbenet F - handloven och 5:e mellanhandsbenet Fu - sträcker ut dorsalflexion och för handleden utåt

Question 43

Armen/händerna | M extensor capri radialis

Answer 43

Steålbenets handlovssträckamuskel U - överarmsbenet F - 2:a och 3:e mellanhandsbenen Fu - sträcker ut och för handleden inåt

Question 44

Armen/händerna

Answer 44

Fingerflexorer - muskler i underarmen och handen som böjer i fingerlederna Fingerextensorer - i underarmen och handen som sträcker i fingerlederna

Question 45

Armen/händerna | M deltoideus

Answer 45

Deltamuskeln U - skulderbladet och nyckelbenet F - överarmsbenet Fu - deltamuskeln bilder en triangel mellan skulderbladet, nyckelbenet och överarmsbenet, täcker axelleden och ger axeln dess rundade form. Stabiliserar leden och lyfter armen utåt. För armen mot kroppen och vrider den inåt och utåt

Question 46

Baksida ben | M triceps surae

Answer 46

``` Trehövdade vadmuskeln Böjer knäet och sträcker vristen M gastrocnemius - ytliga vadmuskeln U - två muskelbukar son löper från öårbenets nedre del F - via achillessenan i hälbenet Fu - sträcker vristen och böjer i knäleden. En av vår starkaste msukler, lyftet hela kroppen när vi hoppar eller springer M soleus - djupa vadmuskeln U - baksidan av sken och vatten F - via achillessenan i hälbenet Fu - sträcker vristen ```

Question 47

Baksida ben | M tibialis posterior

Answer 47

Bakre skenbensmuskeln U - baksida av sken och vadben F - fotsulan och vristen Fu - sträcker vristen

Question 48

Baksida ben | Fibularismuskulaturen

Answer 48

Vadbensmuskeln Uv- vadbenets övre del F - fotsulan och mellanfoten Fu - sträcker vristen så att tåspetsarna pekar nedåt

Question 49

Baksida ben

Answer 49

Tåextensor - muskler I underbenet som sträcker tårna och böjer vristen så att tåspetsarna pekar uppåt Tåflexorer - muskler I underbenet och foten som böjer tårna

Question 50

Baksida ben | M hamstrings

Answer 50

Hamsteingsmusklerna Muskelgrupp, sträcker höften och böjer knäleden M biceps femoris - tvåhövdade lårmuskeln U - tuber ischiadicum och posteriort femur F - fibulas huvud Fu - flexion i knäleden och extention I höftled M semitendinosus - halvseniga muskeln U - tuber ischiadicum F - medialt tibia Fu - flexion i knäleden och extention I höftleden M semimembranosus - halvhinniga muskeln U - tuber ischiadicum F - medialt tuber Fu - flexion i knäleden och extention I höftleden

Question 51

Höften | Gluteusmusklerna

Answer 51

``` Sätesmusklerna Bakre muskulatur och består av tre muskler. Alla utgår från tarmbenet och fäster I övre delen av låret. Hjälper till vid alla rörelser i höften, framför allt vid sträckning och utårrotation. Deras främsta uppgift är att resa kroppen vid sträckning. Gluteus maximus är kroppens största och starkaste muskel och förmodligen den muskel vi använder mest M gluteus maximus - stora sätesmuskel U - bäckenet, korsbenet F - på baksida av lårbenet Fu - sträcker och utåtroterar höfleden M gluteus medius- mellersta sätesmuskel U - tarmbenets utsida F - lårbenet Fu - sträcker och abducerar i höftleden M gluteus minimus - lilla sätesmuskeln U - tarmbenets utsida F - lårbenet Fu - för lårbenet utåt ```

Question 52

Höften | M iliopsoas

Answer 52

Ländmuskeln, höftböjraren U - ryggraden ländkotor och bäckenet F - lårbenet Fu - böjer I höftleden och reser oss upp från liggande

Question 53

Höften | M tensor fascia lata

Answer 53

Lårfascians sträckare U - bäckenets utsida F - i ett stort senstråk på utsidan av låret som i sin tur fäster I skenbenet Fu - böjer höftleden, för benet år sidan och sträcker i knäleden

Question 54

Höften | M adductor

Answer 54

Höftens tre adduktorer U - blygdbenet F - lårbenets insida Fu - adducerar i höftleden, för benet inåt

Question 55

Höften | M gracilis

Answer 55

Låret långa inåtförare U - blygdbenet F - skenbenet Fu - adducerar i höftleden och böjer knäleden

Question 56

Rygg/nacke | M rotator kuff

Answer 56

Inåt och utåtroterar för axel Fyra muskeler. Alla utgår från skulderbladet och fäster I överarmsbenet. Stabilisera och inåt och utåtroterar axelleden. Subucapularis, teres minor, supraspinatus, infraspinatus

Question 57

Rygg/nacke | M teres major

Answer 57

Stora rundnuskeln U - skulderbladet F - överarmsbenet Fu - för armen inåt från alla lägen framför eller bredvid kroppen, vrider också armen inåt

Question 58

Rygg/nacke | M latissimus dorsi

Answer 58

Breda ryggmuskeln U - ryggraden F - överarmens baksida Fu - sänker axeln, för samman skulderbladen och för armen bakåt och in mot ryggen. Vrider armen inåt

Question 59

Rygg/nacke | M erector spinae

Answer 59

``` Ryggsträckarmuskeln Samlingsnamn för 8. Hållning och ryggens böjning i sidled. Förbinder ryggkotornas utskott med varandra U -ryggkotornas utskott F - som ovan Fu - stabiliserar och böjer ryggraden ```

Question 60

Rygg/nacke | M quadratus lumborum

Answer 60

Revbenssäknaren Lumborum betyder ländrygg. U - bäckenkammen F - nedersta revbenen och ländryggkotorna Fu - böjer ryggraden bakåt och åt sida, roterar bålen och ökar svanken i ländryggen

Question 61

Rygg/nacke | M levator scapulae

Answer 61

Skulderbaldslyftaren U - nackkotornas tvärutskott F - övre spetsen på skulderbladet Fu - lyfter skulderbladet och ger rotation åt samma håll. Koppling till stress

Question 62

Rygg/nacke | M trapezius

Answer 62

Kappmuskeln U - nackbenet och ryggraden ned till 12:e bröstkotan F - skulderbladet Fu - medverkar till axelns rörelser genom att höja sänka och föra ihop skulderbladen.

Question 63

Rygg/nacke | M rhombideus major

Answer 63

Stora rutmuskeln U - ryggradens kotor F - skulderbladet Fu - sänker axelleden och sträcker armen bakåt

Question 64

Rygg/nacke | M rhomboideus minor

Answer 64

Lilla rutmuskeln U - ryggradens kotor F - skulderbladet Fu - sänker axelleden och sträcker armen bakåt