Materialteknik

Question 1

Duktilitet (seghet)

Answer 1

Ett mått på hur mycket plastisk töjning ett material kan

tåla.

Question 2

Lösningshärdning

Answer 2

Legering av ämnen skapar större korn som minskar

dislokationers rörlighet.

Question 3

Korngränshärdning

Answer 3

Vridna glidsystem gör det svårt för att dislokationer att ta sig från korn till korn. Fler korngränser desto starkare material.
Korngränserna stoppar dislokationernas rörelse och utformning. Mindre
korn → större härdeffekt. Vill ha många korngränser och så små korn
som möjligt.

Påverkas negativt av förhöjd användningstemperatur

Question 4

Brottseghet

Answer 4

K1C, ett mått på seghet och hur lätt ett material spricker.

Question 5

Hållfasthet

Answer 5

materialets förmåga att motstå plasticitet.

Question 6

Högcykelutmattning

Answer 6

Spänningen är lägre än sträckgränsen
, men lokala spänningsintensiteter vid defekter och mikrosprickor ger lokal plasticering i varje cykel som växer samman och initierar en större spricka som kan propagera. spänningymax < spänningy

Question 7

Lågcykelutmattning

Answer 7

Spänningsamplituden är mellan sträck och brottgräns för materialet, dvs med plasticering i varje cykel som ger deformation och töjningar som fort leder till brott. Töjningsamplituden bestämmer
antalet cykler till brott. spänningymax > spänningy

Question 8

Elasticitetsmodulen

Answer 8

Ε−modulen speglar materialets styvhet.

Question 9

Anvisningsverkan

Answer 9

Lokal geometrisk spänningskoncentration

Question 10

Plasticering-före-brott

dimensioneringskrav

Answer 10

spänningy < K1 < K1c

Question 11

Cementit

Answer 11

spröd fas i stål

Question 12

Slagprov

Answer 12

Mäter relativ energiupptagningen vid brott

Question 13

Hårdhet

Answer 13

Mått på materialets motståndskraft mot

plastisk deformation

Question 14

Återhämtning

Answer 14

Dislokationer försvinner under

värmebehandling

Question 15

Härdplast

Answer 15

Tvärbundna polymerkedjor

Question 16

Dislokation

Answer 16

Avvikelser i kristallina material. Skapar ett extra halvt plan av atomer i kristallina. Mekanism i plastisk deformation.

Dislokationen rör sig vinkelrätt mot planet i extra planet.

Question 17

Sprödbrott (Lokal spänningsintensitet överstiger

brottsegheten)

Answer 17

K1 > K1C

Question 18

Fasdiagram

Answer 18

Visar lösligheten av olika ämnen som funktion

av andel och temperatur

Question 19

1. R=-1?
2. R=0?
3. R=1?

Answer 19

1. Avser roterande böjprovning där medelspänningen är lika med 0
2. avser cyklisk last mellan dragspänning och obelastat. Medelspänning är halva maxspänningen
3. avser statisk provning där spänningen är konstant

Question 20

Interkristallint brott

Answer 20

sprickutbredning i korngränser

Question 21

Brinell

Answer 21

Enhet för hårdhet som är linjärt kopplad till

materialets styrka

Question 22

Screening

Answer 22

Materialvalsprocess för att ta bort material som

inte uppfyller kraven

Question 23

Åldring

Answer 23

Mekanism för utskiljningshärdning

Question 24

Spänningskoncentration

Answer 24

Lokal förhöjning av mekanisk spänning pga

geometriförändring

Question 25

Haigh-diagram

Answer 25

Hjälpmedel för att balansera utmattnings- egenskaper och belastning vid dimensionering. HAIGH-diagrammet används för att se hur kombinationen av medelspänning och spänningsamplitud påverkar utmattningslivslängden. På den horisontella axeln är spänningsamplituden lika med noll och provningen närmar sig statisk provning. Alla de röda kurvorna närmar sig materialets brottgräns. Längs den vertikala är medelspänningen lika med noll och de röda kurvorna motsvarar antalet cykler till brott för roterande böjprovning och kan därmed läsas av i ett diagram för R=-1. Området nere till vänster påvisar var man bör ligga för att undvika risken för utmattningsbrott.

Question 26

Formfaktor (kopplat till I, | yttröghetsmomentet)

Answer 26

Kvoten mellan den tvärsnittsgeometri som ger | maximal böjstyvhet och ett kvadritiskt tvärsnitt

Question 27

KI

Answer 27

spänningsintensitetsfaktor

Question 28

FCC

Answer 28

kristallordning där enhetscellen innehåller 8x | 1/8 atom + 6x 1⁄2 atom = 4 atomer

Question 29

Austenit

Answer 29

högtemperatur fas i stål viktig för | värmebehandling. Omagnetiskt

Question 30

Van der Waals

Answer 30

bindning mellan polymerkedjor i termoplast

Question 31

eutektisk punkt

Answer 31

omvandling av smält fas till två fasta faser under jämvikt

Question 32

Styrkedimensionering

Answer 32

Kriterium för maximal belastning utan | plasticering

Question 33

Utmattningsgräns

Answer 33

Maximal spänningsamplitud utan spricktillväxt

Question 34

Perlitnos i TTT

Answer 34

Underkylning från austenitområdet där | eutektoida reaktionen startar snabbast

Question 35

Hetrogen kärnbildning

Answer 35

Fasomvandling mha tillgänglig ytenergi

Question 36

Härdning

Answer 36

Manipulering av styrka

Question 37

Amorft material

Answer 37

Material utan kristallordning

Question 38

Tvåfasområde

Answer 38

Blandning av två mättade lösningar

Question 39

Kantdislokation

Answer 39

Kristalldefekt, där del av kristallplan | saknas

Question 40

Enhetscell

Answer 40

Minsta repetitiva strukturen i kristallina | material

Question 41

Yttröghetsmoment

Answer 41

Mått på materialets fördelning över | tvärsnittet

Question 42

Vickers

Answer 42

Skala för hårdhetsmätning

Question 43

Sprickpropagering

Answer 43

Utmattningssprickans långsamma | tillväxt

Question 44

Sprödhet

Answer 44

Motsatsen till seghet, materialet deformeras inte plastiskt. Når inte elasticitetsgränsen före brott. (Brott utan varning)

Question 45

Plastisk deformation

Answer 45

En påtvingad avvikelse från materialets riktiga form och är inte reversibel

Question 46

Elastisk deformation

Answer 46

En påtvingad avvikelse från materialets riktiga form men som återgår till ursprunglig form.

Question 47

Ferrit

Answer 47

Ger magnetiska egenskaper hos stål

Question 48

Utskiljningshärdning

Answer 48

Främmande atomer tillsätts och temperaturhöjning gör att de uppgår i ett enfasigt tillstånd. Materialet kyls därefter snabbt till en temperatur där legeringsämnet inte är lösligt och en övermättad lösning skapas. Detta förhindrar dislokationsrörelser i kristallgittret.

Question 49

Deformationshärdning

Answer 49

Dislokationer i kristallgittret uppstår då stålet utsätts för mekanisk bearbetning. Dislokationerna skapas och förhindrar nya dislokationsrörelser och materialet härda. Sträckgränsen blir högre efter avlastning

Question 50

Kristallina

Answer 50

En fas där atomer bildar en regelbunden struktur

Question 51

Sker efter rekristallisering?

Answer 51

Kornbilding

Question 52

Eutetisk reaktion

Answer 52

en fas > två faser sker vid exakta termodynamiska jämviktsförhållande mellan två ämnen

Question 53

Enfasområde

Answer 53

En homogen lösning, fast eller smält, av ämnen i blandning

Question 54

Hybridmaterial

Answer 54

Segmenterade strukturer av olika material | och form

Question 55

Martensit

Answer 55

fas i stål utan glidsystem. Bildas efter släckning utav austenit

Question 56

skjuvmodul

Answer 56

mäter elastisk deformation vid vridning

Question 57

Fas

Answer 57

Del av material med samma atomära struktur. Ett korn med specifik kristallstruktur

Question 58

Kulpenning

Answer 58

Metod som ger tryckspänningar i ytan

Question 59

Här

Answer 59

Två faser, en grundfas och en utskiljningsfas

Question 60

Intergranulär spricka

Answer 60

Spricka som propageras i korngränserna

Question 61

Transgranulär spricka

Answer 61

Spricka som propagerar genom kornen

Question 62

Perlit

Answer 62

Bildas vid eutekoid reaktion av austenit under 727 grader

Question 63

Översättningstabellen

Answer 63

Funktion Mål Begränsningar Fri variabel

Question 64

Glidsystem

Answer 64

Kombinationen av ett kristallplan och en kristallriktning där glidning mellan planen kan ske genom dislokationsrörelser