Matspjälkningsystemet Och Andningsystemet

Question 1

Vad behövs brytas ner

Answer 1

Disackarider, stärkelse, fett och protein måste alla brytas ner för upptagande. Vatten, aminosyror, vitaminer och glukos behöver inte. Det som ej tas up passerar systemet ut genom avförning.

Question 2

Saliv

Answer 2

Producerar runt 1 liter per dag. Innehåller mucin (slemämne) och amylas (enzym som påbörjar hydrolys av sackarider till maltos) och vätekarbonatjoner som neutraliserar mjölksyran som är biprodukten av jäsningen av bakterier i munnen.

Question 3

Samksinnet

Answer 3

Innehåller 5 sinnen: surt, söt, beskt, salt och umami.

Question 4

Tänderna anpassning till föda

Answer 4

Platta tänder är anpassade till herbivor. Vassare tänder är anpassade till karnivorer medans allätare har en blandning av de två

Question 5

Matsäck

Answer 5

Utrymmet efter matstrupen som fungerar som ett lagringsutrymme. Portionerar ut föda i jämna mellanrum till tarmen. Detta låter oss äta stora mängder under kort perioder. Den spjälkar också maten

Question 6

Matsäckens spjälkning.

Answer 6

Den spjälkar mekaniskt. Detta sker genom knåd rörelser utav säckens muskler. Den bryter också ner kemiskt genom enzymer, slem och sur miljö. Sura miljön denaturera proteinet som gör pepsinet (bryter ner proteiner) ,mer effektivt, slem (mucin) fungerar som skydd för matsäcken från de sura miljön pga saltsyran. Vatten finns också som fungerat som ett lösningsmedel. PH ligger runt 1,5-2.

Question 7

Mun

Answer 7

Använder mekaniska rörelser för nedbrytning av mat (tänder och tunga). Saliv bryter kemiskt ner födan. Salivet kommer från spottkörtlarna, det finnns 3 st runt om munnen,

Question 8

Maten väg från munnen till matsäcken

Answer 8

Svalgen utlöser en sväljrelex som ”klämmer” ner maten genom muskelrörelser. Detta kallas peristaltiska muskelrörelser

Question 9

Pepsinogen

Answer 9

Ett förhansteg till pepsin som produceras av epitelcellerna i magsäcksväggen. På detta sättet bryter nezymet inte ner proteinet i cellerna. Ämnet blir till pepsin i magsaften

Question 10

gastrin

Answer 10

Ett hormon som produceras av epitelcellerna som ökar produktionen av magsaft. Detta mer vid syn eller doft av god mat

Question 11

Tolvfingertarmen

Answer 11

Första delen utav tunntarmen. Hör sker utlösning utav bukspott och galla.

Question 12

Bukspott

Answer 12

Innehåller enzymer som amylas, trypsin (bryter ner polypeptider till kortare peptider) och lipas som bryter ner fett till glycerol och fettsyror. De innhåller också vätekarbonatjoner som neutraliserar magsaften till pH 8-9 detta skyddet resten utav tarmen.

Question 13

Galla

Answer 13

Bildas av gallblåsan. Innehåller glashalare som är båda polära och polära. Detta gör att de kan fragmatiska (finfördela) fetten som för de mer effektivt för lipas att spjälka fett. Galla innehåller och bilirubin som är ett förgömne, biprodukt från nedbrytandet av röda blodplättar. Gallsalter består utav kolesterol. Transport av kolesterol göras genom fosfolipider och gallsalter. OM förhållandet mellan kolesterol och fofolipider och gallsalter rubbas bildas de gallsalter.

Question 14

Tunntarmen

Answer 14

Är ca 3-6 meter lång. Producerar tramsaft som fungerar som lösningsmedel. Peristaltiska rörelser används för förflyttningen av massan. I den veckade tarmväggarna finns de enzymer som bryter ner ämnen. Upptag genom diffuntion sker också.

Question 15

Fett i tunntarmen

Answer 15

Fett sammansätts från glycerol och fettsyror igen vid epitelväggem i kylomikroner som är en slags vesikel. Detta transporteras först geno exocytos tilvävnadsvätskan. Sedan åker de till lynmfvätskan. Sedan till levern för kontroll. Sedan till blodomloppet. Fettet spjälkas åter vid senare tillfälle.

Question 16

Tjocktarmen

Answer 16

Ca 1 meter. Vid denna stund innehåller matmassan 80% vatten. Detta tas up genom att först ta up natriumjoner aktivt. Jonkoncentrationen mellan massan och cellerna rubbas. Detta gör att cellerna sväller där de diffunderar in vatten genom akvaporiner. Hastigheten av matmassans passage kontrollerar mängd vatten upptga. Förstoppning= för länge i tjocktarmen. Diarré= för kort tid i tjocktarmen (beror oftast på virus eller bakterie). Fiber stimulerar tarmrörelse,

Question 17

Bakterieflora i tjocktarmen

Answer 17

Ett mutalisitiskt förhållande med bakterier och individ. Tarmfloran lever på cellulosa i tarmen. Bildar vitamin K och B samt fettsyror

Question 18

Ändtarmen

Answer 18

Matmassan töms genom analöppningen

Question 19

Blodsocker

Answer 19

C(glukos) i blodet. Det är bukspotten specifikt cellerna som kallas langerhalska öarna som känner av C(glukos) i blodet och reglerar insulin och glukagon som är hormoner i blodet. Insulinet släpper in glukos i cellerna där de kan lagras i form av glukagon i muskler och levern. Fettcellerna lagrar de i form av fett. Glukagon gör så att cellerna utlöser glukos som höjer c(glukos) i blodet.

Question 20

Snabba kolhydrater

Answer 20

Korta ockerkedjor som höjer c(glukos) SNABBT men under en kort tid. Höga c nivåer kan till och med vara skadligt för cellerna.

Question 21

Långsamma kolhydrater

Answer 21

Längre sockerkakor som tar längre tid att bryta ner. Detta Skipper en mer jämn blodsocker halt under längre tid. ex är typ potatis idk

Question 22

Diabetes typ 1

Answer 22

När de langerhalska öarna tillverkar för lite/ inget insulin.

Question 23

Diabetes typ 2

Answer 23

Cellerna får en känslighet till insulin som gör att de får för lite glukos i cellerna.

Question 24

Basalmetabolism

Answer 24

Energin som krävs trotts vilande. Denna energin behöv för tex andning, matspjälkning och värme. ca 7000 KJ per dygn vid 70 kg

Question 25

Essentiella fettsyror

Answer 25

Fettsyror som måste tas in geno föda. Exempel är inolensyra och linolsyras

Question 26

Fetts användning

Answer 26

Det används både som isolation, energiförvar och som lösningsmedel för vitaminerna A, D, E och K

Question 27

Gul fettvävnad

Answer 27

Underhudsfett hos däggdjur

Question 28

Brun fettvävnad

Answer 28

Fett kring vissa organ

Question 29

Kolesterols användningsområde

Answer 29

Finns i cellmembranen och är en lipid. Behöver för att kunna producera vitamin D och teoridhormoner. Det tas up av cellerna epitelceller med fettet. Levern kan också producera eget kolesterol

Question 30

LDL

Answer 30

LOW DENSITY LIPOPROTEIN. En kylomikron som under levertaion till cellerna förminskas. Detta kan fästats i blodomloppets vägg och framkalla arterioskleros. men den behövs trotts det ”onda kolesterol”

Question 31

HDL

Answer 31

HIGH DENISTY LIPOPROTEIN. ”Goda kolesterolet” kan överföra extra kolesterol från kärlväggtill levern

Question 32

Vitaminer

Answer 32

Organiska ämnen som behövs i små mängder. Behövs som hjälpmedlen i enzymer och antioxidanter. Om brist från man bristsymptomer. Vitaminer K och D kan kroppen producera själv

Question 33

Mineraler

Answer 33

Ickeorganiska ämnen som kroppen behåller. De som man behöver stora mängder utav tex NA+ kallas makronäringsämnen. De man behöver väldigt lite utav kallas makronäringsämne

Question 34

Encelliga organismer andning

Answer 34

De andras genom direkt gasutbyte. Detta sker genom diffusion genom cellmembranet. Detta är möjligt pga deras stora area jämfört med deras volym

Question 35

Insekters anding

Answer 35

De andas genom direkt gasutbyte. De har ett trekesystem som är ett öppning på baksidan som förgrenar sig i kroppen. Fuktiga epitelcellerna klart trekesystemet som då löser och diffunderar in syret. Man kan se det som ett blodomloppssystem fast med luft

Question 36

Adulta amfibier

Answer 36

De har indirekt anding. De har också effektiva lungor, därmed har de hudandning som komplimenterar deras gasutbyte. De har tunn fuktig hud som då löser syre som sedan kan diffundera in i blodkärlen.

Question 37

Juvenil amfibie

Answer 37

Andas genom gälar.

Question 38

Kräftdjur, blötdjur och fiskars anding

Answer 38

Alla andas genom gälar som är ett indirekt gasutbyte. De tar in syrerikt vatten genom munnen som sedan går ut ur gälarna. Kapillärer i gälarna tar up syret i vattnet och avger koldioxid, detta sker genom diffuntion där det är koncentrationskillnader av gaserna. Detta utbytte sker genom motströmmprincipen. För att optimera syreupptagning så går blodet och vattnet i motsatta riktningar. Detta gör så att de syrefattigaste blodet får först de syrefattigaste vattnet. SÅ de sker diffuntion in mot blodet. Sedan åker blodet till mer och mer syrerikt vatten. detta gör så att blodet alltid har en syre koncentartionskillnad till vattnet som leder till högre diffuntion. annars skulle de få ca bara 50% av alla syre genom detta får de 80%. Gälarna består utav ett gällock på utsidan som gömmer en rad filnamnet som i sin tur består utav en rad små skivor som skallas lameller. Här sker gasutbyte. Beroende på djur kan gälarna se olika ut. Vissa djur tex haj har ej gällock. Mängden gallsprängde är också olika beroende på djur.

Question 39

Fåglars anding.

Answer 39

De andas genom indirekt gasutbyte. Det lär väldigt effektivt där de behöver mycket energi för värme och flygande. Som fiskarna har fåglarna en motströmsprincip angående luften och blodet. Så deras liftsystemet börjar med en luftstrupe som delar sig in i två huvudbronker. Huvudbronkerns är i sin ut kopplade till två bakre luftsäckar som fungerar som pumpen i andingsystemet, de kan också lagra luften. Sedan åker de till sekundärbronkernaö. Sedan till parabronker, hör sker gasutbytet. Sedan till de främre luftsäckarna. Efter de till de främre sekundära bronkerna och sedan pumpas luften ut. Det är ett enkelriktat system, så luften åker aldrig tillbaka som däggdjuren lungors luft gör. Det krävs två andetag för luften att komm ut. Detta är ett extremt effektivt lungsystem.

Question 40

Däggdjurens anding

Answer 40

Detta är ett indirekt gasutbyte som sker gneom lungor. Människan andas gneom rörelsen av diafragman. När den sänks så fylls lungorna av luft och gasutbyte ske.r Sedan när dagrarna högs så åker luften ut ur lungorna. Man kan andas med bröstet eller med buken, detta nämnder olika muskler och på det sättet är annorlunda.

Question 41

Luftens väg genom människan anatomi

Answer 41

Luften kommer in genom näshålan eller munnen beroende på anding. Sedan går de till näshålan där luften värms upp och fuskas. Bihålorna finns också hr, deras funktion är fortfarande lite okänd. sedan åker de mer till svalget. efter de till struphuvudet med struplocket som är ett lock som hindrar mat att komm in i lungorna. I Struphubudet finns de också tämjandes som reglerar ljud och gör de möjligt för oss att kommunicera genom ord. Sedan kommer luftstrupen. Den är täckt utav broskringar som skyddar och håller den öppen. Sedan åker luften ner i bronker som också har broskringar. Dessa förgrenar sig till brokioler som ej har broskringar. Vid bronkiolernas ändar har de alveoler. Innan luften kommer till alveolerna möter de en slemhinna från slemkörteln. Laverolerna eller luftblåsorna har kapilörbåddar precis utanför som tar up syret från luften och lämnar koldioxid. Så de kommer in syrefattigt blod som diffunderar in löst syre och ut koldioxid. Så blodet lämnar syrerikt. Under luftens väg är luftstrupen och bronkiolernas sidor klädda i collier. det är då små små måndag många utskott som genom en piskande rörelse transporterar bort ”skräp” som kan skada lungorna. Lungorna har två membran Ena är fäst till lungorna medan den andra är fäst till diagframan, muskeln som skapar lungrörelsen och gör att vi kan andas. Befinner sig under lungorna. Mellan dessa finns de undertryck som utjämnar tryckskillnaden när luften röre sig i lungorna. Detta gör det möjligt för oss att andas. Lun gan kan delas upp i ovanlob, mellanlob och underlob.

Question 42

Andningsfrekvens

Answer 42

Andningsfrekvens bestämma av hjärnstammen som analyserar pH i blodet. Koldioxid som är en biprodukt av elledningen bilda ren surra när löst i vatten. Denna syran sänker pH. Detta använder hjärnstammen för att vetta hur mycket man ska andas. Datan skickas till andingscenteurm som utför rött andningsfrekvens blond på pH.

Question 43

Titalvolym

Answer 43

Den mängden luft som man andas normal, brukar vara kring 0,5 liter. Inom detta så är de 0,35 liter som kommer till lungorna medans resten är fast i luftstrupen

Question 44

Vitalkapacitet

Answer 44

Den största mängden luft en människa anka andas in. Brukar vara runt 3-5 liter

Question 45

Residoalvolym

Answer 45

Dne luften som är kvar efter utandning. Brukar vara 1-1,5 liter. Hjälper till med värme och fukt.